Bilaga 1:2 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för åtgärdsområdet Malgomaj och Kultsjödalen. Åtgärdsområdet omfattar sjön Malgomajs avrinningsområde inom Ångermanälvens vattensystem. Det berör främst Vilhelmina kommun samt i sydväst mindre delar av Dorotea kommun och Strömsunds kommun i Jämtlands län. I åtgärdsområdet finns 84 sjöar och 130. Av dessa har 60 sjöar och 92 god eller hög status (68 procent). De resterande har måttlig eller sämre status och behöver åtgärdas för att följa miljökvalitetsnormerna. I området finns även sju grundvattenförekomster som alla har god status. De vanligaste miljöproblemen i åtgärdsområdet är fysiska förändringar i och kring vattenmiljöerna. De främsta påverkanskällorna är flottledsrensningar, dammar och andra samt aktivt brukad mark i vattenförekomsters närområde eller svämplan. De viktigaste na är därför flottledsåterställning, fiskväg/ och ekologiskt funktionella kantzoner. Dessutom är ganska många vatten försurade i området kring Njakafjäll. Dessa åtgärdas genom kalkning. Utifrån tillgängliga dataunderlag beskrivs aktuella miljöproblem med betydande påverkan och med åtgärdsförslag. Om miljösituationen ändras eller om kompletterande undersökningar genomförs och ny data blir tillgänglig, kan åtgärdsbehovet förändras. De som föreslås bedöms vara nödvändiga att genomföra för att miljökvalitetsnormerna skall kunna följas. I flera fall behöver åtgärden föregås av en fördjupad åtgärdsutredning. erna för de olika na kan ställas i relation till en beräkning av värdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet enligt TEEB (http://www.teebweb.org/). I deras studier anges värdet för ekosystemsfunktionerna i sjöar och ligga på cirka 1 800 13 500 dollar per hektar och år. Översatt till åtgärdsområdet med en sammanlagd vattenförekomstyta på cirka 29 200 hektar varav 630 hektar utgörs av och ett antaget värde på 10 000 kr per hektar och år, blir ekosystemvärdet av ytvattnet inom åtgärdsområdet minst 290 miljoner kronor per år. För övrig information per vattenförekomst i åtgärdsområdet hänvisas till VISS, www.viss.lansstyrelsen.se (Malgomaj och Kultsjödalen).
Bild 1: Kartan visar Malgomaj och Kultsjödalens markanvändning samt geografisk placering i Bottenhavets vattendistrikt.
Försurning Inom åtgärdsområdet finns i dagsläget 16 vattenförekomster som har problem med försurning. De påverkanskällor som har bedömts ha betydande påverkan är diffust surt nedfall. För att nå miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver ph höjas och 342 ton kalk tillföras. Vattenförekomsterna ingår i befintliga kalkningsplaner. Genomförda och planerade Tabell 1: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Kalkning (genomförd) Kalkning (planerad) Detaljerad Åtgärdens storlek Kalkning med flyg 339 ton 351000 kr Totalkostnad År Övrigt 2009-2013 för 2009-10 Kalkning med flyg 342 ton 861060 kr Miljögifter i yt- och grundvatten I åtgärdsområdet finns ett, Stikkenjukke (SE722385-143751) som inte uppnår miljökvalitetsnormen på grund av påverkan från en nedlagd gruva. För att följa miljökvalitetsnormen behöver halten zink sänkas med 4,2 µg per liter. Vid efterbehandling av området förväntas halterna av miljögifter minska i ytvattenförekomsten Stikkenjukke framförallt, men en minskning kommer även att ske i den översta delen av Saxån (SE722022-144444). I övrigt saknar de flesta ytvattenförekomster i åtgärdsområdet mätningar med avseende på miljögifter. Utöver kvicksilver saknar åtgärdsområdet känd påverkan från miljögifter. I EG:s ramdirektiv för vatten (2008/105/EG) anges gränsvärdet för kvicksilver, det vill säga den högsta tillåtna halten kvicksilver i biota till 20 mikrogram per kilogram (ug/kg). I Sverige överstiger kvicksilver gränsvärdet i praktiskt taget alla ytvattenförekomster; sjöar, och kustvatten. Den främsta anledningen till att kvicksilverhalterna i vattnet är för höga är långvarigt internationella luftnedfall. Trots Sveriges insatser för att minska utsläppen av kvicksilver kan vi inte förvänta oss några förändringar inom en snar framtid. Kvicksilvret har lagrats in i omgivande mark och läcker nu kontinuerligt till ytvattnet och ackumuleras i fiskar. Vid markanvändning bör som hindrar ökat kvicksilverläckage från omgivande mark vidtas. Åtgärdsförslag Tabell 2: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) Övrig information 1.4 Punktkällor Efterbehandlad gruva, men det sker en kontroll 1 område Minskade halter av zink 2 berör 2
2.4 Diffusa källor Förorenad mark/gammal industrimark av att na fungerar som planerat. Eftebehandling utförd av Stekenjokkgruvan, men uppföljning pågår. 1 område Minskade halter av zink *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. Genomförda och planerade Tabell 3: Genomförda och planerade i åtgärdsområdet. Övergripande Markundersökt f.d. bensinstation (SPIMFAB), Saxnäs Detaljerad Efterbehandling av miljögifter 2 Åtgärdens storlek (kr eller kr/år) År 1 område 85 000 2012 berör 2 Övrig information Minskat utsläpp av metaller från Stekenjokkgruvan Utsläppsreduktion miljögifter 1 område 2000-2021 Efterbehandling av Stekkenjokkgruvan Efterbehandling av miljögifter 1 område Förändrade habitat genom fysiska förändringar Inom åtgärdsområdet finns problem med förändrade habitat genom fysiska förändringar. För att följa miljökvalitetsnormerna i åtgärdsområdets vattenförekomster behöver 15 hektar ekologiskt funktionella kantzoner anläggas i åtta vattenförekomster, 20,4 hektar flottledsrensning behöver genomföras i 24 vattenförekomster. Elva stycken barriärer behöver åtgärdas och två stycken vägtrummor behöver bytas.
Åtgärdsförslag Tabell 4: Sammanställning av påverkan och föreslagna s effekt i åtgärdsområdet. Påverkan Åtgärd Storlek [antal, area] Skattad effekt Antal förbättrade vattenförekomster* (kr eller kr/år) Övrig information 4.2 Flöde och morfologi verksamdam, vattenkraft 4.8 Flöde och morfologi Tröskeldammar, grunddammar 4.5.4 Flöde och morfologi reglering för kraftproduktion 5.0 Fysiska förändringar av sjöar och 5.1.1 Fysiska förändringar av sjöar och Rensning av för flottning 7.1 Andra morfologiska förändringar - barriärer 7.1.1 Andra morfologiska förändringar - vägtrummor Ekologiskt funktionella kantzoner Flottledsåterställning Byte av vägtrumma 6 st. 2 st. 9 st. 15,0 hektar 20,4 hektar 11 st. 2 st. Förbättrad konnektivitet i tre vattenförekomster i ett 675432 kr totalt 7094320 kr totalt 91 st. 3 st. *Antal vattenförekomster där den föreslagna åtgärden ger effekt. berör 2 sjöar och 3 berör 4 sjöar och 1 berör 2 sjöar och 6 berör 24 berör 4 sjöar och 4 Byte av 2 trummor som förbättrar konnektiviteten i tre vattenförekomster i ett
Otillräckligt dricksvattenskydd Två vattenförekomster med nuvarande eller möjlig framtida dricksvattenuttag saknar tillräckligt dricksvattenskydd. I fem vattentäkter behöver dricksvattenskyddet ses över och uppdateras så att skyddet motsvarar kraven enligt miljöbalken. för na beräknas uppgå till sammanlagt 800 000 kronor. Beskrivna åtgärdsbehov omfattar de kommunal allmänna vattentäkterna. Kunskap om de större enskilda vattentäkterna är bristfällig och har därför exkluderats från sammanställningen. Det kan vara så att övriga vattentäkter också har ett stort åtgärdsbehov. Sammanställning av de enligt Åtgärdsprogram 2015-2021 som behövs i Malgomaj och Kultsjödalens åtgärdsområde I tabellerna som följer beskrivs kopplingen mellan Åtgärdsprogrammets (här kallade direkta eller indirekta ) och de konkreta som enligt det nuvarande kunskapsunderlaget föreslås i åtgärdsområdet. Tabell 5 visar vilka direkta som behöver vidtas av kommuner och myndigheter på lokal och regional nivå för att se till att de relevanta konkreta na som har föreslagits ovan genomförs. Med direkta menar vi sådana som direkt påverkar verksamhetsutövare eller andra aktörer att vidta förbättrings. Det kan till exempel röra sig om tillsyn, prövningar eller omprövningar av tillstånd och inrättande av vattenskyddsområden. Även som utbildning, rådgivning och information kan vara direkta som finns med i tabellen. I tabell 6 redovisas sedan direkta som nationella myndigheter behöver vidta och som kan få betydelse för genomförandet av konkreta i åtgärdsområdet. Det kan här röra sig om nya eller utvecklade föreskrifter eller andra generella styrmedel, vägledningar och nationella riktlinjer eller andra typer av rådgivning och information på nationell nivå. I takt med att kunskapsunderlaget förbättras kommer åtgärdsområdessammanställningen att uppdateras med ny information om åtgärdsbehov och förslag på konkreta. I samband med det kommer också tabellerna nedan att kompletteras med information om vilka som behöver vidtas för att åstadkomma de nya föreslagna na. Åtgärdsprogram 2015-2021 Bottenhavets vattendistrikt innehåller också ett stort antal som vägledningar, metodutveckling, utarbetande av planer, kunskapsuppbyggnad och liknande, som syftar till att skapa bättre förutsättningar för att genomföra direkta men som inte i sig leder till att konkreta genomförs. Sådana kallar vi indirekta. Målsättningen är att det i tabellerna ska redovisas vilka indirekta i Åtgärdsprogrammet som kan kopplas till respektive direkt åtgärd. Detta har vi dock inte hunnit göra ännu, och den kolumnen i tabellerna nedan är därför fortfarande tom. I takt med att åtgärdsområdessammanställningarna uppdateras, kommer den informationen också att läggas in i tabellerna.
Tabell 5: Direkta på regional och lokal nivå Direkta på lokal och regional nivå Ansvarig Exempel på konkreta Försurning Havs- och Havs- och vattenmyndigheten Kalkning enligt vattenmyndigheten, åtgärd 3 kalkningsplan Kalkningsanslag Miljögifter i yt- och grundvatten Kommunerna, åtgärd 1b Berörd kommun Efterbehandling av Tillsyn och prövning förorenade områden Länsstyrelserna, åtgärd 10 Berörd länsstyrelse Efterbehandling av Tillsyn och bidrag förorenade områden Naturvårdsverket, åtgärd 4 Naturvårdsverket Efterbehandling av Bidrag förorenade områden Skogsstyrelsen, åtgärd 8 Skogsstyrelsen Minskat läckage av Vägledning kvicksilver vid skogsbruk Fysisk påverkan Länsstyrelserna, åtgärd 1b och 3, Prövning och tillsyn Kommunerna, åtgärd 9 Egna Trafikverket, åtgärd 1 Egna Skogsstyrelsen, åtgärd 1a Tillsyn Skogsstyrelsen, åtgärd 4 Utbildning och rådgivning Dricksvattenskydd Kommunerna, åtgärd 6a, 6b och 6c Inrätta vattenskyddsområde, uppdatera föreskrifter, tillsyn Länsstyrelserna, åtgärd 12a och 12c Tillsyn Berörd länsstyrelse Berörd kommun Trafikverket Skogsstyrelsen Skogsstyrelsen Berörd kommun Berörd länsstyrelse Åtgärda, miljöanpassade flöden, återställa flottningsleder Byte av vägtrummor och andra för att motverka vid vägpassager Ekologiskt funktionella kantzoner, övrig miljöhänsyn i skogsbruket Vattenskyddsområden Vattenskyddsområden Kopplade indirekta Tabell 6: Direkta på nationell nivå Direkta på nationell Ansvarig nivå Försurning Havs- och Havs- och vattenmyndigheten, åtgärd 3 vattenmyndigheten Kalkningsanslag Exempel på konkreta Kalkning enligt kalkningsplan Kopplade indirekta