Falsterbo kyrka. Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 RAÄ FALSTERBO 15:1. Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

Transkript

1 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 Falsterbo kyrka RAÄ FALSTERBO 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län Malmö Kulturmiljö Enheten för Arkeologi Rapport 2008:113 Joakim Frejd

2

3 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 Falsterbo kyrka RAÄ FALSTERBO 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun Skåne län

4 Malmö Kulturmiljö Box Malmö Tel: Besöksadress: Malmöhusvägen 3 Arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning 2008 Falsterbo kyrka, RAÄ Falsterbo 15:1 Falsterbo socken i Vellinge kommun, Skåne län Enheten för Arkeologi Rapport 2008:113 Författare: Joakim Frejd Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: S:ta Gertruds kyrka från sydost den 27:e oktober Tryck: Elanders Sverige AB ISS: Malmö Kulturmiljö 2008

5 Innehåll Sammanfattning 5 Inledning 5 Syfte och metod 5 Topografi och fornlämningsmiljö 5 Undersökningsresultat 8 Projektorganisation och kvalitetssäkring 19 Referenser 20 Tekniska och administrativa uppgifter 21

6 Vellinge Skanör Höllviken Falsterbo Ljunghusen Kartorna visarundersökningens läge i Vellinge kommun samt inom RAÄ Falsterbo 15:1 (nedre bilden) 4 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

7 Sammanfattning Malmö Kulturmiljö har på Länsstyrelsens uppdrag utfört en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning vid Falsterbo kyrka under perioden september-november Undersökningen föranleddes av ledningsarbeten m.m. i samband med en större renovering av kyrkan. Falsterbo kyrka (S:ta Gertrud) är Falsterbos enda bevarade medeltida byggnad, troligen uppförd vid mitten av 1300-talet. Vid undersökningarna påträffades en grav, en gravhäll samt kulturlager. I samband med schaktningsövervakningen dokumenterades också murverket från nuvarande markyta (ca 3,0 m öh.) ner till ett djup av ca 0,6 m runt om hela kyrkobyggnaden. Arbetet bekostades av Skanör-Falsterbo församling. Inledning I samband med markarbeten i anslutning till Falsterbo kyrka utförde Malmö Kulturmiljö en arkeologisk förundersökning genom schaktningsövervakning under perioden Undersökningen genomfördes under 11 arbetsdagar, totalt omfattande 46 fälttimmar. Markarbetena utgjordes av grävningsarbeten för vatten och avlopp, el, schaktning för en förrådsbyggnad samt borttagande av en s.k. platonmatta runt om kyrkan. I första skedet skedde schaktning på kyrkans södra sida, från tornet till sydportalen, mitt för södra långhusväggen. Andra etappen utgjordes av schaktning för förrådsbyggnaden, sydväst om kyrkan. I samband med detta grävde man även ledningsschakt som löper i nord-sydlig riktning och begränsar kyrkogården västerut. Ett längre ledningsschakt grävdes också i den befintliga vägen från kyrkan upp mot en parkeringsplats, nordväst om kyrkan. Slutligen grävdes runt om hela kyrkan ett ca 1,00 1,40 m brett och ca 0,60 m djupt schakt, varvid murverket blottlades ner till grundstenarna på samtliga kyrkans delar. Syfte och metod I Länsstyrelsens beslut (dnr ) angavs att arkeologisk dokumentation skulle utföras vid behov och att markarbetena skulle justeras så att minsta möjliga skada uppstod på framkomna lämningar. Motivet för en arkeologisk förundersökning var att markarbetena skulle beröra områden som ligger inom Falsterbo medeltida bebyggelseområde (RAÄ Falsterbo 15:1). Arbetsmetoden var att följa de olika grävningsmomenten och dokumentera framkomna lämningar genom inmätning med GPS och totalstation, digital fotografering samt manuell uppmätning och ritning. Topografi och fornlämningsmiljö S:ta Gertruds kyrka i Falsterbo är den enda bevarade byggnaden från medeltiden i Falsterbo (Ersgård 1988, s. 136). Den består idag av ett långhus i fyra travéer, ett tresidigt avslutat kor i öster samt ett kvadratiskt torn i fyra våningar i väster. Koret är något förskjutet åt norr i förhållande till långhuset. Kyrkan är i sin helhet byggd i tegel. Kyrkan har haft ett tornliknande vapenhus i tegel vid långhusets södra sida samt en sakristia av kritsten vid korets sydsida. Dessa ska ha rivits under början av 1800-talet (Brunius 1850, s. 252). S:ta Gertruds kyrka omnämns i skriftliga källor första gången år 1385 (Ersgård 1988). Kyrkans byggnadshistoria har behandlats av C. G. Brunius (1850), G. von Essen (1939), K. Jönsson (1979) samt av L. Ersgård (1984, 1988). Byggnadsarkeologiska undersökningar har utförts 1935, 1975 och Vid undersökningen 1935 schaktades i kyrkans golv, där man påträffade kulturlager, rester av golvläggning, murrester samt ett rum med tunnvalv i högaltaret (Stadsarkeologiskt register: sr 39 A, Ersgård 1984). Utanför långhusets sydsida påträffades grundstenar (sr 39 B, Ersgård 1984). År 1975 upptogs åtta provschakt i golvet, varvid man MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 5

8 påträffade kulturlager (sr 40 A-H, Ersgård 1984). Vid en byggnadsarkeologisk undersökning gjordes en murverksundersökning av långhusets, korets och tornets exteriörer (sr 41 A, Ersgård 1984) samt ett provschakt på kyrkogården nordväst om tornet, där man påträffade kulturlager (sr 41 B, Ersgård 1984). Kyrkans äldsta del är långhuset, vilket kan ha uppförts vid 1300-talets mitt (Ersgård 1988, s. 139). Koret kan troligen dateras till 1400-talets början. Dateringen för övriga byggnadsdelar är mer osäker. Tornet har ansetts vara uppfört vid 1500-talets början, men det är inte helt klarlagt. Lars Ersgård menar att uppförandet av S:ta Gertruds kyrka vid mitten av talet kan sättas i samband med ett samtida urbaniseringsskede, vilket har paralleller i uppförandet av S:t Olofs kyrka i Skanör. Kyrkans följande byggnadshistoria speglar koncentrationerna av resurser till staden Falsterbo efter Uppförandet av S:ta Gertruds torn kan visa på den bestående konjunkturen i Falsterbo, till skillnad mot Skanör där en radikal reducering av marknadsaktiviteterna skedde under 1400-talet (Ersgård 1988, s. 139f). På Falsterbohalvöns västra delar uppstod under loppet av och 1200-talet viktiga internationella marknadsplatser för framförallt de tyska Hansestädernas handel med sill under medeltiden, något som ledde till städerna Skanörs och Falsterbos framväxt. Marknadsaktiviteterna är äldre än de egentliga stadsbildningarna, vilka anses ha påbörjats under 1300-talet. De många, men i de flesta fall små, arkeologiska undersökningar som utförts i Falsterbo, framför allt i områdena norr och väster om den medeltida borgen, ger en allmän bild av ett äldsta skede med lämningar efter säsongsmässiga fiske- och handelsaktiviteter, främst representerade av en stor mängd s.k. lerbottnar. Lerbottnarna överlagras ofta av kulturlager från talet. Först från 1500-talet finns det rester efter mer permanenta bebyggelselämningar i form av lerklinade hus. S:ta Gertruds kyrka kan förefalla ligga perifert i förhållande till den nuvarande äldre bebyggelsen i Falsterbo (se fig. 1). Det råder dock osäkerhet kring var den permanenta stadsbebyggelsen under medeltiden legat. Lars Ersgård har föreslagit att stadsbebyggelsen borde sökas i närheten av den medeltida stadskyrkan, d.v.s. S:ta Gertrud, och då i synnerhet i terrängen mellan kyrkan och den södra stranden (Ersgård 1978). Det fåtal arkeologiska undersökningar som gjorts i detta område verkar bekräfta detta antagande (se fig. 2). Vid undersökningar 1976 och 1978 i ett område endast ca 130 meter sydväst om kyrkan (sr 30, 31 och 32) dokumenterades bebyggelselämningar som visade att platsen varit bebyggd från 1200-talets slut eller 1300-talets början. I lager från 1500-talet dokumenterades en stensatt fyrsidig gårdsplan vid vars västra och östra sida det stått byggnader uppförda i korsvirkesteknik med lerklinade väggar. Detta visar att kyrkan har gränsat till profan stadsbebyggelse. Man bör alltså vid framtida undersökningar kunna påträffa torg och byggnader av institutionell karaktär i enlighet med stadsplanemönster från andra kuststäder (Ersgård 1978, s 13ff). År 1979 grävdes ett litet provschakt endast ca 30 meter sydväst om kyrkan (sr 33), varvid man under mäktiga flygsandslager påträffade ett 0,90 m tjockt kulturlager. Vid provschaktning söder om kyrkan 1985 (sr 113 A-D) dokumenterades kulturlager, byggnadslämningar och en stenläggning (Ersgård 1988, s. 238). Ovanstående resonemang togs i beaktande då Riksantikvarieämbetet UV Syd utförde en provundersökning år 2006 inför en utvidgning av kyrkogården, ca 70 meter norr om kyrkan. Vid denna undersökning kunde man konstatera att det inte förekom några lämningar efter stadsbebyggelse i dessa provschakt. UV Syd tolkade lagerbilden i området som äldre matjordslager med enstaka fynd av yngre rödgodsskärvor från tal (Jacobsson 2006). Flygsanden som överlagrade de äldre matjordslagren i de provgropar som undersöktes hade en mäktighet av 2,2 till 2,6 meter. Av intresse är att sanddriften i området till en början (tidigast under talet) varit ganska måttlig, för att senare accelerera. Den nutida topografin runt S:ta Gertrud präglas av mycket omfattande flygsandskullar, vilket har betydelse för arkeologin i området. 6 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

9 Fig. 1. Efter Blomqvist S:ta Gertruds kyrka i östra utkanten av stads- och marknadsområdet. 110 RAÄ UV 2006 Ledningschakt ybyggnad Ledningschakt 113 B 113 A 113 C 113 D Meter Fig. 2. Arkeologiska undersökningar i området. Gröna ytor redovisade av Ersgård 1984 och 1988, blå ytor undersökta av Malmö Kulturmiljö, röda cirklar RAÄ UV Syd. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 7

10 Undersökningsresultat Undersökningen inleddes med övervakning av schaktningen för ledningar från tornet i väster och fram till värmecentralen mitt för sydportalen på långhusets sydsida. Detta schakt var ca 20 m långt, ca 1,50 m brett och ungefär 0,60 m djupt. Den befintliga markytan i området närmast runt kyrkan är ca 3,0 m ö.h. Ytligt liggande, direkt under ett ca 0,30 m tjockt lager med singel, påträffades en större gravhäll (fig. 3-4). Västtornet Gravhäll Långhuset Sydportalen 1 Ledningsschakt Gravhäll Grav Meter Fig. 3. Schaktet mellan tornet och sydportalen med gravhällar och grav. Siffrorna betecknar strävpelarna längs med kyrkans sydsida. Skala 1:200. Hällen vilade på ett ca 0,20 m tjockt lager med ljusgrå sand. Hällen lyftes upp med grävmaskin och lades på kyrkogården för närmare besiktning. Efter tvättning så var det tydligt att det inte fanns några inskriptioner på stenen (fig.5). Flera gravhällar från medeltiden och senare finns på bottenvåningen i kyrkans torn och på kyrkogården, några med inskrifter på danska och tyska. Förmodligen har gravhällarna tidigare legat över gravar inne i kyrkan och flyttats vid en renovering Vid grävningar i kyrkan 1935 påträffades skelettrester (von Essen 1939). Fig. 4. Den framschaktade gravhällen in situ. 8 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

11 Fig. 5 Gravhällen tvättad. Efter markarbetenas avslutande har hällen placerats på kyrkogården, där det redan fanns ett antal liknande gravhällar uppställda. Under sanden vidtog ett mörkgrått humöst sandlager, vilket började vid ca 0,60 m under befintlig markyta. Denna nivå sammanföll med det schaktdjup som behövdes för ledningsarbetena. Stratigrafin under denna nivå är således okänd. Vid rensning av schaktbottnen vid området för gravhällen påträffades benrester, vilka visade sig tillhöra en välbevarad skelettgrav. Förutom kraniet så var största delen av skelettet intakt (fig. 6). Fig. 6. Graven framrensad. Foto från söder. Skelettet rensades fram, fotograferades och mättes in, vartefter det åter täcktes med jord. Det ringa djupet vilket skelettet låg på, endast ca 0,70 m under dagens marknivå, talar eventuellt för att graven ursprungligen grävts från en högre liggande kyrkogårdsyta (genom ett äldre flygsandslager?). Inga tydliga kistfärgningar syntes och dateringen på graven är osäker. I ledningsschaktet påträffades i övrigt ytterligare en förmodad gravhäll, vilken stack fram ur schaktväggen närmast tornet (fig. 2). Ytterligare några lösa benrester, bl.a. delar av ett människokranium, men även djurben, påträffades i området mellan första och andra strävpelaren från väster. Dessa ben återdeponerades i schaktet. I nästa schaktetapp skulle man gräva väster om kyrkogården samt schakta ur för grunden till en nybyggnad. Dessutom skulle ledningar dras från kyrkan och mot MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 9

12 nordväst, genom vägen till kyrkan och upp till parkeringsplatsen, en sträcka på ca 85 meter (fig. 7). Varken i ledningsschaktet eller i schaktet för nybyggnaden påträffades något annat än flygsand. Schaktdjupet för ledningsdragningen norrut var ca 0,60 m och schaktbredden ca 1,00 m. Området väster och söder om kyrkan präglas av kraftiga flygsandsbildningar. Tidvis har kyrkan varit hotad av översandning, och flygsand har bortforslats från kyrkogården från 1600-talets första hälft till 1800-talets mitt, varefter trädplantering gjort att sanden numera är bunden av växtligheten (von Essen 1939). Parkering Ledningschakt Kyrkan ybyggnad Ledningschakt Meter Fig. 7. Ledningsschakten. Skala 1:200. Det tredje momentet av förundersökningen var att övervaka schaktningsarbetena vid borttagande av en s.k. platonmatta, vilket innebar schaktning runtom kyrkan ner till ett djup av ca 0,60 m och med en bredd av ca 1,0 1,4 m. Detta förfarande gjorde att murverket runt i princip hela kyrkan blottlades ner till grundstenarna. Framkomna murpartier rensades successivt och dokumenterades genom fotografering samt manuell uppmätning och ritning. Schaktningsarbetet började vid koret i öster och fortsatte fram till tornet i väster på kyrkans södra sida, därefter fortsatte man schakta från koret och västerut på kyrkans norra sida. Slutligen schaktade man framför tornet i väster. Schaktbottnen rensades och besiktigades för att uppmärksamma eventuella fynd eller fler gravar. Eftersom schaktdjupet var så ringa, endast ca 0,60 m från nuvarande markyta och genomgrävt av tidigare ledningsschakt, så gick det inte att göra någon analys av de stratigrafiska förhållandena. Det fanns dock tendenser till att det i marken runt kyrkans västra delar (ungefär fram till 3:e strävpelaren från väster på sydsidan och motsvarande på nordsidan), i schaktbottnen på just denna nivå, framträdde ett kulturlager i form av ett mörkgrått humöst sandlager med en del djurben, tegelkross, någon enstaka krukskärva, träkol och sot (fig. 8). Det var också i detta lager som graven framkom. Det är svårt att uttala sig om den ursprungliga topografin i närområdet, men den befintliga marken närmast runt kyrkan ligger på en nivå på ca 3,0 m ö.h. Kulturlagren i de västliga delarna av schakten börjar ca 0,60 m ner, d.v.s. ca 2,40 m ö.h. På den nivån kunde man inte se några kulturlager i de östra delarna, men det kan naturligtvis ha funnits lokala variationer i den äldre topografin. En provgrop vid profil M, vid långhusets nordöstra del, visade att det fanns mörk humös sand på ett djup av ca 0,70 m ner från befintlig markyta. I övrigt finns några iakttagelser som kan bekräfta uppgifterna om ett tidigare vapenhus respektive sakristia, vilka ska ha rivits under 1830-talet (Brunius 1850). Vid en arkeologisk undersökning i samband med anläggande av en värmecentral hösten 1935 påträffades grundstenar till vapenhuset, vilket varit beläget mitt för sydportalen på långhusets sydsida (von Essen 1939). Utanför sydportalen, på ett djup under 10 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

13 nuvarande markyta på ca 0,30 m påträffades vid schaktningsövervakningen fyra kalkstensplattor, vilka kan härröra från ett golv i nämnda vapenhus (fig. 8-9). Kulturlager, ca 0,6 m ned från markyta Q P O M L K J I H G F E D C B A Gravhäll Grav Kalkstensplattor Grundstenar Fig. 8. Översiktsplan med de viktigaste iakttagelserna i schakten runt kyrkan. Ej skalenlig. Vid övergången mellan långhus och kor, öster om den 6:e strävpelaren österut på kyrkans sydsida påträffades några grundstenar som eventuellt kan härröra från den rivna sakristian (fig. 8 och 10). Fig. 9. Kalkstensplattor vid sydportalens västra sida. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 11

14 Fig. 10. Grundstenar invid den 6:e strävpelaren. Från sydost. Förutom de iakttagelser som gjordes vid schaktningen, vilken som nämnts nådde ett djup av ca 0,60 m under befintlig marknivå, och som mestadels endast nådde till ytan av underliggande kulturlager eller medeltida kyrkogårdlager, gjordes en skissartad murverksdokumentation i form av fotografering och sektionsritning. Det bör sägas att det inte handlar om en regelrätt byggnadsarkeologisk dokumentation, men eftersom murverket blottlades ner till grundstenarna runt om hela kyrkan så var det rimligt med åtminstone en översiktlig dokumentation inom ramen för schaktningsövervakningen. Murverksdokumentationen följde schaktningen för borttagande av en s.k. platonmatta och efterföljande igenfyllnad med grus. Platonmattan fanns dock endast på kyrkans nordsida. Totalt upprättades 17 sektioner, benämnda A-Q (fig. 11). edan redovisas renritade sektionsritningar samt foton med ordningsföljd från långhusets västra del på sydsidan, mot koret i öster samt från koret mot tornet i väster på nordsidan. 18 Q 17 P 16 O M 13 L 12 K 11 J 10 ordportal I Sydportal H 9 G F E D C B 7 A 8 Fig. 11. Sektionernas läge samt numreringen av strävpelarna. 12 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

15 Markyta, ca 3,0 m öh Puts Fig. 12. Sektion G, mellan strävpelare 1 och 2 från väster på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Markyta, ca 3,0 m öh Fig. 13. Sektion F, mellan strävpelare 2 och 3 från väster på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Fig 14. Sektion F, kulturlagret skymtar fram i schaktbottnen på bildens vänstra hörn. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 13

16 Markyta, ca 3,0 m öh Sydportalen Betongfundament Rör Rör Kalkstensplattor, ca 2,70 m öh Modernare grundstenar? Fig. 15. Sektion E, mellan strävpelare 3 och 4 från väster på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Fig 16. Sektion E, vid sydportalensydportalen. Kalkstensplattorna till vänster i bild. Markyta, ca 3,0 m öh Fig. 17. Sektion D, mellan strävpelare 4 och 5 på kyrkans sydsida. Skala 1: MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

17 Markyta, ca 3,0 m öh Fig. 18. Sektion C, mellan strävpelare 5 och 6 på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Markyta, ca 3,0 m öh Grundsten sakristia? Fig. 19. Sektion B, mellan strävpelare 6 och 7 på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Fig 20. Västra delen av sektion B, med grundstenar. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 15

18 Markyta, ca 3,0 m öh Fig. 21. Sektion A, mellan strävpelare 7 och 8 på kyrkans sydsida. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Fig. 22. Sektion H, mellan strävpelare 8 och 9, korets sydöstra hörn. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Fig 23. Sektion I, mellan strävpelare 9 och 10, korets östsida. Skala 1: MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

19 Fig. 24. Sektion I, korets östsida. Inget synlig kulturlager i schaktbottnen. Markyta ca 3,0 m öh Fig. 25. Sektion J, mellan strävpelare 10 och 11, korets nordöstra hörn. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Fig. 26. Sektion K, mellan strävpelare 11 och 12, korets nordsida. Skala 1:60. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 17

20 Markyta ca 3,0 m öh Fig. 27. Sektion L, mellan strävpelare 12 och 13, korets nordsida. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Provgrop, k-lager ca 0,7 m ner Fig. 28. Sektion M, mellan strävpelare 13 och 14, långhusets nordsida. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Fig. 29. Sektion, mellan strävpelare 14 och 15, långhusets nordsida. Skala 1: MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

21 ordportalen Fig. 30. Sektion O, mellan strävpelare 15 och 16, långhusets nordsida. Skala 1:60. Markyta ca 3,0 m öh Fig. 31. Sektion P, mellan strävpelare 16 och 17, långhusets nordsida. Skala 1:60. Markyta ca 3, 0 m öh Fig. 32. Sektion Q, mellan strävpelare 17 och 18, långhusets nordsida. Skala 1:60. Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen vid Falsterbo kyrka bedrevs inom Enheten för Arkeologi på Malmö Kulturmiljö. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Den vetenskapliga kvaliteten säkrades av enhetschefen. MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 19

22 Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Joakim Frejd ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Dokumentationsmaterialet, i form av plan- och sektionsritningar, 154 digitala foton, Intrasis-undersökning m.m. förvaras hos Malmö Kulturmiljö. Referenser Litteratur Blomqvist, R Falsterbohus. Kulturen. En årsbok Brunius, C. G Skånes konsthistoria för medeltiden. Lund. Ersgård, L Det medeltida Falsterbo aktuella problem och undersökningar. I: Ale, Historisk tidskrift för Skåneland 1978:4. Ersgård, L Skanör-Falsterbo. Medeltidsstaden 53. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer. Rapport. Ersgård, L Vår Marknad i Skåne. Bebyggelse, handel och urbanisering i Skanör och Falsterbo under medeltiden. Lund Studies in medieval Archaeology 4. Essen, von, G S:ta Gertruds kyrka i Falsterbo. Scanias kulturhistoriska samlingar nr 2. Malmö Jacobsson, B. Falsterbo nya kyrkogård. UV Syd Rapport 2006:24. Arkeologisk förundersökning Jönsson, K S:ta Gertruds murar. I: Ale, Historisk tidskrift för Skåneland 1979:4. Kartmaterial Primärkarta från Vellinge kommun. Fastighetskartan från Lantmäteriet (copyright: Lantmäteriverket Ur GSD- Fastighetskartan, ärende nr M2004/5017. Internetreferenser 20 MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113

23 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer Malmö Kulturmiljös diarienummer... K-KFÖ Inventarienummer... MK 461 Arkivnummer... S29:022 Län...Skåne län Kommun... Vellinge kommun Socken... Falsterbo socken RAÄ-nummer...Falsterbo 15:1 Ekonomiska kartans blad... Skanör 1C:82 (Gula kartan) Koordinatsystem... RT 90 2,5 Gon V X koordinat ,15 Y koordinat ,64 M ö.h....ca 3,0 Fältarbetstid Antal arbetsdagar Antal arkeologtimmar Exploateringsyta m 2 Undersökningsområde m 2 Undersökt yta m 2 Platschef... Joakim Frejd Uppdragsgivare... Skanör-Falsterbo Församling Kostnader, arkeologi Fältarbete: :- Rapport: :- Analyser:... 0:- Övrigt: :- Delsumma: :- Kostnader, övrigt Maskiner:... 0:- Bodar:... 0:- Övrigt:... 0:- Delsumma:... 0:- Summa, faktisk: :- Summa, beslutad:...löpande räkning MALMÖ KULTURMILJÖ EHETE FÖR ARKEOLOGI RAPPORT 2008:113 21