Programanalys 2015 Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik 1
2
Innehållsförteckning Observera att du som programansvarig i kapitel 1 väljer det lämpligaste av underkapitlen a)-c) och fyller i den delen av mallen. Kapitel 1 4 a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund 5 Inledning 5 Princip 1: Grundläggande filosofi 6 Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg 7 Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande 10 Princip 8: Aktiva lärformer 12 Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination 13 Princip 12: Programuppföljning b) Generella program som vilar på naturvetenskaplig grund Fel! Bokmärket är inte definierat. Inledning Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning c) Program som vilar på konstnärlig grund Inledning Princip 1: Grundläggande filosofi Princip 2: Lärandemål Princip 3: Programupplägg Princip 4: Introduktion till yrkesrollen Princip 5: Praktik och projektarbete Princip 6: Lärmiljöer Princip 7: Integrerat lärande Princip 8: Aktiva lärformer Princip 9: Ämnes och yrkeskunskap hos lärare Fel! Bokmärket är inte definierat. Princip 10: Pedagogisk färdighet Princip 11: Examination Princip 12: Programuppföljning 3
Kapitel 2 * 15 Kapitel 3 * Kapitel 1 Det kvalitetssystem teknisk naturvetenskaplig fakultet vid Umeå universitet använder bygger på de 12 principer som ursprungligen formulerades inom CDIO-initiativet. Dessa principer beskriver de mångfasetterade faktorer som anses definiera en god utbildning. Principerna berör såväl kursnära faktorer (som ämneskompetens, pedagogisk kompetens och att det finns adekvata lokaler) som övergripande faktorer (att hela utbildningen hänger ihop). Principerna berör också uppföljningen, examinationen och kvalitetssystemet för hela utbildningen. Kategori Samsyn och sammanhang Programmets styrdokument Arbetsformer och lärmiljö Princip 1 Grundläggande filosofi 2 Lärandemål 3 Programupplägg 4 Programintroduktion 5 Praktik och projektarbete 6 Lärmiljöer 7 Integrerat lärande 8 Aktiva lärformer 9 Ämnes och yrkeskunskap 10 Pedagogisk färdighet Pedagogiska former Lärarkompetens Utvärdering 11 Examination 12 Programuppföljning I kvalitetssystemet redovisas för var och en av kategorierna belägg och en självskattning görs på en sexgradig skala. Självskattningen ligger till grund för en konsekvensanalys och en verksamhetsplan vilka syftar till att identifiera verksamheter som på lång sikt adresserar svagheter i de faktorer som rör programmets uppbyggnad och omgivning. Verksamheterna bryts ner till aktiviteter med typisk varaktighet på under ett år. Dessa verksamheter presenteras i aktivitetsplanen. 4
a) Program som vilar på teknisk- och ingenjörsvetenskaplig grund Inledning 0.1. Formalia Programanalys med verksamhetsberättelse och aktivitetsplan för civilingenjörsprogrammet Energiteknik, huvudsakligen framtagen av programansvarig, Analysen är via remiss granskad av programrådet under oktober 2014 14. Programrådsmedlemmar Robert Eklund, TFE, PA Lars Bäckström, TFE PSVL Markus Broström, TFE (ETPC) Anita Sellstedt, Plant phys. Sune Pettersson, Fysik Madeleine Hagelberg, Vattenfall Studeranderepr. Lisa Thomas (adj Henrik Näslund Viktor Lindström, 0.2 Programmets stödfunktioner * Programmet har ett programråd med bred representation av programmets intressenter (lärare, studenter och industri) som träffas tre-fyra gånger per år. Protokoll med närvarolista från programråd som visar att ärendet diskuterats kan bifogas beredning till beslut. Formella beslut fattas av utbildningskommittén där samtliga intressenter finns representerade. Därutöver har programmet en förankring i projektgruppen (Bygg energi) där programmet diskuteras regelbundet vid månatliga möten. En enkät genomförs kontinuerligt med programmets studenter från åk 3 till 5. 0.4 Internationalisering * Här analyseras och kommenteras hur många ut- respektive inresande inom avtal som programmets studenter genomfört. Ett tydligt ökat intresse för att resa utomlands har noterats för de senaste åren. Från tidigare endast någon enstaka student, vissa år ingen alls., så är det mellan 3 och 5 studenter som årligen reser utomlands för studier de senaste åren. Det märks tydligt på antal tillgodoräknanden som hanteras numer. Inga tillresande studenter utifrån kommer dock till programmet, men programmet ges på svenska och marknadsförs ju inte mot utlandet heller. 5
0.5 Avancerad nivå (endast master-, magister-, och femåriga program) * För examen är kravet 45 hp Energitekni på avancerad nivå förutom examensarbetet. Den genomsnittliga studenten läser dock i allmänhet minst en och ofta två ytterligare kurser i Energiteknik på avancerad nivå. Omklasning av vissa kurser tex. Turbomaskiner, 7.5 hp resp. Värme- och masstransport I, 10.5 hp har diskuterats. Även en höjning av kravet om kurser på avancerad nivå finns, det är ju ett högre krav om detta i en masterexamen. För en typisk examen är i dagsläget alltså kvoten avancerade kurspoäng (82/300) Här efterlyses en samsyn mellan olika civilingenjörsprogram på Umeå Universitet. Det verkar ju rimligt att vi hade samma krav på kurser på avancerad nivå när vi i grunden utfärdar samma examen. 0.6 Genomströmning * Programmet har en och förväntad normal genomstörmning. Första årskullen -99 tappade hälften av studenterna under första läsåret. Däerfter infördes en Inledande kurs som sedemera införts på samtliga ingenjörsprogram. Genomströmning är generellt kopplad till prestationer under första läsåret. Krasst, de som klarar första läsåret klarar i allmänhet även resterande studier på programmet. Att använda genomströmning som en parameter för kvalitet är synnerligen obegåvat och kan endast förklaras med att man har administratörer utan minsta kunskaper om sakernas tillstånd. Särskilt saknas kunskaper och Zifs Zifs law. Denalag säger att i et normalt männskligt system bör en fördelning 80 / 20 inträffa, dvs. i detta fall, ca. 80% genomsttrömning som ett maximalt utfall. 70% betyder altså en utbyte av nära 90% av det praktiskt möjliga. 0.7 Externa examensarbeten * Följer även denna Zifs Law och ca. 80% är externa Två utvalda principer De två principer som valts att fokusera på är princip 8 och 11Dessa har valts med anledning av att ett antal centrala kurser inom programmet behöver ses över vad gäller aktivt lärande och examinationsformer, så d blir moderniserade och följer tanken om Constructive alignment. 6
Princip 3: Programupplägg 3.2 Programmatris baserat på nationella mål * Här presenteras en matris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser 3.2 Programmatris baserat på lokala och nationella mål * Här presenteras en matris som visar vilka kurser som har kursmål som svarar mot lokala och nationella mål. Kurserna listas så långt det är möjligt i den ordning studenterna typiskt läser dem. Kurserna markeras i kategorier enligt Explicit examenskrav (***) Förkunskapskurser till explicit examenskrav (**) Övriga baskurser (*) Valbara och fria kurser För varje kurs och mål markeras vilka FSR som eventuellt svarar mot målet. Exempel Nationella mål Lokala mål Kategori Kurs N1 N2 L1 L2 * K1 FSR1,2 FSR3 ** K2 FSR2 K3 FSR2 FSR2 * K4 FSR4,7 FSR2 ** K5 FSR3 FSR1 *** K6 FSR1 FSR2 FSR2 FSR2 7
En programkursmatris är framtagen där alla programkursers FSR matchas mot målen uppställda i examensbeskrivningen. Programmet har valt att mappa direkt mellan examensmålen och kursernas FSR: För att strukturera de nationella och lokala målen gjordes en indelning av dessa i mer specifika mål, egentligen en uppdelning av olika mål som är sammansatta i skrivningen för de nationella målen kombinerade med de lokala vid överlappningar. Denna lista redovisas ned med antalet FSR som hittats i programmets kurser Totalt 42 st. : Tabell 1. Uppfyllande av programmål utifrån kursers förväntade studieresultat (FSR) MÅLOMRÅDEN Antal FSR Kunskap och förståelse matematik och naturvetenskap 99 energitekniska metoder och tillämpningar 59 förnyelsebar/uthållig energiteknik 17 aktuellt forsknings och utvecklingsarbete 10 erfarenhetskunskap 1 Projekt samt om projektledarens roll och 6 villkor. Färdighet och förmåga Handha energiteknisk exprimentell mätutrustning, lösa energitekniska frågeställningar genom modellering och användande av kommersiella matematiska beräkningsverktyg, löpande tillgodogöra sig nya tekniska/vetenskapliga kunskaper och nyttiggöra dessa för en hållbar utveckling inom energiteknikområdet samverka med näringslivet. 2 med helhetssyn kritiskt, självständigt och 5 kreativt identifiera, formulera och hantera komplexa frågeställningar skapa, analysera och kritiskt utvärdera olika tekniska lösningar, planera och med adekvata metoder genomföra kvalificerade uppgifter inom givna ramar, Kritiskt och systematiskt integrera kunskap 10 förutsäga och utvärdera skeenden även 14 med begränsad information, utveckla och utforma produkter, processer och system med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling, arbete i lag och samverkan i grupper med 10 olika sammansättning muntlig redovisning 13 skriftlig redovisning 10 presentera på engelska 5 i dialog med olika grupper klart redogöra för och diskutera sina slutsatser och den 9 14 15 7 7 8 8
kunskap och de argument som ligger till grund för dessa. Värderingsförmåga och förhållningssätt1 göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter, och identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens kunna sätta sig in i alternativa perspektiv, värderingssystem och uttryckssätt,som grund för att kunna samverka och kommunicera med både tekniker och icketekniker om energisystem och deras konsekvenser, nationellt och internationellt förståelse för näringslivets villkor samt sin roll som förnyare av näringslivet 13 0 8 3 3 3 Den kompletta programkursmatrisen redovisas som separat excelark. Med denna detaljerade matris har programmet kunnat identifiera vilka delar av de komplexa nationella målen som varit svaga i programstrukturen. Tidigare saknades mål om färdigheter för engelska som nu åtgärdats genom att ett flertal kurser på avancerad nivå numer har FSR kring detta. Dock saknas fortfarande mål som explicit berör etikområdet 3.3 Studentnöjdhet med kurser och programupplägg * Här redovisas sammanfattningar av kurs- och programvärderingar samt vilka slutsatser som dras av dessa. Särskilt ska progression och generiska färdigheter beaktas. Information om studentnöjdhet kan även hämtas från kursrapporterna. Den årliga enkäten för studenter i åk 3-5 genomförs nu under Noveember månad så denna punkt kompletteras när sammanställnigen är klar. 9
3.6 Sammanfattande värdering * 5 Utveckling av nya kurser sker i intimt samarbete med programansvarig och intressenter och härvid är programmatrisen ett viktigt verktyg för att specificera behov av lärmål kring personlig och professionell kompetens liksom specificering av ämnesinnehåll 4 Det finns evidens för att personliga och interpersonella färdigheter samt kunskaper om produkter, processer och system finns som levande lärmål i huvuddelen av programmets centrala kurser 3 Personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är integrerade i utbildningsplanen för ett eller flera studieår 2 En utbildningsplan som integrerar ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter samt kunskap om produkter, processer och system är under arbete. 1 Behovet av en analys av programmets lärmål erkänns och en inledande analys av ämnesinnehåll, färdigheter i programmets lärmål förbereds 0 Det finns ingen integration av färdigheter eller ömsesidigt stödjande ämnen i programmet. 3.7 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller programupplägg. Princip 7: Integrerat lärande Här presenteras belägg för att lärformer som bygger på programupplägget och som låter studenterna utveckla generiska färdigheter används på programmets kurser. Här presenteras hur man garanterar att studenter med examen når de lokala målen. 7.1 Analys av programmatrisen från princip 3 * Här analyseras programmatrisen från princip 3. Särskilt ur perspektiven progression och spridning av måluppfyllnaden mellan kurser. Särskild vikt läggs vid att beskriva och analysera hur generiska färdigheter behandlas under utbildningen. Vid omarbetningen av prgroammet utifrån UKÄ:s utvärdering så togs ett nytt grepp om hur progressionen kring vetenskaplig litteratur behandlas inom programmet. Här infördes tre fyra nivåer gnom programmet med en kort intrudition redan i Inledande ingenjörskurs, ett projkt i kursen Energikällor i åk 2 och samma FSR inom de för exjobbet obligatoriska förkunskapskurserna (typ D-kurser) så studenterna är välförberedda inför examensarbetet som alltså fick kritik kring insikt i forsknings- och utvecklinsarbete Progression i raportskrivning sker också stukturerat med bas i Att skriva och presentera raporter! Som introduceras i studnetrnas första kurs Inleande ingenjörskurs. Där skrivs och granskas laborationsraporter, och i Klassisk mekanik byggs detta på. I Energikällor skrivs rapport som mer är en litteratursammanställning där fokus bl.a. ligger på korrekt hantering av källor. I kurserna på avanceard nivå som alltså måste passeras för att bli behörig till kursen examensarbete ligger i samtliga fall krav om raport och presentation på engelska. 10
En tydlig svaghet i programmets lärmål är bristen på etik, och nu genomförs ett moment i kursen Introdutktion till ingenjörsarbete, vilken praktiskt sett är obligatorisk där Lars Samuelsson håller en workshop med examineradne inlämning. Dock är ej kursplanen rviderad färdigt,.. se ansökan..här skulel dock en progression vara på sin plats. Lite magert med ett enda tillfälle, men bättre än tidigare när inget tillfälle alls fanns. Dock finns det kurser där etiska frågor diskuteras tex. Vindkraftsteknik, kärnkraftsteknik och Förnyelsebara drivmedel., saknas dock explicita lärmål i dessa kursers kursplaner. Ser det som att verkligheten nu ligger lite föe kartan..(karta = kursplan) 7.4 Sammanfattande värdering * 5 Kurserna utvärderas regelbundet vad gäller integration och det sker en ständig utveckling av lärmål och aktiviteter för att nå dessa mål 4 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter har genomförts i hela läroplanen och det finns belägg för att läroplanens intensioner förverkligas i programmets kurser. 3 Integrering av ämneskunskap och yrkesfärdigheter implementeras i hela läroplanen 2 Det finns planer på att öka integrering av ämneskunskaper med personliga och interpersonella färdigheter 1 Utbildningsplanen har analyserats avseende på integrering av färdighetsutveckling i ämneskurserna 0 Det finns inga belägg för att ämneskunskaper och yrkesfärdigheter integreras i programmets kurser 7.5 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller integrerat lärande. Integreringen mellan ämneskunskaper och de individuella färdigheterna sker främst via grupparbeten kring olika projektuppgifter och redovisning av dessa. Den obligatoriska kursen Energitekniskt fördjupningsprojekt har ett upplägg som just syftar till att integrera från programmet erhållna kunskaper och färdigheter till att realisera en process eller system. Av kurserna under termin 5-9 uppgav 70% av kursansvariga att denna typ av integrering finns med i deras kurs. 11
Princip 8: Aktiva lärformer Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder aktiva och varierande lärformer anpassade till kursernas mål. Information om lärformer finns i kursrapporterna och i viss mån i kursplaner. 8.2 Sammanfattande värdering * 5 Implementationen av de aktiva lärformerna analyseras och utvecklas regelbundet. 4 Det finns dokumenterade belägg för att aktiva lärformer används i programmets kurser 3 Aktiva lärmetoder förekommer i flertalet av programmets kurser 2 De finns en plan att på ett systematiskt sätt införa aktiva lärandeformer på programmet 1 Det finns en medvetenhet om fördelarna med aktivt lärande och man diskuterar om det finns exempel på aktiva lärformer som kan utvecklas vidare på programmet 0 Det finns inga belägg för förekomsten av aktiva undervisningsformer på programmet. Värdering Nivå: 3 (2/3/3 tidigare år) Kursansvaret ligger på institutionsnivå, så programmet kan i dagsläget inte driva igenom en gemensam pedagogik. Detta innebär dock inte att det saknas kurser som bygger på ett aktivt och erfarenhetsbaserat arbetssätt. I merparten av programmets kurser finns dessa inslag med tex. i form av laborationer och mindre projekt. Kommentarer och åtgärder I denna fråga finns inga speciella åtgärder vidtagna från programmets sida. Genom kvalitetsarbete baserat på studenternas kursutvärderingar lyfts dock frågan om kursers pedagogik fram. Inför 2016 planeras att ett antal kurser ses över vad gäller att få till ett sk. Constructive alignment för resp. kurs. De kurser som vi fokuserar på är Energi och miljö, Introduktion till ingenjörsarbete, Termodynamik, Värme co masstransprt I, Förnylsebara drivmedel. Se även punkt 11 för mer diskussion om detta. 8.3 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller aktiva lärformer. 12
Princip 11: Examination Här presenteras belägg för att man på programmets kurser använder anpassade och varierade examinationsformer som även täcker examinationen av generiska och yrkesrelaterade mål. Information om examination kan fås från kursplaner och kursrapporter samt centralt framtaget material. Till kommande år kommer examinationsformer för ett antal kurser ses över. Det gäller kurser som är i behov av revision vad gäller förkunskapskrav, FSR, examination etc. oc gäller tex. kurserna Energi och miljö, Introduktion till ingenjörsarberte, Termodynamik, Värme ch masstransport I, och Förnylsebara drivmedel. Även andra kursr kan ingå i revisionen som tex. Batterier och bränselceller so mbritta L-S arbetar med. Syftet är att för dessa kurser uppnå en bra from av constructive alignemnt där FSR, examination och undervisningsformer har en genomtänkt sammanhllen struktur. Med de nya direktiven för examinationstext i kursplan så blir det extra viktigt at man har et genomtänkt och förankrat sätt att genomföra kursens examination. Helt enkelt göra rätt från början och ha skrivit in det i kursplanen när den ändå behöver revideras. (kurserna som listats har typiskt inte reviderats sedan år 2007..) 11.4 Bedömningskriterier för examensarbeten * Här redovisas vilka bedömningskriterier för examensarbete som finns samt processen kring bedömning av examensarbeten, särskild vikt läggs vid att visa hur studenterna får kännedom om kriterierna. För granskning av examensarbeten finns följande bedömningskriterier : Dessa är framtagna under september 2014 som ett resultat av Anders Steinvalls förhandsgranskning av de åtgärder som vidtagits efter UKÄ:s utvärdering. De först föreslagna 15 punkterna med två tilläggspunkter bedömdes vara otillräckliga och PA / kursansvarig tog fram nedan länkade nya bedömningskriterier. Bedömningskriterier för Examensarbete Civilingenjör Energiteknik Dessa kriterier har implementerats i handledarutbildning på TFE. (Handledarkollegie) under våren 2015. Några punkter tonades ner i samband med detta, tex. Dagboksanteckningar och frekvens på möten mellan handledare och student. 11.7 Belägg för sammanfattande värdering* Här sammanfattas de belägg man har för att programmet har den sammanfattande nivå som man hävdar vad gäller examination. 13
14
Kapitel 2 * I denna del sammanfattas och analyseras självskattningarna för de tolv principerna med tillhörande belägg och en långsiktig (2-3 år) verksamhet för hur identifierade brister ska åtgärdas presenteras. Särskild vikt läggs vid att analysera vilka brister som ligger utanför programmets direkta kontroll och som måste hanteras på central fakultetsnivå. SWOT-aalys av programmet Programmets styrkor De svagheter som UKÄ:s utvärdering pekade på har med de åtgärder som genomförts snarare vänts till styrkor, där genomtänkta förstärkningar av progression i tex. Vetenskaplighet genomförts. Med tillräcklig tillströmning av nya studenter numer så är ett tidigare hot mot programmet i dagsläget helt avvärjt. Det finns studentunderlag för att i huvudsak alla utvecklade kurser i programmet ska kunna ges. Då programmet har infört två i princip obligatoriska kurser; dels Introduktion till ingenjörsarbete och dels Energitekniskt fördjupningsprojekt har många av både CDIO:s syllabus, de nationella målen och näringslivskontakter tydligt stärkts. Programmet har även tagit ansvar för att alla studenter på programmet blir tränade i yrkesorienterade färdigheter som tex. att förhanlda om en kravspecifikation för ett projekt i sk. skarpt läge. För studenter på programmet är det lyckat att vi även ger ett program på högskoleingenjörsnivå. Detta medför att merparten av de studenter som inte lyckas i sina studier (särskilt matematiken) ändå ges ett alternati, och därför kanske inte avslutar sina studier. Under senare år har även personalstyrkan på TFE och i forskargruppen kring TekLabb stärks, så det finns en god kompetens på lärarsidan. Detta trots att vi tappat tex. Anders Lundin, Staffan Andersson, Britt Anderssson till andra uppdrag och nästan helt från undervisning. Även prefekt Åke Fransson kommer ju från Energigruppens lärare. Programmets kanske bästa styrka är dock traditionellt höga andel studenter som är engagerade i hur programmet drivs och alltid goda närvro i tex. Programråd. Programmets svagheter Neddragningar av personal på inst. TFE har inte direkt drabbat programmet, men minskad IT-personal och även att lab.ansvarig Anders Strömberg sagt uppp sig utan ersättare medför en ganska tydlig försvagning av särskilt laborationsdelar i energikursr. Etik diskuteras inom flera kurser, men ingen kurs har FSR om detta Det finns ett antal kurser som är i mycket stor grad beroende av enskilda lärares specialintressen, tex. Vindkraft, Kärnkraft, Förnylsebara drivmedel, Batterier och bränsleceller, Energilagringsteknik, alltså särskilt inom avancerade kurser i Energiteknik. Även kurser som Strömnignslära är tydligt beroende av kursansvarig. Alltså är omstruktureringar, pensionsavgångar etc. något som kan påverka programmets kursutbud och kvalitet på väldigt kort tid. Programmets möjligheter Med flera näringslivsnära kurser har programmet stora möjligheter att ytterliga förstärka programmets inslag av tex. gästföreeläsare och studiebesök i än fler kurser. En drivkraft kring 15
detta är självklart behovet av programmets utexaminerade ingenjörer i näringslivet som även på lång sikt verkar förbli stor. Med ökad forskning både kring termisk energiomvandling (ETPC) och energieffektivisering stärks programmets forskningsöverbyggnad och totalt sett programmets personella resurser. Här finns också möjlhgeter till samverkan både med andra universitet tex. Luleå och Linköping, men även mer näraliggande arkitekthögskola. Hot mot programmet Fortfarande är det ett antal kurser som är kraftigt beroende av enskilda lärare, det gäller särskilt en del kurser på avancerad nivå.. Det går förvisso att betrakta HSV:s utvärdering som ett hot mot programmet, men med de kontakter programmet har med avnämare och alumner, och med tidigare utfall från utvärderingar så är väl detta mer att betrakta som en möjlighet att få återkoppling för ytterligare förbättringar, och punkten hör alltså mer hemma bland möjligheter Här följer en verksamhetsberättelse. Dvs. vad som genomförts under det gångna året, vilket förmodligen är jag bedömer som avsevärt mer värdefullt än att gissa CDIO-nivåer. Verksamhetsberättelse 2104/2015 Under läsåret 2014-2015 gjordes åtgärder gör att uppnå hög kvalitet efter UKÄ:s utvärdering. En rad åtgärder togs fram och implementerades särskilt under vt15. En kursplan för examensarbete sjösattes och ett nytt moment i kursen infördes, där studenterna ska ska initialt under det första momentet genomföra en litteratursammanställning vid sidan av de redan tidigare etablerade dokumenten kravspecifikaiton och projektplan. Under våren genomfördes i samband med kursen ett antal träffar me d handledare, sk. Handledarkollegie, där former, bedömningar etc. diskuterades. De framtagna bedömningskriterierna för examensarbgete (se ovan) diskuterades också. De mallar (LIPS) som användes för div. dokument fick kritik från både handledare och studenter och inför kommande omgång och redan inför kursen Energitekniskt förjduopningprojekt ht 15 har de reviderats. Under våren 2015 erhöll programmet omdömet Hög kvalitet av UKÄ efter genomförda åtgärder Programrådet har haft tre träffar under läsåret och mycket har handlat om UKÄ och de förändringar som genomförts, men även en revidering av förkunskapskrav till olika kurser har genomförts. Initialt gjorde två studenter i åk 5 (Ylva Carlbod och Erik Torshage) en översyn och det framtagna förslagen diskuterades intensivt inom lärarkolegiet. En informell regel sattes där ett förkunskapskrav på en särskild kurs bör vara så satt att den nödvändiga kursen har tre tentamenstillfällen innan den spärrar den aktuella kursen. Detta innebar tex. Att Klassisk mekanik inte bör vara förkunskapskrav inför Termodynamik 16
etc. Ett antal kursplaner har därför planerats att få nya förkunskpaskrav.. Dock har det varit tveksamheter kring mall för kursplan och särskilt de nya direktiven för hur man skriver Examinations-delen av kursplanen. Därför har många förändringar inte blivit genomförda, trots enighet i lärarkåren och i programrådet. Kursmässigt skede några mindre förändringar av kursplacering, där exempelvis Exp. probl. Et (ETP) tog över placeringen i läsperiod 3b från Förnyelsebara drivmeedel som istället hamnade i lp 1 på hösten i åk 5. Till ht 15 ges Kraft och fjärrvärmesystem och till våren 16 Energieffekticvisering i byggnader. Planer på en kurs om Fusion finns i lärarkåren. Mark Murphy har under våren arbetat med uppdatering av programmets hemsida med revidering av utseende, översyn av länkar och blockscheman etc. Arbetet som en direkt följd av den årliga enkäten där programmets hemsida fick kritik. Rollen som prograjkstudievägledare övertogs på våren av Robert från Lars, som vi tackar för hans insatser. Aktivitetsplan I denna del identifieras aktiviteter för det kommande verksamhetsåret som programmet ska ägna sig åt. Särskild vikt läggs vid att identifiera för vilka aktiviteter särskilda medel krävs och hur dessa ska anskaffas. Det är möjligt att söka kvalitetsmedel (se särskild utlysning) för att finansiera aktiviteter. I ansökan ska hänvisning ske till programanalysen. Här följer en aktivitetsplan för 2015. Ansökan om kvalitetsmedel görs i separata dokument I aktivitetsplanen har vi ställt upp ett antal nya mål för kommande år, dock har vi även tagit med mål från tidigare år. Måluppfyllelsen kommenteras med 0 = inget, 1 = påbörjat, 2 = skapligt klar, 3 = helt klar Mål Aktiviteter Ifylles vid behov, för den interna uppföljningen Kommentar måluppfyll. Resurs Tidsplan Ansvarig Uppfölj. Utbildning Översyn av förkunskapskrav för div. kurser Programråd, särskild grupp utsses - 2015 PA Våren 2015 3 Handledarkollegi um för exjobb Enligt förslaget fem träffar under våren 2015. Former, bedömningskriterier etc. TFE internt 2015 + fortläpand e PA, SR 0 3 Etik i några utvalda kurser Inför FSR i flera kurser där frågan är tydligt relevant. Energi och miljö, F. drivmedel etc. Kursutveckli ngsmedel om det behövs = (UmTH, energi) 2015 Kursansvarig och bygg/energi forskargrupp 2015 2 17
Revidera kursplaner enligt ny mall för ett antal kurser Träffar med kursansvariga för införande av nya examiantionsformer enligt Consturctive alignmentc. Kursutveckli ngsmedel om det behövs = (UmTH, energi) 2015 Kursansvarig och PA 2016 1 Samverkan Ta tillvara alla kontakter från Intro ing. arbete Överföring till databas från studenternas rapporter Medel till anställd amanuens på kval. medel. Kont. Amanuens i samverkan med PA, Närkontakt Prim 2016 1 Alumnkontakter och uppföljning Utskick, info, Enkät etc. Statistik anställningsbarhet Medel från UmTH Kont.. Amanuens PA 2016 1 18