På väg mot hållbarhet?

Relevanta dokument
FN:s hållbarhetsmål, nya utmaningar i statistiken

Agenda 2030 i ett svenskt och globalt perspektiv. Viveka Palm, vice avd chef regioner och miljö, SCB Adjungerad Professor KTH

Environment statistics and the System of Environmental and Ecconomic Accounts (SEEA)

Klimatnyttor från skog och landskap Peter Holmgren Director General Center for International Forestry Research, CIFOR 13 November 2014

What does the green economy look like?

Joakim Harlin Sr. Water Advisor UNDP

Uppdrag till Statistiska centralbyrån om statistikbaserad analys av Sveriges genomförande av Agenda 2030

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

SCAs hållbara produkter Susan Iliefski-Janols, Hållbarhetschef på SCA

SLU och internationalisering. #slu40

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

FNs Agenda 2030 för Hållbar utveckling: Ett folkhälsoperspektiv - barn och unga

Västsvenskt nätverk för hållbar utveckling i Europa. Activities in Western Sweden for Sustainable Development

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Agenda 2030-delegationen Katarina Sundberg, kanslichef.

Gröna räkenskaper. Erfarenheter och användning från de första 20 åren

Agenda varför vänta?

Vad säger FN:s nya hållbara utvecklingsmål om odlingsjordarna?

Social hållbarhet och hållbar stadsutveckling ur ett juridiskt perspektiv

Transporters samhällsekonomiska nytta och kostnader - Kan detta mätas i monetära medel? Magnus Swahn

2015 ett viktigt år för det fortsatta hållbarhetsarbetet

Hållbarhetskriterier för nordisk gruvindustri. Helena Ranängen

Från Gröna till Hållbara Obligationer

De urbana aspekterna i EU:s politik huvudpunkterna i en EU-agenda för städer

Agenda 2030-delegationen I riktning mot en hållbar välfärd

Så jobbar vi för forskningsmedel till energieffektiva byggnader i EU. E2B2s årskonferens 29 jan 2015 Johan Skarendahl, Kristina Mjörnell

Sverige och Agenda 2030

Redovisning av uppdrag till statliga myndigheter att bidra med underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Agenda 2030 ersatte den 1 januari 2016 de åtta millenniemålen som främst inriktat sig på utvecklingsarbete i fattigare länder.

Swedish International Biodiversity Programme Sida/SLU

Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet

GOD UTBILDNING FÖR ALLA

Biogas som värdeskapare

UNICEF/Rich/Tyskland DE GLOBALA MÅLEN OCH BARNS RÄTTIGHETER

Jord & mark - Vad pågår inom EU?

Utveckling, klimat och vatten:

Smart specialisering. Kristiina Heiniemi-Pulkkinen

Vägen mot genomförandet av Agenda 2030 i Sverige

Digitalisering i välfärdens tjänst

Funktionshinder och Agenda Hans von Axelson Myndigheten för delaktighet

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

HÅLLBAR STADSBYGGNAD. Hur gör man - och var gör man vad?

Att påverka eller påverkas om vikten av att verka inom EU

Global Hälsa. Översikt 2/20/17. Definition. Global hälsa. Hälsoindikatorer

En strategisk modell för systematiskt hållbarhetsarbete - Hur kan den hjälpa Åland att bli hållbart?

Avsnitt 6 Kärnområden

Human Development Index Globala mål och svenska fotavtryck - Hur gör vi världen bättre? Regeringens samverkansprogram Smarta städer

Hur möter Scania framtidens utmaningar?

Hur tar vi till vara miljömålen i Agenda 2030-arbetet?

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

Globala hållbarhetsmålen - hur rör de oss? Vattenstämman 16 maj 2017

Jonas Nässén, Inst. för Rymd-, geo-, och miljövetenskap. M Chalmers,

Global Carbon Law Pathway to Paris

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Konventionen om biologisk mångfald, urfolk och mycket annat för en hållbar framtid

Utvärdering av kommande landsbygdsprogram. Lars Pettersson

Biogasens samhällsnyttor i en cirkulär ekonomi

Stadsbyggnadsdagarna. Attraktiv hållbarhet! 4 februari, Johan Kuylenstierna Executive Director

Den nationella. och innovationsstrategin. Horisont de stärka varandra? 4 september Per Engström Lena Svendsen

VI TAR OSS AN LIVSVIKTIGA FRÅGOR SOM BERÖR OSS ALLA

STRATEGISK AGENDA

Statusrapport om genomförandet av prioritetsprojektet Nordisk vägkarta för blå bioekonomi

Grass to biogas turns arable land to carbon sink LOVISA BJÖRNSSON

Forskning och utbildning för ett hållbart samhälle

Inte bara klimat. Skogen är så mycket mer! Peter Holmgren 26 oktober 2018

Samtal om biståndets roll för utveckling och kompetensbehov. En framtidsspaning kring pågående trender

End consumers. Wood energy and Cleantech. Infrastructure district heating. Boilers. Infrastructu re fuel. Fuel production

Yttrande Agenda 2030 och Sverige: Världens utmaning, världens möjlighet

Smart specialisation in Sweden. Cecilia Johansson

Kommittédirektiv. Genomförande av Agenda 2030 för hållbar utveckling. Dir. 2016:18. Beslut vid regeringssammanträde den 10 mars 2016

HaV:s underlag för Sveriges genomförande av Agenda 2030

Miljödriven näringslivsutveckling. Mikael Edelstam Styrelseordförande Sustainable Business Hub

Lean & Green Volvo cars. Sofia Boyagi, Operational Development Environment

minoritetspolitiska arbete

Miljöstatistik utsläppens drivkrafter

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Svenska IHP-kommittén 2014

Agenda I riktning mot en hållbar välfärd. Kortversion av nulägesbeskrivning och förslag till handlingsplan

Ny spelplan för hållbarhetsfrågor på finansmarknaden. Frukostseminarium,

Utveckling av järnvägen - vad händer i Europa?

Högre utbildning och forskning i Brasilien

Peter Repinski NATIONELL VERKSTAD OM HÅLLBARA LIVSSTILAR. SEI (Stockholm Environment Institute)

Examples of governmental use and of research uses of SEEA in/by Sweden

Korta fakta om Skanska idag

SAMVERKAN OCH DELAKTIGHET FÖR HELHETSSYN

I riktning mot en hållbar välfärd - Innovation & Agenda 2030

Bioekonomi och lokal utveckling i Norden

HÅLLBAR UTVECKLING VID GÖTEBORGS UNIVERSITET

Kommunens verksamhet i förhållande till Agenda 2030 och hållbarhetsmål 8 KS

Innovation Enabled by ICT A proposal for a Vinnova national Strategic innovation Program

2.1 Omfattning Denna policy gäller alla NCC:s affärsområden och verksamheter.

Vinnovas arbetssätt. Tre roller. Sveriges innovationsmyndighet. Om Vinnova. Innovationer uppstår ofta i samverkan vi ger förutsättningarna

Nationell, regional och lokal implementering av EU direktiv med havsdirektiv och integrerad kustzonsförvaltning som exempel. Mikael Hildén, prof.

Strategi för arbetet med hållbar utveckling i Oxelösunds kommun

Interreg and The European Regional Development Fund Cecilia Nilsson

Färdplan för digitaliseringskonsultbranschen

Klimatanpassning bland stora företag

- en supportfunktion för svenska aktörer inom skogsnäringen som vill lyckas

En ny färdriktning kräver ett nytt tänkande

Transnational spatial monitoring in the Nordic Region

Transkript:

På väg mot hållbarhet? Viveka Palm, Vice Avdchef för Regioner och Miljö, SCB Medlem av IAEG-SDG Adj Professor KTH, Inst för hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik (SEED)

EU har en hållbarhetsstrategi som följs upp vartannat år sedan 2001 av Eurostat 130 indikatorer för EU och länderna, varav 10 är huvudindikatorer http://ec.europa.eu/eurostat/web/sdi/indicators

Sustainable Development Goals

Erfarenheter från Millenniemålen De nya målen ska vara universella dvs vara relevanta för alla länder. Också ekonomi, sociala frågor och miljö är inkluderade och komplementerar de grundläggande mänskliga behoven som fanns i milleniemålen. Mer integrerade indikatorer önskas denna gång. Millenniemålen följdes upp av olika FNorganisationer. Denna gång vill man öka ägandeskapet och deltagandet ifrån länderna även i uppföljningen av indikatorerna.

De 17 målen som ingår 1. Poverty 2. Agriculture, food security 3. Health 4. Education 5. Gender 6. Water 7. Energy 8. Growth and employment 9. Infrastructure and innovation 10. Inequality 11. Cities 12. Sustainable production and consumption 13. Climate change 14. Marine areas 15. Land degradation and biodiversity loss 16. Peace, justice 17. Governance including statistical capacity Basala mänskliga behov Ekonomi Miljö Samhälle

IAEG-SDG The Inter-Agency Expert Group for the Sustainable Development Goals - 28 länder ingår Första möte juni 2015. Diskuterar indikatorer som föreslagits av FNorganisationer. Listan kommer att behöva utvecklas vidare, men utgör en start på arbetet.

Delmålen är 169 De föreslagna indikatorerna är ca 230 stycken Många delmål rör vilka konventioner, planer eller lagar som länderna har En del rör hur mycket pengar som avsatts för vissa frågor Vissa är av känslig art som inte bör ligga på länderna själva att rapportera En del kan följas upp med vanlig statistik Det blir en utmaning att kommunicera resultaten

Delmål i mål 16 Peace justice 16.1 Avsevärt minska våld. 16.2 Eliminera övergrepp mot barn. 16.3 Främja rättssäkerhet. 16.4 Olagliga finansiella flöden, vapenflöden. 16.5 Väsentligt minska korruption och mutor. 16.6 Bygga upp transparenta institutioner. 16.7 Inkluderande och representativt beslutsfattande. 16.8 Utvecklingsländernas deltagande i globala inst. 16.9 Juridisk identitet för alla, inkl födelseregistrering. 16.10 Information och grundläggande friheter.

Det sista delmålet för mål 17 17.19 Utveckla mått på framsteg som görs mot hållbar utveckling som kompletterar BNP samt stödja uppbyggnad av statistisk kapacitet i utvecklingsländerna.

Gender, våld och miljöfrågor Dessa områden (dvs mål 5, 10, 16 och 12-15) är inte lätta att hitta global statistik för. Sverige har bra statistik för dessa som ämnesområden, men t.om. på EU nivå kan det vara svårt att hitta jämförbara data.

Vem tar emot det samlade budskapet? Olika länder tänker olika tillsätter en grupp och/eller lägger in det som en del av ordinarie verksamheter. Sektorsindelning och specialisering är organisationsgrunder. Behövs mer forskning om hur dessa frågor interagerar.

Nationell delegation för Agenda 2030 Syftar till att verka för och underlätta och stimulera arbetet med genomförandet av Agenda 2030. Bedöma i vilken utsträckning som Sverige uppfyller agendans mål och delmål, lämna förslag till övergripande handlingsplan för Sveriges genomförande, sprida information om goda exempel på området för social, ekonomisk och miljömässigt hållbar utveckling

Viktiga frågor Tala med användare och experter utanför de statistiska centralbyråerna. Statistiken behöver kompletteras med analyser och modeller för att kunna följa upp delmålen. Ge råd om hur man kan ta fram data för integrerad analys och modellering. Identifiera vilka länder som behöver ta fram egen statistik och för vilka områden. SCB erbjuder stöd för att utveckla statistik för vissa länder med finansiering via SIDA, i enlighet med ländernas prioriteringar.

Population Energy use Industry Transport Investments Emissions Waste Driving forces DPSIR-model. Integrating economy and environment Response Impact Laws Taxes, subsidies New technology Pressure Bad health, death Threatened species Econ.losses Physical, chemical and biological state Air-, water- and Land quality State

Statistiksamfundets roll a) Ta fram basstatsitik för uppföljning b) Stötta i tolkningen av trender c) Ge stöd och råd för uppföljningen som tas fram utanför de statistiska centralbyråerna d) Utveckla integrerade mått som kan säga om vi rör oss mot ett hållbarare samhälle e) Stötta i uppbyggnad av nationell statistik i andra länder