Västra Hisingen stadsdelsnämnd. Budget

Västra Hisingen stadsdelsnämnd Budget 2018 www.goteborg.se/vastrahisingen

OMSLAGSFOTO: Lo Birgersson, Åsa Henskog

INNEHÅLL SIDA Inledning...4 Sammanfattning...5 Förutsättningar...7 Organisatoriska förändringar 2018...7 Vision och förhållningssätt...8 Omvärldsanalys...8 Stadsdelens befolkning... 13 Jämlikt Göteborg... 17 Lokalt perspektiv... 17 Förändrade behov inom sektorerna / verksamheterna... 18 Lokaler... 19 Strategisk kompetensförsörjning...20 Organisation och bemanning...20 Ledarskap och medarbetarskap... 21 Arbetsmiljö och hälsa... 22 Jämställda och konkurrenskraftiga löner... 23 Ekonomi... 24 Aktuell ekonomisk situation... 24 Eget kapital... 25 Nämndens långsiktiga utvecklingsområden... 26 Nämndens mål och uppdrag... 27 Jämlikhet... 27 Mänskliga rättigheter... 28 Jämställdhet... 29 Demokrati...30 Kultur, fritid, idrott och föreningsliv... 32 Funktionsnedsättning... 33 Individ- och familjeomsorg... 35 Förskola och skola... 36 Äldre... 39 Miljö och klimat...40 Stadsutveckling och bostäder... 42 Arbetsmarknad och vuxenutbildning...44 Turism och evenemang...46 Personal...46 Upphandling...48 Effektiv resursanvändning...49 Utgångspunkter för en balanserad ekonomi...49 Ekonomisk plan för kommande budgetår... 51 Intern kontrollplan och åtgärdsplan... 53 BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 3

Inledning Kommunfullmäktiges budget är Göteborgs Stads övergripande styrdokument och är tänkt att styra stadens utveckling. Göteborgarnas behov ska vara vägledande. Viktigt är också att medarbetarna i Göteborgs Stad får möjlighet att engagera sig och vara delaktiga i verksamhetens utveckling. Budgeten lyfter fram de mål och uppdrag som är särskilt prioriterade. Övrigt ska utföras som tidigare, enligt gällande lagstiftning och övriga styrdokument. Lagstiftning och ekonomiska ramar står över mål, riktlinjer, planer, program och policys, som ska ses som stödjande dokument. Från kommunfullmäktiges budget till lokalt budgetdokument i stadsdelen Det är nämndernas och bolagens ansvar att göra verklighet av budgetens inriktningar och prioriterade mål. Varje enskild nämnd ska värdera sin egen roll i arbetet med att nå intentionerna i budgeten. Med utgångspunkt i kommunfullmäktiges budget har stadsdelsnämnden tagit ett beslut om ett mål- och inriktningsdokument för kommande år. Där värderar stadsdelsnämnden innebörden av kommunfullmäktiges inriktningar och prioriteringar i förhållande till den egna stadsdelens unika nuläge. Därmed blir de viktigaste målen och inriktningarna konkreta, förtydligade och preciserade. Mål- och inriktningsdokumentet har sedan legat till grund för framtagandet av denna budgethandling. Förvaltningen föreslår konkretiseringar och anpassningar av målen efter stadsdelens situation. Budgeten anger de strategiska vägval som behövs för att i större utsträckning nå målen. När stadsdelsnämnden tagit beslut om budget, tar förvaltningen hand om mål och uppdrag och arbetar in dem i verksamhetsplaner. Verksamhetsplanerna innehåller mer detaljerade beskrivningar av hur verksamheterna konkret ska arbeta för att nå målen. 4 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Sammanfattning Stadsdelsnämndens budget för 2018 baseras på nämndens vision och de politiska prioriteringar som nämnden anger i sitt Mål och inriktningsdokument. I en omvärldsanalys beskrivs ett antal strategiska utmaningarna för stadsdelen. Utmaningarna är bland annat de stora skillnaderna i livsvillkor bland stadsdelens invånare, befolkningsökning, bostadsbrist och behov av en långsiktig kompetensförsörjning. Befolkningsförändringarna i stadsdelen har stor betydelse för såväl ekonomin som för verksamheten i de olika sektorerna. Antal barn och ungdomar förväntas öka med 1 500 personer fram till 2020, även andelen äldre förväntas öka under perioden. Störst ökning av andelen äldre förväntas i Torslanda och Svartedalen. Utmaningar som befolkningsökning för med sig är ökade behov av verksamhetslokaler. Takten på färdigställandet av dessa står inte i proportion till sektorernas behov. Störst behov av nya lokaler finns inom sektor utbildning vars verksamhet går över till de nya skolnämnderna den första juli 2018. En annan utmaning som befolkningsökningen medför är behovet av fler bostäder i stadsdelen. För många invånare i Biskopsgården är trångboddhet och bostadsbrist ett problem som påverkar vardagen. En stor utmaning nu och de närmaste åren är kompetensförsörjning. Fokus ligger på att attrahera och behålla medarbetare. För att lyckas med detta behöver förvaltningen fokusera på organisation och bemanning, ledarskap och medarbetarskap, arbetsmiljö och hälsa samt jämställda och konkurrenskraftiga löner. Grundskole- och förskoleverksamheten kommer organisatoriskt brytas ut ur stadsdelsnämnden och flyttas över till två egna nämnder med start 2018-07-01. Detta kommer innebära att både tjänster och finansiering av stadsdelsgemensam verksamhet kommer flyttas från stadsdelen till de nya nämnderna. Omorganisationer påverkar såväl ekonomi, verksamhet och personal. I sitt mål och inriktningsdokument har stadsdelsnämnden lagt fast ett antal mål och uppdrag. Vissa av målen är direkt kopplade till förvaltningens olika verksamhetsområden. Andra mål har en mer övergripande karaktär och berör områden som jämlikhet, mänskliga rättigheter, jämställdhet och demokrati. För samtliga mål finns strategier utarbetade och till några av dem dessutom indikatorer som anger ambitionsnivåer för de kommande åren. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 5

En god ekonomisk hushållning ger en långsiktigt hållbar verksamhet där dagens och framtidens befolkning har lika chans och likvärdiga möjligheter. För att behålla en god ekonomisk hushållning ska verksamheten bedrivas på ett ändamålsenligt och effektivt sätt. Budgetramen har utökats med 129,7 Mkr (4,9 procent) mellan 2017 och 2018 och uppgår till 2 797,7 Mkr. Förstärkningen utgörs till största delen av kompensation för demografiska förändringar och uppräkningar för löner, hyror och övriga kostnader. I samband med bildande av Förskolenämnden och Grundskolenämnden avräknas från stadsdelens ram 758,3 Mkr för höstens verksamhet. Förvaltningens värdering av anpassningar utifrån den nuvarande ekonomiska situationen samt bildande av de nya nämnderna uppgår till 100 Mkr. För att finansiera omställningen kommer även medel att användas ur eget kapital 2018. Stadsdelsnämndens resultatmål är därmed ett planerat underskott på 11,3 Mkr. Resurstilldelningen till sektorerna har i stort följt kommunfullmäktiges beslut men har även anpassats efter behov bland stadsdelens befolkning. 6 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Förutsättningar Organisatoriska förändringar 2018 I planeringen inför 2018 behöver nämnden och förvaltningen ta hänsyn till att grundskole- och förskoleverksamheten organisatoriskt bryts ut ur stadsdelsnämnden och flyttas över till två egna nämnder med start 2018-07-01. FÖRUTSÄTTNINGAR Detta kommer innebära att både tjänster och finansiering av stadsdelsgemensam verksamhet kommer flyttas från stadsdelen till de nya nämnderna. Utöver den ovan beskrivna förändring kommer även LOV för hemtjänsten att införas 2018-04-03 vilket gör att nämndens verksamhet behöver anpassas till förfrågningsunderlaget och timprisersättning som då gäller. Omorganisationer är påfrestande för såväl ekonomi som för vår verksamhet och dess personal. Stadsdelarna har inte, i de budgetramar som kommunfullmäktige beslutat om, fått förstärkning för de omställningskostnader som kommer uppstå utan dessa kommer att behöva hanteras inom den ram som blir kvar. Delar av den gemensamma verksamheten kommer fortfarande behövas i stadsdelsförvaltningen. Det handlar om kostnader för exempelvis nämnden, specialistfunktioner och fastigheter. Konsekvensen av detta blir att stadsdelen har anpassat verksamheten efter förutsättningarna. För att lyckas med detta och samtidigt fortsätta att utvecklas behövs strukturella förändringar, samarbete med andra och kreativa lösningar. När budgeten antas i oktober månad finns flera oklara faktorer så som exempelvis hur bemanningsprinciper för de nya nämnderna ska vara, hur den nya stadsdelsnämnden ska organiseras samt hur i detalj de anpassningar av verksamheten som krävs ser ut. Därför finns i budgeten några poster som inte i detalj är reglerade utan anges på en mer övergripande nivå. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 7

FÖRUTSÄTTNINGAR Vision och förhållningssätt Vår vision är en solidarisk, jämställd och jämlik stadsdel som är långsiktigt socialt, ekonomisk och ekologiskt hållbar. Där de tre hållbarhetsperspektiven samt barn-, äldre-, funktionshinder- och jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla verksamheter. Stadsdelens ungdomar har de verktyg som krävs för att förverkliga sina drömmar. Här finns förutsättningar för meningsfull fritid samt möte med natur och kultur. I vår solidariska stadsdel känner sig människorna delaktiga och behövda. De är engagerade och tar ett gemensamt ansvar för varandra och för stadsdelens utveckling. Invånare i Västra Hisingen ska kunna utveckla sin fulla potential i ett jämlikt samspel med andra oberoende av kön, könstillhörighet, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexualitet och ålder. Utbildning och det livslånga lärandet är en grundförutsättning för stadsdelens utveckling. Vår stadsdel är fri från diskriminering. Ingen människa ska begränsas av diskriminerande eller förtryckande strukturer. I vår stadsdel ska alla leva ett tryggt liv i god hälsa och alla har goda möjligheter att utvecklas utifrån egna förutsättningar. Vi ser och jobbar för ett samhälle som är solidariskt, globalt, nationellt och lokalt. Omvärldsanalys Skillnader i livsvillkor och hälsa I Göteborg finns det betydande skillnader i livsvillkor, både mellan befolkningsgrupper och mellan delar av staden. Det gäller även inom enskilda stadsdelar där skillnader i hälsa, uppväxtvillkor och möjligheter att påverka sin livssituation fortfarande är stora. Göteborg är en stad med en växande segregation. Under 2000-talet har den absoluta fattigdomen minskat i Sverige. Det beror till stor del på ökade realinkomster. Däremot har den relativa fattigdomen ökat under samma period, detta i takt med att inkomstspridningen har ökat. Den ökande inkomstspridningen är ett tydligt kännetecken för att ojämlikheten växer. Till exempel lever 19 procent av alla barnhushåll i Göteborg med risk för fattigdom. I delar av staden lever 60 procent i ekonomiskt utsatta hushåll, i andra delar motsvarar det 2 procent. Ett exempel på skillnaderna i staden är att det skiljer 9 år i medellivslängd mellan olika områden till följd av olika socioekonomiska förhållanden. Ett annat exempel är att 49 procent av barn till föräldrar med kort utbildning och 93 procent av barnen till föräldrar med lång utbildning är behöriga till gymnasie- 8 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

program. I samhällen med stora skillnader i livsvillkor hämmas attraktiviteten och tillväxten. Ojämlikheten skapar också en grund till att den mellanmänskliga tilliten minskar. I vissa områden uppger 50 procent av befolkningen att de saknar tillit, i andra områden är det 11 procent. Tillsammans med brist på likvärdighet inom välfärdssystemet kan det leda till polarisering, social oro och otrygghet. I Göteborg är till exempel otryggheten och en viss typ av kriminalitet högre i socioekonomiskt utsatta områden. Sammantaget främjas varken den sociala sammanhållningen eller hälsan i ett sådant samhälle. Arbetet med att skapa en socialt hållbar stad med minskade skillnader är en angelägenhet för alla stadens förvaltningar och bolag. Det handlar om att arbeta med effektiva strategier och metoder för att minska skillnaderna. För att möjliggöra en minskning av skillnader i livsvillkor krävs en styrning av hela staden och en samverkan såväl inom staden som med externa aktörer. Det krävs samverkan och delaktighet från både akademin, näringslivet, civilsamhällets organisationer och med medborgarna själva. Men även med andra offentliga aktörer på lokal, regional och nationell nivå. FÖRUTSÄTTNINGAR Ökad globalisering leder till att allt fler vill bo i storstadsregionerna, konflikter i omvärlden gör att människor flyr till länder som Sverige. Det kommer att påverka Göteborgs Stad under lång tid framöver. Det innebär att behovet av att arbeta för en sammanhållen stad där likvärdiga livsvillkor finns stärks. Det betyder också att det blir än viktigare att kunna erbjuda goda bostäder och en kommunal service som förskolor och skolor till fler människor. Men också utmaningar för att få en miljövänlig och fungerande infrastruktur, fler bostäder och en proaktiv stadsplanering som främjar integration, möten och delaktighet. Staden behöver också arbeta tillitsskapande och leverera en god och jämlik kvalitet på servicen. Innovation, nytänkande och teknikutveckling Inom hela välfärdssektorn pågår en diskussion kring hur de framtida utmaningarna ska kunna hanteras. Befolkningen ökar, förväntningarna på service är höga och behoven blir alltmer individualiserade. Ekonomin förväntas inte växa i motsvarande takt. Det kommer varken att finnas pengar eller personal i framtiden för att klara välfärdstjänsterna så som de utförs idag. De kommunala verksamheterna behöver fokusera och satsa mer på innovation och nytänkande än någonsin förut. Det kan betyda att använda och driva på teknikutvecklingen. Det handlar också om att genom ökad delaktighet från medarbetare och brukare hitta de små förändringar som sammantaget kan ge billigare, bättre och effektivare tjänster. Nytänkande kring lokalanvändning är ett annat område där det redan pågår mycket. Effektivare användning av kontorsytor, mobila förskolor och kulturskola är exempel på detta. Ökade insatser för att stimulera till utveckling är nödvändigt i offentlig sektor redan i en BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 9

FÖRUTSÄTTNINGAR nära framtid. Här kan staden lära av verksamheter som ligger i framkant när det gäller innovationer. Det kan gälla att skapa kreativ tid för medarbetare, utvecklade förslagsverksamheter med möjlighet att pröva och att misslyckas, särskilda utvecklingsfonder, inkubatorer tillsammans med akademin där nya arbetssätt prövas och utvärderas. Sammantaget är behovet av nytänkande, innovationer och teknikutveckling i den kommunala sektorn stort. I en nära framtid kommer det att behöva utvecklas mer och mer av nya och förändrade arbetssätt. Befolkningsförändring År 2025 förväntas kommunens folkmängd vara drygt 630 000. Den nya kommun prognosen visar att befolkningen kommer att öka med 66000 personer fram till 2025, vilket är 25000 färre än i förra årets prognos. Framförallt kom färre asylsökande under 2016. Befolkningsprognoser bygger till stora delar på kända historiska samband kombinerat med antaganden om framtiden. Under kommande femårsperiod är det planerade bostadsbyggandet mer än dubbelt så stort jämför med det som byggts någon femårsperiod sedan 1970-talet. Bostadsbyggandet påverkar inte bara de områden där det byggs utan hela staden, då de som flyttar in i de nya bostäderna till största utsträckningen kommer från andra delar av staden. Nya bostäder som försenas får stor påverkan på prognosen. Därmed bidrar även det rekordstora planerade bostadsbyggandet till större osäkerhet i årets prognos. Även om asylinvandringen påverkar flera åldersgrupper så är det förändringarna i den befintliga befolkningen som står för de största förändringarna. Detta är särskilt tydligt i grundskole- och pensionärsåldrarna. Den kraftiga ökningen av grundskolebarn beror till största delen på ökningen av antalet födda under hela 2000-talet, medan förändringarna i pensionärsåldrarna kommer från skillnaderna i födelsetalen på 1920-, 30- och 40-talet. Integration och stöd till etablering Invandringen var rekordhög 2015 och det totala antalet asylsökande i Sverige uppgick till drygt 160 000 personer. 2016 sökte knappt 29000 personer asyl. Till Göteborg kom det under 2016 totalt 3 658 flyktingar, varav knappt 800 var kommunplacerade enligt bosättningslagen. Bostadsbristen i Göteborg innebär särskilda svårigheter för nyanlända. Att hitta boende för dessa är avgörande för att lyckas med integrationsarbetet. Migrationsverkets prognoser för nya asylsökande är 34 700 personer för 2017 och 35 000 personer för 2018. Det finns stora osäkerheter i prognosen kopplat till möjliga förändringar i omvärlden. 10 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Även om antalet nya asylsökande sjunker de kommande åren kommer det stora antalet asylsökande under 2015 att påverka staden under 2017 och 2018. Ett stort antal förväntas då få uppehållstillstånd och bli placerade och flytta till kommunerna. Prognosen för Göteborg är cirka 6 000 för 2017. Antalet mottagna under 2018 beräknas sedan minska kraftigt bland annat som följd av förändrad lagstiftning. Under 2017 får den stora andelen asylsökande sina uppehållstillstånd och påbörjar sin etablering. En snabb etablering på arbetsmarknaden och tillvaratagandet av människors erfarenheter och kompetenser är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. FÖRUTSÄTTNINGAR Brist på bostäder Bostadsbristen är akut i Göteborg. Allt fler grupper står idag utanför bostadsmarknaden. Främst nyanlända, unga vuxna, personer med social problematik samt personer med funktionsnedsättning. En egen bostad är centralt för personers möjligheter att etablera sig i samhället. Det ställer krav på fler bostäder, men också förmågan att i högre grad anpassa samhällets bostadsutbud till individens behov. Bostadsbristen påverkar socialtjänsten som fortfarande i många fall får kompensera för detta och konsekvenserna kan bli höga kostnader eller bristande kvalitet i insatsen. Bostadsbristen leder bland annat till ökat bistånd för att undvika nöd. När befolkningen ökar mer än bostäderna betyder det en risk för ökad trångboddhet. Vuxna barn bor hemma hos föräldrarna, kompisar delar lägenhet och stora familjer blir ännu större när andra släktingar flyttar in. Andelen av befolkningen som är 65 år och äldre ökar i staden. Det innebär ökade behov av äldreboenden. Efterfrågan är störst i de centrala stadsdelarna och minst i nordost. Den ökade efterfrågan tillsammans med ett stort renoveringsbehov i många befintliga lägenheter gör att det kan bli brist på äldreboendeplatser. För personer med funktionsnedsättning finns det fram till och med 2019 behov av 245 lägenheter, bostad med särskild service (BmSS). Under perioden planeras 185 lägenheter. Det ger ett underskott på cirka 60 lägenheter. Det innebär att staden fortsatt riskerar höga vitesbelopp när beslut om BmSS inte kan verkställas. Kompetensförsörjning Flera faktorer i omvärlden påverkar både behovet av kompetens och möjligheterna att rekrytera medarbetare med yrkesutbildning i den omfattning som behövs. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 11

FÖRUTSÄTTNINGAR Under de senaste åren har äldreomsorgen, skolan och socialtjänsten varit i fokus med många reformer, förändringar i lagstiftning och skärpta föreskrifter. Kraven har också ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Samman taget medför ökade krav genom förändringar i lagstiftning och konkurrensutsättning, höjda ambitionsnivåer, lokala handlingsplaner och arbetsmiljöförbättrande åtgärder ett ökat rekryteringsbehov. Prognosen för nyrekryteringar är cirka 4 000 och för ersättningsrekryteringar cirka 5 700 under perioden 2017 2021. De närmaste åren väntas relativt stora pensionsavgångar inom de yrkesgrupper som idag är svåra att rekrytera. Det gäller lärare, sjuksköterskor, undersköterskor, fritidspedagoger och stödassistenter. Chefer är en av kommunens äldsta yrkesgrupper och inom tio år kommer var tredje att gå i pension. Det är också en stor utmaning att hantera personalomsättningen bland socialsekreterare. Tillgången på utbildad personal, både erfarna och nyutexaminerade motsvarar inte behovet inom flera områden. Att förhålla sig till brist på kompetens blir viktigt. Ju större gapet är mellan tillgång och efterfrågan på kompetens desto mer angeläget är det att tänka nytt kring bemanning och organisering av kommunens verksamheter. Det är angeläget att hushålla med den kompetens som finns i kommunen. Det handlar om att fördela arbetsuppgifter på ett nytt sätt, skapa nya yrkesroller, bredda yrkesområdena och att skapa karriär- och utvecklingsmöjligheter. För att klara kompetensförsörjningen behöver vi se möjligheterna i att ta tillvara ungdomars intresse för jobben och de nyanländas kompetens. Digitaliseringen Förhållanden mellan olika samhällsaktörer, deras roller och arbetsmetoder ändras med en hastighet som saknar historiskt motstycke. Digitalisering är ett redskap som på ett smart sätt kan förbättra servicen, höja kvaliteten och effektiviteten samt stödja innovationskraften och delaktigheten. Digitaliseringen kommer att påverka hur vi kan, bör och ska arbeta för tillväxt, välfärd, framtida arbetstillfällen, en modern utbildning, kompetensutveckling och livslångt lärande. Digitaliseringen påverkar alla områden, sektorer och verksamheter. Människor förväntar sig i allt högre grad att snabbt, enkelt och säkert kunna sköta sina ärenden, få tillgång till information och ha möjlighet till inflytande genom digitala kontaktvägar. Digitaliseringen innebär möjligheter att klara stora samhällsutmaningar såsom åldrande befolkning, välfärdens finansiering, globalisering och klimatförändringar. 12 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Inom offentlig sektor är välfärdstekniken en viktig del av digitaliseringen. Välfärdsteknik underlättar och effektiviserar både tillgången till och användningen av välfärdstjänster inom exempelvis vård, omsorg, skola, miljö och kultur. Välfärdstekniken leder till ökad självständighet, trygghet och delaktighet i samhället om vi utgår från individens behov och förutsättningar. Den bidrar också till bättre resursutnyttjande och högre kvalitet inom välfärdssektorn och är nödvändig för att säkerställa vår välfärd när demografin förändras. Men även när färre personer söker sig till arbeten inom området, och samhällsekonomin kräver rationaliseringar och produktivitetsförbättringar. FÖRUTSÄTTNINGAR En hög kostnadsutveckling kräver bättre beredskap och tidiga insatser Den svenska tillväxten väntas bli fortsatt god under 2017 och 2018 för att därefter sakta dämpas. Det ger en fortsatt bra utveckling av skatteunderlaget för kommunsektorn de närmaste åren. Samtidigt ökar de demografiska behoven framförallt i skolåldrarna. Kostnaderna är fortsatt höga för integration och stöd till etablering för nyanlända som kom till Sverige under 2015. Fler barn och äldre kombinerat med stora satsningar på infrastruktur och bostadsbyggande innebär att kostnadsutvecklingen för staden blir fortsatt hög. Även om utvecklingen är förväntad är den inte hållbar på sikt och den kommuncentrala beredskapen för att möta oförutsedda kostnader är lägre än tidigare. Detta ställer krav på ekonomiska marginaler hos nämnderna och tidiga insatser och åtgärder för att möta kostnadsökningar inom exempelvis individ- och familjeomsorgen. Forskning tyder på att det är svårt att åstadkomma kostnadseffektiva rationaliseringar i personalintensiva välfärdstjänster. För att minska ett faktiskt eller relativt kostnadsläge behöver istället själva behovet av välfärdstjänsterna förebyggas och minskas. Det handlar om att använda ett investeringssynsätt på välfärdstjänsterna genom sociala investeringar. Det pågår ett arbete för att finna en accepterad modell för sociala investeringar i Göteborgs stad som möjliggör detta. Förutom ett förbättrat kostnadsläge förbättras därutöver människors liv genom att de med hjälp av tidiga insatser får mer jämlika livschanser. Stadsdelens befolkning Inom Västra Hisingen inryms såväl landsbygd som industri, såväl villaområden som höghus. Stadsdelen är rik på mångfald, men präglas även av utmaningar med segregation och stora skillnader i hälsa och livsvillkor. Det finns en bred variation bland befolkningen vad gäller ålder, bakgrund, socioekonomiska förhållanden och boendeförutsättningar. Inom Västra Hisingen bor det BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 13

FÖRUTSÄTTNINGAR totalt 55 200 personer fördelat mellan de två huvudområdena Torslanda och Biskops gården. Stadsdelen erbjuder många arbetstillfällen för hela Göteborg inklusive kranskommunerna, där Volvo är den största arbetsgivaren. Det är cirka 32 000 personer som har sin arbetsplats i stadsdelen. I mitten delas stadsdelen i syd-nordlig riktning genom primärområdet Arendal. Där ligger Nordens logistikcentrum och Skandinaviens största hamn. Variation av bostäder De bostäder som finns i stadsdelen varierar tydligt utifrån de geografiska områdena och styr till stor del befolkningssammansättningen. I de västra primär områdena Hjuvik, Nolered och Björlanda finns en stor andel småhus och få hyresrätter. Flera av områdena domineras av landsbygdsbebyggelse. Primärområdena Norra och Södra Biskopsgården och Länsmansgården i öst har en mer tät bebyggelse som domineras av flerbostadshus. Majoriteten av husen här är hyresrätter och det finns få småhus. Ung befolkning och fler äldre Flera områden i stadsdelen har en mycket ung befolkning. Nolered, Hjuvik, Björlanda, Länsmansgården och Norra Biskopsgården är de barntätaste områdena i stadsdelen. De utmärker sig genom en stor andel barn under tio år, betydligt högre andel än Göteborgssnittet. Prognosen fram till 2020 är att andelen barn upp till 16 år kommer att öka kraftigt. Antalet barn och ungdomar i grundskoleåldrarna förväntas öka med nästan 1 500 personer, särskilt i ålders gruppen 10 15 år. Södra Biskopsgården har en högre andel unga vuxna 20 30 år och ligger över Göteborgssnittet. Det finns också en större andel ensamstående med barn i flera områden i Biskopsgården och särskilt i Norra Biskopsgården. Andelen äldre personer över 65 år i stadsdelen är 13 procent, vilket är lite under snittet för Göteborg. Fördelningen mellan kvinnor och män är relativt jämn, men något fler äldre kvinnor är ensamstående och har en lägre medel inkomst än männen. Det äldretätaste området idag är Nolered, Jättesten och Södra Biskopsgården. Prognosen fram till 2020 är att andelen äldre förväntas öka i framförallt Torslandas primärområden, men även i Svartedalen i Biskops gården. Stadsdelen har en hög andel personer med utländsk bakgrund, framförallt i primärområdena i Biskopsgården. De vanligaste språken i dessa områden är svenska, turkiska, kurdiska, arabiska, persiska och somaliska. Olika förutsättningar ger en utmaning i att skapa social hållbarhet Göteborg är en segregerad stad där skillnaderna i livsvillkor och hälsa mellan människor är stora. Västra Hisingen har utmaningar i att öka den sociala 14 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

hållbarheten inom stadsdelen och i förhållande till Göteborg som helhet. Hälsans fördelning i stadsdelen speglar livsvillkoren och levnadsförhållandena. Som ett exempel är skillnaden i medellivslängd inom stadsdelen fem år för en man och fyra år för en kvinna. Lägst är medellivslängden i mellanområde Västra Biskopsgården, för både kvinnor och män, och högst i mellanområde Torslanda för både kvinnor och män. Cirka tre fjärdedelar av befolkningen i mellan området Torslanda skattar sin hälsa som god, medan lite mer än hälften (57 procent) i Västra Biskopsgården skattar sin hälsa som god. Andelen barn i hushåll med långvarigt försörjningsstöd är 14 procent i Västra Biskopsgården och sex procent i Östra Biskopsgården. En högre utbildningsnivå är tydligt förknippad med bättre hälsa och bättre livsvillkor. Stadsdelen har stora skillnader mellan skolorna i andel ungdomar som har gymnasiebehörighet, spannet ligger mellan 98 procent till 38 procent. Totalt sett syns inga stora skillnader mellan pojkar och flickors behörighet till yrkesförberedande program, men på enskilda skolor kan det skilja betydligt mellan könen. Det finns också tydliga skillnader i hela Göteborg utifrån föräldrars utbildningsnivå som påverkar elevernas möjligheter i skolan, då knappt hälften av eleverna till föräldrar med förgymnasial utbildningsnivå är behöriga till gymnasiet. Motsvarande andel är 93 procent bland eleverna till föräldrar med eftergymnasial utbildningsnivå. Barnens förutsättningar speglar villkoren i de familjer de växer upp i. Inom stadsdelens yrkesföra befolkning finns det stora skillnader utifrån ekonomisk och social situation. Förvärvsfrekvensen sträcker sig från 93 procent i Björlanda till 53 procent i Norra Biskopsgården. I Norra Biskopsgården går det dock att se en positiv utveckling, då det skett en ökning på 7 procentenheter sedan 2014. Göteborgssnittet är på 77 procent. Fler män än kvinnor arbetar, framförallt i Biskopsgården. FÖRUTSÄTTNINGAR Medelinkomsten har liknande fördelning och skillnaden mellan det primärområde som har högst medelinkomst Hjuvik (472 000) och lägst Norra Biskops gården (164 000) är över 300 000 kronor. Alla områden i Torslanda ligger en bra bit över Göteborgssnittet (295 000) medan hela Biskopsgården ligger under snittet men med Jättesten som högst, 265 000 kronor. Även försörjningsstödet och arbetslösheten följer samma mönster. Skillnader mellan könen finns och män har högre medelinkomst i alla stadsdelens primärområden. Detta trots att en större andel kvinnor än män har eftergymnasial utbildning. Norra Biskopsgården är undantaget där lika stor andel män och kvinnor har eftergymnasial utbildning (16 procent). Gymnasial utbildning är den vanligaste utbildningsnivån. I Björlanda och Hjuvik har dock en större andel av befolkningen mellan 25 64 år en eftergymnasial utbildning. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 15

FÖRUTSÄTTNINGAR Upplevelsen av trygghet låg men oförändrad I stadsdelen finns det olika upplevelser av trygghet, stora variationer finns när det gäller detta. I medborgardialoger framkommer det att upplevelsen av trygghet påverkas av en rad faktorer. Alltifrån otrygghet för sociala faktorer såsom hög kriminalitet, gäng men också av otrygghet i närmiljön såsom exempelvis buskar som skymmer sikt. På flera ställen i Torslanda kopplas trygghet till trafiksäkerhet för barn, säkra skolvägar och utbyggd kollektivtrafik. I den senaste trygghetsundersökningen från 2017 framkom att invånarna i Biskopsgården upplever att nedskräpning, skadegörelse och klotter i kombination med personer som stör ordningen påverkar känslan av trygghet negativt. Det är en högre andel som känner sig otrygga att vistas ensamma utomhus i Biskopsgården än i Torslanda, och det finns en högre oro att bli överfallen eller misshandlad. De senaste åren har även ungdomars upplevelse av trygghet i skolan minskat, både i Biskopsgården och Torslanda. Detta gäller även yngre skolbarn, dock inte lika markant, generellt känner sig barnen tryggare i de yngre åldrarna. (Grundskoleenkäten 2017). Kustnära områden och tillgång till natur Västra Hisingen är en stadsdel med vackra kustnära områden och tillgång till natur. Invånarna i Västra Hisingen, särskilt i Torslanda uttrycker att närheten till naturen och havet innebär livskvalitet och är en viktig anledning till att de valt att bosätta sig i stadsdelen. Badplatserna Sillvik och Lilleby liksom naturområdena Svarte Mosse och Torsviken är välanvända och betydelsefulla gröna tillgångar i stadsdelen. Stora skillnader i delaktighet och tillit Västra Hisingen sticker ut i Göteborgs stad utifrån att tilliten varierar stort mellan områden i stadsdelen. Oftast är tillit kopplat till socioekonomiska förutsättningar och den mellanmänskliga tilliten och upplevda samhörigheten brukar vara lägre i utsatta områden. I Västra Biskopsgården upplever drygt hälften av den vuxna befolkningen att de inte kan lita på andra människor, till skillnad från var femte i Torslanda. När det gäller tillit till offentliga verksamheter och politiker så är denna låg i både Torslanda och Biskopsgården. Västra Hisingen har därför utmaningar på två håll. Torslanda tillhör en resursstark grupp med högt valdeltagande men lågt förtroende. I Biskopsgården finns det fler resurssvaga grupper som har lågt valdeltagande och ett lågt förtroende. 16 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Jämlikt Göteborg För de allra flesta är Göteborg en bra stad att växa upp och leva i. Men skillnader i livsvillkor och hälsa mellan grupper och områden i Göteborg har ökat sedan 80-talet. Stora skillnader skapar social oro, mindre trygghet och ohälsa. Göteborgs Stad satsar därför långsiktigt och uthålligt på att skapa en mer jämlik stad som bidrar till ett gott liv för alla. Vi ska minska skillnader i livsvillkor och hälsa för ökad sammanhållning, tillit och delaktighet. Att arbeta för ett jämlikt och socialt hållbart Göteborg är en investering. Förutom att människor får ett bättre liv kostar det mindre för samhället att förebygga ohälsa än att ta hand om konsekvenserna. När fler mår bra kan fler bidra till att bygga ett gott samhälle och en socialt hållbar stad lockar dessutom närings liv och företagande. Det betyder att alla vinner på en mer jämlik stad, inte bara enskilda områden eller grupper. Flera tusen människor har de senaste åren flytt hit från krig och konflikter i sina hemländer. Det är viktigt att dessa nya göteborgare känner att de behövs och är en del av vår stad. FÖRUTSÄTTNINGAR Göteborgs jämlikhetsarbete präglas av bred samverkan och tydligt ansvar inom organisationens linje. Alla förvaltningar och bolag arbetar med målet Göteborg ska vara en jämlik stad. Tyngden ligger på insatser tidigt i barns liv och innan problemen blivit för stora. Ju tidigare desto bättre. Insatserna sker till alla och mer där det behövs som mest. Vi ska utgå från forskning, kunskaper och effektiva strategier och arbeta tillsammans. Lokalt perspektiv Stadsdelen har ingen särskild organisation för arbetet med Jämlikt Göteborg och ingen specifik strategi för arbetet. De strategier som finns för flera av nämndens mål utgör sammantaget uttalade strategier för arbetet med Jämlikt Göteborg. Flera av stadsdelens verksamheter och aktiviteter har bäring på arbetet med att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor. Till exempel arbetet med språkpraktikplatser, sommarjobb i årskurs 9, det familjecentrerade arbetssättet, föräldraskapsstöd, uppsökande arbete inom förskola och arbetsmarknad, insatser för att förbättra likvärdigheten inom förskola och skola, samt insatser inom ramen för Trygg i Västra Hisingen. De hälsofrämjande och förebyggande aktiviteter som sker och samfinansieras från Samverkansavtalet om folkhälsoinsatser i Västra Hisingen, är prioriterade utifrån arbetet med ett Jämlikt Göteborg. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 17

FÖRUTSÄTTNINGAR För att kunna visa effekter av de olika insatserna på att utjämna skillnader i hälsa och livsvillkor skulle stadsdelen vinna på att ta ett samlat grepp på arbetet med Jämlikt Göteborg. Det behövs ett tydligt fokus med prioriterade områden och strategier. Arbetssättet behöver hålla över tid och vävas in i ordinarie budget och uppföljningssystem. På detta sätt kan även det lokala arbetet stärkas av det stadengemensamma och tvärtom, vilket bidrar till att göra hela staden socialt hållbar. Förändrade behov inom sektorerna / verksamheterna Förändrade behov inom sektorerna utifrån befolkningsansvaret Delverksamhet / tjänst Bokslut 2016 Budget 2017 Budget 2018 Förskola / antal barn årsplatser 3 709 3 698 3 726 Grundskola / antal barn årsplatser 7 796 7 857 8 056 Skolbarnomsorg / antal årsplatser 3 124 3 193 3 314 Antal hemtjänsttimmar > 65 år 251 551 252 400 229 200 Platser i särskilt boende / annat boende > 65 år 286 288 304 Boende med särskild service 117 123 123 I befolkningsprognosen 2018 för sektor utbildning beräknas en ökning av både barn (28 barn), elever (199 elever) och fritidsbarn (121 barn). För 2016 var andelen egna barn och elever i egen verksamhet 79 procent respektive 85 procent. Fram till bokslutet 2016 minskade andelen egna barn och elever i egen verksamhet, våren 2017 avstannade dock den utvecklingen inom förskolan. Enligt senaste befolkningsprognosen kommer antal invånare 75 år och äldre att öka med 17 personer under år 2017 och med 104 personer år 2018. Under år 2017 har behovet av antal platser inom särskilt boende ökat samtidigt som behovet av hemtjänst har minskat. I budget 2018 ökar därför äldreomsorgen antal platser i särskilt boende med 16 och minskar antal timmar i ordinärt boende med 445 timmar / vecka. Kostnadsökningen netto beräknas till 2 Mkr och motsvarar tre platser i äldreboende. Under 2017 byggdes ett nytt BMSS-boende, Falkebovägen. Ytterligare ett boende tillkommer 2019 med 6 platser. 18 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Lokaler Flera byggprojekt löper på som planerat, men arbetet har stannat upp för ett flertal nya skolor som behöver stå klara mellan 2017 och 2020. Arbetet går också långsamt för flera planerade bostäder med särskild service (BmSS). En anledning till detta är avsaknad av byggbar mark, överklaganden och brist på inhyrningsbara lokaler. Trafiksituationen i Torslanda gör att vissa ärenden drar ut på tiden. Vi ser även att bristen på personal i alla led i byggbranschen kan leda till försenad byggstart. FÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhet 2018 2019 2020 Ny familjecentral, Norra Biskopsgården Beräknad inflytt kvartal 3 Ny BMSS 6 lgh, Gamla Låssbyvägen Detaljplanearbete pågår Beräknad klar Ny skola Hästevik Detaljplanearbete har avstannat Förskola Höstvädersgatan 51 57, invändig ombyggnation Projektering och byggnation Planerad inflytt kvartal 1 Ny förskola 5 avd. Korsklevegatan 1, Beräknad inflytt kvartal 3 Ny förskola 5 avd. Långströmsgatan Projektering och beslut Byggnation Beräknad klar kvartal 3 Ny skola Låssby Utökning 2 avd. förskola Mildvädersgatan 7 Byggstart Beräknad klar Ny BMSS 6 lgh Norr om Hjuviksvägen Väntar på markanvisning Ny skola Rimfrostgatan Förstudie Byggstart Ny skola Almkvistgatan Förstudie Byggstart Ny skola Svartedalsskolan Byggstart Beräknad klar Utökning och ny matsal Ryaskolan Byggstart Beräknad klar Ny BMSS 6 lgh Södra Långströmsparken Byggstart Beräknad klar kvartal 1 Nytt Äldreboende Skra Bro Förstudie Byggstart Ny BMSS, Skra Bro etapp 1 Fortsättning på nästa sida. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 19

FÖRUTSÄTTNINGAR Verksamhet 2018 2019 2020 Ny skola Torslandaskolan F-6 Utökning skola Älvegården Utökning kök och matsal, Björlandagården Daggdroppegatan 1, ombyggnation Vågmästaregatan 1B, ombyggnation och omflyttning Vågmästaregatan 1D, ombyggnation och utökning Temporär skola isft Rimfrostgatan Detaljplanearbete Ombyggnation, Klar till HT 2018 Byggnation sommar 2018 Beräknad klar hösten Beräknad klar under året Beräknad klar under året Klar till kvartal 1 Byggstart Förvaltningens bedömning är att kostnaden för utökning av lokaler under 2018 blir cirka 11 miljoner. Strategisk kompetensförsörjning Organisation och bemanning Målet med Göteborgs stads kompetensförsörjning är att rätt kompetens finns på rätt plats vid rätt tidpunkt och i rätt omfattning. För att medverka till att alla verksamheter har den kompetens som behövs, och för att uppnå anställnings trygghet, måste alla stadens organisationer arbeta strategiskt med kompetensförsörjning (Samverkan Göteborg). Kompetensförsörjningens perspektiv är att attrahera och rekrytera nya medarbetare, behålla och säkra kompetens samt att motivera och utveckla medarbetare utifrån verksamhetens behov och utmaningar. Göteborgs Stad har arbetat fram övergripande kompetensförsörjningsplaner som utgör ett planerings stöd i arbetet med att försörja verksamheterna med rätt kompetens. Det långsiktiga målet är att alla sektorer ska arbeta fram egna kompetensförsörjningsplaner som uppdateras inför varje verksamhetsår. De lokala kompetens försörjningsplanerna ger en möjlighet till en helhetssyn över de utvecklings- och kompetenskritiska frågor som varje verksamhet har att hantera. Stadsdelens förutsättningar att klara sina rekryteringsbehov skiljer åt beroende på verksamhet. Störst brist på utbildad arbetskraft är inom de yrkesgrupper 20 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

som kräver socionomexamen eller pedagogisk examen. Även chefsbefattningar blir allt mer svåra att rekrytera till. Vi har att hushålla med befintliga resurser och flera initiativ behövs för att se över organisationen och fördela arbetsuppgifter på ett sätt som möjliggör att rekrytera andra befattningsgrupper i en tid då kraven ökat på att medarbetare ska ha föreskriven utbildning. Bristen på arbetskraft påverkar hela staden och för stadsdelen kan den långa pendeltiden med kollektivtrafiken från centrala staden göra att några av våra arbetsplatser är mindre attraktiva. FÖRUTSÄTTNINGAR För ett långsiktigt hållbart arbetsliv för stadsdelens medarbetare driver vi under 18 månader projektet Trygg tillbaka. Kvalitativa arbetsprövningsplatser inrättas och bedömning av arbetsförmåga visar om medarbetaren kan klara andra arbetsuppgifter än sina ordinarie. Projektet möjliggörs av att stadsdelens medarbetare med lång yrkeserfarenhet engageras halvtid som handledare. Det övergripande målet är att skapa en effektiv och produktiv metod för kvalitativ arbetsprövning som leder fram till konkreta handlingsalternativ och goda lösningar för individen. Ledarskap och medarbetarskap Ledarskap kan beskrivas som konsten att leda människor, att motivera, engagera och entusiasmera mot vägen till måluppfyllelse. I ledarskapet ingår att formulera och fastställa operativa mål och strategier för verksamheten samt följa upp och utvärdera resultat. Ledaren / chefen är vidare medarbetarens viktigaste arbetsmiljöfaktor, förmågan att kommunicera, agera och vara lyhörd är avgörande för ett lyckat resultat. Förutsättningar gällande mandat, delegation, antal medarbetare och administrativt närstöd är andra viktiga faktorer. I stadsdelen har chefer olika förutsättningar när det gäller antal medarbetare och tillgång till administrativt stöd, vilket är två av flera faktorer som påverkar arbetsbelastningen. Med en tung arbetsbelastning minskar möjligheterna att vara en närvarande, entusiasmerande och motiverande chef. Stadsdelen arbetar för att minska antalet medarbetare per chef och därigenom öka möjligheten till ett nära ledarskap. Antalet enhetschefer utökas när så är möjligt organisatoriskt och ekonomiskt. En god samverkan med de fackliga organisationerna är viktigt för att skapa en trivsam och väl fungerande arbetsplats. Ett gott samverkansklimat med goda relationer och respekt för varandras olika roller är avgörande för att det ska bli verklighet. Medarbetarskap innebär delaktighet och medskapande. Ett gott medarbetarskap förutsätter också tydliga mål och uppdrag samt befogenhet och förutsättningar BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 21

FÖRUTSÄTTNINGAR att klara uppdraget. Kreativitet och nytänkande ska uppmuntras och medborgarnas behov ska alltid vara i centrum. Göteborgs Stads förhållningssätt är implementerade och finns som en röd tråd i bland annat utvecklingssamtal och lönekriterier. Stadens medarbetar- och arbetsmiljöpolicy är ytterligare en komponent som förstärker förhållningssätten och tydliggör de förväntningar som staden har på medarbetare men även vad medarbetare kan förvänta sig av staden som arbetsgivare. Stadsdelen fortsätter att fokusera på delaktighet och inflytande såväl internt som externt. Att vara med och påverka och utveckla verksamheten ger motivation och skapar engagemang. Arbetsplatsträffarna (APT) är viktiga forum för att nå ett gott medarbetarskap, tillika verksamhetsmöten och utvecklingssamtal. Ytterligare en viktig faktor för gott medarbetarskap är en känd lönepolitik med tydliga lönekriterier. Arbetsmiljö och hälsa En attraktiv arbetsgivare främjas av ett väl fungerande systematiskt hälso- och arbetsmiljöarbete. Genom att lägga fokus på hälsofrämjande och förebyggande arbete minskar de efterhjälpande insatserna. Det är särskilt viktigt att aktivt arbeta mot kränkande behandling och trakasserier. Fler välmående och hälsofrämjande arbetsplatser skapas när chefers kunskaper om hälsofrämjande arbete ökar. För att stödja och stärka aktörer i det systematiska hälso- och arbetsmiljöarbetet genomför stadsdelen och staden kontinuerligt arbetsmiljöutbildningar för chefer och skyddsombud med fokus på främjandedelen och ur ett organisatoriskt perspektiv enligt Arbetsmiljöverkets författning. Stadsdelens arbetsmiljöronder är en naturlig del i arbetsmiljöarbetet och följs upp vid två tillfällen per år i samverkansforumen LSG och FSG. Hälsoarbetet framskrider med allt fler hälsoinspiratörer inom stadsdelens verksamheter och med utbildningsinsatser för såväl erfarna som nya inspiratörer. Utbildningar i det uppdaterade samverkansavtalet pågår och planeras fortsätta under 2018 för att skapa trygghet och säkerhet i samverkansarbetet och bidra till att utveckla APT till idéskapande, effektiva och aktiva möten. Medarbetar- och chefsenkäten är en viktig del i hälso- och arbetsmiljöarbetet och resultaten över åren visar på ett stort engagemang men också en upplevelse av en allt för hög arbetsbelastning. Nästa medarbetar- och chefsenkät sker i slutet av 2017 och resultatet återrapporteras första kvartalet 2018. 22 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Jämställda och konkurrenskraftiga löner Jämställda och konkurrenskraftiga löner är en viktig del i den strategiska kompetensförsörjningen. Löneöversyn 2017 pågår och årets löneanalys är möjlig att påbörja först i december. Efter fjolårets löneöversyn förekom det inga osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor och ej heller utifrån etnisk bakgrund på gruppnivå inom stadsdelen. Den totala lönebilden för stadsdelen visar att kvinnors median lön uppgick till 99 procent av männens medianlön. Redovisat per basintervall, som värderar de olika befattningarnas svårighetsgrad, framgår att kvinnor har en högre medianlön än männen i de lägre basintervallen, medan de har en något lägre medianlön än männen i de högre basintervallen. FÖRUTSÄTTNINGAR För att nå målet att osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor ska upphöra krävs ett större analysarbete i jämförelse med stadens fackförvaltningar och bolag samt lönebilden i delar av Sverige. Avsatta medel utöver index och nivåer i centrala löneavtal ger möjlighet att successivt nå konkurrenskraftiga löner för att behålla medarbetare och attrahera nya sökande till våra verksamheter. De senaste årens extra tilldelning av medel samt avsatta medel inom stadsdelen har visat effekter för flera av de befattningar som särskilt uppmärksammats. Stadsdelen har skapat mer konkurrenskraftiga löner för de mest konkurrensutsatta befattningarna. För att alla befattningar ska nå den lönepolitiska målbilden och vara konkurrenskraftiga i förhållande till andra arbetsgivare behövs ytterligare insatser. Stadsdelen har ett gott samarbete med fackliga organisationer när det gäller lönebildning. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 23

FÖRUTSÄTTNINGAR Ekonomi Tilldelad ekonomisk ram Kommunbidrag i mkr 2017 2018 Befolkningsansvar 2 668 2 798 Förändring i mkr 130 Förändring i procent 4,87 Beloppen för budget 2018 inkluderar höstens verksamhet med 758,3 Mkr för Förskolenämnden och Grundskolenämnden. Kommunfullmäktige beslutade i juni 2017 om budget för 2018. Beslutet innebar bland annat tilldelning av stadsdelsnämndens ekonomiska ramar, det vill säga storleken på kommunbidraget. Kommunbidragets storlek baseras på antal invånare och deras ålderssammansättning (grundresurs) samt befolkningens sociala struktur (tilläggsresurs). I budgeten erhålls kompensation för löneavtal år 2018 med 2,4 3,0 procent beroende på verksamhet. Kompensation för prisökningar avseende lokaler är 2,5 procent medan uppräkning för övriga kostnader är 1,5 procent. Kommunfullmäktiges beslut om budget utökar den ekonomiska ramen för 2018 med 129,7 Mkr (4,9 procent) jämfört med budget 2017. I samband med bildande av Förskolenämnden och Grundskolenämnden avräknas från stadsdelens ram 758,3 Mkr för höstens verksamhet. Stadsdelsnämnden förfogar därmed över 2 039,4 Mkr i budget 2018. De kommunbidragsramar kommunfullmäktige tilldelar nämnderna i budget 2018 utgör grund för verksamhetsåren 2019 och 2020. Aktuell ekonomisk situation Resultatet efter augusti är en positiv budgetavvikelse på 8,9 Mkr. På plussidan finns lägre personalkostnader då semesteruttaget blev högre än planerat och lägre kostnader för försörjningsstöd. På minussidan finns ökade kostnader för köpt omsorg då fler behöver äldreboendeplatser, vård och boende inom individoch familjeomsorg och funktionshinder. Köpta platser är i de flesta fall dyrare än budgeterat. En jämförelse mellan periodens nettokostnadsutveckling på 5,6 procent och periodens budgetavvikelse visar att budgeten för perioden medger en högre nettokostnadsutveckling motsvarande 6,2 procent. 24 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018

Anpassningar för en budget i balans pågår främst inom sektor Individ- och familjeomsorg Funktionshinder samt Äldreomsorg Hälso- och sjukvård. De åtgärder som vidtas för att bedriva en verksamhet inom budget i år utgår från de ekonomiska förutsättningarna i budget 2018. För 2017 antas att den nämndgemensamma reserven kommer att förbrukas. Efter Uppföljningsrapport 2 bedömdes nämndens årsprognos efter åtgärder motsvara budget. Den ekonomiska hushållningen bedöms vara god på stadsdelsnämndsnivå. FÖRUTSÄTTNINGAR Mot denna bakgrund är stadsdelsnämndens ekonomiska och verksamhetsmässiga utgångsläge som relativt stabilt inför budgetår 2018. Eget kapital Eget kapital är överskott från tidigare år och ska användas för att överbrygga hastigt förändrade förutsättningar, övergångskostnader eller kostnader av engångskaraktär. Stadsdelens egna kapital uppgick 2016 till 92,082 Mkr. Då riktnivån för storleken på det egna kapitalet ligger i intervallet 70 90 Mkr överlämnade stadsdelen 2,082 Mkr till Göteborgs Stad. För 2017 prognostiseras det egna kapitalet till 90,0 Mkr. I stadens budget för 2018 anges att nämnden själv kan besluta om att disponera eget kapital upp till 0,7 procent av kommunbidraget /omslutningen, eller 14 Mkr. Om nämnden vill använda mer måste det godkännas av kommun styrelsen. I dagsläget finns inga beslut på eventuell fördelning av Eget kapital mellan Stadsdelsnämnden och Förskole- respektive Grundskolenämnden. BUDGET 2018 SDN VÄSTRA HISINGEN 25

NÄMNDENS LÅNGSIKTIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN Nämndens långsiktiga utvecklingsområden Flera av nämndens långsiktiga utvecklingsområden beskrivs i det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) för Västra Hisingen. Detta är fastställt av stadsdelsnämnden och utgör ett komplement till mål- och inriktningsdokumentet. Den första delen av programmet innehåller en analys av stadsdelens behov och utgångsläge samt framtida inriktningar och förslag på åtgärder. I den andra delen finns områdesbeskrivningar för alla primärområden som bygger på fakta utifrån statistik, medborgardialoger, medarbetardialoger och annat material. LUP är uppdaterat i juni 2017. Inför varje ny mandatperiod omprövas det lokala utvecklingsprogrammet. LUP 2019 2022 beräknas vara klart i december 2018. Utifrån de behov som framkommit i medborgardialoger och undersökningar och av de inriktningar som finns i olika styrdokumenten innehåller LUP konkreta insatser som bedöms behöva prioriteras. Dessa innefattas i sex teman: Trafik och kommunikationer Bostäder och boende Trygghet Mötesplatser och rekreation Service, Stråk och barriärer Arbete och egenförsörjning. Utifrån dessa sex teman har förvaltningen prioriterat fyra områden att arbeta med: Genomföra hållbara resvanor tillsammans med skolor, så kallat Mobility management. Genomföra att vi når de grupper av föräldrar som vi inte når idag genom att erbjuda ett anpassat och samordnat föräldrastöd. Arbeta för att stadsplaneringen ska bidra till att stärka invånarnas tillit och främja inflytande. Genomföra att förvaltningens roll som arbetsgivare utvecklas för att erbjuda praktik och anställningar i den egna verksamheten. 26 SDN VÄSTRA HISINGEN BUDGET 2018