REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION

Relevanta dokument
Till Miljö- och energidepartementet M2017/01115/Nm. Stockholm oktober 2018

Yttrande över betänkande om ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Remiss - Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och

Ekologisk kompensation Ett verktyg för hållbar samhällsplanering

Exploateringskontoret Miljö och teknik. Handläggare Frida Nordström Förslag till beslut. 2. Beslutet förklaras omedelbart justerat.

Kommunstyrelsen. Till: Miljö- och energidepartementet Miljö- och energidepartementets diarienummer: M2017/01115/Nm

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål.

EKOLOGISK KOMPENSATION

Nätverket för Vindbruk : Kompensation vid förlust av naturvärden Jörgen Sundin, Naturvårdsverket

8 Ekologisk kompensation - Åtgärder för att motverka nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster, samtidigt som behovet av

YTTRANDE 1 (5) DATUM DIARIENR. Inledning. undvika. fördyrande reglerna. sällan om. regler om

Proposition 2013/14:141 Miljödepartementet

Utredning om ekologisk kompensation

Sammanfattning. Författningsförslag. Er beteckning: Yttrande från lst Dalarna SOU 2017:34

Kommittédirektiv. En effektivare och mer konsekvent tillämpning av ekologisk kompensation. Dir. 2016:23

Uppdrag att göra en analys av forskning om biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Från vision till verklighet - exempel från Lomma kommun

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Ekologisk kompensation

Skriv här" Jan Terstad ArtDatabanken, programchef naturtyper

Grön infrastruktur i prövning och planering

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Naturvårdsverket. Vid genomförandet av uppdraget ska även Miljömålsberedningen samt Sveriges Kommuner och Landsting höras. Regeringsbeslut 1 :5

The source of nitrogen in the boreal forests identified (March 2016)

6 kap. Miljökonsekvensbeskrivningar och annat beslutsunderlag

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

Fördjupad utvärdering av miljömålen 2019

VAD ÄR GRÖN INFRASTRUKTUR OCH VARFÖR BEHÖVS DEN? Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Kompensation av ekosystemtjänster i Lomma kommun processen. Helena Björn, miljöstrateg, Lomma kommun

Vägledning för ekosystemtjänster i den byggda miljön. Doris Grellmann Ekolog, Fil Dr Boverket och Umeå kommun

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum:

Betänkande Ekologisk kompensation (SOU 2017:24) svar på remiss från Regeringskansliet, Miljö- och energidepartementet

Arbetet med biologisk mångfald måste fortsätta

EKOLOGISK KOMPENSATION

BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEM- TJÄNSTER I MILJÖBEDÖMNING

Yttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Landskapsstrategi för Jönköping län ett samverkansprojekt. Vy över Östra Vätterbranterna Foto Anna Lindhagen

Ekologisk kompensation, SOU 2017:34

Svensk författningssamling

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

Utblick buller. Jenny Nordvoll Miljöskyddshandläggare Länsstyrelsen Västerbotten

Ekologisk kompensation vid tillämpning av miljöbalken Linn Åkesson Jörgen Sundin

Regionala handlingsplaner för Grön infrastruktur i prövning

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdrag att genomföra en fördjupad analys av formellt skyddade marina områden och att ta fram en handlingsplan för marint områdeskydd

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Förslag till författningsändringar för en svensk ratificering av den europeiska landskapskonventionen

YTTRANDE Ärendenr: NV Miljödepartementet

NATURVÅRDSVERKETS VÄGLEDNING OM MILJÖBEDÖMNINGAR 17 JAN 2018

Projektplan för EKOLOGISK KOMPENSATION

Ekologisk kompensation ett verktyg för hållbarare samhälle? Anders Enetjärn Enetjärn Natur AB

Förvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet

En renässans för friluftslivet?

Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Räkna med ekosystemtjänster för en tät och grön stad. Kompensationsåtgärder i plan- och exploateringsprojekt

Remiss: Avseende SOU Synliggöra värdet av ekosystemtjänster (SOU 2013:68) yttrande till Kommunstyrelsens förvaltning

Stäkets verksamhetsområde. från hällmarksterräng..

Regionala handlingsplaner för grön infrastruktur

Regeringsuppdrag att koordinera arbetet med att utveckla en fungerande grön infrastruktur i svenska land, vatten- och havsområden.

Regelrådet finner att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Genetisk förstärkning av vargstammen

Regeringsuppdrag om skydd av värdefulla sjöar och vattendrag. Erik Törnblom

Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Krav på ekologisk kompensation - ett sätt att uppnå miljökvalitetsnormerna?

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Seminarium Göteborg : Naturvårdsverkets handbok om ekologisk kompensation Jörgen Sundin och Linn Åkesson

Stor inverkan nationellt (ja/nej) Myndigheten stödjer möjligheten till livslångt lärande genom arkiv/bibliotek samt besöksmålsverksamhet (ja).

Program, förmiddag. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

Svar på remiss av Betänkande av Utredningen om ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Med miljömålen i fokus

Långsiktigt hållbar markanvändning del 1 (SOU 2013:43)

Yttrande över betänkandet Ekologisk kompensation (SOU 2017:34)

Introduktion till miljöbalken

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr 403.2

En samlande kraft Landskapsstrategi för Jönköpings län. Väddsandbi Foto Niklas Johansson

Balanseringsprincipen i Helsingborg - från politisk motion till praktisk metod

Yttrande över Naturvårdsverkets redovisning av förslag till handlingsplan för grön infrastruktur på regional nivå

Livskraftiga ekosystem

Dokumenttitel Detaljplanering. Underrubrik. Senast reviderad av Andrea Eriksson. Dokumentnamn/Sökväg. Godkännandedatum

Länsstyrelsens ansvar. Ulf Lindberg Länsantikvarie

Miljömålen i Västerbottens län

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Seminarium i riksdagen, 13 jan 2016 Jan Terstad, skogs- och naturvårdschef

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Regional handlingsplan för grön infrastruktur. Kristin Lindström

GRÖN INFRASTRUKTUR - FÖR ATT PRIORITERA RÄTT OCH PLANERA EFFEKTIVARE

Verkställbarhet av beslut om lov (SOU 2018:86), remissvar

16 Ett rikt växt- och djurliv

Svensk författningssamling

Policy för Hållbar utveckling

En samlande kraft. Landskapsstrategi för Jönköpings län

Transkript:

2018-10-04 1 (5) Miljö- och energidepartementet m.registrator@regeringskansliet.se REMISSVAR: EKOLOGISK KOMPENSATION ÅTGÄRDER FÖR ATT MOTVERKA NETTOFÖRLUSTER AV BIOLOGISK MÅNGFALD OCH EKOSYSTEMTJÄNSTER, SAMTIDIGT SOM BEHOVET AV MARKEXPLOATERING TILLGODOSES SOU 2017:34 Dnr M2017/01115/Nm Inledning HSB delar bilden att samhället behöver motverkar nettoförluster av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Naturen och dess ekosystem skapar ekologiska funktioner som i sin tur ger ekosystemtjänster som skapar långsiktig stabil nytta för samhället. Vi är beroende av en arbetande natur för vår existens. För att ekosystemen ska fungera på kort och lång sikt krävs en mångfald av arter, växter och djur, dvs. en biologisk mångfald. Samhällsbyggnadssektorn, där HSB är en del, står bakom riksdagens miljökvalitetsmål om Ett rikt växt- och djurliv och dess etappmål, formulerat som nedan: Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljöer och ekosystemen samt deras funktioner och processer ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Senast år 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. HSB RIKSFÖRBUND Box: Box 8310, 104 20 Stockholm Besök: Fleminggatan 41 Tel: 010-442 03 00 hsb.se

2 (5) En majoritet av kommunerna ska senast år 2025 ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Kommunerna ska senast år 2020 ha tillgång till en utvecklad metod för att ta tillvara och integrera stadsgrönska och ekosystemtjänster i urbana miljöer vid planering, byggande och förvaltning i städer och tätorter. Sektorn står också bakom mål 15 i Agenda 2030 - Ekosystem och biologisk mångfald och dess undermål: Skydda, återställa och främja ett hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, hållbart bruka skogar, bekämpa ökenspridning, hejda och vrida tillbaka markförstöringen samt hejda förlusten av biologisk mångfald. 15.5 Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter Förslag på ändringar i Miljöbalken (1998:808) Mellan den tidpunkt då SOU 2017:34 överlämnades till regeringen och att den nu remitteras har Miljöbalkens 6 kap. uppdaterades med lag om ändring i miljöbalken (2017:955), utfärdad den 2 november 2017. Trots att detta innebär att vissa av de paragrafer som remitteras har utgått och totalt omarbetats vill HSB kommentera utredningen förslag på lydelser. HSB tillstyrker att lagstadga skadelindringshierarkin och den tvådelade prövningen. Detta kan göra kraven vid exploatering av mark med höga naturvärden mer förutsägbara och konsekventa. HSB tillstyrker att begreppet kompensera förs in i 6 kap. Den tvådelade prövningen gör det tydligt att det först är de andra åtgärderna i prioriterad ordning som ska vidtas och att kompensation sedan ändå kan bli aktuell, som beskrivet i författningskommentaren sida. 374. En bedömning ska göras av om verksamheten kan tillåtas enligt 2 kap. 2 7 miljöbalken utifrån de första åtgärderna och sedan ska de kompensationsåtgärder som inte är orimliga vidtas. HSB anser att regeringen bör säkerställ att skadelindringshierarkins prioriteringsordning gällande skada eller olägenhet för miljön, vid tillstånd, verksamhet och planer/program, formuleras på enhetligt sätt i Miljöbalken. I utredningens förslag och i nu gällande Miljöbalk är skadehierarkins prioriteringsordning uttryckt på olika sätt, se nedan. Utredningens förslag på lydelse i 2 kap 8 a (innan lag 2017:955): Utredningens förslag på lydelse i 6 kap. 7 2. (innan lag 2017:955): Utredningens förslag på lydelse i 22 kap. 25 12. (upphör gälla 2019-01-01): Nu gällande 6. kap 11 5. och 35 : 1. undvikas, 2. begränsas, 3. återställas, och 4. kompenseras undvikas, minskas, avhjälpas, och kompenseras undvika, begränsa, återställa eller, kompensera förebygga, hindra, motverka, eller avhjälpa

3 (5) Förslag på ändringar i Plan- och bygglag (2010:900) Utredningen föreslår att ett tillägg bör ske i 2 kap. 3 PBL, om vikten av ekologiskt funktionella landskap. HSB anser att det är motiverat att även föra in lydelsen ekologiskt funktionella landskap. Detta i och med att detta begrepp har en delvis annan innebörd än av de begrepp som idag finns 2 kap. 3 så som hänsyn till natur- och kulturvärden, miljö och klimataspekter och långsiktigt god hushållning med mark, vatten, energi och råvaror samt goda miljöförhållanden i övrigt. Medvetenheten om behovet av ekosystemtjänster och dessas funktioner i planering och byggande har på senare år ökat i samhällsbyggnadssektorn. HSB anser samtidigt att begreppet ekologiskt funktionella landskap behöver ha en vedertagen definition. Utredning föreslår en ny paragraf 12a i 4 kap. med lydelsen: I en detaljplan får kommunen, bestämma kompensationsåtgärder för skada på miljön. Bestämmelsen är liksom motsvarande skyddsåtgärder i 4 kap. 12 PBL begränsad till att avse kompensationsåtgärder inom planområdet. Kompensationsåtgärder som kan planeras är grönytor inom kvartersmark som ska ha ekologiska funktioner eller bidra med ekosystemtjänster som annars riskerar att gå förlorade vid genomförande av planen. Kompensation för eventuella förluster av biologisk mångfald, rekreation, luftrening och flödesreglering kan komma i fråga. Avseende fysisk planering blir det främst fråga om kompensation för förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. HSB anser därför att begreppet skada på miljön i denna lydelse bör bytas ut till begreppen förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. HSB anser att förslaget på 12a i grunden är bra, men befarar att genom att ge kommuner möjlighet att bestämma kompensationsåtgärder utan att sätta tydligt definierade kriterier för när kraven får användas riskeras att ekologisk kompensation kommer krävas i fler detaljplaner än motiverat utifrån förlust av biologisk mångfald och ekosystemtjänster. HSB anser att förslaget riskerar att få en hämmande effekt på att tillgodose behovet av markexploatering för bostadsbyggande om tillämpningen i stor utsträckning skiljer sig mellan kommunerna. Om kvalitén på kommunernas kompensationskrav är låg kan det leda till exploateringar blir komplexa och tidskrävande. HSB anser att det är av största vikt att en enhetlig metod utvecklas för användningen av ekologisk kompensation i alla kommuner. Detta för att inte driva kostnader i de enskilda projekten och som vidare påverkar prisutvecklingen på bostäder i nyproduktion. HSB anser att det är av stor vikt att byggherren deltar i utformningen av kompensationsåtgärder, så att det blir åtgärder som passar in i det aktuella projektet.

4 (5) HSB anser att det är viktigt att de regionala handlingsplanerna för grön infrastruktur, som gäller ekosystem på både land och vatten och som tas fram av länsstyrelserna, utgör viktiga underlag för eventuell ekologisk kompensation. Kommuner och länsstyrelsers samverkan i dessa frågor är avgörande. HSB anser att regeringen bör överväga att ge i uppdrag till relevant myndighet att ta fram vägledning och tydliga kriterier för när ekologisk kompensation får krävas i detaljplan och på vilket sätt kompensation ska genomföras. HSB anser att det är ytterst viktigt att kommunerna förhåller sig till myndigheternas vägledningar för att på ett kvalitativt tillvägagångssätt följa skadelindringshierarkin och ställa adekvata och konsekventa krav på kompensationsåtgärder. Utredningen föreslår att 4 kap. 14, som berör under vilka förutsättningar lov eller startbesked i en detaljplan ges vid väsentlig ändring av markens användning, uppdateras med en punkt 6 med lydelsen: åtgärder för att kompensera skador på miljön har vidtagits. I en detaljplan får kommunen bestämma att slutbesked för en åtgärd som innebär en väsentlig ändring av markens användning endast får ges under förutsättning att åtgärder för att kompensera skador på miljön har vidtagits. HSB anser att detta är i sin ordning. HSB anser även att utredningens förslag om referens till 4 kap. 14 i 9 kap. 40 (bygglov, rivningslov eller marklov), 10 kap. 23 (startbesked) och 10 kap. 34 (slutbesked) är motiverade i och med att detta kopplar ihop krav vid bygglov med slutbesked, dvs att kommunen inte ställer krav i bygglov som inte följs upp i slutbesked. Förslag om kompensationspooler HSB tillstyrker utredningens förslag om att regeringen ska ge ett antal län (t.ex. Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och Länsstyrelsen i Skåne) i uppdrag att utveckla och genomföra en försöksverksamhet med kompensationspooler i samarbete med intresserade kommuner i respektive län. Arbetet bör ske i samarbete med t.ex. Naturvårdsverket, Boverket, Skogsstyrelsen Jordbruksverket, Havs- och vattenmyndigheten, Trafikverket, Folkhälsomyndigheten och Riksantikvarieämbetet. Övriga förslag HSB tillstyrker utredningens förslag om att regeringen bör ge Naturvårdsverket i uppdrag att tillsammans med Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverk, Boverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Folkhälsomyndigheten att ta fram vägledningar för ekologisk kompensation med ett tydligt fokus på betydelsen av att kompensera för förlust av biologisk mångfald och förlorade ekosystemtjänster. Målgrupp är exploatörer, tillståndsgivare, länsstyrelser, kommuner och övriga intressenter. HSB tillstyrker utredningens förslag om att regeringen bör ge Boverket i uppdrag att tillsammans med Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket, Trafikverket, Skogsstyrelsen, Riksantikvarieämbetet och Folkhälsomyndigheten ta fram en

5 (5) vägledning för ekologisk kompensation med ett tydligt fokus på betydelsen av att kompensera för förlorade ekosystemtjänster inom planlagt område. I förslaget ligger ett extra stort fokus på kulturella ekosystemtjänster som hälsa, sinnliga upplevelser och sociala interaktioner. Platsens psykosociala kvaliteter ska beaktas utöver hänsyn till olika arter på platsen och deras livsmiljöer samt övriga ekosystemtjänster. Särskilt viktiga är också reglerande ekosystemtjänster som vattenfördröjning, luftrening och temperaturreglering. Målgrupp är exploatörer, tillståndsgivare, länsstyrelser, kommuner och övriga intressenter. HSB tillstyrker utredningens förslag om att regeringen stimulerar en ökad användning av såväl frivilliga som obligatoriska ekologiska kompensationsåtgärder, genom att sprida information om ekologisk kompensation med hjälp av de myndigheter som har föreslagits få i uppdrag att ta fram vägledningar för ekologisk kompensation. Frågor om detta remissvar kan ställas till: Magnus Ulaner, miljöchef, magnus.ulaner@hsb.se Med vänlig hälsning HSB Riksförbund Anders Lago Förbundsordförande