Energi ur avfall - Kraftvärme- och biogasanläggning planeras i Upplands-Bro kommun Underlag för samråd enligt Miljöbalken 6 kap. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB Augusti 2011
Innehåll 1 Inledning 1 1.1 Administrativa uppgifter 2 2 Vision och syfte 2 3 Bakgrund 3 3.1 Fjärrvärme i Stockholmsregionen 3 3.2 Biogas i Stockholmsregionen 5 4 Lokalisering 6 4.1 Alternativa lokaliseringar 6 4.2 Planförhållanden 7 4.3 Områdesbeskrivning 7 5 Planerad verksamhet 8 6 Förväntad miljöpåverkan 10 6.1 Faktaruta om tillståndsprocessen 12 Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), förslag
1 Inledning E.ON Sverige AB producerar och levererar energi till den svenska marknaden i form av el, naturgas, gasol, värme och kyla samt energi ur avfall. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas Sverige AB är dotterbolag till E.ON Sverige AB. E.ON Värme Sverige AB är en av Sveriges största privata leverantörer av värme, med verksamhet i ett 40-tal fjärrvärmenät och 600 värmeanläggningar, från Malmö i söder till Vilhelmina i norr. Här ingår även värmeverksamheten i nordvästra Stockholm där det nu finns behov av att modernisera och effektivisera energiförsörjningen. E.ON Gas Sverige AB är en av landets ledande aktörer när det gäller energigaserna; naturgas, fordonsgas, biogas, vätgas och gasol. E.ON Gas förvaltar stora delar av landets befintliga gasnät och ser till att gasen når cirka 25 000 kunder i ett 35-tal kommuner. E.ON Gas är även den ledande leverantören i Sverige av fordonsgas i form av naturgas och biogas. E.ON Värme Sverige AB och E.ON Gas AB planerar att, i ett bränsle- och kretsloppssamarbete med Ragn-Sells, bygga en energianläggning. Energianläggningen består dels av en kraftvärmeanläggning för samtidig produktion av fjärrvärme och el, dels av en biogasanläggning för produktion av fordonsgas. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning i kraftvärmeanläggningen och rötning i biogasanläggningen. Den nya kraftvärmeanläggningen möjliggör även en sammankoppling av de idag separata fjärrvärmenäten i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner. Detta underlag ligger till grund för den samrådsprocess som nu inleds. Samrådet sker i enlighet med Miljöbalken 6 kap med kommuner, länsstyrelse, övriga myndigheter, närboende och organisationer samt med allmänheten. Det syftar till att i dialog hämta in synpunkter inför arbetet med att ta fram en tillståndsansökan. En redogörelse över samrådet kommer, tillsammans med en Miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som delar i den ansökan om tillstånd E.ON kommer att lämna in till Miljödomstolen i Nacka under november 2011. Frågor i ärendet besvaras av Carl-Uno Lindin, miljösamordnare, E.ON Värme Sverige AB, telefon 0705-25 92 55, e-post: carl-uno.lindin@eon.se. Information om planerna finns också på eon.se/kraftvarme. 1
1.1 Administrativa uppgifter Sökande E.ON Värme Sverige AB/E.ON Gas Sverige AB Adress 205 09 Malmö Organisationsnummer 556146-1814, 556015-9492 Kontaktperson Carl-Uno Lindin, miljösamordnare telefon 0705-25 92 55 e-post carl-uno.lindin@eon.se SNI-kod huvudbransch A 90.200 Kraftvärmeanläggning A.90.160 Biogasanläggning Fastighetsbeteckning Bro-Önsta 2:10, Klöv och Lilla Ullevi 1:7 Fastighetsägare Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund 2 Vision och syfte För E.ON som energiaktör står hållbarhet i fokus med integrerade lösningar för el, värme, biogas, kyla, avfall och effektiv energianvändning. Ett hållbart samhälle handlar inte bara om ny teknik utan också om att ha ett systemkunnande där man sammanför olika sorters teknik för att, till exempel, lösa energiförsörjningen på ett hållbart sätt. Dialog och branschöverskridande är även det viktiga samarbetsformer. E.ON driver idag flera sådana samarbeten med kommuner som t.ex. Mora, Malmö och Norrköping, och har även liknande samarbeten med enskilda företag. Att energifrågans betydelse för en hållbar samhällsutveckling är stor ser vi många exempel på. Det konstateras bland annat i den strategi som Länsstyrelsen i Stockholms län arbetat fram kring Stockholmsregionens energiomställning. Energioch klimatfrågan finns också integrerade i arbetet med den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) som Regionplane- och trafikkontoret (RTK) har ansvarat för att ta fram. Genom en avfallseldad kraftvärme- och biogasanläggning i ett kretsloppsbaserat energisamarbete vid Ragn-Sells avfallsbehandlingsanläggning på Högbytorp får regionen ett samverkansprojekt i linje med energistrategin för Stockholms län. Anläggningen erbjuder goda samordningsfördelar genom att avfall, som kan utgöra bränsle vid förbränning och råvara vid rötning i de planerade anläggningarna, redan hanteras på Högbytorp och att också restprodukterna från avfallsförbränningen omhändertas där. Det i sin tur innebär en minskning av transporter till och från avfallsbehandlingsanläggningen. Dessutom främjar nationella och internationella mål samtidig produktion av el- och fjärrvärme. Genom att samlokalisera en biogasanläggning med en avfallsförbränningsanläggning kan flera synergieffekter uppnås. Samordningsfördelar finns också avseende insamling av avfall, användning av processvatten och värme. 2
Transportsystemet i Sverige är i dag nästan helt beroende av fossila bränslen. I Sverige står vägtrafiken för cirka 40 procent av landets utsläpp av koldioxid. Att ersätta bensin och diesel med förnybara bränslen är en utmaning som kräver flera olika lösningar. Ett av de mest effektiva alternativen är att använda biogas. Biogas kan framställas lokalt av till exempel gödsel, grödor och organiskt avfall. Energigaserna uppgår i dag till knappt tre procent av Sveriges tillförda energi. Naturgas utgör största delen, men redan i dag är biogas en betydande del. E.ONs vision bygger på att successivt öka andelen biogas. För att förverkliga visionen måste stora mängder biogas kunna produceras och distribueras till ett konkurrenskraftigt pris. Detta kräver även att produktionen sker nära marknaden. 3 Bakgrund 3.1 Fjärrvärme i Stockholmsregionen E.ON är en av fjärrvärmeaktörerna i Stockholmsregionen med verksamhet i såväl de nordöstra som nordvästra delarna av regionen. E.ON Värme Sverige AB äger och driver fjärrvärmeverksamheten i Kungsängen, Bro och Bålsta tillsammans med Håbo- och Upplands-Bro kommuner i det gemensamt ägda bolaget E.ON Mälarkraft Värme AB. Utöver detta driver E.ON fjärrvärmeverksamheten i Järfälla kommun. Verksamheterna består av många små anläggningar för produktion av värme med tillhörande, separata, fjärrvärmenät (se figur 1). Sedan 2006 äger E.ON anläggningar för produktion och distribution av fjärrvärme i Vallentuna, Österåker och Vaxholms kommuner. 3
Figur 1. E.ONs fjärrvärmeverksamhet i Järfälla, Upplands-Bro och Håbo kommuner Regionen är expansiv och en kontinuerlig inflyttning pågår. Befolkningen söker sig till landsortsnära kommuner inom pendlingsavstånd till storstaden. Nya handelscentra växer upp och företagsetableringar följer på detta. Med befolkningstillväxten ökar behovet av energi- och uppvärmningslösningar som är långsiktiga - både med hänsyn till miljö och till ekonomi. Dagens många små produktionsanläggningar, som i flera fall nått sin tekniska livslängd, och med begränsningar i produktionskapaciteten, räcker inte till för den expansion av fjärrvärme och el som krävs. I systemet finns också en sårbarhet genom att anläggningarna drivs i separata nät. Flera av produktionsanläggningarna ligger dessutom olämpligt till genom att de är centralt belägna inne i samhället, nära bostadsområden och centrumbildningar, något som medför tung trafik på olämpliga platser. E.ON Värme Sverige AB planerar därför att bygga en kraftvärmeanläggning som producerar el och fjärrvärme vid Högbytorp. Anläggningen tar tillvara energin ur avfall genom förbränning, avfall som annars inte återanvänds eller återvinns på annat sätt. Den nya anläggningen möjliggör även en sammankoppling av fjärrvärmenäten i Järfälla, Kungsängen, Bro och Bålsta (se figur 2). 4
Figur 2. Illustration av ett tänkt framtida sammankopplat fjärrvärmenät med färre produktionsanläggningar Inom E.ON finns lång erfarenhet, bland annat vid kraftvärmeanläggningen i Norrköping, av att producera el och fjärrvärme baserat på avfallsbränslen. Erfarenheterna är mycket goda och i Norrköping produceras el, värme och processånga till intilliggande tillverkningsindustri med hög miljöeffektivitet och tillgänglighet. 3.2 Biogas i Stockholmsregionen Efterfrågan på biogas ökar i hela landet. Speciellt i Stockholmsregionen har tillförseln av biogas till tankstationerna inte kunnat tillgodose den kraftigt växande marknaden. E.ON Gas byggde tre publika gasmackar under 2010, vilket förbättrat fordonsgasgastillgängligheten i Stockholmsregionen. För att öka tillgång på biogas i Stockholmsregionen kommer den planerade biogasanläggningen att medföra ett avsevärt tillskott. Den planerade biogasanläggningen vid Högbytorp kommer att kunna producera 90 GWh drivmedel. Detta räcker till cirka 8 000 personbilar som kör ca 1500 mil/år och har en genomsnittlig bensinförbrukning för personbilar (0,79 l/mil för 2010). 5
4 Lokalisering Utrymmesbehovet för den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen är cirka 100 000-150 000 m 2. För att identifiera möjliga lokaliseringsalternativ har E.ON initialt studerat översiktsplaner och fört diskussioner med planenheterna i Upplands-Bro, Järfälla och Håbo kommuner. 4.1 Alternativa lokaliseringar De platser som studerats i de aktuella kommunerna redovisas i nedanstående karta (figur 3). Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19750 Figur 3. Alternativa lokaliseringar för en ny kraftvärme- och biogasanläggning 6
Upplands-Bro kommun Högbytorp Bro-Vallby 1:9 Norrboda-Tibbleskogen Pettersborg Brunna Industriområde Håbo kommun Bålsta, Dragets trafikplats nordost om E18 Järfälla kommun Säbyverket Västra Slammertorp Av avgörande betydelse i val av lokaliseringsplats är att anläggningen ska ha begränsad omgivningspåverkan samt att den är logistiskt väl placerad när det gäller transporter och infrastruktur samt i förhållande till fjärrvärmenät, elnät och närhet till kunder. Högbytorp är det område som bedöms mest fördelaktigt, baserat på hittills kända fakta. Övriga alternativ bedöms vara mindre lämpliga. Detta på grund av deras närhet till bostäder och i något fall naturreservat, men även sett ur tillgänglighetsaspekten när det gäller tillgång till infrastruktur/logistik. En stor fördel är de bränsle- och kretsloppssynergier som kan uppnås vid Högbytorp. Detta bland annat genom att brännbart och biologiskt nedbrytbart material som kommer till Ragn-Sells kan användas i den planerade anläggningen, all deponigas som bildas i befintliga deponier vid Högbytorp kan nyttiggöras vid produktion av fordonsbränsle eller användas som bränsle för värmeproduktion. Vidare krävs inga transporter av aska från kraftvärmeanläggningen eftersom den kan återanvändas eller deponeras vid Högbytorp. 4.2 Planförhållanden Området för alternativet vid Högbytorp är inte detaljplanerat. Upplands-Bro kommun har, i juni 2011, fattat beslut om att fastställa Planprogram för område Högbytorp samt att gå vidare med detaljplanearbetet för det område som krävs för en kraftvärmeanläggning vid Högbytorp. 4.3 Områdesbeskrivning Marken ägs av Erik Sellberg, Gertrud Jackson och Kristina Östlund. Området är beläget i direkt anslutning till Ragn-Sells verksamhetsområde. Avståndet till närmaste permanenta bostäder är cirka 1 000 meter åt sydost (se figur 4). Högbytorp tillhör Sätrabäckens avrinningsområde. Sätrabäcken går samman med Brobäcken och mynnar slutligen ut i Broviken i Mälaren, vilket är ett Natura 2000-område. 7
Ur Översiktskartan Copyright Lantmäteriverket, Gävle 2009. Medgivande MEDGIV-2009-19750 Figur 4. Avstånd från Högbytorp 5 Planerad verksamhet Den planerade verksamheten är en anläggning som består av en kraftvärmeanläggning och en biogasanläggning. I kraftvärmeanläggningen produceras fjärrvärme och el samtidigt. Kraftvärmeanläggningen kommer bland annat att bestå av en ångpanna, turbin, rökgasreningssystem, rökgaskondensering och system för beredning och hantering av bränslen. De bränslen som ska användas är avfallsbränslen i form av hushållsavfall och verksamhetsavfall. För att svara mot el- och värmebehovet planeras den totalt avgivna effekten ligga på mellan 85 och 110 MW. Den totala bränslemängden beräknas komma att bli cirka 250 000 ton per år. Produktionen bedöms vid driftsstart bli cirka 430 GWh värme och 160 GWh el, i ett sammankopplat fjärrvärmenät. 8
Biogasanläggningen kommer bland annat att bestå av utrustning för förbehandling av avfall, rötkammare, utrustning för rening och uppgradering av biogas samt lagring av fordonsgas och biogödsel. En tankstation för fordonsgas kan komma att byggas i anslutning till Högbytorp. Biogasanläggningen beräknas ta emot cirka 115 000 ton råvaror per år vid fullt utbyggd anläggning. Biogasproduktionen från dessa råvaror beräknas till cirka 90 GWh per år. Som råvara för biogasproduktionen används i huvudsak matavfall från hushåll, restauranger och verksamheter samt organiskt avfall från industrier. Även råvaror från lantbruket kan komma att användas för biogasproduktion exempelvis gödsel, växtodlingsrester och odlade grödor. Den biogödsel som återstår efter rötningsprocessen innehåller alla de näringsämnen som fanns i inkommande råvaror. Lagring av biogödsel kan göras i externa bassänger och inom området för den planerade verksamheten. Biogödsel ska återföras till åkermark som gödselmedel och ersätter då användning av konstgödsel. 9
6 Förväntad miljöpåverkan Den planerade kraftvärme- och biogasanläggningen medför ett flertal miljömässiga fördelar, men även risk för viss negativ miljöpåverkan. För att begränsa riskerna för negativ påverkan kommer ett antal skyddsåtgärder att vidtas. Utsläpp till luft För att minimera utsläpp till luft från kraftvärmeanläggningen kommer anläggningen att byggas med bästa tillgängliga teknik. Det handlar bland annat om teknik för att begränsa utsläppen av kväveoxider, stoft och svaveldioxid, som bildas vid förbränning. Lukt Fokus i arbetet med utformning av anläggningen och val av tekniska lösningar kommer att läggas vid att minimera risken för lukt från anläggningen. Beredning och hantering av avfallsbränslen och råvaror som riskerar att medföra luktstörningar kommer att ske inomhus. Utsläpp till vatten För att utnyttja så mycket som möjligt av energin i rökgaserna kommer kraftvärmeanläggningen att förses med rökgaskondensering ur vilken energi återvinns och ett kondensat uppstår. Kondensatet kommer att tas om hand och renas, med bästa tillgängliga teknik. Målet är att återanvända det till olika processer i anläggningen. Det innebär att man också minimerar utsläpp av vatten till recipienten. Buller Risk för buller bedöms som liten då mottagning av avfallsbränslen och råvaror, bränsleberedning samt viss lagring kommer att ske inomhus. Alla transporter till och från anläggningen kommer att ske med lastbil. Fördelar Fördelarna gäller framförallt ökad resurshushållning och begränsad klimatpåverkan. Detta gäller såväl kraftvärme- som biogasanläggningen, vilka båda ersätter användning av fossil energi samt bidrar till ökad resurshushållning genom effektiv kraftproduktion, produktion av förnybar fordonsgas samt återföring av näringsämnen. Med den nya kraftvärmeanläggningen kan fjärrvärme ersätta lokala uppvärmningsformer - som elvärme och oljepannor. Elförbrukningen i samband med fjärrvärmeproduktion kommer att minska genom att de eldrivna värmepumparna som idag ingår i fjärrvärmesystemet inte längre kommer att behöva användas. Tanken är, som tidigare nämnts, att flertalet av de mindre centralt belägna produktionsanläggningarna ska ersättas av den nya kraftvärmeanläggningen 10
vilket innebär minskad belastning när det gäller bränsletransporter inne i tätorterna samt bättre visuell närmiljö. Biogasen kommer att användas för att ersätta fossil energi i form av bensin och diesel. Användning av biogasen till fordonsdrift kommer förutom att minska påverkan på växthuseffekten att innebära minskade utsläpp av kväveoxider, partiklar och kolväteföreningar vilket framförallt minskar problemen med luftföroreningar i trafikmiljön. Producerad biogödsel bidrar till att sluta kretsloppen genom att näringsämnen från råvarorna återförs till jordbruket. Detta innebär också att användningen av konstgödsel kan minska. Målet är att certifiera biogödsel enligt standarden SPCR 120 vilket då också öppnar för möjligheter för KRAV-odling. 11
6.1 Faktaruta om tillståndsprocessen För den planerade avfallseldade kraftvärme- och biogasanläggningen krävs tillstånd för miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken, ett tillstånd som utfärdas av Miljödomstolen i Nacka. Anläggningar som behandlar och omvandlar avfall omfattas generellt av en omfattande lagstiftning som bland annat reglerar utsläpp till luft och vatten. För att få tillstånd krävs en ansökan. Ansökan föregås av en samrådsprocess för den planerade verksamheten och dess miljökonsekvenser. Det är noga reglerat vilka man ska samråda med. Ansökan ska bland annat innehålla en miljökonsekvensbeskrivning (MKB). Under hela samrådet, men även efter att ansökan har lämnats in till Miljödomstolen, kommer det att ges flera tillfällen att lämna synpunkter och ställa frågor. Miljödomstolen fattar därefter beslut. Ett tillstånd kommer att innehålla villkor för verksamheten, bland annat för utsläpp till luft och vatten. Förutom E.ONs egenkontroll kommer även tillsynsmyndigheten, som kommer att vara kommunen, att kontrollera att villkoren efterlevs. 12
Bilaga 1 Innehållsförteckning Miljökonsekvensbeskrivning (MKB) - förslag Icke-teknisk sammanfattning Administrativa uppgifter Inledning Verksamhetsbeskrivning Områdesbeskrivning Alternativa lokaliseringar Nollalternativ Emissioner från anläggningen Transporter Summering av emissioner Alternativa lösningar för att minska miljöpåverkan (inkl BAT) Lokala miljökonsekvenser Regionala miljökonsekvenser Globala miljökonsekvenser Överensstämmelse med miljömål (lokala, regionala och nationella) Bilagor till MKB Teknisk beskrivning Miljökvalitetsnorm EU-direktiv och nationella miljömål Samrådsredogörelse Särskilda utredningar - Lokaliseringsutredning - Spridningsberäkningar luft - Miljöriskanalyser - Påverkan på vattenrecipient - Ljudutredning - Transportutredning 13