Kloka Listan 2011. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar



Relevanta dokument
Kloka Listan Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Kloka Listan Expertrådet för geriatriska sjukdomar. Stockholms läns läkemedelskommitté

Den vidunderliga smärtan

KLOKA LISTAN Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Effektiv behandling av smärta

Farmaka vid akut smärta

Farmakologiska metoder för behandling av långvarig smärta. Svenska Läkaresällskapet

Nervsystemet Rekommenderade läkemedel

Smärta och smärtbehandling. Eva Otterström Rydberg, överläkare Anestesikliniken HSV

Smärta ett nödvändigt ont vid livets slut? Staffan Lundström, Öl, Med dr, Palliativa sektionen Stockholms Sjukhem

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Faktaägare: Bjarne Sörensen, överläkare, anestesikliniken Växjö

RÄTT SMÄRTBEHANDLING TILL RÄTT PATIENT ÖL, MLA

När ska man ge PPI för att skydda mot blödande magsår? Ellen Vinge, klinisk farmakolog, Kalmar

Långvarig. Läkemedelsforum Örebro 2013 Sylvia Augustini Distriktsläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

16 SMÄRTA TERAPIRÅD. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

FARMAKOLOGISK BEHANDLING AV LÅNGVARIG SMÄRTA

Långvarig smärta hos barn och ungdomar Farmakologisk behandling. Olaf Gräbel Smärtcentrum An/Op/IVA Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra

Smärtläkemedel gamla och nya

Genomgången av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel i högkostnadsskyddet

Läkemedelsbehandling vid smärta. Stellan Sjökvist Överläkare Smärtbehandlingsenheten NU- sjukvården

SMÄRTANALYS att välja rätt behandling REK dagen

ALLT OM SMÄRTA. Solutions with you in mind

Vid nervsmärta efter bältros (PHN)

Ett smärtfritt liv Är det möjligt? Är det önskvärt?

KLOKA LISTAN. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Smärta och inflammation i rörelseapparaten

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

Neuropatismärta Etiologi, diagnos och behandling. Håkan Samuelsson, Smärtmottagningen, SÄS Borås

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

NSAID i kontinuerlig behandling, av alla med artros som behandlas

Smärtlindrande läkemedel

Smärta - behandling långvarig, nociceptiv icke-cancersmärta, Anders Mellén Terapigrupp Smärta. Långvarig, nociceptiv, icke-cancersmärta

Frågor och svar TLV:s genomgång av smärtstillande och inflammationsdämpande läkemedel

Äldre och läkemedel LATHUND

Stefan Friedrichsdorf Minneapolis, USA Alison Twycross London, UK Boris Zernikow Datteln, Germany Suellen Walker London, UK

Piller och sprutor eller Farmakoterapi och anestesiologiska behandlingsmetoder

Måste jag ha ont bara för att jag är gammal? Smärtbehandling och Äldre Hösten 2009

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

SMÄRTA BARN OCH SMÄRTA NOCICEPTIV ELLER NEUROGEN SMÄRTA

Smärtbehandling. Nationellt kvalitetsregister för öron-, näs- & halssjukvård, Referensgruppen för tonsilloperation.


Smärtlindring. Staffan Lundström, Docent, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Tema: Ont! Om smärtbehandling...

OBS: All inrapportering görs digitalt efter inloggning via

Henrik Grelz Specialist i allmänmedicin, Smärtrehabilitering SUS Lund Doktorand, Lunds universitet; Institutionen för kliniska vetenskaper Malmö

Samma måttliga smärtlindring av buprenorfin i plåster som i tablett

Smärtbehandling. Här får du information om smärtbehandling med läkemedel efter tonsilloperation.

behandling smärtanalys fysiologi & psykologi

Dagens program. Sida 1

Expertrådet för ögonsjukdomar

Diabetes mellitus. (Typ1) Typ2 (LADA) (Blandformer)

Smärtfarmaka och akupunktur

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

17 starka opioider på marknaden, vilken sjutton ska jag välja?

Manus Neuropatisk smärta. Bild 2

KLOKA LISTAN. Expertrådet för Psykiatriska Sjukdomar

Översikt Vad behöver vi veta när vi möter någon med smärta?

Ekvianalgetiska doser av NSAID, paracetamol och acetylsalicylsyra vid per oral administrering, samt jämförelse av den analgetiska effekten

Opioidbehandling vid cancerrelaterad smärta

16 SMÄRTA. ALLMÄNT Gör en smärtanalys innan behandlingsstart

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

Innehållsförteckning 1 Inledning Definition Behandling...2

BESLUT. Datum

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Nyheter inom smärtbehandling NSAID. Ragnar Bäckström Öl ANIVA kliniken

KLOKA LISTAN. Expertrådet för geriatriska sjukdomar

Vanliga sjukdomstillstånd i mag-tarmkanalen. Moderator: Lars Lööf. prof. em. LK, Landstinget Västmanland

Smärta & Smärtbehandling till barn. Astrid Lindgrens Barnsjukhus, Stockholm

Smärta palliativa aspekter

Smärt- och värkmedicinering åt hjärtpatienter

NSAID är diklofenak farligare?

Smärta hos äldre - läkemedel. Johan Fastbom Aging Research Center (ARC) Karolinska Institutet

Smärta. Läkemedelskommitténs. terapirekommendation. för Landstinget i Värmland

BESLUT. Datum Beslut om enskild produkt med anledning av genomgången av läkemedelssortimentet

Vad är nytt inom smärtvården?

Rest-tentamen Farmakologi Tandläkarprogrammet Kl

MIGRÄN. Medicinska riktlinjer. remissversion. Terapigrupp Neurologi Mats Cederlund Mats Elm Per-Erik Lygner

Agenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta

Neuropatisk smärta. Smärta initierad eller orsakad av primär lesion eller dysfunktion i nervsystemet

Smärta & inflammation. Elisabet Welin Henriksson leg.sjuksköterska, docent

VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning

SMÄRTA hos äldre. Christopher Lundborg VÖL OP 7 ANOPIVA SU/Sahlgrenska GÖTEBORGS UNIVERSITET SAHLGRENSKA AKADEMIN

BESLUT. Datum

Innehåll. Viktigaste nyheterna i REK Strama - patientsäkerhet och ersättning från staten. tapentadol (Palexia) - vid smärta.

Vanliga frågor och svar angående behandling med targiniq oxikodon/naloxon

Hur förklarar man störd central

Klinisk Farmaci hjälper medicinen eller stjälper den? EMMA WEDIN, KLINISK APOTEKARE MEDICINENHETEN / PATIENTSÄKERHET

Opioider vid långvarig ickecancerrelaterad

Vad är smärta? Obehaglig förnimmelse och känslomässig upplevelse som följer en verklig hotande vävnadsskada eller beskrivs som en sådan.

Läkemedelsberoende. Joar Guterstam. Beroendecentrum Stockholm, Centrum för psykiatriforskning

Långvarig smärta hos äldre. SMÄRTDAGEN Uppsala 2019 Sylvia Augustini Smärtläkare, allmänläkare Överläkare Smärtcentrum Uppsala

Smärtbehandling vid cancersjukdom

Algoritm för långvarig smärta efter traumatisk hjärnskada

När det gör ont innehåll

Leva och dö med smärta. Det måste inte vara så! Staffan Lundström, Med dr, Överläkare Palliativt Centrum och FoUU-enheten Stockholms Sjukhem

Transkript:

Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar

Kloka Listan 2011 Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar I Kloka Listan rekommenderas som princip enbart aktiv substans. Det preparat som rekommenderas vid rekvisition till slutenvård och andra vårdformer anges i detta ppt-material. I den tryckta versionen av Kloka Listan anges det preparatet först och i fet stil i uppräkningen av samtliga preparatnamn. Expertrådet för analgetika och reumatologiska sjukdomar har inga Kloka råd 2011 För referenser till valda preparat se Kloka Listan på www.janusinfo.se. 1

Kliniska smärtkategorier Nociceptiv smärta: Vävnadsretning som aktiverar smärtreceptorer (nociceptorer) Neuropatisk smärta: Skada i perifera eller centrala delar av nervsystemet Smärta av oklar orsak (tidigare benämnd idiopatisk smärta) Psykogen smärta: Smärta, där psykisk sjukdom såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni spelar en viktig roll

Kliniska smärtkategorier Nociceptiv smärta: Vävnadsretning som aktiverar smärtreceptorer (nociceptorer) Neuropatisk smärta: Skada i perifera eller centrala delar av nervsystemet Smärta av oklar orsak (tidigare benämnd idiopatisk smärta) Psykogen smärta: Smärta, där psykisk sjukdom såsom depression, ångestsyndrom och schizofreni spelar en viktig roll Werner och Strang: Nociceptiv smärta är smärta som uppkommer genom mekanisk, kemisk eller termisk aktivering av nociceptorer. Nociceptorer är smärtreceptorer som utgörs av den yttersta ändan av nerven, så kallade fria nervändslut. De finns i vävnad av ektodermalt ursprung till exempel hud, hornhinna, slemhinnor eller i vävnad av mesodermalt ursprung såsom periost, fascior, muskler, ledkapslar och senskidor. Retningströskeln hos smärtreceptorer är relativt hög varför till exempel lättare tryck normalt inte utlöser någon smärtupplevelse. Smärtreceptorer blir, till skillnad från sensoriska receptorer, känsligare ju mer de stimuleras. Neuropatisk smärta kan beskriva smärttillstånd som uppkommer på grund av skada i det perifera eller centrala nervsystemet. Till skillnad från nociceptiv smärta beror den således på direkt skada på en nervstruktur utan att någon påverkan av smärtsystemet via nociceptorer behöver föreligga. LV: Man bör påminna om att neuropatisk smärta av IASP definieras som relativt irreversibelt problem utifrån kausalsambanden. Vi har ju ännu ingen möjlighet att reparera ett skadat nervsystem. Därför bör enligt min (Staffan Arner) mening många neuropatiska smärttillstånd betraktas på samma sätt som palliativmedicinska problem av annat slag där kurativ terapi saknas. Psykogen smärta Psykisk smärta kan vara allt som skrämmer, oroar eller stör vår sinnesfrid. Smärtan kan förstärkas genom upplevelse av hot mot patientens liv eller påminnelse om sådant hot. (LV) Källa: Läkemedelsverket. Användning av opioider vid långvarig icke-cancerrelaterad smärta. 2002: Neuropatisk smärta tycks uppkomma i cirka 5% av fallen med nervskada, hos 10% av patienter efter stroke och hos cirka hälften av de som drabbas av traumatisk ryggmärgsskada. Den är som regel långvarig, ofta livslång. Att klassificera smärta utifrån bakomliggande sjukdom är en otillräcklig klassifikation vilket postherpetisk neuralgi är ett bra exempel på. Vid detta tillstånd förekommer kombinationer av olika smärtmekanismer. Patienten kan beskriva många olika typer av smärta av både nociceptiv och neuropatisk typ. Dessutom förekommer fenomen som klåda och dynestesi som hos enskilda patienter kan vara mer besvärande än smärtan i sig själv. All smärta svarar inte på opioider. För neuropatisk (=neurogen) smärta kan svaret ofta vara dåligt eller utebli. Om både nociceptiv och neuropatiska smärtkomponenter föreligger är det mycket vanligt att olika känslighet för opioider blir uppenbar; en nociceptiv komponent, som ofta kan bli komplett lindrad med ökande dos och en neuropatisk som bara är partiellt känslig. Resultat från kliniska studier och klinisk praxis har visat att det föreligger stora skillnader mellan olika smärttyper avseende smärtlindring med opioider. I synnerhet gäller detta i akuta situationer och vid kortvarig behandling då nociceptiv smärta svarar bra på opioider medan neurogen smärta ofta svarar dåligt eller inte alls. En del nociceptiva smärttillstånd kan lindras framgångsrikt långa tider medan behandlingseffekten avtar vid andra former, framför allt när centralnervösa mekanismer som central sensitisering och/eller disinhibition tillkommit. Vid långvarig neurogen smärta är opioidsvaret ofta svagare eller kan till och med saknas helt (evidensgrad 2). Skillnaderna i opioideffekt anses bero på olikheter i de patofysiologiska mekanismerna, vilket ger upphov till skillnader i doseffektsambandet. Utöver angiven klassificering tillkommer, i kliniken, värdering av smärttillståndets psykologiska och sociala konsekvenser innefattande eventuell förekomst av somatoformt smärtsyndrom (pain disorder, enligt klassifikationen DSM IV). 2

Nociceptiv smärta Vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation Korttidsbehandling samt intermittent behandling paracetamol ibuprofen diklofenak-kalium diklofenak-natrium Alvedon Brufen Diclofenac T ratiopharm Diklofenak Mylan Ibuprofen kan motverka den antitrombotiska effekten av acetylsalicylsyra (ASA).

Nociceptiv smärta Vävnadsskadesmärta, med eller utan inflammation Korttidsbehandling samt intermittent behandling paracetamol Alvedon ibuprofen Brufen diklofenak-kalium Diclofenac T ratiopharm diklofenak-natrium Diklofenak Mylan Ibuprofen kan motverka den antitrombotiska effekten av acetylsalicylsyra (ASA). Diklofenak rekommenderas endast som korttidsbehandling pga en ökad risk för hjärtinfarkt jämfört med ibuprofen eller naproxen. Doser under 100 mg/dygn förefaller vara säkrare jämfört med 150mg/dygn. Se bild 22 Eftersom naproxen inte verkar öka risk för hjärtinfarkt rekommenderas detta preparat som långtidsbehandling. 3

Akut smärta behandlingsrekommendation Hur effektiva är dessa alternativ vid akut smärta? 1. Paracetamol 1000 mg + ibuprofen 400 mg 2. Paracetamol 1000 mg 3. Ibuprofen 400 mg Mehlisch 2010

Akut smärta behandlingsrekommendation Hur effektiva är dessa alternativ vid akut smärta? 1. Paracetamol 1000 mg + ibuprofen 400 mg 2. Paracetamol 1000 mg 3. Ibuprofen 400 mg Mehlisch 2010 Detta har studerats i en studie publicerad i tidskriften Clinical Therapeutics Melisch et al. 2010 där man jämfört substanserna paracetamol och ibuprofen, dels i kombination och dels var för sig, i en randomiserad dubbel-blind, placebokontrollerad studie På patienter med smärta efter utdragning av visdomständer. Se även diagram nästa sida. Kombinationen ibuprofen 400 mg och paracetamol 1000 mg ger en bättre smärtlindring än enbart ibuprofen 400 mg eller paracetamol 1000 mg

Akut nociceptiv smärta Hur effektiva är dessa alternativ vid akut smärta? 1. Ibuprofen 400 mg 2. Etoricoxib (Arcoxia) 60 mg 3. Etoricoxib (Arcoxia) 120 mg 4. Etoricoxib (Arcoxia) 180 mg 5. Etoricoxib (Arcoxia) 240 mg Malmström 2004

Akut nociceptiv smärta Hur effektiva är dessa alternativ vid akut smärta? 1. Ibuprofen 400 mg 2. Etoricoxib (Arcoxia) 60 mg 3. Etoricoxib (Arcoxia) 120 mg 4. Etoricoxib (Arcoxia) 180 mg 5. Etoricoxib (Arcoxia) 240 mg Malmström 2004 Se artikel publicerad i tidskriften Clinical Therapeutics 2004 av Malmström et al. 2004. I en randomiserad dubbel-blind placebokontrollerad studie jämfördes ovanstående substanser och styrkor. Resultat visar på nästa sida. Kommentar COS: Effekten som uppskattas efter 8 timmar skiljer sig inte så mycket mellan ibuprofen och 120, 180 eller 240 mg etoricoxib. Enligt FASS rekommenderas etoricoxib ej i dosen 180 eller 240 mg. Akut giktartrit: Den rekommenderade dosen är 120 mg en gång dagligen. Etoricoxib 120 mg bör endast användas under perioden med akuta symtom. I kliniska prövningar för akut giktartrit gavs etoricoxib under 8 dagar.

Akut smärta Ibuprofen 400 mg ger en bra smärtlindring vid akut nociceptiv smärta som inte är sämre än maximala doser etoricoxib eller celecoxib Kombinationen paracetamol 1000 mg och ibuprofen 400 mg ger en bättre smärtlindring än enbart ibuprofen 400mg eller paracetamol 1000 mg.

Akut smärta Ibuprofen 400 mg ger en bra smärtlindring vid akut nociceptiv smärta som inte är sämre än maximala doser etoricoxib eller celecoxib Kombinationen paracetamol 1000 mg och ibuprofen 400 mg ger en bättre smärtlindring än enbart ibuprofen 400mg eller paracetamol 1000 mg.

Korttidsbehandling samt intermittent behandling Opioidanalgetika paracetamol + kodein buprenorfin morfin Citodon Temgesic Morfin Meda tabl, inj

Korttidsbehandling samt intermittent behandling Opioidanalgetika paracetamol + kodein Citodon buprenorfin Temgesic morfin Morfin Meda tabl, inj Temgesic Temgesic (resoriblett) kvarstår på Kloka Listan under indikationen kortvarig behandling av nociceptiv eller genombrottssmärta. Sedan tidigare rekommenderas buprenorfin i plåsterform (Norspan) på Kloka Listan. Buprenorfin är en partiell opioidreceptoragonist för sublingual administrering. Effekten på smärta skattat med VAS hos opioidnaiva är jämförbar med morfin. Risken för andningsdepression är lägre än för morfin. Risken för missbruk förefaller lägre än för andra potenta opioider och preparatet är det minst riskfyllda vid graviditet. 7

Långtidsbehandling Paracetamol / Cox-hämmare paracetamol Alvedon ibuprofen Brufen retard naproxen Pronaxen nabumeton Relifex Opioidanalgetika buprenorfin Norspan plåster morfin Dolcontin Behandling kan inledas med låg dos långverkande morfin (Dolcontin) utan föregående dostitrering med kortverkande morfin

Långtidsbehandling Paracetamol / Cox-hämmare paracetamol Alvedon ibuprofen Brufen retard naproxen Pronaxen nabumeton Relifex Opioidanalgetika buprenorfin Norspan plåster morfin Dolcontin Behandling kan inledas med låg dos långverkande morfin (Dolcontin) utan föregående dostitrering med kortverkande morfin Morfin ska användas i första hand vid behov av en stark opioid. Förskrivningen av oxykodon bland starka opioider är omotiverad hög med tanke på att preparatet enligt tillgänglig dokumentation har väsentligen samma effekt och biverkningar som morfin till ett högre pris. Generikum av oxykodon finns, men det är nytt på marknaden och frågor har rests om dumping vid alkoholintag. Således är det inte aktuellt i år trots pris i nivå med morfin. Endast vid påtaglig njursvikt är det motiverat att välja oxykodon framför morfin. Oxykodon kan även vara ett alternativ till patienter som inte tål morfin. 8

Ibuprofen motverkar den trombocythämmande effekten av lågdos ASA N Engl J Med. 2001 Dec 20;345(25):1809-17

Ibuprofen motverkar den trombocythämmande effekten av lågdos ASA N Engl J Med. 2001 Dec 20;345(25):1809-17

Artrossmärta och smärta vid reumatoid artrit Hur effektiva är dessa alternativ? Artros 1. Naproxen 500 mg x 2 2. Etoricoxib (Arcoxia) 60 mg RA 1. Naproxen 500 mg x 2 2. Etoricoxib (Arcoxia) 90 mg eller 120 mg

Artrossmärta och smärta vid reumatoid artrit Hur effektiva är dessa alternativ? Artros 1. Naproxen 500 mg x 2 2. Etoricoxib (Arcoxia) 60 mg RA 1. Naproxen 500 mg x 2 2. Etoricoxib (Arcoxia) 90 mg eller 120 mg Observera att man har reducerat etoricoxibdosen vid artros, men inte naproxendosen. Etoricoxib är inte bättre än naproxen. För få kardiovaskulära händelser för att kunna uttala sig om den kardiovaskulära säkerheten. Etoricoxib är inte bättre än naproxen vid RA. För få patienter för att kunna jämföra kardiovaskulära risker. 10

Kardiovaskulära risker med COX-hämmare vid långtidsbehandling Hög risk Rofecoxib, Celecoxib, Diklofenak Etoricoxib?? Låg risk Epidemiologiska data har inte presenterats Långtidsstudie visar att risken är jämförbar med diklofenak. Molekylen är mycket lik rofecoxib Naproxen, Ibuprofen

Kardiovaskulära risker med COX-hämmare vid långtidsbehandling Hög risk Rofecoxib, Celecoxib, Diklofenak Etoricoxib?? Låg risk Epidemiologiska data har inte presenterats Långtidsstudie visar att risken är jämförbar med diklofenak. Molekylen är mycket lik rofecoxib Naproxen, Ibuprofen

Minimera riskerna med NSAID Behandla med lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid Ompröva behandlingen och sätt ut NSAID när behov upphör Överväg skydd mot ulcus (Kloka Listan 2011: Omeprazol Sandoz)

Minimera riskerna med NSAID Behandla med lägsta effektiva dos under kortast möjliga tid Ompröva behandlingen och sätt ut NSAID när behov upphör Överväg skydd mot ulcus (Kloka Listan 2011: Omeprazol Sandoz) Om indikation för inflammationshämmande behandling med NSAID är stark men risken för gastrointestinala biverkningar är stor, finns teoretiskt flera möjligheter: Att använda lägsta möjliga dos NSAID Att ge coxiber i stället för konventionella NSAID Att ge konventionella NSAID med tillägg av medel mot magsår, såsom protonpumpshämmare eller misoprostol Att eradikera en eventuell Helicobacter pylori-infektion inför NSAID-behandling Det finns inga studier som jämför dessa alternativ och det finns heller inga större prospektiva studier som direkt ägnats åt gruppen högriskpatienter. EMEA har i flera omgångar granskat olika grupper av Cox-hämmare. Orsaken till den förnyade utredningen var nya data som signalerade en misstänkt ökad risk för arteriell trombos. I oktober 2006 blev granskningen av icke-selektiva Cox-hämmare färdig. Där konstaterades att: Nyttan med så kallade icke-selektiva NSAID, som används för behandling av ledsjukdomar och andra smärtsamma tillstånd, är större än de nackdelar som riskerna för biverkningar innebär om behandlingsrekommendationerna följs. De två första punkterna på ppt-bilden ingår i de generella rekommendationerna i rapporten. www.lakemedelsverket.se. 12

Råd vid långvarig behandling med opioider Behandling med opioider bör ske enbart vid smärttillstånd som svarar på opioidbehandling. Noggrann uppföljning av behandlingen är nödvändig och bristande effekt bör föranleda ny smärtanalys med beaktande av aktuella smärtmekanismer och dosering.

Råd vid långvarig behandling med opioider Behandling med opioider bör ske enbart vid smärttillstånd som svarar på opioidbehandling. Noggrann uppföljning av behandlingen är nödvändig och bristande effekt bör föranleda ny smärtanalys med beaktande av aktuella smärtmekanismer och dosering. 13

Utsättning av opioider Patienten brukar tolerera en minskning med 10 procent av ursprungsdosen per vecka väl och bara få minimala fysiologiska biverkningar. Vissa patienter kan klara en snabbare nedtrappning (6-8 veckor). Opioidabstinens är sällan medicinskt allvarlig, även om symtomen kan vara obehagliga. Abstinenssymtom som illamående, diarré, muskelsmärta och myoklonus kan lindras med klonidin 0,1-0,2 mg peroralt var sjätte timme (licens numera). För vissa patienter måste nedtrappningen ske månadsvis istället för veckovis. Symtom på opioidabstinens kan kvarstå upp till sex månader efter avslutad opioidbehandling. Adjuvant behandling med läkemedel mot irritabilitet (antidepressiva), sömnstörningar och mot neuropatisk smärta kan behövas. Behandla inte abstinenssymptom med opioider eller benzodiazepiner efter det att opioidbehandlingen har upphört. Kontakta beroendespecialist/beroendemottagning vid problem

Utsättning av opioider Patienten brukar tolerera en minskning med 10 procent av ursprungsdosen per vecka väl och bara få minimala fysiologiska biverkningar. Vissa patienter kan klara en snabbare nedtrappning (6-8 veckor). Opioidabstinens är sällan medicinskt allvarlig, även om symtomen kan vara obehagliga. Abstinenssymtom som illamående, diarré, muskelsmärta och myoklonus kan lindras med klonidin 0,1-0,2 mg peroralt var sjätte timme (licens numera). För vissa patienter måste nedtrappningen ske månadsvis istället för veckovis. Symtom på opioidabstinens kan kvarstå upp till sex månader efter avslutad opioidbehandling. Adjuvant behandling med läkemedel mot irritabilitet (antidepressiva), sömnstörningar och mot neuropatisk smärta kan behövas. Behandla inte abstinenssymptom med opioider eller benzodiazepiner efter det att opioidbehandlingen har upphört. Kontakta beroendespecialist/beroendemottagning vid problem 14

Neuropatisk smärta I första hand amitriptylin Tryptizol I andra hand, vid diabetesneuropati eller postherpetisk neuralgi gabapentin Gabapentin Sandoz

Neuropatisk smärta I första hand amitriptylin Tryptizol I andra hand, vid diabetesneuropati eller postherpetisk neuralgi gabapentin Gabapentin Sandoz Inom ramen för ett multidisciplinärt handläggande rekommenderas amitriptylin (Tryptizol) på Kloka Listan. Börja med 10 mg till natten, öka långsamt till avsedd effekt. Amitriptylin har väldokumenterad effekt vid fibromyalgi det generaliserade smärttillstånd där man kunnat genomföra studier. Nyare antidepressiva har inte bättre effekt, men är avsevärt dyrare. En individuell dostitrering utifrån effekt och biverkningar rekommenderas. Vare sig pregabalin eller duloxetin har godkänts av den europeiska läkemedelsmyndigheten EMA för användning vid fibromyalgi. 15

För alla analgetika gäller Mekanismbasering Välj analgetikum utifrån smärtmekanism, om möjligt - inte utifrån smärtintensitet Ofta förekommer blandtillstånd av olika smärtmekanismer Dostitrering Kontinuerlig utvärdering

För alla analgetika gäller Mekanismbasering Välj analgetikum utifrån smärtmekanism, om möjligt - inte utifrån smärtintensitet Ofta förekommer blandtillstånd av olika smärtmekanismer Dostitrering Kontinuerlig utvärdering I Fass anges i indikationen för många smärtstillande medel bara intensiteten på smärtan. För Nobligan är indikationen till exempel Behandling av måttlig till svår smärta. Svaret på och behovet av ett visst läkemedel är dock inte i första hand avhängigt av smärtans intensitet utan snarare på mekanismen bakom smärtan. Expertgruppen vill därför verka för att en mekanismbaserad klassificering av smärta/långvariga smärttillstånd slår igenom. Se även expertgruppens utlåtande Smärtmekanismen viktigare än smärtintensiteten www.janusinfo.se. Ett mekanistiskt tänkande är en förutsättning för att åstadkomma god smärtlindring, men också en förklaringsmodell till varför smärtstillande medel ibland inte har förväntad effekt. En patients smärttillstånd kan vara ett blandtillstånd av flera olika mekanismer. 16