Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö Uppföljning april 2015 Stadskontoret
Malmö stad 2015 Tryckeri: Exaktaprinting AB Grafisk design: Stina Gustafsson Illustrationer: Tapper Geist Papper: Munken Print Cream
Innehåll Förord Sammanfattning Bakgrund Tillvägagångssätt och metod 4 5 6 Avgränsningar Resultat Samordning av arbetet Styrgrupp för social hållbarhet Utredningsuppdrag och utredningsledare Möten och dialoger internt och externt Kommunikation som stöd för måluppfyllelse Utvecklingen i förvaltningar och bolag Kommunala bolag 9 Utmaningar för förvaltningarna och bolagen Slutsatser och rekommendationer 19 Socialt investeringsperspektiv Demokratiserad styrning och kunskapsallianser Centralt stöd i arbetet Rekommendationer Pågående arbeten och utvecklingsområden Utredningsuppdrag Relaterade uppdrag och aktiviteter Omvärldsbevakning Priser till Malmö stad Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 24 27 29 38 54
Förord Den 29 april 2015 presenterades uppföljningen av Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö för kommunstyrelsen i Malmö stad. Uppföljningen visar med all tydlighet att det arbete som nu bedrivs efter det att Kommission för ett social hållbart Malmö (Malmökommissionen) lämnade sin slutrapport, har fått fäste i stadens förvaltningar och bolag. Nu fortsätter arbetet med att sprida kunskapen om rekommendationerna från Malmökommissionen och att utveckla former för hur vi tillsammans kan bidra. Uppföljningen visar även på de utmaningar vi har att ta oss an. Hur vi kan arbeta långsiktigt med ett-årsbudgetar, hur vi kan utveckla stadens organisation till en lärande organisation, och hur vi kan skala upp det som fungerar. I kommunfullmäktiges budget för 2015 betonas att samtliga förvaltningar och bolag ska arbeta utifrån rekommendationerna om socialt investeringsperspektiv samt demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Och i budgeten för 2016 står det att alla stadens nämnder ges i uppdrag att utifrån sina verksamheter identifiera potentiella kunskapsallianser för att fånga viktiga erfarenheter och kunskaper och därigenom utveckla staden på ett socialt hållbart sätt. Detta ställer stora krav på ledarskapet såväl på tjänstemannanivå som på politisk nivå. Nu tar vi ytterligare steg för att närma oss ett socialt hållbart Malmö. Med denna kortare version av kommunstyrelsen beslut om uppföljningen av Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö presenteras intervjuer med representanter från förvaltningar och bolag samt matriser som visar på hur man tar sig an olika uppdrag. Ett antal rekommendationer anges även för det fortsatta arbetet. Nu fortsätter vi arbetet för ett socialt hållbart Malmö! Jan-Inge Ahlfridh Stadsdirektör 4
Sammanfattning Den samlade bilden är att hela organisationen med några få undantag förhåller sig till socialt investeringsperspektiv samt demokratiserad styrning och kunskapsallianser enligt Malmökommissionens två rekommendationer. Bland många verksamheter märks en förskjutning mot att man tar ett bredare ansvar för helheten från att tidigare ha byggt bostäder, torg, skolor eller stad till att nu bygga ett samhälle. Det är en viktig perspektivförskjutning i den kommunala verksamheten, men det finns variationer i insikt och engagemang. Flera förvaltningar menar att Malmökommissionens rekommendationer har gett dem ytterligare skjuts till ett arbete de redan bedriver och som de anser ligger nära sin kärnverksamhet. Andra menar att de nu har startat en rad processer som de inte prioriterade tidigare. Och ytterligare några få, främst bland de kommunala bolagen, säger att de fram till nu knappast alls resonerat kring social hållbarhet som mål för verksamheten. När det gäller det pågående arbetet och utvecklingsområdena, se bilaga 1 och 2, så anger mer än hälften av förvaltningarna att arbete pågår eller har satts igång. Mer än hälften av förvaltningarna och bolagen har angett grönt i matriserna vilket visar att utvecklingsprojekt och löpande arbete pågår med goda resultat. Utmaningar som nämns för det fortsatta arbetet är bland annat att kunna omsätta kommunens arbete kring modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar i praktiska rekommendationer. Det finns en enighet om behovet av att nya samverkansformer till exempel i form av att kunskaps- och forskningscirklar behöver utvecklas. Vidare uttrycks behov av att se helheten i Malmö stad. Det ges uttryck för att social hållbarhet behöver en kappa och ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. 5
Bakgrund I mars 2014 (STK-2013-145) beslutade kommunstyrelsen om inriktningen av det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Utgångspunkten var de resultat Kommission för ett socialt hållbart Malmö (Malmökommissionen) kommit fram till. I kommunstyrelsens beslut ingick 32 nya utredningsuppdrag och en rad utvecklingsområden och pågående arbeten. Kommunstyrelsen ställde sig också sig bakom Malmökommissionens två övergripande rekommendationer för arbetet i samtliga nämnder och bolag: Etablera en social investeringspolitik som kan utjämna skillnaderna i levnadsvillkor och göra samhällssystemen mer jämlika. Förändra arbetssätt och metoder genom att skapa kunskapsallianser och demokratiserad styrning. 6
Det fortsatta arbetet utifrån rekommendationerna har således delats in i tre kategorier: 1. Utredningsuppdrag Nya uppdrag till stadskontoret eller andra nämnder och bolag. I uppdragen ingår att redovisa förslag till åtgärder, tidsplan samt kostnadsberäkning och finansieringsförslag. 2. Utvecklingsområde Utvecklingsområdena innebär ökat arbete med ett område inom den kommunala verksamheten utifrån stadskontorets bedömning och förslag. 3. Pågående arbete De pågående arbetena är insatser i linje med Malmökommissionens förslag som redan satts igång. Stadskontoret leder kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö och rapporterar varje år till kommunstyrelsen hur arbetet fortskrider. Den här rapporten är stadskontorets uppföljning av utvecklingsarbetet för ett socialt hållbart Malmö under 2014. Tillvägagångssätt och metod Uppföljningen omfattar två delar: Processbeskrivning Processbeskrivningen visar hur arbetet fortskrider med fokus på arbetssätt och metoder, bland annat stadskontorets koordinerande roll och de övergripande aktiviteterna. Stadskontoret har särskilt undersökt hur de två övergripande rekommendationerna har fått fäste i organisationen. Processbeskrivningen presenteras i ett senare kapitel i denna rapport och har två delar: 1. stadskontorets samordning 2. processen i förvaltningar och bolag. Som underlag för uppföljningen av processen har representanter från förvaltningar och helägda kommunala bolag intervjuats. Dessa frågor har varit utgångspunkt för samtalen: Två övergripande rekommendationer Socialt investeringsperspektiv har ni kunnat ta till er tankarna kring det sociala investeringsperspektivet? Har det funnits verktyg tillgängliga för att arbeta utifrån ett sådant perspektiv? Demokratiserad styrning har ni börjat arbeta med att stärka och förändra samverkan för att gynna den sociala hållbarheten? Upplever ni att sammansättningen har ändrats i olika samverkansformer (i förvaltningens eller bolagets arbete och i Malmö i stort). Finns det forum för samarbete som ni har använt eller har ni hittat nya samarbetsformer? 7
Pågående uppdrag och utvecklingsområden Hur har arbetet med dessa utvecklats? Hinder? Processen Kan ni se förändrade arbetssätt och tankesätt? Hur upplever ni rörelsen framåt? Utredningsuppdrag, utvecklingsområden, pågående arbete Förvaltningar och bolag har fått bedöma arbetet inom respektive del genom att likt trafikljus, sätta rött, gult eller grönt beroende på hur långt arbetet kommit. Redovisningen av enskilda utvecklingsområden och pågående arbeten finns i bilaga 1 och 2. En översikt av utredningsuppdragen finns i bilaga 3. Avgränsningar Ett socialt hållbart Malmö Malmö stad arbetar varje dag för en socialt hållbar utveckling. En del av det är arbetet som följer efter Malmökommissionen, men det finns också ett bredare arbete som i viss mån berörs här. Uppföljningen beskriver främst utvecklingen inom den sociala dimensionen av hållbarhet. 8
Resultat Här redovisas först resultatet av processuppföljningen och sedan uppföljningen av pågående arbeten och utvecklingsområden. Samordning av arbetet Stadskontoret har i uppdrag att koordinera och följa upp arbetet utifrån kommunstyrelsens beslut. Stadskontoret ska identifiera samordningsvinster mellan olika utredningsuppdrag och se till att de tas tillvara, förmedla tidigare erfarenheter, arbeta med övergripande kommunikation och kommunikationskanaler samt med omvärldsbevakning. Styrgrupp för social hållbarhet Stadsdirektören har tillsatt åtta tvärsektoriella styr- och ledningsgrupper för olika områden. En av dessa grupper är styrgruppen för social hållbarhet. Styrgruppen leds av stadsdirektören och därutöver ingår de fem stadsområdesdirektörena, samt direktörerna för miljöförvaltningen, sociala resursförvaltningen, kulturförvaltningen, 9
arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samt stadskontorets välfärdsdirektör. Styrgruppen följer också arbetet med områdesprogrammen, utvecklingen av satsningen på försörjningsstödet, utvecklingen av arbetet för att minska hemlösheten och utvecklingen av skolbetygen. Utredningsuppdrag och utredningsledare Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningar. Stadskontoret har arrangerat frukostträffar för dessa med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper inom de områden som de har önskat. Utredningsledare har utsetts med ansvar för utredningar. Stadskontoret har arrangerat frukostträffar för dessa med syfte att utbyta erfarenheter och fördjupa kunskaper inom de områden som de har önskat. Bland annat har frågan om de två övergripande rekommendationerna hanterats genom gemensam diskussion och föreläsning av Mikael Stigendal, professor på Malmö högskola och en av huvudredaktörerna för Malmökommissionens slutrapport. Möten har också arrangerats för utredningsledare som ansvarar för utredningar med tydliga kopplingar till varandra. Utredningsledarna har erbjudits utbildning i exempelvis i jämställdhets-, mångfalds och barnperspektiv, processledning, medieträning samt utredningsarbete. Möten och dialoger internt och externt De flesta förvaltningar har inga utredningsuppdrag inom Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För dem har det i stället blivit centralt att fokusera på de två övergripande rekommendationerna, och på de uppdrag som alla Malmö stads nämnder och bolag har fått. Dessutom bidrar flera förvaltningar med underlag till andra förvaltningars utredningar. Tjänstepersoner från stadskontoret har besökt ett tjugotal interna ledningsgrupper, arbetsgrupper m.m. i Malmö stad för att informera om och diskutera Malmökommissionens slutrapport och Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö. De har också besökt andra kommuner och landsting för att informera om Malmös arbete. Vid ett par tillfällen har arbetet även presenterats i internationella sammanhang. Nio medarbetare från olika förvaltningar i Malmö stad deltog i en tvådagarsutbildning kring sociala investeringar som arrangerades av Sveriges kommuner och landsting. Deltagarna fick där utveckla arbetssätt för sociala investeringar, och gruppen är nu en resurs för arbetet i Malmö. Kommunikation som stöd för måluppfyllelse Stadskontoret har tillsammans med Malmö stads kommunikatörer tagit fram en kommunikationsstrategi för att informera om arbetet för social hållbarhet i Malmö. Strategin ger vägledning och rekommendationer om vad Malmö stad bör fokusera på för att skapa engagemang och uthållighet, och sprida kunskaper i det interna arbetet. En stor del av kommunikationsarbetet är att öka kunskapen om 10
Malmökommissionen och dess rekommendationer, och att informera och inspirera till det fortsatta arbetet. Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö diskuteras mycket i olika forum och i medier, och dessa berättelser är det viktigt att uppmärksamma i organisationen för att öka engagemanget och skapa stolthet för Malmö stad som organisation. Från mars 2014 till februari 2015 publicerades 134 artiklar med direkt koppling till Malmökommissionen och arbetet för ett socialt hållbart Malmö. För att informera om utvecklingen av arbetet har det: upprättats sidor på webben (www.malmo.se/socialhallbarhet) och på intranätet (komin.malmo.se/socialhallbarhet) tagits fram en populärversion av ärendet översatt till engelska producerats en film (och översatt till engelska) startats ett digitalt nyhetsbrev deltagits på Kommek-mässan med en utställning på temat social hållbarhet. Ovanstående är stadskontorets kommunikationsinsatser, samtidigt pågår kommunikationsarbete i övriga förvaltningar för att på olika sätt stärka arbetet för ett socialt hållbart Malmö. Observandum När stadskontoret i mars 2014 fick uppdraget att leda kommunens fortsatta utvecklingsarbete för ett socialt hållbart Malmö var det framför allt med fokus på de utredningsuppdrag, utvecklingsområden och det som benämndes som pågående arbete. Men uppdraget bestod även i att sprida kunskap kring de två övergripande rekommendationerna socialt investeringsperspektiv och demokratiserad styrning och kunskapsallianser. Den här uppföljningen har visat att det finns en medvetenhet om begreppet social hållbarhet. Men den visar även på önskemål om att man från stadskontoret tydligare ska synliggöra och stödja utvecklingen av Malmö stads arbete gällande social hållbarhet i vidare mening. Utvecklingen i förvaltningar och bolag I uppföljningen har representanter för 18 förvaltningar och fyra bolag intervjuats om hur arbetet går med Malmökommissionens rekommendationer, här redovisas en del av de frågor som diskuterats. Bilden som framträder är att de två övergripande rekommendationerna, med några få undantag, har landat i organisationen. Detta är nu på allas läppar, som en intervjuperson uttryckte det. Man kan se en förändring från att man tidigare koncentrerade sig bara på sin egen del till att man nu tar ett bredare grepp till förmån för samhället i stort. Men det finns variationer i insikt och engagemang. Många förvaltningar menar att Malmökommissionens rekommendationer gett dem ytterligare skjuts i ett arbete de redan bedriver. Och för andra förvaltningar har Malmökommissionens rapport varit en ögonöppnare som fått dem att prioritera om i verksamheten. Några få, främst bland de kommunala bolagen, har hittills knappast alls resonerat kring social hållbarhet som ett inslag i verksamheten. Helhetsintrycket är att det finns en positiv rörelse framåt kring de två övergripande rekommendationerna om att utveckla en social investeringspolitik 11
och skapa kunskapsallianser med ökad demokratisk styrning. Förvaltningar som redan sedan tidigare haft sociala investeringar som ett viktigt inslag i sin verksamhet har fått energi att ytterligare förstärka detta perspektiv. Förvaltningarna inom skola och arbete framhåller att om de genomför sitt grunduppdrag på rätt sätt så stärks det sociala investeringsperspektivet. Man ser till barns och ungas väg genom hela skolsystemet, och samarbete finns kring både strategiska och operativa frågor. Förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen menar att det var en fördel att deras förvaltning byggdes upp samtidigt som Malmökommissionens arbete slutfördes. De har kunnat integrera kommissionens tänkesätt och den sociala hållbarheten i grunduppdraget. Malmökommissionens arbete har även fått ett genomslag i de tekniska förvaltningarna. De är idag mer medvetna om meningen med att arbeta med social hållbarhet. Förskoleförvaltningen har visionen barnens bästa förskola, och en central idé är att alla barn ska gå i förskolan som förberedelse inför grundskolan. Det skapar bättre förutsättningar för att barnen som vuxna ska bli självförsörjande. Förvaltningen har varje dag en brukardialog i olika former i mötet med barn och vårdnadshavare. För en medborgardialog i vidare mening behöver man utveckla samverkan med stadsområdena för att kunna möta medborgarna. Grundskoleförvaltningens resursfördelningsmodell baseras på socioekonomiska förhållanden och följer Malmökommissionens rekommendationer. Förvaltningen har haft dialog med elever, medarbetare samt externa aktörer för att få in synpunkter i strategiarbetet. Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen samverkar närmare med både förskoleförvaltningen och grundskoleförvaltningen. Det pågår exempelvis arbete för att förebygga avhopp tidigt och det kommunala aktivitetsansvaret kommer att omfatta unga upp till 24 år. Att arbetsmarknadsinsatserna nu finns i samma förvaltning förstärker och underlättar samarbetet. De olika gymnasieskolorna ska också arbeta efter ett tydligare helhetsperspektiv, man eftersträvar att se alla elever som gemensamma: Då blir det en annan syn, att vi inte ska ha de bästa eleverna utan vi ska göra det bästa för eleverna. Det finns omfattande samverkan med näringslivet, både vad gäller utbildning, arbetsmarknadsinsatser och konkreta samarbetsprojekt för att skapa möjlighet till arbete för unga. Det finns även kontaktytor och nätverk med friskolorna, men det behöver förbättras. Sociala resursförvaltningen ser att de sociala frågorna kommit på agendan genom Malmökommissionens arbete och de två övergripande rekommendationerna. Förvaltningen menar att den har det sociala investeringsperspektivet med sig i arbetet, som i t.ex. verksamheten Alhva. Men man behöver få in perspektivet i arbetet med budget och prioriteringar, och använda sociala konsekvensbeskrivningar. Samverkan med idéburen sektor 1 har utvecklats, ett exempel är arbetet med 12
ensamkommande barn där det även byggs upp en gemensam mötesplats. Man har också utarbetat en ny struktur för samverkan mellan förvaltningarna och Fakulteten för hälsa och samhälle på Malmö högskola. Fokus ligger på praktik och grundutbildningen men samarbetet gäller också forskning, innovation och utveckling. Kulturförvaltningen framhåller verksamheter de redan bedriver, där det sociala investeringsperspektivet alltid varit starkt. Kulturskolan driver El Sistema i Holma- Kroksbäck, och Kulturbron som ska stimulera barns språkutveckling och förståelse genom upplevelsebaserat lärande. Förvaltningen arbetar för att omvandla Kommendanthuset till en bred mötesplats för näringsliv, högskola, föreningsliv och invånare inriktad på hållbar stadsutveckling. Fritidsförvaltningen ser nu ännu tydligare sina anläggningar och avgiftspolicyn som redskap i en social investeringspolitik. Förvaltningen gör också fler brukarundersökningar för att demokratisera styrningen. Det är särskilt viktigt att stärka barnrättsperspektivet, att lära sig mer om vad flickor och pojkar och ungdomarna (4 25 år) gör, var de befinner sig och hur de använder förvaltningens resurser. När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet. Stadsbyggnadskontoret har arbetat in den sociala hållbarheten i översiktsplanen och har nu ett genomgående system för sociala konsekvensanalyser i stadsplanearbetet. Levande Malmö ses som ett projekt skapat kring dessa insikter. När vi pratar om vår verksamhet så ska vi prata om Malmöborna och sätta dom i det här perspektivet av socioekonomi och jämställdhet. Serviceförvaltningen arbetar för att införa perspektivet social hållbarhet i organisationen, bland annat genom nätverksgrupper med medarbetarna. Man har också startat en samverkansgrupp med andra förvaltningar om förskoleutbyggnad. Det handlar också om att få med dem som jobbar på golvet och jag lovar dig, det finns säkert massor med idéer att hämta därifrån. Gatukontoret har sedan årsskiftet en ny avdelning för stadsliv och mötesplatser som Folkets park, Slottsträdgården och Stapelbäddsparken. Arbetet med medborgardialog kommer att utvecklas vidare med den nya dialogenheten. Den stora satsningen på förskolor och skolor innebär ett tydligt fokus på det sociala perspektivet att skapa bra miljöer för barn, och nya nätverk har skapats. Förvaltningen vill kunna mäta värdet av det den gör, t.ex. mötesplatser och bra arrangemang. Varför ska vi satsa på att ha vackra parker, varför ska vi satsa på att ha mötesplatser som är levande i stället för döda, varför ska vi ha parker som är öppna i stället för instängslade det finns svar på de frågorna som faktiskt handlar om hur människor mår och hur människor beter sig och hur en stad mår. 1 Med idéburen sektor menas ideella föreningar, ekonomiska föreningar, stiftelser och trossamfund 13
Miljöförvaltningen ser sociala investeringar som en naturlig del i hållbarhet, miljonprogramsutvecklingen nämns som ett exempel på detta. Miljöförvaltningen driver Innovationsplattform Malmö sydost som försöker integrera de tre hållbarhetsaspekterna. Förvaltningen är också involverad i utvecklingen av Kommendanthuset. Fastighetskontoret medverkar i Malmö stads arbete kring hemlöshet genom bostadsenheten. Man har slutit avtal med fastighetsbolaget Trianon om lägre tomträttsavgäld några år för att möjliggöra för nybyggnation av 140 lägenheter med jämförelsevis låga kvadratmeterpriser. Fastighetsbolagets motprestation är att rekrytera 25 procent av arbetskraften i bygget från arbetslösa hyresgäster i Lindängen. En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer. Stadskontoret framhåller att de nio mål kommunfullmäktige antagit gör det lättare att demokratisera stadens arbete, och att de nio delprocessledarna liksom de åtta styr- och ledningsgrupperna ger en bra struktur för arbetet med Malmökommissionens rekommendationer. Viktigt nu är att tydligare involvera det omgivande samhället i det sociala investeringsperspektivet. Malmös hela budget på 20 miljarder kronor ska ses utifrån ett socialt investeringsperspektiv. En mänsklig önskan att snabbt nå resultat. Då kan man lätt gena och vilja hoppa över några led, men det är viktigt att vi från start tänker på att involvera rätt organisationer och rätt personer i våra egna processer. Stadsområdesförvaltningar Områdesutvecklingsavdelningarna har ansvaret för arbetet med social hållbarhet i respektive stadsområdesförvaltning, där finns också ansvaret för förebyggande insatser och preventionsarbete. Stadsområde Väster ska som grund för det fortsatta arbetet undersöka hur Malmökommissionens förslag på insatser harmonierar med processer i den egna verksamheten. Mötesplatserna har utvecklats positivt men kontakten med medborgarna behöver bli bättre. Man har trygghetsvandringar tillsammans med barn för att uppmärksamma miljön utifrån deras perspektiv. Stadsområde Norr har skapat en organisation utifrån de tre hållbarhetsaspekterna med hållbarhetsombud. Man har kartlagt om de egna processerna ligger i linje med arbetet med social hållbarhet. Kartläggningen visar var man befinner sig och den är ett verktyg för att förankra perspektivet i verksamheterna, för delaktighet och förståelse. Hållbarhetsfrågan är att se som en kvalitetsfråga men det handlar mycket om att ändra förhållningssätt och skapa förståelse. 14
I stadsområde Söder är det sociala investeringsperspektivet tydligt. Några exempel är Allaktivitetshuset på Lindängen samverkan mellan individ- och familjeverksamheten, arbetsförmedling, frivilligorganisationer och områdesutvecklingsorganisationen i Framtidens hus arbetet med lokala fastighetsägare för att skapa jobb till arbetslösa hyresgäster (Bygga om-dialogen) investeringen i ett nytt flerbostadshus i Lindängen. Förvaltningen försöker också hitta nya former för ungdomsråd och dialoggrupper utöver den samverkan som funnits tidigare. I stadsområde Öster utgår verksamhetsutvecklingen från Malmökommissionens rekommendationer kring ett holistiskt styrsystem. Satsningarna Rosenkraft och Kraftsamling Herrgården är kunskapsallianser och förstärker det sociala investeringsperspektivet. Centralt i arbetet har varit bred samverkan, inte minst med föreningar, och det har krävt ett nytt förhållningssätt från kommunen. Det har blivit mycket tydligare att vi inte klarar detta ensamma, så varför krångla... Vi behövs alla lika mycket om vi ska klara det. I stadsområde Innerstaden har man systematiserat arbetet med att involvera berörda i utvecklingen. Man samverkar med föreningar och organisationer och kommer att lägga ut uppdrag på dem för att kunna samutnyttja de resurser som finns. Äger man ett uppdrag, så är det också upp till den som äger uppdraget att avgöra huruvida man är intresserad av att samverka, eller samarbeta med andra aktörer som är beroende av en. Och vem ska sätta emot? Med hjälp av pengar från Malmö stads sociala investeringsfond driver man projektet Hela familjen där alla familjemedlemmar är med i ett långsiktigt arbete för att ge familjen nya försörjningsmöjligheter. Man utvecklar också nya samverkansformer genom BID (business improvement district) Sofielund som ska öka tryggheten i området och utveckla miljön i stadsområdet. Stadsrevisionen har genom Malmökommissionens rapport fått inspiration att se på sin verksamhet med delvis nya glasögon. När social hållbarhet kommer in i budgetarbetet blir det stadsrevisionens sak att följa upp hur förvaltningar och bolag arbetar med social hållbarhet. Förtroendenämndens kansli tar emot synpunkter på all vård och omsorg som Malmö stad ansvarar för, på så sätt kan brukarna påverka kvalitén på insatserna för att öka patientsäkerheten. Nämnden ska utveckla anhörigperspektivet och kompetensen kring hur arbetet kan bidra till social hållbarhet. 15
Kommunala bolag Bland de helägda kommunala bolagen finns flera viktiga tendenser men stora variationer i vilket genomslag arbetet med social hållbarhet har fått. MKB fastighets AB har börjat använda sina upphandlingar för att stärka sociala nyttor, till exempel genom att skapa jobb med renovering och nybyggnation. En central målsättning för MKB är hög livskvalitet för dem som bor i deras lägenheter. Därmed blir det viktigt för MKB att till exempel skolorna i bostadsområdet fungerar bra och att samverka med många parter för sociala investeringar i området. Stadsteatern söker ett allt starkare partnerskap med stadens skolor. Tidigare har man spelat barn- och familjeföreställningar mest på helger och kvällar, men nu söker man sig ut på dagtid till skolorna. Det kan i någon mån kompensera för att den estetiska undervisningen är på tillbakagång i skolorna. Dessa kontaktytor ger också uppslag för Stadsteaterns uppsättningar. Parkering Malmö har hittills inte varit inriktat på social hållbarhet i arbetet. Men bolaget kan bidra genom att medarbetarna dagligen rör sig i staden, de ser olika saker och får intryck som kan tas tillvara i det fortsatta arbetet med social hållbarhet. MINC 2 säger att den sociala hållbarheten och Malmökommissionens rekommendationer inte i någon större utsträckning påverkar bolagets verksamhet. Men man har försökt stimulera näringslivsutveckling i vissa av Malmös stadsområden. Utmaningar för förvaltningarna och bolagen Även om det går framåt finns problem och utmaningar att arbeta med. Styrning och ledning Kommunens nya struktur för styrning och ledning behöver kopplas ihop med ett system för att följa upp och utvärdera sociala investeringar. Flera förvaltningar har en uttalad tilltro till den nya målstrukturen med färre och mer långsiktiga mål som alla nämnder ska förhålla sig till. Men det finns en oro för att kommunens styrning av verksamheterna via ettårsbudgetar inte går ihop med långsiktiga sociala investeringar. Det blir därför viktigt att ta fram modeller för samhälls- och hälsoekonomiska beräkningar och omsätta dem i praktiska rekommendationer. Det behövs nya samverkansformer och inte minst tillämpningar av sociala konsekvensanalyser och hälso- och samhällsekonomiska beräkningar. Det här skulle kunna prövas i Amiralsstaden, ett område mellan bostadsområdena Rosengård, Annelund, Sofielund, Östra Sorgenfri och Emilstorp. Man skulle egentligen göra någon form av sammanställning av allting som pågår så att man kan se vilka grupperingar som har kopplingar till varandra och vad man jobbar med detta också för att undvika dubbelarbete utan så att man verkligen utvecklar saker tillsammans. 2 MINC är ett kommunalt bolag som medverkar till att skapa möten och diskussioner mellan etablerade företag, entreprenörer och forskning 16
Effekten av sociala investeringar Det är svårt att mäta effekterna av sociala investeringar och demokratiserad styrning. Fartgupp sänker antalet olyckor på en viss plats, men hur mäter vi effekten av att en långsammare trafikrytm leder till att fler föräldrar vågar låta sitt barn gå eller cykla till skolan? Det är sällan de verksamheter som bedriver förebyggande insatser för barn och unga som skördar vinsterna av dessa sociala investeringar. Vinsterna visar sig snarare i lägre kostnader i socialtjänst, sjukvård eller kriminalvård, och följeforskning skulle kunna vara ett sätt att utveckla arbetet. Flera förvaltningar tar upp det problematiska med att följa Malmökommissionens rekommendationer när kommunen har ett betydande underskott i budgeten och behöver genomföra stora besparingar. Dessa besparingar hotar att gå ut över framgångsrika sociala investeringar och förebyggande arbete. Det är svårt att med förebyggande arbete konkurrera med den ordinarie verksamheten och det behövs därför öronmärkta pengar. Sociala investeringsfonder Kommunens sociala investeringsfonder har ökat kännedomen om vad som är sociala investeringar, men som praktiska redskap har de varit svåra att använda. Många förvaltningar berättar om arbete med ansökningar som inte slutförts. Social hållbarhet är ett kontinuerligt arbete och då räcker inte finansiering genom fonder. Den riktigt stora utmaningen är social investeringsstyrning och sociala konsekvensanalyser för kommunens totala budget. Även om det går framåt finns problem och utmaningar att arbeta med. Demokratiserad styrning Förvaltningarna tycker att man behöver nya samverkansformer, till exempel kunskaps- eller forskningscirklar. Några förvaltningar nämner att det är lättare att diskutera med andra förvaltningar än med den egna och att det behövs någon sorts bollplanksfunktion där man kan testa idéer. Omorganisationen av stadsdelarna till nya stadsområden och nya skolorganisationer ökar behovet av samarbetsrelationer inom kommunen. Kommunen måste också utveckla nya samverkansformer med andra offentliga aktörer, civilsamhället och medborgarna, näringslivet samt högskolan och universitetet. Några förvaltningar talar om att en traditionellt hierarkisk beslutsstruktur hämmar det arbetssätt med kunskapsallianser som Malmökommissionen förespråkar. Man borde uppmuntra arbete i lag där olika kompetenser blandas. Detta ligger också i linje med demokratiserad styrning där många olika aktörer har inflytande över hela kedjan från problemformulering och lösningsutveckling till genomförande. Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst Helhetsperspektivet Det finns ett behov hos medarbetarna att se helheten i Malmö stad så att alla kan känna att de bidrar till något i samma riktning, det händer mycket men det är svårt att få en överblick. 17
Den tid är förbi då vår egen organisation alltid vet bäst Arbetet med social hållbarhet behöver ett gemensamt mål, en vision som visar vart vi ska. Många förvaltningar efterlyser en begreppsdiskussion i Malmökommissionens efterföljd, för att skapa en gemensam kunskapsbas och förståelse. Vad menar vi med sociala investeringar, kunskapsallianser och demokratiserad styrning? Flera förvaltningar betonar också vikten av att sätta organisationens lärande i centrum. Det kanske allra viktigaste framöver för vår förvaltning, och kanske för hela staden, är att pröva oss fram till hur vi kan bygga in och snabba upp vårt eget lärande. Om vi gör det blir det lättare att pröva nya lösningar, lösningar som det är svårt att på förhand helt räkna ut hur de kan fungera. Men det kräver också mod att både pröva och misslyckas. 18
Slutsatser och rekommendationer Samtalen med förvaltningar och bolag visar att Malmökommissionens slutsatser i stora delar av organisationen har påverkat tankesätt, arbetsmetoder och vilka man arbetar med. Det är samtidigt tydligt att Malmö står i början på ett långsiktigt arbete för att kunna integrera social hållbarhet, det vill säga utveckla sociala investeringsperspektiv, bygga kunskapsallianser och demokratisera styrningen. Arbetet måste bygga på ett kontinuerligt lärande och sträcka sig över många år. Ett nytt styr- och ledningssystem för Malmö stad ska ge förbättrad systematik och uppföljning, ett gemensamt förhållningssätt och en medvetenhet i styrningen av staden. I systemet ska roller och ansvar tydliggöras och också hur information kan utbytas mellan olika nivåer i organisationen. Uppföljningen av arbetet med ett socialt hållbart Malmö ska i möjligaste mån göras inom ramen för detta ordinarie styr- och ledningssystem. Det säkerställer att resultaten ligger till grund för planering och prioritering av insatser och investeringar. 19
Socialt investeringsperspektiv För att skapa kontinuitet i arbetet trots system med ettårsbudgetar, som också regleras i kommunallagen, krävs ett långsiktigt socialt investeringstänkande med utgångspunkt från kommunens samlade budget. En ofta återkommande observation är att Malmökommissionens rekommendationer delvis krockar med hur förvaltningarna styrs och är organiserade och som byggts upp i en tid med andra prioriteringar och synsätt. Malmö stad arbetar med hållbarhetsintegrering och som en del i detta ska man utveckla en modell för prioriteringar. Ett liknande uppdrag ligger inom ramen för arbetet med investeringsstyrning och dessa samordnas därför. Det ska ge bättre analysverktyg för att kunna mäta effekterna av sociala investeringar, och här kan samhällsekonomiska och hälsoekonomiska beräkningar tillsammans med andra analysverktyg kan vara till hjälp. Finner vi också metoder för att införa dessa verktyg i olika utvecklingsprojekt liksom i löpande, daglig verksamhet, skulle mycket vara vunnet. Kanske skulle en nationell kommission kunna undersöka hur man kan överbrygga de begränsningar som ettårsbudgetar är i ett konkret och långsiktigt socialt investeringsarbete. Många nämner att de sociala inversteringsfonderna haft en stor betydelse för att få igång arbetet med sociala investeringar i sin verksamhet. Men man menar att det behövs tydligare instruktioner för hur man skriver ansökningar till de sociala investeringsfonderna och hur återbetalningen ska gå till. Några av som har intervjuats påpekar att de sociala investeringsfonderna är små i förhållande till Malmö stads budget. En analys bör göras för hur man ekonomiskt ska kunna styra mot ett socialt investeringsperspektiv i arbetet med budgeten. Demokratiserad styrning och kunskapsallianser I många samtal kommer frågan upp hur kommunen samverkar med föreningar, näringsliv och invånare i Malmö. Hittills har mönstret varit att kommunen har frågat, fått in svar och sedan själv beslutat utifrån egna prioriteringar. Det är en låg transparens i den typen av samverkan, så verksamheterna behöver bättre dialogverktyg som visar hur man hanterar makt och kontroll i förhållande till samarbetspartner och invånare. Hur ska kommunens samarbeten bli mer jämbördiga? Förslagen på förändringar skulle kunna underlätta och förstärka Malmö stads arbete för att bli en organisation som förmår att lära medan man gör och lära tillsammans med andra. Kollegiala granskningar är en metod som med fördel också kan användas. Centralt stöd i arbetet Stadskontoret stödjer utredningsledare i deras utredningsarbete, ser till att samordningsvinster mellan olika utredningsuppdrag tas tillvara och understödjer samarbete mellan olika nivåer i organisationen och med externa parter. En enkät till utredningsledarna visade på ett behov av ett centralt stöd som i större utsträckning kan stimulera sådana samverkansformer och allianser. 20
Stadskontoret har också en viktig uppgift i att tydliggöra hur kopplingen ska se ut mellan processgrupperna som formats kring kommunfullmäktigemålen och det arbete som bedrivs inom ramen för Det fortsatta arbetet ett socialt hållbart Malmö. Det finns annars risk för två parallella spår och det är viktigt att beakta inte minst med tanke på den fortsatta uppföljningen som nu förväntas gå genom ordinarie styrsystem. Behov av kunskapsspridning och kunskapsinhämtning på olika nivåer i Malmö Stadskontoret har under året informerat om Malmökommissionen och arbetet hos förvaltningarna för att de ska kunna knyta det till den egna verksamheten. Arbetet har under året gått in i en ny fas som handlar om integrering och det arbete som följer efter alla utredningsuppdrag. Framöver finns det därför ett behov av att finna formerna för kunskapsspridning och kunskapsinhämtning som stödjer denna fas. Representanter för Malmö stad behöver möta andra samhällsaktörer i Malmö, dessutom behöver olika nivåer med olika intressen och kunskaper inom Malmö stad mötas. Kollegiala granskningar kan med fördel inleda ett sådant arbete. Externt intresse Det har under året funnits ett stort intresse utifrån för Malmökommissionens arbete och arbetet som följt därefter. Många blickar mot Malmö och ser med tillförsikt fram emot hur Malmös arbete kan få genomslag också i den nationella kommission som tillsätts under våren 2015. Erfarenheter från Malmös arbete sprids i resten av landet och i andra delar av världen, samtidigt som kontakterna ger ny kunskap som kan användas. Utvecklingsmedel Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Detta för att arbetet ska bli hållbart och integreras i ordinarie styrprocesser. Men arbetet kommer att utvecklas länge och är nyligen påbörjat. Det kan därför finnas anledning att stimulera arbetet med extra medel under en begränsad tid. Det finns också olika möjliga externa finansieringskällor för utvecklings- och stimulansmedel. Arbetet för ett socialt hållbart Malmö ska ses som verksamhetsutveckling och något som i möjligaste mån bedrivs inom ramen för ordinarie verksamhet. Rekommendationer Stadskontoret vill med uppföljningen och rekommendationerna initiera en dialog med representanter från förvaltningar och bolag för att utveckla en struktur för det fortsatta arbetet kring social hållbarhet. Stadskontoret kommer att följa upp arbetet med hur det fortsatta utvecklingsarbetet går framåt, enligt tidigare kommunstyrelse beslut. Rekommendationer till stöd i arbetet med att uppnå kommunfullmäktiges mål för social hållbarhet: erbjud seminarier som kan ge en djupare förståelse, större engagemang och bättre genomförande av socialt investeringsperspektiv, demokratiserad styrning och kunskapsallianser 21
initiera ett arbete med kollegiala granskningar i Malmö stads förvaltningar och bolag samt utveckla former för forsknings-, och kunskapscirklar synliggör och slutför utvecklingen av analysverktyg, socioekonomiska beräkningar, hållbarhetsintegrering och investeringsstyrning, och inför dem i verksamheterna Stadskontoret kommer att följa upp arbetet med hur det fortsatta utvecklingsarbetet går framåt, enligt tidigare kommunstyrelse beslut. se till att det finns stöd för att genomföra ansökningar av externa medel Malmö stad ska söka en aktiv dialog med den av regeringen nyligen beslutade kommissionen för jämlik hälsa gällande erfarenheter, utvecklingsmöjligheter och de begränsningar som ettårsbudgetar och ekonomiska regelverk kan utgöra i relation till långsiktigt investeringsarbete. Pågående arbeten och utvecklingsområden I detta avsnitt presenteras en sammanfattning av pågående arbeten och utvecklingsområden för respektive förvaltning och bolag. Den fullständiga redovisningen av alla projekt finns i bilagorna. I matriserna (se bilaga 1 och 2) finns de utvecklingsområden och pågående arbeten som respektive förvaltning och bolag ansvarar för. Förvaltningarna och bolagen har fått bedöma läget i arbetet som rött, gult eller grönt och kommentera sitt val av färg. Numreringen i bilagorna utgår från den tryckta sammanställningen av Det fortsatta arbetet för socialt hållbart Malmö. Grönt arbetet har påbörjats eller fortlöper sedan tidigare med goda resultat Gult arbetet har påbörjats eller fortlöper sedan tidigare, men med vissa hinder Rött arbetet har inte påbörjats eller har avstannat. Pågående arbeten och utvecklingsområden som enskilda förvaltningar ansvarar för (bilaga 1). Pågående arbeten Utvecklingsområden Förskoleförvaltningen 10 1 Grundskoleförvaltningen 14 1 Arbetsmarknads-, gymnasie-, 8 och vuxenutbildningsförvaltningen Stadskontoret 11 8 Stadsbyggnadskontoret 5 2 Hälften av de pågående arbetena och utvecklingsområdena är grönmarkerade, förskoleförvaltningen och arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen har nästan uteslutande grönmarkerade matriser. Flera av grundskoleförvalt- 22
ningens pågående arbeten kräver fortsatta övergripande insatser och mer resurser. Brist på behörig personal och omorganisering av arbetsmarknads-, gymnasie-, och vuxenutbildningsförvaltningen beskrivs som hinder för det pågående arbetet. Stadskontorets matris innehåller fler utvecklingsområden än de andra och samtliga är gul- eller rödmarkerade. De hinder och fördröjningar som beskrivs är främst om brist på struktur och praktiskt stöd. Skillnaden mellan stadskontoret och övriga förvaltningar i antalet utvecklingsområden kan bero på hur man definierar utvecklingsområde. Miljöförvaltningens röda markering gäller att satsningen på Bygga om-dialogen i miljonprogramsområden ännu inte har lett till några beslut i kommunstyrelsen. Pågående arbeten och utvecklingsområden som samtliga förvaltningar och bolag ansvarar för (bilaga 2) Samtliga förvaltningar och bolag har ombetts att lämna uppgifter om arbetet med god arbetsmiljö lättillgängliga mötesplatser barnperspektiv Mer än hälften av de tillfrågade beskriver att pågående arbeten och utvecklingsområden fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. I arbetet med lättillgängliga mötesplatser har områdesprogrammet på Seved gul markering. Malmö kommuns Parkering AB har två röda markeringar, ett problem är bristen på dialog med stadsområdena. Samtidigt bedömer samtliga stadsområdesförvaltningar, med undantag för stadsområde Öster, att det pågående arbetet fortlöper eller har påbörjats med goda resultat. Stadsområdesförvaltningarnas svar skiljer sig åt i arbetet med barnperspek tiv, man tolkar vikten av uppföljning olika. Stadsområdesförvaltningarna redogör för många åtgärder som ska förstärka barnperspektivet men har svårighe ter med uppföljningen, detsamma gäller gatukontoret. Många förvaltningar och bolag som grönmarkerat utvecklingsområdet kommenterar inte hur de följer upp arbetet. Stadsområde Väster menar att förvaltningen behöver bli bättre på att skapa en miljö där barn får möjlighet att säga sin mening och få den respekterad. Utredningsuppdrag Kommunstyrelsen beslutade om 32 särskilda utredningsuppdrag inom ramen för Det fortsatta arbetet för ett socialt hållbart Malmö (bilaga 3). Dessa uppdrag har fördelats mellan förvaltningarna enligt följande: Förskoleförvaltningen 1 Grundskoleförvaltningen 4 Arbetsmarknads-, gymnasie-, 1 och vuxenutbildningsförvaltningen Stadsbyggnadskontoret 4 Stadskontoret 21 23
Relaterade uppdrag och aktiviteter Den här rapporten handlar om arbete kopplat till ärende STK-2013-145. Men det pågår också andra uppdrag och aktiviteter i Malmö stad, Region Skåne och resten av landet som bidrar till utvecklingen mot ett socialt hållbart Malmö. Här beskrivs några av dem. Hållbarhetsintegrering i Malmö stad Stadskontoret föreslog inför budgetarbetet 2015 mål, budget och redovisning med ett socialt investeringsperspektiv och med beaktande av samtliga hållbarhetsdimensioner. Man har också tagit fram en projektplan med aktiviteter för att på ett mer systematiskt sätt planera, genomföra och följa upp Malmö stads arbete mot en hållbar utveckling. 24
Processutvärdering Sveriges Kommuner och Landsting och Folkhälsomyndigheten har tagit initiativ till en utvärdering av utvecklingsarbetet i Västra Götalandsregionen, Östgötakommissionen samt Malmökommissionen. Studien ska samla erfarenheter från projekten och belysa vilka faktorer som skapade goda respektive svåra förutsättningar i utvecklingsarbetet. Områdesprogrammen Områdesprogrammen är en femårig investering för att förbättra levnadsvillkoren, öka tryggheten och skapa fler jobb i de områden i Malmö där välfärden är som lägst. Grunden till områdesprogrammet var att göra mycket på färre platser för att sedan kunna sprida arbetet till fler områden. En viktig ingång är delaktighet och involvering av olika aktörer i området, arbetet har fokuserat på arbete, boende och lärande. Malmömodellen Malmömodellen är Malmö stads benämning på ett förvaltningsövergripande arbetssätt för projekt inom EU:s nya sammanhållningspolitik 2014 2020. Den omfattar fokusområden, geografiska avgränsningar, organisationsstruktur, ökad samordning mellan fonder och program, samt ökad balans mellan de tre hållbarhetsperspektiven. Levande Malmö Levande Malmö ska föreslå hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Uppdraget grundar sig på Malmö stads översiktsplan och på rekommendationerna från Malmökommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Ledorden är förtätning, blandad stad och nya kopplingar. Levande Malmö ska föreslå hur en tät och grön stad ska utformas för att bidra positivt till folkhälsa, integration och företagsamhet. Omvärldsstrategin Omvärldsstrategin ska bidra till att Malmö stad kan prioritera, kraftsamla och arbeta mer strategiskt på regional, nationell och internationell nivå. Strategin utgår från frågor och utmaningar där Malmö stad behöver agera med omvärlden för att kunna lösa dessa. Arena för hållbar utveckling Kulturförvaltningen, Malmö museer har en vision om att bli en plattform för lärande för hållbar utveckling. I arenan samverkar akademi, offentliga aktörer, företrädare för näringslivet, idéburen sektor och invånare. Institutet för hållbar stadsutveckling Institutet för hållbar stadsutveckling (ISU) är en samfinansierad samverkansplattform mellan Malmö stad och Malmö högskola. ISU ska skapa mötesplatser för forskare och praktiker, möjliggöra och utveckla kontaktytorna för arbete i samverkan och vara en samlande plattform för att uppnå visionen om Malmö som ledande inom hållbar stadsutveckling. 25
Mötesplats social innovation Mötesplats social innovation (MSI) är en nationell kunskapsplattform för social innovation och syftet är att fortsätta kunskapsutvecklingen på området och samordna initiativ inom social innovation. Mötesplatsen samlar akademi och näringsliv, offentliga och ideella aktörer i Sverige som vill främja sociala innovationer. MSI får stöd av Malmö högskola, Region Skåne, Malmö stad och regeringen. Unesco LUCS Unesco LUCS har sitt ursprung i samarbetet inom European Coalition of Cities Against Racism (ECCAR). Man vill vässa arbetet med mänskliga rättigheter och synliggöra diskriminerande strukturer för att kunna åtgärda dessa. Ett led är att mobilisera gemensamma resurser och kunskaper för att bygga jämlikhet och sammanhållning över etniska och religiösa gränser. Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet är ett forum för kunskaps- och erfarenhetsutbyte, det ska bidra till att utveckla välfärden på ett socialt hållbart sätt. Mötesplatsens aktiviteter är öppna för förtroendevalda, tjänstemän och forskare inom kommun, landsting, stat, näringsliv och idéburen sektor. Folkhälsomyndigheten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ansvarar gemensamt för mötesplatsen. Regional utvecklingsstrategi och Ett socialt hållbart Skåne Den regionala utvecklingsstrategin ska skapa en bred samsyn om en gemensam målbild för Skåne. Skånes utvecklingsstrategi interagerar även med Region Skånes koncernövergripande handlingsplan Ett socialt hållbart Skåne 2030. Nationell kommission Regeringen kommer under våren 2015 att tillsätta en kommission för jämlik hälsa som kommer att dra lärdom av det som gjorts i Malmö. Regeringens mål är att de påverkbara hälsoklyftorna ska slutas inom en generation. 26
Omvärldsbevakning Göteborgs stad Göteborg arbetar liksom Malmö utifrån WHO:s rapport Closing the gap in a generation. Alla förvaltningar och bolag ska se till att sociala frågor tas på allvar i kommunal planering på samma sätt som frågor om ekonomi och ekologi. Att motverka segregation ingår som en viktig del i arbetet. Västra Götalandsregionens arbete Regionfullmäktige i Västra Götaland har antagit dokumentet Samling för social hållbarhet åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland. Folkhälsokommittén följer upp och återrapporterar genomförandet av åtgärderna. Östgötakommissionen Liksom i bland annat Malmö tillsatte Regionförbundet i Östergötland en Östgötakommission för folkhälsa. Kommissionen presenterade en slutrapport i december 2014 som uppmanar Region Östergötland och kommunerna att fördjupa arbetet för en mer jämlik hälsa bland annat genom att upprätta handlingsplaner och initiera långsiktiga processer tillsammans med andra aktörer. 27
Priser till Malmö stad Malmö stad har tilldelats två priser för sitt arbete med social hållbarhet med utgångspunkt från Malmökommissionen Årets planpris 2014 och Psynkpriset 2015. Årets Planpris 2014 som delas ut av Sveriges arkitekter Juryns motivering De sociala konsekvenserna av ökande skillnader i levnadsförhållanden i våra städer är en angelägen samhällsfråga som de flesta kommuner arbetar med. Årets Planprisvinnare har närmat sig frågan på ett nytt sätt. Kommunens arbetssätt har möjliggjort en bred samverkan med både forskning, ideella krafter och näringsliv. Genom detta arbetssätt har vinnaren fördjupat förståelsen för samband mellan hälsa och den byggda miljön på en mer vetenskaplig grund. Det stärker inte minst den fysiska planeringens trovärdighet och ställning i stadsutvecklingen. Vinnaren av Planpriset 2014 är en bra inspiration för andra kommuner: Malmö stad med Kommissionen för ett socialt hållbart Malmö. Psynkpriset 2015 som delas ut av Sveriges kommuner och landsting Juryns motivering Socioekonomipriset tilldelades Malmö stad för initiativet Malmökommissionen. Detta för att de utöver sitt ursprungliga uppdrag drivit på för att på ett nytt sätt generera en ny förståelse för social hållbarhet. De visar genom sitt arbete ett stort intresse och engagemang för att bidra till att göra samhällsfaktorerna bakom psykisk hälsa och ohälsa mer transparanta. 28