Årets byggnad i Södertälje

författare: Jakob Weinert Årets byggnad i Södertälje Examinator/ handledare: Magnus Rönn, Docent Arkitekturskolan UPPSATS I FORT- OCH VIDAREUTBILDNINGSKURSEN: Arkitekturens kvalitetsfrågor, AD234V, 7.5 hp Arkitekturskolan, Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, Stockholm, HT 2010

Innehåll 1 Inledning 3 1.1 Syfte 3 1.2 Frågeställningar 3 1.3 Metod 3 1.3.1 Avgränsningar 5 2 Analys 6 2.1 Kvalitetsbegreppet 2.2 Kriterier för bedömning och nominering 7 2.2.1 Föreslå projekt 8 2.2.2 Nominering till final 8 2.2.3 Jury och val av vinnare 9 2.3 Intresse för tävlingen 9 2.3.1 Intresse hos deltagare 9 3 Slutsatser och diskussion 12 4 Källor 14 2

1 Inledning Årets byggnad i Södertälje är ett pris för bästa byggnad och renovering i Södertälje kommun, vilket delas ut årligen sedan tio år. Priset är ett hederspris där både beställare, projektledare och entreprenörer belönas genom en plakett att sätta på byggnaden som symboliserar priset. Tävlingen är instiftad av Södertäljes stadsbyggnadsnämnd i samarbete med Södertälje byggmästareförening. (Norberg 2010) Priset ska främja och uppmärksamma ny god bebyggelse med utgångspunkt i god arkitektur, stora konstnärliga värden, hållbara lösningar och kvalitativt byggande. (Södertälje kommun 2006) Bakgrunden till tävlingen Årets byggnad i Södertälje går även att finna i den dåliga självbild angående arkitektur som anses finnas i Södertälje. (Norberg 2010) Sommaren 2010 delades 2009-års pris i tävlingen Årets byggnad i Södertälje ut, vilket var den elfte gången i rad. Tävlingen som är ett samarbete mellan Södertälje kommun och Södertälje byggmästareförening syftar till att uppmärksamma by bebyggelse som har god kvalitet. En målsättning är också att det som produceras i kommunen ska bidra till en positiv utveckling av stads- och landskapsbilden i kommunen. (Södertälje kommun 2010) När tävlingen Årets byggnad i Södertälje instiftades var det med motiveringen att börja lyfta fram goda exempel som motvikt till de dåliga exempel som ansågs finnas i Södertälje. I arbetet med en pristävling av det slaget anses det att såväl kommuninvånare, byggfirmor och arkitekter kan nås för att visa kommunens bättre sidor, vilket gäller både inåt i kommunen som mot det omgivande samhället. (Norberg 2010) Genom att verka för god arkitektur, höga konstnärliga värden och långsiktig hållbarhet vill Södertälje kommun göra kommunen till en attraktiv bostadsort och arbetsplats. (Södertälje kommun 2010) 1.1 Syfte I denna uppsats avser jag undersöka tävlingen Årets Byggnad i Södertälje. Mina undersökningar syftar till att utreda hur och varför kommunen arbetar med tävlingen samt hur tävlingen bedrivs sett till kvalitet. 1.2 Frågeställningar I uppsatsen ämnar jag undersöka frågor som: Hur ser intresset ut för tävlingen bland medverkande, utdelare och mottagare? Hur ser bedömningen av bidragen ut och hur ställer de sig till kvalitet? Hur marknadsförs priset av nominerade? 1.3 Metod Mina undersökningar av priset Årets byggnad i Södertälje grundas i kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter från Södertälje kommun och byggmästareförening. Mitt urval av information grundas i att hitta nyckelpersoner i tävlingen. Utöver intervjuer har jag gjort en granskning av hemsidor hos pristagare och nominerade för att se vilken information de visar om tävlingen. Undersökningen omfattar således både utdelare och mottagare av utmärkelsen och ger således två perspektiv av tävlingen. Mina informanter är ordföranden i stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun, tillika medlem i tävlingens jury, ordföranden i Södertäljes byggmästareförening samt Södertäljes stadsarkitekt. 3

Urvalet gör att jag får in åsikter från den politiska sidan, från tjänstemannasidan och från det privata näringslivet, samtliga inblandade i tävlingen. Informanterna har haft kunskap om varför jag gjort intervjuerna och vad jag ska använda materialet till vilket är viktigt för att bygga upp ett förtroende. (Kvale 1996:153) Materialet från intervjuerna har jag skickat ut till informanterna för att de ska se hur jag tolkat deras svar. Det materialet jag skickat till mina informanter har varit renskrivet då jag velat visa på vilket sätt jag avsett att skriva in deras svar i uppsatsen. Men jag har också önskat visa på vilket sätt jag tolkat deras svar, något som hade varit svårt att visa genom att skicka enbart det transkriberade materialet som då kan ha verkat lösryckt och utan sammanhang i vissa fall. Genom att ha bearbetat materialet först har jag satt in det i sådana sammanhang jag avsett att använda det i. (Kvale 1996:172) Mina frågor till informanterna har varit kvalitativa frågor med öppna svartalternativ. Inför intervjuerna har jag förberett frågor men följdfrågor har förekommit. I uppsatsen har jag även gjort vissa litteraturstudier för att skapa en bakgrund till ämnet kvalitet. Dessa studier har främst grundats i enlighet med ramarna för kursen arkitekturens kvalitetsfrågor vilken uppsatsen är en del i. Urvalet av litteratur har grundats i frågor om vad som är relevant för mitt syfte och som kan bli en hjälplig bakgrund. I studien av huruvida information om Årets byggnad i Södertälje finns tillgänglig har jag genomfört en studie av finalisterna från 2009 samt 2008. Jag har studerat hemsidorna för arkitektkontoren samt hos beställarna för projekten. Där har jag undersökt om det finns tillgänglig information om att något projekt blivit nominerat till finalist eller vunnit årets byggnad i Södertälje, för att se hur intressant priset är att visa upp på hemsidorna. När jag observerat arkitektkontorens hemsidor har jag börjat med att studera startsidan, sedan har jag gått in på deras projektinformation och gått vidare till aktuellt projekt. Där har jag kontrollerat ifall det finns någon information om tävlingen. Jag har kompletterat genom att använda sökfält när det har funnits tillgängligt, där har jag sökt i sidorna efter dels projektnamn samt årets byggnad för att se ifall det ger träffar. När jag studerat beställarnas hemsidor har jag börjat med att studera startsidan, därefter har jag kontrollerat ifall det funnits några vägar till olika projekt. Jag har kompletterat genom att använda sökfält när det har funnits tillgängligt, där har jag sökt i sidorna efter dels projektnamn samt årets byggnad för att se ifall det ger träffar. I två fall, Vidarstiftelsen samt Igelstaverkets förvaltning, har jag kontrollerat relaterade hemsidor. För Vidarstiftelsen gäller det hemsidor för stiftelsens förvaltningsobjekt, för Igelstaverkets förvaltning är det moderbolaget Söderenergis hemsida. Studien av hemsidor är gjord på ett enkelt sätt. Jag har varit konsekvent i mina sökningar och metoder för sökning för att ge en likvärdig bild av sidorna Jag gjorde avsteg från metoden beträffande Vidarstiftelsen och Igelstaverkets förvaltning. Anledningen är Vidarstiftelsens förvaltningsform där underordnade bolag sköter om olika delar, för Igelstaverkets förvaltning använde jag Söderenergis hemsida då det är moderbolaget samt att jag inte hittade en egen hemsida för förvaltningsbolaget. Vid sökningarna i hemsidorna har jag använt sökordet årets byggnad. Sökning på projekt har även gjorts där har projektets namn använts som sökord för att se vilken typ av information som ges. Undersökningen redovisas i arbetet genom tabeller. Där redovisas varje projekt följt av vilken typ av information hemsidan innehåller. Information om projektet eller ingen information tillgänglig visar om det finns en sida för projektet eller ej. Information om vinst/nominering i årets byggnad i Södertälje eller ingen information om vinst/nominering i årets byggnad i Södertälje anger om sidan tar upp tävlingen i informationen eller ej, kan följas av eventuell kommentar om eventuella länkar med mera. Ingen information tillgänglig avser att hemsidan saknar sida för projektet eller att den 4

inte går att finna. Således finns ingen information om årets byggnad i Södertälje tillgänglig. 1.3.1 Avgränsningar Tävlingen Årets byggnad i Södertälje är en tävling som är uppdelad i två klasser; Årets byggnad och Årets renovering. I uppsatsen studeras enbart Årets byggnad i Södertälje. Anledningen till att jag avgränsat studien till tävlingens ena del är att jag velat göra studien mer sammanhållen kring ett ämne och för att kunna ringa in mina frågor mer. Tävlingens andra del hade varit intressant att undersöka i en mer omfattande studie för att se huruvida det föreligger skillnader emellan dem. I undersökningar av intresset bland mottagare av priset har jag använt mig av företags hemsidor och begränsat mig till arkitektkontor och beställare. Även om priset även riktar sig till projektledare och entreprenörer. Avgränsning gör att studien inte blir heltäckande i det avseendet, men i enlighet med studiens omfattning och med ämnesinriktningen mot arkitektonisk kvalitet blir studien relevant. 5

2 Analys Pristävlingen Årets byggnad i Södertälje är en årlig tävling där ny arkitektur i Södertälje uppmärksammas. De tävlande bidragen ska ha färdigställts under aktuellt år och ska föreslås till tävlingen. (Norberg 2010) Föreslagna projekt ska överensstämma mot tävlingens kriterier vilka har sin utgångspunkt i god arkitektonisk kvalitet, hållbarhet och anpassning till omgivningen. (Södertälje kommun 2006) Bland de föreslagna projekten tas därefter ett antal finalister ut genom en nominering ledd av Södertäljes stadsbyggnadskontor och byggmästareförening. De nominerade projekten brukar vara omkring fyra stycken. Efter att de nominerade projekten tagits ut besöks dem för att möjliggöra en bedömning av inför finalen. (Mattsson 2010) Finalen i tävlingen innebär att juryn fattar ett beslut om vinnare. Juryn består av stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun. Beslutet föregås av att Södertäljes byggmästareförening föreslår ett projekt som vinnare. (Norberg 2010) 2.1 Kvalitetsbegreppet Med hjälp av detta verk får Du möjlighet att bedöma egenskaperna i både befintliga byggnader och dem som ännu återstår att uppföra, eftersom det innehåller en fullständig lära om byggnadskonsten. (Vitruvius 2009:3) Begreppet kvalitet kan vara svårt att tyda, det kan innebära upplevelser, egenskaper och värden. Det kan förstås som de sammantagna egenskaperna hos ett föremål eller en företeelse och dess förmåga att tillgodose ett behov. (Rönn 2003:90) Kvalitet och funktion är sammanlänkade med det teknisktfunktionella kvalitetsbegreppet som används för att säkerställa funktionen hos exempelvis en produkt eller en tjänst. Den internationella standarden för kvalitetsarbete ISO kan vara ett sätt att kontrollera olika skeden i en byggprocess, alltifrån förstudie, projektering, byggnation och förvaltning. Dessa typer av kontroller utgår från att kvalitet har en kvantitativ grund. Även inom arkitektur finns kvalitativa kontrollsystem för att säkerställa kvalitet, trots att alla kvalitetsfrågor inte går att se på ett funktionellt sätt. Arkitektur handlar dessutom om andra värden där kvalitet är viktigt, inte minst inom estetiken. (Lundequist 1992:17-18) Kvalitet som begrepp ses som viktigt i arkitekturen, men är svårdefinierat. Betraktarens uppfattning är en del i bedömningen av kvalitet och betraktare kan variera. Beroende av vem betraktaren är kan vi erhålla olika resultat. Studier av uppfattningen hos jurymedlemmar i arkitekturtävlingar visar på olika uppfattningar, framförallt gällande kvalitet som funktion eller estetik. Sett till kvalitet som bedömningsgrund i tävlingar kan det ses som ett flytande begrepp där det kan variera från olika fall, även om bedömningen görs av kunniga bedömare. (Svensson 2006:10-11) Estetik och skönhet uppfattas som sammanlänkade, men problemet är att avgöra vad som är skönhet. Vad är vackert? Lundequist (1992) refererar till filosofen Wittgensteins tankar om estetik. Där menar han att ordet vackert är oanvändbart i estetiska sammanhang då det är ett uttryck för tillfredsställelse utan att säga något, vackert är något som stämmer in i ett sammanhang. Wittgenstein menar att föremål eller företeelser inte är vackra i sig, utan beroende av det sammanhang de sätts in i och om de utgör en helhet. (Lundequist 1992:20-21) Arkitektur i fråga om kvalitet bör därmed utgöras av en helhet av funktion och estetik. (Lundequist 1992:22) Även Vitruvius (2009:15) beskriver nödvändigheten av helhet, vilket fås genom hänsyn till hållbarhet, ändamålsenlighet och skönhet. För att uppnå hållbarhet efterfrågas en fast grund och goda material, ändamålsenlighet genom god disposition av en byggnad samt att dess funktioner inte hindras, 6

skönhet fulländas genom symmetri i byggnadens alla delar vilket gör den attraktiv. Definitioner av kvalitet har varierat över tiden och kan variera utifrån vilka grunder vi väljer att tolka kvalitet. I Sverige fanns till exempel påbjudna färgsättningar under 1600-talets slut. Byggnadsordningarna under 1700-talet tog upp frågor som brandsäkerhet genom att förbjuda trähus i innerstaden samt krav på säkra byggnadsmaterial som typ av takbeläggning och reglering av tomter. Under 1800-talets slut kan vi se idén om stadsbyggnadslagstiftning för att reglera nybyggda stadsdelar som en kvalitetsfråga. (Granath 2001:20-23) Intresset för estetiken går tydligt att se genom att se till antalet arkitekturpriser i Norden, vilka ökade under 1980- och 1990-talen. Extra tydligt var det i Norge, Danmark och Sverige. Staten uttrycker en ökning av intresset för kvalitet genom regeringens handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. (Rönn 2003:89) Ett ökat intresse för kvalitet inom arkitektur syns även i 1990-talets förslag till ny plan- och bygglag, där betydelsen av beaktande av estetiska värden skrivs in, men även estetisk utformning av byggnader, vilket ska ta hänsyn till omgivning. (Regeringen 1997:65) Boverkets granskning av den tidigare plan- och bygglagen har resulterat i förslag till en skönhetsparagraf. En tanke hämtad från Norge som kan ses som en vädjan om skönhet och estetik. (Granath 2001:26/28) Intresse för estetik från statens sida kan ses genom framtidsformer, där det framgår att staten ska lägga stor vikt på att lyfta fram och stimulera kvalitetsfrågor i den byggda miljön. (Regeringen 1998:10) Men en ökad betydelse för kvalitet kan också kopplas till byggsektorns avreglering där behovet att visa upp kvalitet och konkurrenskraft är stort. Inom tävlingar i arkitektur är kvalitetsbegreppet viktigt då hela tävlingsförfarandet avser att värdera kvalitet. (Rönn 2003:89-90) Juryutlåtanden om projekt som vunnit arkitekturpriser är intressanta i kvalitetssammanhang. Bedömningar av vinnare är gjorda med den bakgrund i vad som anses som kvalitet inom arkitektur. (Rönn 2001:7) 2.2 Kriterier för bedömning och nominering Bedömningar i tävlingen Årets byggnad i Södertälje görs efter elva kriterier som redovisas i stadgarna. De har tagits fram av byggmästareföreningen och stadsbyggnadskontoret. Kriterierna är gällande för att ett projekt ska kunna bli nominerat i tävlingen. (Mattsson 2010, Norberg 2010) Kriterierna för bedömning ser ut enligt följande. Kriterier för Årets byggnad i Södertälje En estetiskt tilltalande bebyggelse Ett nytänkande inom arkitekturen Till omgivningen en välanpassad bebyggelse Omsorg om detaljer och materialval En hållbar arkitektur En väl genomarbetad markplanering Södertäljes särdrag och värden har tillvaratagits En djärv nytänkande lösning med höga arkitek- toniska och konstnärliga kvalitéer För framtiden bestående värden har tillförts Hög kvalitet på de tekniska lösningarna I helhet ett väl genomfört projekt Kriterier för bedömning av Årets byggnad i Södertälje: Södertälje kommun 2006 7

2.2.1 Föreslagna projekt Årets byggnad i Södertälje är en årlig tävling där de bästa genomförda projekten under året belönas. I snitt brukar 8-13 projekt bli föreslagna till tävlingen varje år. Alla förslag måste godkännas av respektive byggherre, hittills har ingen tackat nej. (Mattsson 2010) Förslagen till Årets byggnad i Södertälje samlas in under det aktuella året. För att ett objekt ska bli föreslaget krävs egentligen enbart ett inlämnat förslag, men för att gå vidare är det bra om det även medföljer en motivering som är grundad i kriterierna för tävlingen. Bidragen är ofta av helt skilda typer där alltifrån mastodontprojekt till renoveringar förekommer. Alla kan föreslå ett bidrag till tävlingen, men det är vanligt att kommunala tjänstemän så som planerare och arkitekter har uppmärksammat något projekt eller byggnad. (Norberg 2010) Det läggs ut en annons i lokaltidningen som inte brukar generera så mycket respons, de flesta förslagen kommer fram internt. (Åström 2010) Stadsbyggnadskontoret i Södertälje använder sina register över nybyggda projekt för att se över om det finns några som kan vara intressanta. Byggmästareföreningen har tillsammans med stadsbyggnadsnämnden, stadsbyggnadskontoret, stadsarkitekten och bygglovsarkitekter en grupp som går igenom färdigställda projekt i kommunen varje år. (Mattsson 2010) Det sker en viss kontakt mellan tjänstemän hos kommunen och personer bakom föreslagna projekt för att kontrollera att kriterierna uppfylls. Under bedömningen av projekten används kriterierna som grund för subjektiva bedömningar. (Norberg 2010) Kriteriet en helhet i genomfört projekt har till exempel diskvalificerat projekt där det har funnits anledning att tro att bland annat svart arbetskraft har använts eller att kvalitetssäkringen har varit undermålig, något som i första hand gällt vid villabyggen. (Mattsson 2010) Efter en viss grovsållning åker stadsbyggnadskontoret och byggmästareföreningen runt och besöker de föreslagna byggnaderna och bedömer dem för att ta fram finalister. (Norberg 2010) Det brukar handla om omkring åtta projekt som studeras och det brukar gå lätt att enas om vilka som ska bli finalister. Det är inte särskilt svårt att se vilka som ska bli nominerade till finalen. (Åström 2010) Efter att urvalet av projekt slutförts påbörjas en nomineringsprocess där stadsbyggnadsnämnden och byggmästareföreningen går igenom förslagen som kommit in under året för att komma fram till vilka som ska nomineras till finalen. (Norberg 2010) Kriterierna är viktiga i den delen, hur projekten ser ut på plats och hur de ställer sig till omgivningen. Frågor som vad som är estetiskt tilltalande är subjektivt och därför det är viktigt att nomineringarna till finalen baseras på goda motiveringar. (Åström 2010) 2.2.2 Nominering till final Uttagningen av finalister sker under ett antal möten där Södertäljes byggmästareförening och Södertäljes stadsbyggnadskontor nominerar fyra eller fem projekt, vilket är det normala även om det inte finns något fastslaget antal. (Mattsson 2010, Norberg 2010) Vid mötena träffas två representanter från byggmästareföreningen, stadsarkitekten samt två bygglovsarkitekter. (Mattsson 2010) Byggmästareföreningen förordar projekt och är med och tar fram kandidater. Frågor som: Vad är det som gör att vi kan nominera de här?, är viktiga. (Åström 2010) Under mötena diskuteras förslagens positiva och negativa egenskaper. Oftast är det inga problem att enas om vilka som ska bli finalister, endast vid vissa tillfällen har det behövts omröstning. (Mattsson 2010) Vid bedömning av de nominerade förslagen är det viktigt att kandidaterna är tillräckligt bra. Det är svårt att säga vad som är rätt och fel i sådana frågor och till vilken grad kriterierna uppfylls. (Åström 2010) När det är beslutat vilka projekt som ska bli finalister genomförs en rundresa till de nominerade projekten. Vid projekten finns arkitekterna och byggarna med för att kunna svara på frågor. (Åström 2010) Under resan deltar främst stadsbyggnadsnämndens ledamöter. Byggmästareföreningens ledamöter deltar, men inte alltid i samma omfattning. (Mattsson 2010) Vanligtvis brukar det ta en hel dag att göra bedömningarna.vid besöken använder juryn kriterierna som en checklista, men 8

deltagarnas helhetsbedömning blir avgörande. Byggmästareföreningens deltagare tittar oftast till tekniska bitar som till exempel kostnadseffektivitet och byggsätt under besöken. (Norberg 2010) Motiveringar till samtliga finalister skrivs därefter av byggmästareföreningen där deras kvaliteter framhålls. (Mattsson 2010) Motiveringarna tas fram av byggmästareföreningen men kontrolleras av kommunens tjänstemän utifrån prisets kriterier. (Åström 2010) 2.2.3 Jury och val av vinnare Bedömningsarbetet av nominerade projekt och utseendet av finalister görs i flera steg. Juryn består av stadsbyggnadsnämndens medlemmar. Av dem är elva ordinarie förtroendevalda samt nio ersättare, samtliga med rösträtt. Juryn utgörs av stadsbyggnadsnämnden och de anses representativa för Södertäljeborna. Byggmästareföreningen har som möjlighet att förorda ett alternativ innan juryn röstar i frågan. (Norberg 2010) Inför omröstningen i juryn har byggmästarföreningen gjort en intern bedömning av finalisterna och utsett en etta, tvåa, trea och så vidare. När tävlingens jury träffas för att utse en vinnare presenterar byggmästareföreningen sitt förslag till vinnare och lämnar därefter rummet. Vid alla tillfällen utom ett har juryn gått på byggmästareföreningens förslag. (Mattsson 2010) Röstningen i nämnden anses fungera bra. Viktigast för beslutet är att presentationen under rundresan till finalisterna fungerat bra och att kandidaterna är starkt nominerade. Det är lätt att fatta beslut när motiveringen av projekten skett med återkoppling till kriterierna. Tyckande blir bättre om det är baserat på väl underbyggda grunder. (Åström 2010) Omröstningen i juryn sker öppet i enlighet med principerna för de franska presidentvalen. Det vill säga; juryn röstar på finalisterna, om inget alternativ får mer än 50% av rösterna genomförs en andra omgång mellan de två alternativ som fått flest röster. Vinnaren måste få fler än 50% av rösterna. Utöver vinnaren rangordnas de andra finalisterna som exempel på god arkitektur. (Norberg 2010) 2.3 Intresse för tävlingen Norberg (2010) tror att priset är åtråvärt att vinna priset eftersom många tävlande återkommer i tävlingen. Framförallt verkar priset vara attraktivt bland lokala företag. Det har heller aldrig varit några problem att hitta bra kandidater till priset. Intresset är stort bland kommunens tjänstemän, som stadsarkitekten, planarkitekterna och andra, som är med och nominerar byggnader. (Norberg 2010) Åström (2010) menar Det finns en stolthet över att vara nominerad. Det är ju flera arkitekter som varit nominerade flera år och blivit sporrade att vinna. Speciellt intressant blir det om prisceremonin är bra. (Åström 2010) Tävlingen uppmärksammas i Södertäljes lokaltidning och prisutdelningen sker ofta i samband med andra evenemang som olika temadagar i staden. Kommunen försöker förlägga prisutdelningen till evenemang där det är många som kan närvara.(norberg 2010) Det anses finnas ett intresse bland invånare i kommunen. Men det är ju inte som en hockeymatch, eller basketmatch (Åström 2010). Metoden att arrangera en tävling om goda exempel har även ansetts som positiv och är något som även har spridit sig till andra delar av kommunens verksamhet. (Norberg 2010) 2.3.1 Intresse hos deltagare På frågan Vad betyder det för ett arkitektkontor som ert att vinna en utmärkelse som "årets byggnad i Södertälje"? Svarar 2008 års vinnare Tham & Videgård genom Martin Videgård så här. Vi är självklart hedrade och glada för utmärkelsen. Responsen, mediabevakningen och uppmärksamheten kring detta pris är däremot relativt liten och kom nog i skymundan för Kasper Salinpriset som vi vann samma år för Kalmar konstmuseum. (Videgård 2010) På frågan Använder ni er av utmärkelsen i något syfte? Och i så fall vad? Blir svaret Inte mer än att det står i kontorets cv. (Videgård 2010) 9

Från 2007 års vinnare Ettelva Arkitekter från jag svar av annan karaktär. På frågan Vad betyder det för ett arkitektkontor som ert att vinna en utmärkelse som "årets byggnad i Södertälje"? Får jag svaret Det betyder en hel del positivt för kontoret både internt och externt. Internt att vi får ett kvitto på vårt arbete uppskattas. Externt använder vi utmärkelsen i vår marknadsföring. På frågan Använder ni er av utmärkelsen i något syfte? Och i så fall vad? Är svaret Vi har använt utmärkelsen i vår marknadsföring. Bl.a. gjorde vi ett större utskick till NCC som var byggherre/entreprenör där vi tackade för ett gott samarbete. (Klingemann 2010) Dessa två exempel visar på två olika ställningstaganden till priset, vilket gör det intressant att se hur andra tävlande har agerat i frågan. Norberg (2010) menar att det är ärofyllt bara att bli nominerad i tävlingen. Med det avses att alla finalister är goda exempel som är värda att visa upp. Tabell 1: Marknadsföring på Internet av arkitektkontor Projekt Information på hemsida Information om årets byggnad Information om projekt på hemsida Arkitektkontor Garden House Vinnare 2008 Nej Ja Tham & Videgård Arkitekter 2010 Södertälje Stadshus Nominerad 2008 Nej Ja BSK Arkitekter 2010 Panncentralen Rudolf Steinerseminariet Gillberga friluftsgård Igelsta kraftvärmeverk Lillängens äldreboende Restaurang Granpark Nominerad 2008 Nej Nej Asmussen Arkitektgrupp AB 2010 Nominerad 2008 Nej Nej Frisk Arkitektur 2010 Vinnare 2009 Ja Ja Scheiwiller Svensson Arkitektkontor 2010 Nominerad 2009 Nej Nej Aq-Arkitekter 2010 Nominerad 2009 Ja Ja BSK Arkitekter 2010 I tabell 1 går det att se att det är en övervikt åt att inte ha med en vinst eller nominering till årets byggnad i Södertälje på hemsidor hos deltagande arkitektkontor. Flertalet visar inte upp att de varit nominerade eller så saknas information om projektet helt på företagets hemsida. Av de senaste två årens vinnare visar den ena upp priset medan den andra inte gör det, vilket för övrigt framgår av Videgårds (2010) svar. 10

Beträffande beställare av projekt som belönats eller blivit nominerade i tävlingen finns inga tecken på att vilja visa upp att deras projekt varit nominerade i årets byggnad i Södertälje, tabell 2. Undantaget är Söderenergi, bolaget bakom Igelstaverket, vinnaren 2009. På sin hemsida har bolaget ett pressmeddelanden med en artikel om vinsten. (Söderenergi 2010) Tabell 2: Marknadsföring på Internet av beställare Projekt Information Information om årets byggnad Information om projekt på hemsida Beställare Garden House Vinnare 2008 Nej Nej Privatperson Södertälje Stadshus Panncentralen Rudolf Steinerseminariet Gillberga friluftsgård Igelsta kraftvärmeverk Lillängens äldreboende Restaurang Granpark Nominerad 2008 Nej Nej Telge Fastigheter (Telge 2010) Nominerad 2008 Nej Nej Vidarstiftelsen (Vidarstiftelsen 2010) Nominerad 2008 Nej Nej Telge Fastigheter (Telge 2010) Vinnare 2009 Ja Ja Igelstaverkets förvaltning (Söderenergi 2010) Nominerad 2009 Nej Ja Telge fastigheter (Telge 2010) Nominerad 2009 Nej Nej Scania CV (Scania 2010) Tabell 2 visar att det enbart är en beställare (byggherre) som marknadsför priset på sin hemsida. Två beställare har information om prisbelönade/nominerade projekt på sina hemsidor. Hos fem beställare saknas information om prisbelönade/nominerade projekt på hemsidorna. 11

3 Slutsatser och diskussion Ett syfte i uppsatsen har varit att se hur intresset för en tävling som Årets byggnad i Södertälje ser ut. Det har gjorts genom intervjuer med informanter från Södertälje kommun samt en representant från Södertälje byggmästareförening. Utöver intervjuerna har jag gjort en studie av nominerade kandidaters information på Internet. Dessa två undersökningar visar två olika bilder av hur intresset ser ut. Prisets utdelare, stadsbyggnadskontoret och byggmästareföreningen, visar en bild av stort intresse, medan prisets mottagare visar på svalt intresse. Det går att tolka som att prisets utdelare tillskriver priset större betydelse än vad mottagarna anser att det har. Om priset har den betydelse som utdelarna anser borde det motsvaras av mottagarna. Svaren under intervjuerna visar att intresset bland prisutdelarna är stort och att de deltar i informationsarbete under tävlingens. Däremot visar studien av arkitektkontoren och beställarna bakom de två senaste årens finalister att intresset att visa upp nominerade projekt är litet. Visserligen är studien begränsad, men resultatet är att det saknas information om nominerade projekt på hemsidor från såväl arkitekter som beställare. Huruvida det är ett resultat av ointresse är svårt att svara på utan att ha kontaktat samtliga, men de kontakter jag haft under arbetsgången ger en blandad bild av prisets värde. Samtliga informanter anser att intresset finns under tävlingens gång, men i enlighet med min undersökning verkar intresset svalna när tävlingen väl är avgjord. Avsaknad av information om tävlingen bland beställarna bakom projekten är intressant. Framförallt är det slående att det kommunala bolaget Telge, med uppdraget att -Bidra till ett attraktivt Södertälje, inte framhåller sitt deltagande i tävlingen. Intresset bland Södertäljes invånare anses vara begränsat enligt informanterna. De anser att många troligtvis känner till tävlingen då den omskrivs i lokaltidningen. Intresset för tävlingen kan även avspeglas i vad enkla sökningar på Internet ger för sökresultat: Flest träffar erhålls för material från Södertälje kommun och byggmästareförening. En reflektion om tillgängligt material om tävlingen är att det inte finns något samlat material om tävlingen från Södertälje kommun, exempelvis en gemensam sida för allt material om tävlingen, stadgar, tidigare tävlande med mera. Sådana åtgärder skulle möjligen kunna medföra att tävlingen gick lättare att hitta för intresserade. Årets byggnad i Södertälje är en tävling för att peka ut god arkitektur och undersökningar av tävlingen visar att det är en viktig del i bedömningarna av bidragen. Tävlingen efterfrågar kvalitet som en helhet och inte enbart som funktion eller estetik. Samtliga informanter har angett att kriterierna i tävlingen används i bedömningarna och anser att de är bra för ändamålet. Samtliga informanter anser att subjektiva bedömningar av projekten styr resultatet. Något jag tolkar som att de anser att personlig smak spelar en viktig roll i bedömningarna. Kriterierna spelar en stor roll i nomineringsfasen och att avsteg ifrån dem kan medföra att ett projekt inte bli uttaget. Motiveringar som skrivs till projekten tycks vara en viktig del i bedömningarna av dem. Om vi ser till hur valet av vinnare görs är det lätt att anse att byggmästareföreningen spelar en stor roll i frågan då valet görs först efter att dess ordförande föreslagit ett alternativ med en motivering. Därefter röstar juryn i frågan. Vid nästan alla tillfällen har att juryn gått på byggmästareföreningens linje. Det är intressant att fråga sig om juryn röstar som den gör för att byggmästareföreningen motiverat sitt val. Givet det faktum att enbart motiveringar från byggmästareföreningen finns tillgängliga och att de används som motivering för vinnaren och övriga finalister är det lätt att tro att det är byggmästareföreningen som avgör frågan genom sina interna bedömningar och diskussioner. Då enbart en bedömning finns, som inte kommer från juryn går det inte att se på vilka grunder juryn röstar, i fråga om kvalitet. Juryn anser sig rösta i egenskap av representanter för Södertäljeborna, men röstar i enlighet med motiveringar gjorda av tävlingens andra aktörer. Huruvida utslagen är 12

baserade på sina egna omdömen är svårt att se. Beträffande tävlingens legitimitet går det också att märka att Södertälje kommun inte själva framhåller tävlingen på ett samlat sätt. Kommunen saknar en samlad hemsida för tävlingen. En samlad bild med stadgar, historik och aktuella händelser skulle kunna bidra till en ökad trovärdighet för tävlingen. 13

4 Källor Litteratur Granath, K. 2001. Om ordning, lag och stadga, Nordisk Arkitekturforskning, Nr 4. Kvale, S. 1996. Interviews: An introduction to qualitative interviewing. Sage, Thousand Oaks. Lundequist, J. 1992. Kvalitetsbegreppets två dimensioner i Arkitektonisk kvalitet: Arkitekturmuseets årsbok 1992. Stockholm. Regeringen 1997. Framtidsformer: Förslag till handlingsprogram för arkitektur & formgivning. Fritzes, Stockholm. Regeringen 1998. Regeringens proposition 1997/98:117. Framtidsformer Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Kulturdepartementet, Stockholm. Rönn, M. 2001. Det problematiska kvalitetsbegreppet, Nordisk Arkitekturforskning, Nr 4. Rönn, M., 2003. Att bedöma arkitektonisk kvalitet om konsten att utse prisvinnare, Nordisk Arkitekturforskning, Nr 3. Svensson, C. Tronberg, T. Rönn, M. (2006). Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och arkitektonisk kvalitet, Workning Paper, Trita-Ark-Forskningspublikation 2006:1 Svensson, C. 2006, i Svensson, C. Tronberg, T. Rönn, M. (2006). Arkitekttävlingar, gestaltningsprogram och arkitektonisk kvalitet, Workning Paper, Trita-Ark- Forskningspublikation 2006:1 Vitruvius 2009. Om arkitektur. Dymlings, Stockholm Digitala källor Asmussen Arkitektgrupp AB 2010. [Internet] Asmussen Arkitektgrupp AB. www.asmussens.se Tillgänglig 2010-12-09s Aq-Arkitekter 2010. [Internet] Aq arkitekter. www.aq-arkitekter.se Tillgänglig 2010-12-09 BSK Arkitekter 2010. [Internet] BSK A. www.bsk.se Tillgänglig 2010-12-09 www.bsk.se/restaurang-granpark Tillgänglig 2010-12-09 www.bsk.se/sodertalje-stadshus Tillgänglig 2010-12-09ss www.bsk.se/restaurang-granpark-nominerad-till-arets-byggnad-i-sodertalje Tillgänglig 2010-12-09 Ettelva Arkitekter 2008 [Internet] Ettelva Arkitekter. www.ettelva.se/ettelva/sv/utvalda-projekt/hansta-strand/ Tillgänglig 2010-12-07 Frisk Arkitektur 2010. [Internet] Det lokala arkitektkontoret med 20 års erfarenhet i Södertälje. www.friskarkitektur.se Tillgänglig 2010-12-09 14

Scania 2010. [Internet] Scania Sverige. www.scania.se Tillgänglig 2010-12-09 Scheiwiller Svensson Arkitektkontor 2010. [Internet] A Scheiwiller Svensson Arkitektkontor. www.ssark.se Tillgänglig 2010-12-09 www.ssark.se/projekt/index.asp?p=13&hk=4 Tillgänglig 2010-12-09 www.ssark.se/aktuellt/?a=30&o= Tillgänglig 2010-12-09 Söderenergi 2010. [Internet] Söderenergi. www.soderenergi.se Tillgänglig 2010-12-09 www.soderenergi.se/web/kraftvarmenyheter.aspx Tillgänglig 2010-12-09 www.soderenergi.se/web/igelsta_kraftvarmeverk_utsedd_till_arets_byggnad_i_sodertalje.aspx Tillgänglig 2010-12-09 Södertälje kommun 2006. [Internet] Årets byggnad 2006. Södertälje www.sodertalje.se/upload/bo_bygga/dokument/aktuellt/302956_aretsbyggnad2006_low-res.pdf Tillgänglig 2010-12-01 Södertälje kommun. 2010. [Internet] Årets byggnad och årets renovering 2009: www.sodertalje.se/en/kommun-demokrati/om-kommunen/press/pressmeddelanden/arets-byggnad-och- Arets-Renovering-2009/ Tillgänglig 2010-11-30 Tham & Videgård Arkitekter 2010. [Internet] Tham & Videgård Arkitekter. www.tvark.se Tillgänglig 2010-12-09 www.tvark.se/garden-house Tillgänglig 2010-12-09 Telge 2010. [Internet] Telge. www.telge.se Tillgänglig 2010-12-09 Vidarstiftelsen 2010. [Internet] Vidarstiftelsen. www.vidarstiftelsen.se Tillgänglig 2010-12-09 www.vidarkliniken.se Tillgänglig 2010-12-09 www.kulturforum.se Tillgänglig 2010-12-09 www.saltakvarn.se Tillgänglig 2010-12-09 Muntliga källor Klingeman, M. 2010. [E-korrespondens] Ettelva Arkitekter. 2010-12-08 Mattsson, L. 2010. [Intervju] Ordförande i Södertäljes byggmästareförening. 2010-12-03 Norberg, S. 2010. [Intervju] Ordförande i stadsbyggnadsnämnden i Södertälje kommun. 2010-11-30 Videgård, M. 2010 [E-korrespondens] Tham & Videgård Arkitekter. 2010-12-07 Åström, T. 2010. [Intervju] Stadsarkitekt i Södertälje kommun. 2010-12-13 15