Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2009 Väster om Falsterbo kyrka RAÄ FALSTERBO 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:006 Joakim Frejd
Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2009 Väster om Falsterbo kyrka RAÄ FALSTERBO 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län
Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning Väster om Falsterbo kyrka, RAÄ Falsterbo 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:006 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Vy från schaktet mot Falsterbo kyrka i sydost Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009
Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 7 Projektorganisation och kvalitetssäkring 8 Referenser 9 Tekniska och administrativa uppgifter 10
Vellinge Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Figur 1. Undersökningens läge i Vellinge kommun samt inom RAÄ Falsterbo 15:1 (nedre bilden). 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006
Sammanfattning Malmö Museer har utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning inom fornlämning RAÄ Falsterbo 15:1. Undersökningen föranleddes av att E.ON ES skulle anlägga en transformatorstation samt lägga ner elkablar i ett område nordväst om Falsterbo kyrka. Schaktdjupet var till största delen endast 0,6 m, utom på ett ställe, där en s.k. skarvningsgrop grävdes. Vid ett djup på ca 0,85 m under befintlig markyta påträffades här ett mörkgrått, kulturpåverkat sandlager med mycket träkol. Vid sondning konstaterades att detta lager fortsatte ner åtminstone 0,4 m till. I övriga schakt fanns bara flygsand. Inledning Malmö Museer har under tre dagar i februari 2009 utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning inom fornlämningen Falsterbo 15:1, vilken omfattar det medeltida marknads- och bebyggelseområdet i Falsterbo (figur 1). Anledningen till undersökningen var att E.ON ES skulle utföra markarbeten i samband med dragning av nya elledningar och anläggandet av en ny transformatorstation. Antikvarie Joakim Frejd utförde fältarbetet och sammanställde rapporten. Undersökningen genomfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr 431-20744-08) och bekostades av E.ON ES. Syfte och metod Syftet med undersökningen var att följa schaktningsarbetena och vid behov dokumentera eventuella fornlämningar. Schakten mättes in med GPS (Nätverks-RTK). En sektion mättes in och ritades. Fotodokumentation utfördes med digitalkamera. Topografi och fornlämningsmiljö En mängd arkeologiska undersökningar har genom åren utförts i Falsterbo, med början redan på 1880-talet. I ett inledande skede var forskningen mest inriktad på monumentala anläggningar som den medeltida borgen och den Tyska kyrkan. I takt med omvandlingen till ett modernt villasamhälle har många mindre ingrepp i de medeltida lämningarna gjorts, vilket resulterat i en stor mängd arkeologiska iakttagelser spridda över i stort sett hela det medeltida bebyggelseområdet. De flesta undersökningarna har varit små provschakt i samband med byggnation av småhus. Det arkeologiska materialet från det medeltida Falsterbo har redovisats och bearbetats vetenskapligt av Lars Ersgård i rapporten Medeltidsstaden från 1984 samt i doktorsavhandlingen Vår Marknad i Skåne från 1988. Det vid 2000-talets början aktuella forskningsläget rörande det medeltida Falsterbo redovisades i en artikel av samma författare år 2002. Sedan år 2000 har arkeologer från Malmö stad utfört ett tjugotal mindre arkeologiska undersökningar i Falsterbo. Den första skriftliga källan som nämner orten Falsterbo härstammar från 1200- talets första hälft. Från senare delen av samma århundrade finns källor som omtalar marknadsaktiviteter i området. Det arkeologiska materialet bekräftar att det växte fram en säsongsmässigt betingad bebyggelse av begränsad omfattning på de sydvästra delarna av Falsterbohalvön under 1200-talet. Under samma århundrade uppfördes borgen Falsterbohus, och nordost om borgen byggdes den tyska Mariakyrkan med tillhörande kyrkogård. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006 5
Under 1300-talet började marknadsområdet organiseras i rumsligt avgränsade enheter, så kallade fiter. Varje Hansastad tilldelades av den danske kungen sitt eget väl avgränsade område, med egen jurisdiktion, kompanihus och begravningsplats. Vid mitten av 1300-talet uppfördes troligen stadskyrkan S:ta Gertrud i östra delen av marknadsområdet. Under senare delen av 1300-talet skedde troligen en större förändring genom uppkomsten av den permanenta och formellt avgränsade staden Falsterbo. År 1401 omnämns Falsterbo som köpstad. Under 1400-talet och fram till 1500- talets första hälft var Falsterbo en betydande marknadsort och centrum för hanteringen av sill, därefter avvecklades de årliga marknaderna och staden förlorade så småningom sin urbana karaktär och blev till en mindre by och fiskeläge. I modern tid inkorporerades Falsterbo med Skanör och framstår idag till stora delar som ett modernt villasamhälle. Den lokala topografin i undersökningsområdets närhet präglas starkt av flygsandskullar. Västerut vidtar villabebyggelse. I söder finns ett parkområde som sträcker sig ner mot stranden. Nordost och öster om undersökningsområdet ligger kyrkogårdsmark. Falsterbo kyrka ligger ca 65 m sydost om undersökningsområdet. Vid tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet har man påträffat kulturlager och andra lämningar under flygsanden. I detta sammanhang kommer bara de absolut närmast belägna tidigare undersökningsplatserna att nämnas (figur 2). Vid en provundersökning år 1979, ca 35 meter sydväst om Falsterbo kyrka, påträffades kulturlager med en tjocklek av ca 0,9 m (SR33, Ersgård 1984). På kyrkogården har man förutom grundstenar till ett rivet vapenhus (SR39 B), påträffat kulturlager nordväst om kyrkans torn (SR41 B). Vid en schaktningsövervakning hösten 2008, då både delar av kyrkogården samt områden väster om kyrkan undersöktes, påträffades kulturlager runt om kyrkans västra delar. Detta lager började ca 0,6 m ned under befintlig marknivå, på en nivå av ca 2,40 m ö.h. (Frejd 2008). I de schakt som grävdes utanför kyrkogården påträffades endast flygsand. Ungefär 10 meter norr om vägen in mot Falsterbo kyrka har det enligt Lars Ersgård (1988, s. 238) gjorts en provschaktning år 1985 varvid kulturlager påträffades (SR110). År 2006 grävde Riksantikvarieämbetet UV Syd två provschakt norr om kyrkan (Falsterbo nya kyrkogård, Jacobsson 2006). Flygsandslagren var här mellan 2,2 och 2,6 meter tjocka. Under flygsandslagren fanns ett svagt humöst sandlager, 0,7 0,9 m tjockt, innehållande keramik och sparsamt förekommande träkolsbitar. Keramiken daterades till 1500-1600-talet. Ett sextiotal meter åt nordväst (Falsterbo 29:2) har arkeologiska undersökningar påvisat kulturlager från 1400-talet, vilka vilade på bottensanden och överlagrades av yngre kulturlager från 1600-1700-talet samt en stenlagd gårdsplan från 1700-1800-talet (Kriig 1992). Vid en ny undersökning på samma plats år 2002 (MK55) var schaktdjupet alltför ringa (0,3 m) för att några arkeologiska lämningar skulle påträffas (Kockum 2002). 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006
Falsterbo 29:2 MK 55 110 Falsterbo nya kyrkogård UO 41 B MK 461, Falsterbo kyrka 39 B 0 10 20 30 40 50 M 33 N Figur 2. Undersökningsområdet (UO) i relation till tidigare arkeologiska undersökningar i närområdet. Undersökningsresultat Schaktningsarbetet började vid platsen för den planerade transformatorstationen (figur 3). Schaktdjupet här var endast ca 0,4 0,5 m. Under grästorven fanns bara flygsand. Därefter fortsatte schaktningen i väster, där man följde en befintlig starkströmskabel som löpte i nordost-sydvästlig riktning. Schaktdjupet var här ca 0,6 m. I de orörda delarna utanför den gamla schaktfyllningen fanns bara flygsand. På den plats där den nya ledningen skulle skarvas ihop med den befintliga starkströmskabeln grävde man lite djupare, ner till ca 0,85 m under markytan. På detta djup påträffades ett mörkgrått sandlager under flygsanden, vilket innehöll rikligt med träkol (figur 4). Sondning med geokäpp visade att detta lager fortsatte minst ytterligare 0,4 m ner. Inga fynd påträffades. Eftersom markarbetena inte skulle gå djupare, inskränktes den arkeologiska dokumentationen till att mäta in schakten, det påträffade lagret samt att upprätta en sektionsritning. Toppnivån på det mörkgrå sandlagret låg på ca 2,75 m ö.h. Markytan inom området varierar mycket på grund av flygsandskullarna, men på platsen för det påträffade lagret låg marknivån på ca 3,50 m ö.h. Markarbetena avslutades med ett schakt för anslutning till ett kabelskåp i nordväst samt ett schakt öster om transformatorstationen som löpte förbi parkeringsplatsens sydöstra hörn. Schaktdjupet i dessa schakt var ca 0,6 m och i dessa schakt grävde man endast i flygsandslager. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006 7
Kabelschakt Lager Sektion Parkeringsplats Skarvningsgrop Plats för transformatorstation 0 5 10 M N Figur 3. Schaktplan med platsen för det påträffade kulturlagret samt sektionens läge markerade. Figur 4. Stratigrafin vid den dokumenterade sektionen. Under flygsanden, som var skiktad i tre olika lager med olika färgnyanser, fanns ett mörkgrått sandlager med mycket träkol. Resultaten från schaktningsövervakningen väster om Falsterbo kyrka belyser problematiken med flygsand i området. På den specifika platsen är det tydligt att ett större schaktdjup än 0,6 m är nödvändigt för att stöta på eventuella underliggande kulturlager eller andra lämningar. Resultaten av det fåtal undersökningar som gjorts i närområdet visar att det finns kulturlager i området, med dateringar till 1400-talet och framåt. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen väster om Falsterbo kyrka bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006
Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Joakim Frejd ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Referenser Litteratur Ersgård, L. 1984. Skanör-Falsterbo. Rapport Medeltidsstaden 53. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Stockholm. Ersgård, L. 1988. Vår Marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund studies in medieval archaeology 4. Stockholm. Ersgård, L. 2002. Nytt ljus över Falsterbo arton år efter Medeltidsstaden. I: Mogren, M (red.): Märkvärt, medeltida. Arkeologi ur en lång skånsk historia. Riksantikvarieämbetet. Arkeologiska undersökningar, Skrifter No 43. Malmö. Frejd, J. 2008. Falsterbo kyrka. RAÄ Falsterbo 15:1. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008. Malmö Kulturmiljö, Enheten för Arkeologi. Rapport 2008:113. Jacobsson, B. 2006. Falsterbo nya kyrkogård. UV Syd Rapport 2006:24. Arkeologisk förundersökning 2006. Opublicerat material Kriig, S. 1992. Falsterbo 29:2 (tomterna A och B). Rapport. Riksantikvarieämbetet, Byrån för Arkeologiska Undersökningar. Kockum, J. 2002. Falsterbo 29:3. Rapport över arkeologisk förundersökning. Malmö Kulturmiljö. Kartmaterial Primärkarta från Vellinge kommun. Fastighetskartan från Lantmäteriverket (copyright: Lantmäteriverket 2004. Ur GSD- Fastighetskartan, ärende nr M2004/5017. Internetreferenser http://www.fmis.raa.se MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006 9
Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer... 431-20744-08 Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2008-1338-732 Inventarienummer... MK 452 Arkivnummer...S29:21 Län... Skåne Kommun...Vellinge Socken... Falsterbo Fastighet... Falsterbo 2:25 m.fl. RAÄ-nummer...Falsterbo 15:1 Gula kartans blad... Vellinge 1C:82 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat... 6144051 Y koordinat... 1311901 M ö.h.... ca 3,50 Fältarbetstid... 2009-02-12, 2009-02-16 och 2009-02-17 Antal arbetsdagar...3 Antal arkeologtimmar... 14 Exploateringsyta... ca 95 m 2 Undersökningsområde... ca 95 m 2 Undersökt yta... ca 95 m 2 Platschef... Joakim Frejd Uppdragsgivare... E.ON ES Kostnader, arkeologi Fältarbete:...8 400:- Rapport:...4 800:- Analyser:... 0:- Övrigt:...3 400:- Delsumma:... 16 600:- Kostnader, övrigt Maskiner:... 0:- Bodar:... 0:- Övrigt:... 0:- Delsumma:... 0:- Summa, faktisk:... 16 600:- Summa, beslutad:...löpande räkning 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:006