Människor, mygg och natur vid Nedre Dalälven en regional landskapsstrategi Maria Widemo, länsstyrelsen Gävleborg Ingemar Lindquist, länsstyrelsen Uppsala Anna-Carin Lundqvist, länsstyrelsen Gävleborg
Bakgrund Myggsituationen är ohållbar Bekämpning av stickmygg med Bti är ingen långsiktigt hållbar lösning men är nödvändig till dess att mera långsiktigt hållbara lösningar nås Bekämpning med Bti kan aldrig minska myggmängderna på lång sikt
Regeringsuppdraget Massförekomst av stickmyggor 57. Länsstyrelsen i Gävleborgs län ska redovisa uppnådda resultat i arbetet med hur regionala landskapsstrategier kan minska identifierade problem med massförekomst av stickmyggor (översvämningsmyggor) i Nedre dalälvsområdet. Länsstyrelsen ska i samband med detta även lämna förslag på ekonomiskt och ekologiskt hållbara långsiktiga lösningar på dessa problem. Återrapportering ska ske till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2013.
Långsiktigt mål Begränsa massförekomsten av översvämningsmygg samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras
Delprojekt Strömmande vatten- Öppna landskap- Andra myggbegränsningsmetoder-
Arbetsgruppen Strömmande vatten Utforska sambandet mellan vattenföring och naturtyper Undersöka sambandet mellan vattenföring och myggproduktion Undersöka möjligheten att reglera annorlunda för att undvika myggproblemen
Arbetsgruppen Strömmande vatten Direkt koppling mellan översvämning och mygg: översvämning=kläckning av mygg-ägg Vilka översvämningar kan människan påverka och inte påverka?
Genomsnittlig vattenföring Untra 1915-1925 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 31 61 91 121 151 181 211 241 271 301 331 361
Genomsnittlig vattenföring Untra 1928-1958 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 31 61 91 121 151 181 211 241 271 301 331 361
Genomsnittlig vattenföring Untra 1965-2009 1000 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 1 31 61 91 121 151 181 211 241 271 301 331 361
Vegetationsutbredning i dag speglar tidigare flödesregim Dr. P. Zinke, Sintef
Kan vissa översvämningar undvikas? Kan vi öka utflöde för att hindra översvämning vid hög vattenföring?
Bättre avvattning, öka utflödet: kan rensning av stenar, samt använda kraftverkskanalen i Gysinge, ge effekt?
Resultat: Inte tillräcklig effekt, innebär ökad vattenhastighet, ökad erosion och risk för omfattande förstörelse Räkneexempel: kanal med luckor, 80m/20m bred. Omfattande byggnation. Endast lokalt, vad med resten av sträckan, sänkning av nivån ej önskvärd
Kan vi ta kontroll över inflöden för att hindra översvämning? => Inledande fråga: Varifrån kommer vattnet när översvämning inträffar?
93 % av variationen i vattenståndet i Färnebofjärden förklaras av vattenföring i Näs Lokala regn har liten inverkan på nivån
De höga vattenstånden i Färnebofjärden förklaras väl av höga tillrinningar från Dalälven. Lokala regn har liten inverkan. Av den totala beräknade vattenföringen i Färnebofjärden uppskattades 49% komma från Österdalälven, 37% från Västerdalälven, och 14% från resten av området. Tillskottet mellan Näs och Färnebofjärden uppskattades till 2%. (Mätvärden 2000-2011) Vattenståndet översteg 55.9 möh i Ista vid 21 tillfällen under sommaren. I 11 fall av dessa var medelflödet från Västerdalälven större och i 8 fall var medelflödet från Österdalälven större. I 2 fall var det uppskattade bidraget ungefär likstort från de båda älvgrenarna.
Kan vissa översvämningar undvikas? Ungefär lika tillskott från Väster- och Österdalälven. Kan befintliga magasin användas? Skulle en ändrad hydrograf (utjämnat) vid Näs minska problemen i Färnebofjärden och nedströms? Pågående utredning på KTH, Anders Wörman, Bijan Dargahi, Andrea Busolin Bottacin
Batymetri och landskapstopografi mellan Näs och Gysinge Flackt landskap vid en elevation kring + 56 m Översvämningsarean ändras dramatiskt vid ett vattenstånd kring + 56 m
Resultat från 2D simuleringar Scenarie för ny reglering vid Näs Original Modifierad Nytt regleringsscenarie: Lägre toppflöde Förlängd period 14 dagar Lång avklingningstid när floden drar sig tillbaka Lägre toppflöde Samma vattenvolym 14 dagar
Kan vissa översvämningar undvikas? Kan befintliga magasin användas till att hindra att nivån överstiger ca 55,9 möh vid Ista?
Horrmund Horrmundsjön Lima Hummelfors Eldforsen 1 Skifsforsen 3 2 Öjesjön Venjansjön Joannisholm Gävunda Flaten 5 Dala-Järna Mockfjärd Lindbyn 4 Forshuvud Snesen 9 Trängslet Åsen Väsa Blyberg Spjutmo Kvarnsveden Gråda Bullerfors Hänsjö Siljan Domnarvet Analys av vattenkraftproduktion med gränser för flödestoppar under 6 sommaren vid Näs krafstation Hösthån-Båthusströmmen Trångselsjön Noppikoski Furudal 8 Skattungbyn Unnån Långhag Skedvi Avestaforsen Vässinkoski 13 7 Skattungen-Oresjön Borgärdet Sundborn Korsnäs Lillfors Näs Söderfors Untra Lanforsen Runn Älvkarleby Vässinjärvi 10 Ljugaren Balungen 12 Tänger Amungen 11 Dalstuga Toppflödena kan begränsas under sommaren för åren 1999 2011 till 400 m 3 /s, med undantag för följande år - 2000 (490 m 3 /s) - 2009 (420 m 3 /s) - 2010 (480 m 3 /s) Flödesbegränsning under sommaren
Energiförlust och kostnad Betydelse av förenklingar? Efterfrågan på el Regleringsroll för Dalälven i kraftsystemet i stort Osäkerhet i vattentillgång
Regleringen en del av lösningen på myggproblemet - Våröversvämning önskvärd när förhållandena medger det - Sommaröversvämningar begränsas - Mindre behov för Bti- färre bekämpningar - Myggbekämpning genom bete och slåtter
Tack så mycket! Maria Widemo, länsstyrelsen Gävleborg Ingemar Lindquist, länsstyrelsen Uppsala Anna-Carin Lundqvist, länsstyrelsen Gävleborg
Gässön år 1799 Gässön 50-tal