Genomförd inventering dokumenterade två naturvärdesobjekt, ett myrlandskap med 1

Konsekvensanalys avseende naturvärden 2017-08-28 Storhogna, Lillbäcksvallen Bergs kommun, Jämtlands län Plan 2016.239, standardförfarande Upprättad 2017-03-03 Inledning Länsstyrelsen har i sitt yttrande 2017-06-26 dnr: 402-4095-17 konstaterat att planförslaget bör kompletteras med en konsekvensanalys avseende naturvärden. Detta med anledning av uppgifter som kommit in under genomfört samråd samt andra uppgifter om höga naturvärden, främst knutna till den äldre tallskogen i området. Förutsättningar Beskrivning av intrång och konsekvenser för naturvärden baseras på studier av planområdet och upprättat planförslag kopplat mot den genomförda naturvärdesinventeringen. Vidare har det under samrådet kommer fram uppgifter om naturvärden från olika uppgiftslämnare. Naturvärden Tidigare kända naturvärden I området för planförslaget finns riksintresse med geografiska bestämmelser för fjällvärlden enligt miljöbalken (1998:808) (MB) 4:2. Inom sådana områden ska turismens och friluftslivets, främst det rörliga friluftslivets intressen, särskilt beaktas vid bedömningen av tillåtligheten av exploateringsföretag eller andra ingrepp i miljön. I samband med att kommunen tog fram en fördjupad översiktsplan för området genomförde länsstyrelsen en översiktlig naturvärdesinventering i området. Länsstyrelsen beskrev området Södra, östra och nordligaste delarna av området täcks till stor del av talldominerad naturskog med gott om drygt 200-åriga träd och mer eller mindre stort inslag av tallar på 300-400 år. Död ved i form av torrträd och lågor förekommer mestadels sparsamt - måttligt. I sydöstligaste hörnet av området är marken blockig och mycket kuperad med märkliga blockraviner. Flerhundraåriga tallar finns här allmänt och även en del torrträd och lågor. Urskogsliknande. Längre norrut längs områdets östgräns finns några hektar med mycket blockig mark med glest trädskikt. 300- till 500-åriga tallar och torrakor av sådana träd förekommer här allmänt. Detta är i princip tallurskog, som ser ut att fortsätta även österut. Mellan tallpartierna samt i områdets västra del finns mer trivial grandominerad skog. I sydöstra delen av området finns i öst-västlig riktning en minst 300 m lång och 5-10 m djup ravin/kursudal med mindre lodytor. Lite myrmark ligger i områdets centrala del. Rödlistad art: NT varglav, övriga arter: tjäder. Naturvärden inom projektet Innan planläggning av området påbörjades genomfördes en naturvärdesinventering i området. Naturvärdesinventeringen genomfördes under sommaren 2016. Resultatet av denna återfinns i bilagt dokument till planförslaget samt som sammanfattning i beskrivningen till planförslaget. Genomförd inventering dokumenterade två naturvärdesobjekt, ett myrlandskap med 1

vissa naturvärden samt ett äldre tallbestånd med påtagliga naturvärden. Det finns också värdeelement som äldre träd (ofta tallar), äldre död ved som träd, högstubbar och lågor i området. Myrlandskapet utgörs av ett större område där de äldre tallbestånden särskilt dokumenteras med påtagliga naturvärden. Vidare konstaterar naturvärdesinventeringen att myrarna i området saknar de strukturer som krävs för att de ska vara väsentliga lokaler för myrfåglar. Två fynd av rödlistade lavar, skrovellav och varglav, bedömdes som särskilt värdefulla. Varglaven är även upptagen i bilaga 2 artskyddsförordningen (2007:845), härefter ASF och fridlyst i enlighet med ASF 8. Varglaven bedöms dock inte påverkas av exploateringen, se den gulmarkerade punkten i bilaga 1. En bedömning har därmed gjorts att dispensansökan enligt ASF 15 inte ansetts erforderlig. I övrigt påträffades rödlistade arter som inte är upptagna i ASF, dessa är: garnlav, knottrig blåslav, kolflarnlav och granticka i området. Samtliga rödlistade arter återfinns inom kategorin nära hotad (NT). Stenfalk och tjäder påträffades vid naturvärdesinventeringen. Tjäder har även observerats av boende i området. Det har även framkommit att det troligtvis finns en spelplats för tjäder i nordöstra delen av planområdet, denna uppgift styrks dock inte av naturvärdesinventeringen. Naturvärdesinventeringen dokumenterar tjäder och spillning inom de två distinkta beståndet med gamla tallar samt inom större områden av naturmark på flera platser inom planområdet. Tallbestånden hyser rikligt med tjäder enligt uppgiftslämnare under samrådet. Vidare hävdas att det troligtvis finns en spelplats. I planområdet finns det rikligt med fläcknycklar. Fläcknyckeln är en orkidé och är genom bilaga 2 ASF fridlyst i enlighet med ASF 8. Ett genomförande av planförslaget aktualiserar rekvisiten i ASF 8-9 och en dispensansökan enligt ASF 15 ska sökas får åtgärderna som påverkar fläcknyckeln. Dispensansökan behandlas dock inte i detta dokument. Naturvärden som kommit fram under samrådet Söder om fastigheterna Klövsjö 5:220-5:223 finns en sammanhängande öppen blockterräng vilket utgör resterna av en isälv. I östra delen av denna yta finns en markant ravin. Blockterrängen sträcker sig söderut och har en skarp gräns mot ett flackare område som motsvarar höjdkurvan 751 meter. En uppgiftslämnare har under samrådsskedet yttrat följande Länsstyrelsens inventering påvisar att området innehåller bland annat tjäder. Som boende i området kan jag glädjande nog informera om att antalet tjädrar succesivt ökat under den tid vi bott här uppe. Under senaste årens vårvintrar har träd POI048, enligt naturvärdesinventeringen, varit samlingsplats för en tjäderflock. Senaste vintern kund vi räkna nio tjädrar samtidigt. De satt i toppen av den höga tallen POI048 och närliggande högre granar. Med största sannolikhet finns en spelplats i närheten. I alla tider har området uppfattats som ett område med fjällnära natur i en enda sammanhängande enhet. På en mycket liten yta erbjuds allt inom t.ex. flora, fauna, geologi m.m. inom områdets olika platser/lokaler. För betraktaren är området B14 ett 2

upplevelserum där mångfalden utifrån de befintliga förutsättningarna är så gott som fullständiga. Kronan på verket utgör naturskogen med starka urskogskaraktärer. Träd i olika stadier, levande och döda ger skydd, boplats och föda åt insekter och fåglar. Här är hela den ekologiska kedjan representerad och detta är i högsta grad sällsynt i vårt land. Myrmarken i området har en viktig funktion och en betydande roll i det ekologiska systemet och blir en del av upplevelserummet. Dessutom visar naturvärdesinventeringen på stora naturvärden och föreslår hänsyn genom att myrmarken ska lämnas orörd i sin helhet. Förutom myrlandskapet med grannurskog finns tallskogarna och tall-granbestånd och bestånd med barr- och lövträd att bevara. Påverkan, konsekvenser och skyddsåtgärder Konsekvenserna att planförslaget genomförande redovisas i planbeskrivningen och kompletteras med detta dokument. Föreslagen hänsyn som naturvärdesinventeringen uppfylls till betydande del, så nedan redogörs för konflikter mellan exploateringen och naturvärden. Myrlandskapet Naturvärdesinventeringen förordar att myrlandskapet, område B i naturvärdesinventeringen, inte berörs av någon exploatering. Kartan i bilaga 2 redovisar ungefärlig avgränsning av område B enligt naturvärdesinventeringen. Området berörs helt eller delvis av ett tiotal tomter för bostäder, tomt för restaurangbyggnad, väg och yta för sophantering. Samtliga tomter samt ytan för sophantering har placerats utanför den myrmark som grundkartan redovisar. Vägangöringen kräver att vägen förläggs cirka 100 meter genom myrmarken. Hur VA-ledningar anläggs är inte projekterat i detalj, men ledningarna följer i stort vägarnas sträckning. För att möjliggöra anslutning av tomten med byggnad för restaurang och bebyggelse för övernattning krävs att VA-ledningar förläggs i begränsad omfattning inom område B. Planerade åtgärder medför att en mindre yta inom område B exploateras. Åtgärderna på tomterna för bostäder medför att områden i anslutning till bebyggelsen schaktas och hårdgörs för att utgöra lämplig grund för bebyggelsen. Utöver detta tillkommer någon form av infart för angöring av bebyggelsen. Exploatören har i tidigare projekt i området flyttat/anpassat bebyggelsen till rådande förhållande på tomterna. Gamla träd har i möjligast mån bevarats på tomtmark för att bibehålla naturens karaktär, vilket också skapa ett mervärde för blivande tomtägare. Torrakor har flyttats inom tomtmark eller ut på naturmark. Denna hänsyn ska även vara styrande när Lillbäcksvallen exploateras. Med denna hänsyn är det ett relativt litet område av område B som tas i anspråk och exploateras genom schaktning och hårdgörande av marken. Exploateringen kan styras och åtgärder vidtas för att tillse att äldre träd endast huggs ner när det inte finns någon lösning genom att flytta/anpassa bebyggelsen. Ytan för sophantering har placeras i ett område som inte hyser några gamla träd enligt genomfört platsbesök. Vägen har placerats så att den går genom områden som hyser granskog av både äldre och yngre karaktär. Inga äldre tallar, som redovisas i 3

naturvärdesinventeringen, berörs av vägsträckningen. Det samma gäller för tomten som är tänkt att bebyggas med restaurangbyggnad. Sammantaget görs bedömningen att planförslaget inte påverkar några naturvärden i form av gamla träd inom område B. Exploateringen tar dock i anspråk marken som hänger samman med myrområden och måste således bedömas i denna kontext. Kantzoner runt myrmarker är viktiga områden för växter och djur som är knutna till myrmarken. Kantzonerna omkring myrmarken kommer att minska i mindre omfattning inom område B. Påverkan på främst växter kan förekomma på enskilda lokaler. Dock är det inga sällsynta eller fridlysta arter som berörs. Konsekvenserna för djur- och växtlivet bedöms som ringa vid planens genomförande. Väganslutningen till planområdet medför att vägen går cirka 100 meter genom myrmarken i planområdets nordvästra del. Flera olika alternativ för väganslutning av området har studerats i ett tidigt skede av planprocessen. Det enda alternativ som är terrängmässigt och tekniskt genomförbart är den väganslutning som planförslaget anger. Alternativet medför även beaktande av rennäringens intresse i området. Hur myrövergången kommer att utföras kan i detta skede inte beskrivas i detalj. Detta avgörs slutligen vid kommande projektering som föregår exploateringen. Beroenden på myrmarkens beskaffenhet, bland annat djup, finns möjlighet att gräva ur myren till fast botten och påföra genomsläppligt material som grund för vägkroppen. Ett alternativ är att anlägga flytande väg vilket inte kräver någon urgrävning ner till fast botten av myren. Utförs myrövergången på ett oförsiktigt sätt eller med felaktigt utförande kan myren och omkringliggande mark påverkas väsentligt. Hydrologin kan påverkas vilket även skulle påverka arter som är känsliga för förändringar och har svårt att anpassa sig till andra förhållande vad gäller fuktighet och ljusinsläpp. Med förändringar av hydrologin kan det antingen bli blötare eller torrare vilket kan leda till försumpning eller att myrmarken till viss del växer igen. Artsammansättningen kan förändras och den biologiska mångfalden kan lokalt minska. De enskilt värdefullaste arterna i området skulle inte påverkas vid scenariot ovan. Vad gäller myrlandskapet, område B, bedöms konsekvenserna bli måttliga och medföra att de sammantagna naturvärdena minskar i viss omfattning. Scenariot ovan bedöms som högst osannolikt. Vid en noggrann projektering och ett utförande med generella försiktighetsmått bedöms påverkan på myrlandskapet endast bli lokalt där vägen anläggs. Konsekvenserna av detta för enskilda arter och myrlandskapet bedöms som ringa. Den markanvändning som planförslaget redovisar bedöms vara förenlig med de naturvärden som naturvärdesinventeringen dokumenterat. Anläggning av VA-ledningar kommer att ske genom begränsande delar av område B. Exakt läge för ledningar och utförandet bestäms först vid detaljprojektering. Utförandet kommer att följa kommunens styrande dokument för anläggande av VA. Vidare kommer samråd enligt MB 12:6 genomföras innan åtgärderna utförs. Påverkan genom nedläggning av VA-ledningar bedöms bli av ringa omfattning och inte medför några väsentliga konsekvenser för naturmiljö eller enskilda arter. 4

Äldre bestånd med tallskog Naturvärdesinventeringen dokumenterar två mer distinkta tallbestånd med påtagliga naturvärden i planområdets nordöstra del. I området är äldre tallar särskilt värdefulla för lavar (inkl. knappnålslavar), hackspettar, tjäder och troligen några arter insekter av t.ex. skalbaggar och steklar. Dock på denna höga höjd finns mycket få (eller inga) dokumenterade fynd av rödlistade skalbaggar. Planförslaget är utformat så att dessa områden ligger på naturmark. Naturmiljön omkring de två mer distinkta tallbestånden utgörs av likartat mark och innehåller till viss del de värden som beskrivs för tallbestånden. Denna mark kommer till viss del exploateras genom anläggande av tomter och vägar. Ingreppen anses vara måttligt för stor del av den omkringliggande naturmiljön sparas då den planläggs som naturmark där ingen kalavverkning får utföras. Påverkan på naturmiljön, utanför de två distinkta tallbestånden, bedöms vara av måttlig omfattning och endast lokalt. De delar av naturmiljön som exploateras medför att arter som är särskilt knutna till dessa flyttar till andra områden inom planområdet eller österut, där naturmiljön fortsätter på den oexploaterade fastigheten Klövsjö 7:71. Stationära arter som har sin livsmiljö på enskilda träd, där det inte går att anpassa tomter, kommer att påverkas med konsekvens att de försvinner på den enskilda platsen. Naturvärdesinventeringen, med gällande planförslag, påvisar inte några sådan konflikter med värdefulla arter. Därför bedöms konsekvenserna som måttliga för naturmiljön och enskilda arter. Stenfalk och tjäder Under avsnittet äldre bestånd med tallskog konstateras att planens genomförande medför måttliga konsekvenser för miljön. Även tjädern påverkas av intrång i denna miljö. Dock bedöms påverkan bli mindre och inte ge några konsekvenser för artens bestånd lokalt eller regionalt. Detta baserat på att tjädern är relativt anpassningsbar och kan flytta till nya spelplatser om så krävs. Väster och öster om planområdet, samt inom, finns rikligt med mark och myrmark som kan hysa plats åt tjäderspel. Således bedöms planens genomförande inte äventyra eventuella spelplatser för tjäder inom planområdet eller i närområdet. Stora och gamla tallar kommer till stor del att bibehållas trots att området exploateras, vilket gör att det kommer att finnas lämpliga träd för tjäder att samlas i. Inom planområdet utgör naturmark, mark som inte kommer att exploateras, cirka 60 % av planområdet yta. Inom denna mark kommer det även fortsättningsvis finnas en variation av biotoper där fåglarnas alla olika behov tillgodoses. Myrlandskapet i området med kantzoner bevaras i stora drag. Att bevara detta landskap med kantzoner skapa förutsättningar för föda och skydd åt tjäderkycklingarna under sommaren. Stenfalk observerade i samband med naturvärdesinventeringen i planområdets nordvästra del, se bilaga 2 och delområde B. Inom området häckar sannolikt stenfalk. Utifrån analysen ovan, under avsnittet myrlandskapet, bedöms det inte troligt att planförslaget påverkar stenfalken eller omöjliggör eventuell häckning i området. Alla vilda fåglar, såsom stenfalk och tjäder är upptagen i ASF 4 och skyddade från sådana åtgärder som anges i paragrafen. Ett genomförande av planförslaget bedöms dock inte uppfylla rekvisiten i ASF 4 1 st 1-4 p, därmed har en dispensansökan i enlighet med ASF 14 inte ansetts erforderlig. 5

Rödlistade arter Naturvärdesinventeringen dokumenterade några rödlistade arter inom kategorin NT (nära hotad): varglav, garnlav, knottrig blåslav, skrovellav, kornflarnlav samt svampen granticka. Knottrig blåslav och garnlav är allmänna arter som förekommer inom området i sådan omfattning så de endast dokumenterats där det finns riklig förekomst. Förekomsten av rödlistade arter framgår av bilaga 1. Garn- och knottrig blåslav förekommer till stor del väster om planområdet, i anslutning till myrmark och bäckmiljöer. I planområdets nordöstra del, strax utanför vägområdet, finns garn- och knottrig blåslav dokumenterad. En förekomst av garn- och knottrig blåslarv finns på tomtmark, i planområdets centrala del. Rikligt med skrovellav finns på en gammal sälg som ligger cirka 10 meter nedanför tomtmark i planets södra del. Granticka förekommer i ett större område med naturmark norr om tomten för flerbostadshus. I planområdets nordöstra del finns två större sammanhängande områden med gamla tallbestånd, större områden med naturvärden i bilaga 1, som har förekomst av vargoch kolflarnlav. Vad gäller rödlistade arter anger naturvärdesinventeringen att sälgen med skrovellav och tallveden med varglav är de enskilt värdefullaste fynden av lavar och bör sparas. Platserna och miljön omkring de värdefullaste arterna skovellav och varglav ligger på naturmark i planförslaget och undantas därmed från exploatering. Planförslaget berör endast en förekomst av arterna garn- och knottrig blåslav som finns på förgårdsmark på en tomt. Arterna har konstaterats förekomma rikligt inom vissa delar av planområdet. Förekomsten av arterna inom tomtmark ligger till så att det troligen går att anpassa infarten och bebyggelsen på tomten så att arterna inte berörs av exploateringen. Krävs exploatering av arterna på tomten bedöms detta medföra en liten påverkan på beståndet av arterna i området och inte medföra några konsekvenser för arternas fortlevnad inom området och regionen. Övriga rödlistade lavar samt granticka bedöms inte påverkas vid exploatering enligt planförslagets utformning. Slutsats Planförslaget följer i stort den rekommendation som naturvärdesinventeringen anvisar. Dock inte att hela området B, myrlandskapet, ska undantas från exploatering. De naturvärden, sammanhängande och enskilda, som särskilt pekas ut i naturvärdesinventeringen beaktas i planförslaget. Planförslaget bedöms sammantaget medföra måttliga konsekvenser för naturmiljön och ringa konsekvenser för rödlistade arter samt arter som är skyddade genom ASF. Den utformning och omfattning som planförslaget redovisar bedöms vara en skälig avvägning mellan exploatering och bevarande av naturmiljön och naturvärdena i området. Dispens från ASF 8-9 i enlighet med 15 kommer att sökas för orkidén fläcknycklar och behandlas inte i detta dokument. Utifrån den tidigare analysen avseende tjäder och stenfalk bedöms inte dispens från ASF 4 i enlighet med 14 aktualiseras. Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 6