Långvariga odlingssystemförsök. Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök. Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg

Relevanta dokument
Växtföljder Logården. Konventionellt Ekologiskt Integrerat. Logården utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem

Jordbrukets behov av forskning och utveckling inom odlingssystem. Alnarp Hushållningssällskapen Sven Fajersson VD, HS Kristianstad

Integrerat växtskydd - vad kan vi lära av 20 års integrerad växtodling?

Integrerad växtodling på Logården

Utveckling av integrerad, ekologisk och konventionell växtodling

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Räkna med vallen i växtföljden

Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer

Kväve-efterverkan i höstvete efter höstraps. Lena Engström Institutionen för Mark och Miljö Sveriges Lantbruksuniversitet, Skara

De skånska odlingssystemförsöken

Lärdomar från 25 års ekologisk odling på Logården. Skaraborg Rapport 2_2015 Björn Roland

Utvärdering av de olika odlingssystemens ekonomi

LÄCKAGE AV FOSFOR OCH KVÄVE MED I VÄXTFÖLJDER MED OCH UTAN STALLGÖDSEL OCH EFTER ÖVERGÅNG TILL FLYTGÖDSELSPRIDNING PÅ HÖSTEN

Ekologisk odling på Logården

Gårdsexempel Ekologisk Kvävestrategi 11 E. Anna Linnell Hushållningssällskapet Sörmland Skövde 13 november 2017

Praktiska råd för optimering av fosforgödsling för gröda och växtföljd. Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping

Kaliumdynamiken i ekologisk vallodling

Metoder för minskat fosforläckage och ökat växtnäringsutnyttjande vid användning av flytgödsel

PA Workshop Odlingssystemsforskning för framtiden

11 Ekologisk produktion

Kvävestrategi på ekologisk gård (11E)

Samodlingseffekter - tre växtföljdsomlopp med samodling av trindsäd och havre

Kväveeffektiv jordbearbetning resultat av 10 års forskning, Uddevallakonferensen, januari 2015 Åsa Myrbeck

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

11 Ekologisk produktion

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Marken som växtplats utnyttjar vi potentialen för hög skörd?

Publicering inom projektet Utlakningsförsök för långsiktig kontroll av odlingssystem med vintergrön mark

Miljövänliga och uthålliga odlingsformer RESULTATGENOMGÅNG från år 2008

Stallgödseldag i Nässjö 11 nov 2008

Växtskyddsrådet nytt uppdrag, nya möjligheter

Värdet av vall i växtföljden

Odlingsåtgärder g för minskat näringsläckage g på kort och lång sikt resultat från fältförsök

Kan åtgärder som gynnar den biologiska mångfalden motverka skadeangrepp av insekter? Ola Lundin Postdoc Institutionen för ekologi SLU Uppsala

Reglerbar dränering mindre kvävebelastning och högre skörd

Varför fånggrödor? Fånggrödor och miljömålen. Slutsatser efter års forskning och försök. Varför fånggrödor?

Tål vattnet jordbruket? Helena Aronsson och Barbro Ulén Institutionen för Mark & Miljö

Mellbyförsöken. Innehåll E D F A

Odlingssystem och biologisk mångfald

Ekonomi i ekologisk växtodling & mjölkproduktion

Plant Nutrient Support in Organic Farming

De viktigaste åtgärderna inom jordbruket och deras effekt. Barbro Ulén, SLU

Effekter av packning på avkastning

Stora höstveteskördar - miljö och odlingssystem i samverkan. Göran Bergkvist Institutionen för växtproduktionsekologi

Försök med konventionella och ekologiska odlingsformer

Baljväxter en förutsättning för framtidens hållbara jordbruk?

Utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem - karakterisering av lerjord

Mikronäringsämnen i spannmålsgrödor

Gödsling, stallgödsel och organiska restprodukter

Utnyttja restkvävet i marken

Högre skörder i ekologiska växtföljder Eko kurs, Linköping, 27 februar Margrethe Askegaard Specialkonsulent, Ph.D.

Jordbruksinformation Starta eko. Växtodling

Försöksåret 2012/2013

Kartering av pesticider i dräneringsvatten från integrerad och konventionell växtodling

Åtgärder mot åkertistel i ekologisk produktion. Råd i praktiken

Omläggning till Ekologisk växtodling. Gösta Roempke HS Konsult Föredrag Skövde

17 Ersättning för minskat kväveläckage

Arbetssätt. Mekanisk ogräsbekämpning i växande gröda med ogräsharv och radhacka. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

11 Ekologisk produktion

Kvävegödsling till ekologisk höstraps. Lena Engström, Maria Stenberg, Ann-Charlotte Wallenhammar, Per Ståhl, Ingemar Gruvaeus

HS Skaraborg rapport nr 4/09. Maria Stenberg, Jenny Kreuger, Karl Delin och Carl-Anders Helander

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Tre typgårdar i VERA. Typgård växtodling

Miljöersättning för minskat kväveläckage en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Mull och kol och liv i marken. FramtidsOdling

KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID. Utlakningsförsök i Halland. Resultat från Mellby och Lilla Böslid

12 Jordbrukets miljöpåverkan

Vallens klimatpåverkan. Pernilla Tidåker, JTI

Odlingsåtgärder och växtnäringsförluster vid trädesbruk

Hushållningssällskapet Rådgivning Agri

Nationell forskning om kolinlagring i mark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet

Stråsädesväxtföljder med gröngödslingsträda/mellangröda

Växtnäringsläckage i olika odlingssystem

Kolinlagring i jordbruksmark. Thomas Kätterer Sveriges Lantbruksuniversitet, Uppsala

Institutionen för markvetenskap Avdelningen för växtnäringslära

Innehåll

Effektiv och resurssmart fosforgödsling vad visar försöksresultaten. Ingemar Gruvaeus, Yara. P-seminarium

Institutionen för mark och miljö

Vad provas och hur? Vad provas inte?

Vad ska vi äta i framtiden? Hur ska det produceras? Hur kan ekolantbruket bli mer en del av lösningen?

Utlakning efter spridning av

Utveckling av hållbara och produktiva odlingssystem karakterisering av en lerjord

Forskning för ökad baljväxtodling i Europa

Senaste nytt om herbicidresistens

Kväve-fosfortrender från observationsfälten

Klimat och miljö vad är aktuellt inom forskningen. Greppa Näringen 5 okt 2011 Christel Cederberg SIK och Chalmers

Institutionen för mark och miljö

UTVÄRDERING AV EFFEKTER PÅ FOSFORLÄCKAGE Barbro Ulén och Annika Svanbäck, SLU

Åkermark som kolsänka - att inkludera kolinbindning i analys av biogassystem LOVISA BJÖRNSSON

ENERGISKOG OCH HÅLLBARHET. utveckling av en modell för utvärdering av miljö och ekonomi. Serina Ahlgren (SLU) och Carina Gunnarsson (JTI)

Försöksåret Erik Ekre, Hushållningssällskapet Halland Ola Sixtensson, Hushållningssällskapet Skåne

trädgårdsgrödor Gunnar Torstensson Enheten för Biogeofysik och vattenvård

Bakgrundsbelastning från jordbruksmark hur har den beräknats i Sveriges rapportering till Helcom?

Mellangrödor. i ekologisk produktion i Sverige praktiska erfarenheter. Pauliina Jonsson, Växa Sverige

Inte bara ogräs i ekologisk spannmål på Rådde

Försök med radhackningsteknik och radavstånd. Per Ståhl Hushållningssällskapet Rådgivning Agri AB

Bra management lyfter skördarna och lönsamheten. Anders Krafft VäxtRåd

Transkript:

Långvariga odlingssystemförsök Nyttjande av existerande långvariga försök och behov av nya försök Maria Stenberg Hushållningssällskapet Skaraborg www.hushallningssallskapet.se Existerande långvariga försök Hushållningssällskapet Kristianstad Fältförsök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer vid Önnestad, Bollerup och Östra Ljungby (vilande senaste växtföljdsomloppet) Hushållningssällskapet Skaraborg Odlingssystemprojekt på försöksgården Logården, Grästorp www.hushallningssallskapet.se 1

Försök med miljömedvetna och uthålliga odlingsformer Odlingssystemförsök sedan 1987 Miljömässig och uthållig utveckling av fem odlingssystem 1. Konventionell odling utan djurhållning 2. Konventionell odling med djurhållning 3. Ekologisk-biodynamisk odling med djurhållning 4. Ekologisk odling med djurhållning 5. Ekologisk odling utan djurhållning Sexåriga växtföljder har testats under 22 år och snart fyra växtföljdsomlopp. Önnestad Bollerup Östra Ljungby 2

3

Resultat Långliggande projekt som hittills har gett mycket kunskap Vägledning vid omställning till och från ekologisk odling Ogräshantering i växtföljden Etableringsmetoder Växtnäringsdynamik i olika system över tid Ekonomisk utvärdering Logården Utveckling av odlingssystem på lerjord Mats Söderström, SLU 4

Konventionell (A), ekologisk (B) och integrerad odling (C) sedan 1991 Totalt 60 ha Referensgrupp knuten till projektet sedan starten Försökspatrull Klimatstation Separat dränerade fält för mätning av utlakning Nätverk för standardisering av studier av integrerad och ekologisk odling Concerted action AIR 3 CT920755 Helander CA. 2002. Farming System Research. An approach to developing sustainable farming systems and the role of white clover as a component in nitrogen management. Acta Universitatis Agriculturae Sueciae. SLU, Uppsala. Agraria 334. Helander CA, Delin K. 2004. Evaluation of farming systems according to valuation indices developed within a European network on integrated and ecological arable farming systems. European Journal of Agronomy 21, 53-67. Vereijken P. 1997. A methodical way of prototyping integrated and ecological arable farming systems (I/EAFS) in interaction with pilot farms. European Journal of Agronomy 7, 235-250. Vereijken P. 1999. Manual for prototyping integrated and ecological arable farming systems (I/EAFS) in interaction with pilot farms. COST AIR 3 CT920755. AB-DLO. Wageningen, The Netherlands. www.hushallningssallskapet.se 5

Både ekonomiska och miljömässiga mål Energihushållning Växtnäringshushållning Landskapsbild/ tillgänglighet Minskad kemisk bekämpning Ekonomi Markstruktur/ Bördighet Biologisk mångfald 6

Rangordning av mål för ekologisk odling på Logården Generellt mål Specifika mål 1 Livsmedelsförsörjning 1.1 uthållighet, 1.2 kvalitet, 1.3 stabilitet, 1.4 kvantitet, 1.5 tillgänglighet 2 Miljö (abiotisk) 2.1 jord, 2.2 luft, 2.3 vatten 3 Hälsa och välbefinnande 3.1 husdjur, 3.2 landsbygdsbefolkning, 3.3 stadsbefolkning 4 Arbetstillfällen 4.1 gård, 4.2 region, 4.3 nation 5 Lönsamhet 5.1 gård, 5.2 region, 5.3 nation 6 Biologisk mångfald, landskapsbild 6.1 flora, 6.2 fauna, 6.3 landskap Rangordning av mål för integrerad odling Generellt mål Specifika mål 1 Livsmedelsförsörjning 1.1 uthållighet, 1.2 stabilitet, 1.3 kvalitet, 1.4 kvantitet, 1.5 tillgänglighet 2 Miljö (abiotisk) 2.1 jord, 2.2 luft, 2.3 vatten 3 Lönsamhet 3.1 gård, 3.2 region, 3.3 nation 4 Arbetstillfällen 4.1 gård, 4.2 region, 4.3 nation 5 Hälsa och välbefinnande 5.1 husdjur, 5.2 landsbygdsbefolkning, 5.3 stadsbefolkning 6 Biologisk mångfald, landskapsbild 6.1 landskap, 6.2 fauna, 6.3 flora 7

Nyckeltal som används för utvärdering av odlingssystemen Nyckeltal Önskad nivå Förklaring Netto / TB 3 TB 2 > 0 kr/ha > 2000 kr/ha Intäkterna högre än summan av alla kostnader Energieffektivitet > 6 Minst 6 ggr energiinsatsen i skörden Marktäckningsindex > 0,8 Marken bevuxen mer än 80 % av året Bekämpningsmedelsindex/ Dosyteindex (endast integrerat) < 50 % Mindre än hälften så många hektardoser som i det konventionella systemet Ekologisk infrastruktur > 5 % Minst 5 % av arealen Utlakningsbart kväve < 30 kg/ha Mineralkväve i marken på senhösten, 0-90 cm djup, mäts i referensytorna Fosfor, P-AL 4-12 mg / 100 g jord Klass III eller nedre halvan av klass IV, mäts i referensytorna Fosforbalans < 0 Bör vara underskott p.g.a. att nivån ligger högre än målet Uppföljning av ekologiska gårdar i Flevoland, Nederländerna. Helt rund om alla uppnådda resultat matchar de önskade (Vereijken, 1999). 8

Agroekologisk layout (Vereijken, 1999) Växtföljder 2004-2010 År Konventionellt Ekologiskt A B Integrerat C 1 Havre Åkerböna (fånggröda vid sen sådd) Åkerböna + fånggröda 2 Höstvete + Vårvete + insådd Vårvete + insådd fånggröda 3 Havre Gröngödsling Gröngödsling I 4 Höstvete Höstraps Gröngödsling II 5 Höstraps/Vårraps Höstvete Höstraps 6 Höstvete + Gröngödsling Höstvete + fånggröda fånggröda 7 Råg Havre 9

Växtföljder 2011- Konventionellt Ekologiskt Integrerat År A B C 1 Havre Åkerböna Åkerböna 2 Höstvete + fånggröda Höstvete Höstvete + mellangröda 3 Havre Havre + insådd Havre + insådd 4 Höstvete Gröngödsling Gröngödsling I 5 Höstraps/Vårraps Gröngödsling Gröngödsling II 6 Höstvete Höstraps Höstraps 7 Höstvete + fånggröda Råg Höstvete + fånggröda Vad har studerats på Logården 2004-2011? Odlingssystem Kväve i odlingssystemen inklusive kväveutlakning Pesticidutlakning Fosforutlakning Lustgasemissioner Fosforindex Det denitrifierande bakteriesamhällets sammansättning och funktion Spatiala mönster av nitrifierande mikroorganismsamhällen för förbättrade strategier att minska kväveläckage från åkermark 10

Logården TB2 olika odlingssystem TB 2, kr/h 5000 4500 4000 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 1996 Konventionellt Ekologiskt Integrerat 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2004 www.hushallningssallskapet.se 2005 2006 2007 2008 Jordart Logården Matjord Alv 11

Provtagning av lustgas Kväveutlakning Logården 2004-2009 Period Konventionellt Integrerat Ekologiskt 041006-050630 NO 3 -N 7,89 9,55 10,78 050701-060630 NO 3 -N 5,74 15,11 16,40 060701-070630 NO 3 -N 4,31 20,03 14,36 070701-080630 NO 3 -N 7,89 14,51 11,32 080701-090630 NO 3 -N 7,72 8,48 13,32 041006-050630 Tot-N 9,43 13,12 14,26 050701-060630 Tot-N 7,20 17,81 21,30 060701-070630 Tot-N 6,59 23,91 21,55 070701-080630 Tot-N 11,11 19,33 17,24 080701-090630 Tot-N 12,90 14,05 18,78 Medel 5 år NO 3 -N 6,71 13,53 13,23 Medel 5 år Tot-N 9,45 17,64 18,62 www.hushallningssallskapet.se 12

Utlakning av totalkväve ekologisk odling N (kg/ha) 50 40 041006-050630 Tot-N 050701-060630 Tot-N 060701-070630 Tot-N 070701-080630 Tot-N 080701-090630 Tot-N 30 20 10 0 B Åkerböna B Vårvete/ Havre B Gröngödsling B Höstraps/ Vårvete/ gröngödsl/ Höstvete B Höstvete B Gröngödsling B Höstråg Utlakning av totalkväve konventionell och integrerad odling N (kg/ha) 60 50 40 041006-050630 Tot-N 050701-060630 Tot-N 060701-070630 Tot-N 070701-080630 Tot-N 080701-090630 Tot-N 30 20 10 0 A Havre A Höstvete A Höstraps C Höstraps/ Vårraps C Höstvete C Havre C Åkerböna C Vårvete C Gröngödsling I C Gröngödsling II 13

Nitrate leaching 9 8 7 Log 10 copy number g -1 dw soil 50 40 30 20 10 0 kg NO 3 -N ha -1 year - 1 = AOB = AOA = NO 3 - leaching 6 Organic farming system Integrated farming system AOA abundance followed the nitrate leaching curve + correlated between AOA abundance and NO 3- leaching Suggest that the AOA are driving the NO 3- leaching From Wessén et al., ISME J, 2011 www.odlingssystem.se Resultatspridning www.hushallningssallskapet.se/r/ 14

Framtida behov Vad är det vi vill? Vad kan vi få ut av de försök som vi har? Hur utvärderar vi odlingssystemen? Vilka metoder använder vi och vilka behöver vi utveckla? Mätbara index vilka? Tidsserieanalyser? Vilka är framtidens odlingssystem? Finansiering långsiktig finansiering ofta en svårighet! www.hushallningssallskapet.se Vår verksamhet syftar till att utveckla företagande på landsbygden och därmed till att främja en levande landsbygd med höga värden för hela vårt samhälle. www.hushallningssallskapet.se 15

Framtida behov Långsiktiga studier tex för att implementera IPM. Idag IPM-led i ettåriga försök som egentligen kräver studier i hela växtföljdsomlopp. Research projects at Logården 2004-2008 Development of integrated, organic and conventional crop production (SLF 2004-2006, HS Skaraborg) Pesticides in drainage water from integrated and conventional crop production (SLF 2005-2007, HS Skaraborg) Nitrous oxide emissions from organic farming governed by nitrogen use efficiency (Formas 2004-2007 project leader Leif Klemedtsson, Göteborg University) The potential in reducing P losses and improve soil structure and aggregate stability in clay soils (Formas 2005-2007 project leader Barbro Ulén, SLU) N losses and nitrous oxide emissions from arable land can depend on denitrifying bacterial community composition and functioning (Formas 2006-2008 project leader Sara Hallin, SLU) Development of an integrated environmental and production index for phosphorus (EPI) (SLF 2006-2008 Mats Söderström, Barbro Ulén, Maria Stenberg, Bo Stenberg, SLU) 16

www.hushallningssallskapet.se 17