Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera.

Relevanta dokument
Kursplan Grundläggande matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Samband och förändringar Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften.

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Kursplanen i matematik grundskolan

Förslag den 25 september Matematik

Studenter i lärarprogrammet Ma 4-6 I

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 9

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Lgr 11, miniräknare och skrivmaterial. 33 p 20 p. Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in.

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Matematikplanering 3 geometri HT-12 VT-13 7 a KON

Arbetsområde: Jag får spel

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Terminsplanering årskurs 6 Matematik Ärentunaskolan

Jörgen Lagnebo PLANERING OCH BEDÖMNING MATEMATIK ÅK 8

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Remissversion av kursplan i matematik i grundskolan. Matematik. Syfte

Målet med undervisningen är att eleverna ges förutsättningar att:

Geometri. Geometriska objekt och dess egenskaper: polygoner, cirklar, klot, koner, cylindrar, pyramider och rätblock

Röda tråden. Skyttorps skola, Vattholmaskolan, Pluggparadiset, Storvretaskolan och Ärentunaskolan Reviderad:

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Gunnar Hyltegren. Ämnet matematik 2011 i grundskolan

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. En uppgift per blad och inga svar på baksidan av bladen Lycka till!

Hjälpmedel: Miniräknare, skrivmateriel (ex. linjal, gradskiva, passare) och Lgr 11

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Extramaterial till Start Matematik

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

Lokal studieplan matematik åk 1-3

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

48 p G: 29 p VG: 38 p

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Arbetsområde: Från pinnar till tal

"Läsårs-LPP med kunskapskraven för matematik"

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

RÖDA TRÅDEN MATEMATIK F-KLASS ÅK

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Bedömning för lärande i matematik

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

MATEMATIK. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

EV3 Design Engineering Projects Koppling till Lgr11

Vetenskap och Teknologi 9686 Koppling till Lgr11

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Vilken kursplanskompetens behöver rektor?

Matematik i informellt lärande på fritidshem. Många möten med ord och begrepp i den dagliga verksamheten

Om Lgr 11 och Favorit matematik 4 6

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

MATEMATIK. Ämnets syfte

Centralt innehåll. Problemlösning. Taluppfattning och tals användning. Tid och pengar. Sannolikhet och statistik. Geometri.

Om Favorit matematik för åk 4-6 och Lgr 11

ha utvecklat sin taluppfattning till att omfatta hela tal och rationella tal i bråk- och decimalform.

Ämnesplan i matematik för Häggenås, Bringåsen och Treälven

Lokal planering i Matematik, fskkl Moment Lokalt mål Strävansmål Metod

Betygskriterier i matematik på Parkskolan Namn: Klass:

Rymdutmaningen koppling till Lgr11

Lokal pedagogisk planering

ARBETSPLAN MATEMATIK

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

UPPDRAG PROGRAMMERING FREDRIK KENNEBÄCK HELENE ZELAND BODIN

Matematik - Åk 9 Funktioner och algebra Centralt innehåll

Kursplan för Matematik

MATEMATIK ÅK 9 TAL. Matematik - Måldokument Lena Folkebrant

Matematik Steg: Bas. Mål att sträva mot Mål Målkriterier Omdöme Åtgärder/Kommentarer

Matematik. Syfte. reflektera över rimlighet i situationer med matematisk anknytning, och använda ämnesspecifika ord, begrepp och symboler.

Kommentarmaterial till kursplanen i matematik

En parallellogram har delats i två delar P och Q som figuren visar. Vilket av följande påståenden är säkert sant?

DET CENTRALA INNEHÅLLET

Studieplan och bedömningsgrunder i Matematik för åk 7 Moment Bedömningsgrunder för uppnåendemålen Begreppsbildning Tal och räkning

Pedagogisk planering i matematik

Kommentarmaterial till kursplanen i matematik

Bagarmossens skolas kravnivåer beträffande tal och talens beteckningar som eleven ska ha uppnått efter:

Syfte med undervisningen är att du ska få utveckla din förmåga att...

Matematik 5000 Kurs 1a röd lärobok eller motsvarande., ISBN Prövningen är skriftlig, eventuellt kompletterad med en muntlig del

Kommentarmaterial till kursplanen i matematik

Inledning. Polydronmaterialet. Tio områden. Lgr11-koppling

Sammanställning av de 114 diagnosernas indelning i områden och delområden

Kap 1: Aritmetik - Positiva tal - " - " - " - " - - " - " - " - " -

Studiehandledning för Matematik 1a

Centralt innehåll i matematik Namn:

Transkript:

1 Indelning av grundläggande vuxenutbildning i matematik i delkurser c, d, e och f. 150 verksamhetspoäng vardera. Bakgrund Den nya kursplanen i matematik för grundläggande vuxenutbildning börjar gälla 2012-07-01. Skollagen(2010:800)och förordning(2011:1108) om kommunal vuxenutbildning ger möjlighet för rektor att bestämma lokala indelningar av nationella kurser i delkurser. Utgångspunkten har varit den indelning i delkurser som funnits sedan tidigare och som tillämpats av utbildningsanordnare i Malmö Stad. Indelning i delkurser Kursen indelas i fyra delkurser c, d, e och f. Mål Utbildningens syfte, mål, enligt den nationella kursplanen för kommunal vuxenutbildning: Ur den nationella kursplanen har det centrala innehållet på några moment delats upp. Betygsättning På samtliga delkurser sätts betyg. A-F. På delkurs f sätts slutbetyg avseende hela kursen matematik inom kommunal vuxenutbildning grundläggande nivå. Omfattning Hela kursen i grundläggande matematik är 600 verksamhetspoäng. Det innebär för eleven att hela matematikkursen på grundläggande nivå utgör 30 veckors heltidsstudier.

2 Delkurs c. Mål. Moment delkurs c Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper. Symboler för tal. Hur talen kan användas för att ange antal och ordning. Positionssystemet när det gäller hela tal och tal i decimalform. De fyra räknesätten och deras användning i olika situationer. Huvudräkning, överslagsräkning och beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse.

3 Geometri Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, volym, massa, och tid med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Samband och förändring Olika proportionella samband, däribland dubbelt och hälften. Problemlösning Strategier för problemlösning i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Värdering av valda strategier och metoder.

4 Delkurs d. Mål. Moment delkurs d Taluppfattning och tals användning Naturliga tal och deras egenskaper. Symboler för tal. Hur talen kan användas för att ange antal och ordning. Positionssystemet när det gäller hela tal och tal i decimalform. De fyra räknesätten och deras användning i olika situationer. Huvudräkning, överslagsräkning och beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Rationella tal och deras egenskaper. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Centrala metoder för beräkningar med naturliga tal och enkla tal i decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och miniräknare. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga situationer. Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas.

5 Geometri Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Lägesord för att beskriva föremåls och objekts läge. Metoder för hur omkrets och area hos olika tvådimensionella geometriska objekt kan bestämmas och uppskattas. Jämförelse, uppskattning och mätning av längd, area, volym, massa, tid och vinkel med vanliga måttenheter. Mätningar med användning av nutida och äldre metoder. Sannolikhet och statistik Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Samband och förändring Olika proportionella samband. Beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. Problemlösning Strategier för problemlösnig i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

6 Delkurs e. Mål. Moment delkurs e Taluppfattning och tals användning Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. Talsystemets utveckling från naturliga tal till reella tal. Metoder för beräkningar som använts i olika historiska och kulturella sammanhang. Potensform för att uttrycka små och stora tal samt användning av prefix. Centrala metoder för beräkningar med tal i bråk- och decimalform vid överslagsräkning, huvudräkning samt vid beräkningar med skriftliga metoder och digital teknik. Metodernas användning i olika situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. Tal i bråk- och decimalform och deras användning i vardagliga situationer. Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck och formler som är relevanta för eleven.

7 Geometri Geometriska objekt och deras inbördes relationer. Geometriska egenskaper hos dessa objekt. Avbildning och konstruktion av geometriska objekt. Skala vid förminskning och förstoring av tvådimensionella objekt. Likformighet och symmetri i planet. Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. Sannolikhet och statistik Samband och förändring Procent för att uttrycka förändring och förändringsfaktor samt beräkningar med procent i vardagliga situationer och i situationer inom olika ämnesområden. Problemlösning Strategier för problemlösning inom olika ämnesområden samt värdering av valda strategier och metoder. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden.

8 Delkurs f. Mål. Moment delkurs f Taluppfattning och tals användning Reella tal och deras egenskaper samt deras användning i vardagliga och matematiska situationer. Rimlighetsbedömning vid uppskattningar och beräkningar i vardagliga och matematiska situationer och inom andra ämnesområden. Algebra Matematiska likheter och likhetstecknets betydelse. Hur enkla geometriska mönster kan konstrueras, beskrivas och uttryckas. Innebörden av variabelbegreppet och dess användning i algebraiska uttryck, formler och ekvationer. Obekanta tal och deras egenskaper samt situationer där det finns behov av att beteckna ett obekant tal med en symbol. Algebraiska uttryck, formler och ekvationer i situationer som är relevanta för eleven. Metoder för ekvationslösning.

9 Geometri Metoder för beräkning av area, omkrets och volym hos geometriska objekt, samt enhetsbyten i samband med detta. Geometriska satser och formler och behovet av argumentation för deras giltighet. Skala vid förminskning och förstoring av tredimensionella objekt. Sannolikhet och statistik Slumpmässiga händelser. Lägesmåtten medelvärde, typvärde och median samt hur de kan användas i statistiska undersökningar. Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer. Hur kombinatoriska principer kan användas i enkla vardagliga och matematiska problem. Tabeller, diagram och grafer samt hur de kan tolkas och användas för att beskriva resultat av egna och andras undersökningar, till exempel med hjälp av digitala verktyg. Hur lägesmått och spridningsmått kan användas för bedömning av resultat vid statistiska undersökningar. Bedömningar av risker och chanser utifrån statistiskt material. Samband och förändring Koordinatsystem och strategier för gradering av koordinataxlar. Grafer för att uttrycka olika typer av proportionella samband vid enkla förändringar. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband. Problemlösning Strategier för problemlösning med och utan digital teknik i vardagliga situationer och inom olika ämnesområden. Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer. Enkla matematiska modeller och hur de kan användas i olika situationer.