NEDLÄGGNING AV VATTEN- OCH SERVISLEDNINGAR INOM RAÄ MALMÖ

Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Per Weijersgatan NEDLÄGGNING AV VATTEN- OCH SERVISLEDNINGAR INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne län Malmö Museer Arkeologienheten Rapport 2009:029 Lars Jönsson

Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning 2009 Per Weijersgatan NEDLÄGGNING AV VATTEN- OCH SERVISLEDNINGAR INOM RAÄ MALMÖ 20:1 Malmö stad Skåne län

Malmö Museer Box 406 201 24 Malmö Tel: 040-34 10 00 Besöksadress: Malmöhusvägen www.malmo.se/museer Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning Per Weijersgatan nedläggning av vatten- och servisledningar inom Raä Malmö 20:1 Malmö stad, Skåne län Arkeologienheten Rapport 2009:029 Författare: Lars Jönsson Grafisk form: Anders Gutehall Omslagsbild: Översiktsbild på schakt 4 i Per Weijersgatan. Foto mot öster. Tryck: Elanders Sverige AB Malmö Museer 2009

Innehåll Inledning 5 Historik 5 Arkeologiska undersökningar i närområdet 6 Undersökningsresultat 7 Schakt 1 7 Schakt 2 8 Schakt 3 8 Schakt 4 9 Schakt 5 11 Schakt 6 11 Utvärdering 11 Projektorganisation och kvalitetssäkring 12 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 13

Figur 1. Malmös läge i södra Skandinavien. N 0 800 m Figur 2. Undersökningens läge i förhållande till fornlämning RAÄ 20, Malmö stad. Per Weijersgatan är markerad med ett tjockt svart streck. 4 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029

Inledning Med anledning av byte av vatten- och servisledningar i Per Weijersgatan, har Arkeologienheten vid Malmö Museer genomfört en arkeologisk förundersökning. Detta skedde i form av en övervakning av markarbetena, utförda av VA-Syd åt Malmö stad. Arbetena utfördes på uppdrag av Länsstyrelsen i Skåne län (dnr. 431-22528-09) under våren 2009. Dragningen av de nya vattenledningarna och byten av servisledningar i anslutning till dessa skedde inom Malmös äldre bebyggelseområde, registrerat som fornlämning nr 20. Inom området finns medeltida lämningar i form av bebyggelserester och kulturlager. Arbetena berörde Per Weijersgatan, belägen i de södra delarna av den medeltida staden Malmö. Historik Ett av de äldsta kända namnen på Per Weijersgatan, från år 1502, är Det strede der löber af öster och i vestan honden (in under) Tegilladerne. Gatan benämns år 1532, för Pottemagerstredet. Från bevarade skattelängder 1517 1520 finns dock inga pottemakare omnämnda. Istället omnämns att det längs med gatan bodde flera personer som hade yrkesbeteckning som möllare (förmodligen var dessa möllor belägna söder om staden). Även yrken som timmermän och vagnkarlar omnämns. I stadens dombok från början av 1500-talet omnämns dock en Jackob pottemager, som var bosatt i gård med tillhörande bodar (Andersson-Koverberg 1982, s. 7ff). Från slutet av 1600-talet kallades gatan för Per Weijers gata (Bender 1999, s. 187). Området söder om Per Weijersgatan, ner mot Västersjöarna, hade lägre marknivå än inom det äldre stadsområdet (Rosborn 1984, fig. 12). Det kan därför tänkas att området söder om Per Weijersgatan ursprungligen varit sankt, och initialt utgjort den södra begräsningen av det äldre bebyggelseområdet. Intressant i detta sammanhang är att det i kv. Gyllenstjärna, strax norr om Per Weijersgatan, påträffats bebyggelselämningar och lerbottnar som kunnat dateras till tidigt 1200-tal. I fyllnadslagren till lerbottnarna fanns hela musselskal, och en tanke är att dessa skall höra samman med en aktivitet kopplad till just Västersjöarna. Detta innebär att platsen för Per Weijersgatan kan kopplas samman med såväl en mycket tidig bebyggelse som aktivitet inom den medeltida staden (Heimer m.fl. 2007, s. 9). De äldsta lämningar som påträffats i kvarteret Söderport, söder om Per Weijersgatan utgjordes av grunda nordsydligt orienterade dräneringsrännor, daterade till 1300-talet, samt en knadderstenslagd yta söder om dagens Per Weijersgatan. Hjulspår i knadderstensytan antyder dock att kommunikationen skett både i nordvästlig och nordostlig riktning. Strax öster om knadderstensläggningen påträffades rester efter ett lerklinat hus, som möjligen fungerat som bageri (Andersson-Koverberg 1982, s. 9; Andersson 1986, s. 6). Jämförs de arkeologiska iakttagelserna norr och söder om den påträffade knadderstensytan och dagens Per Weijersgatan, framgår tydligt att de två områdena har helt olika etableringsskeenden. Enligt den topografiska kartan återfinns detta område i gränszonen mellan en något högre sandplatå i norr och sankare områden i söder. De högre delarna av sandplatån, exempelvis i området för kv Gyllenstjärna, verkar vara tagna i bruk tidigare än de lägre delarna. Först i samband med en tomtreglering, som bör ha skett under slutet av 1300-talet har Per Weijersgatan skapats och området söder om gatan nyttjats för bebyggelse (Andersson 1986, s. 10). Södergatan, i vilken den östra delen av Per Weijersgatan utmynnar i, har tillsammans med nuvarande Södra Förstadsgatan setts som en äldre landsväg in till staden (Billberg 1993, s. 126). Den norra delen, mellan utloppet i Adelgatan ner till korsningen Skomakaregatan Baltzarsgatan användes som torg under medeltiden (Rosborn 1984, s. 41). Södergatan gick under äldre tider från södra stadsporten, till västra delen av nuvarande Kyrkogatan. Norra delen försvann vid utläggandet av Stortorget. Det äldsta kända namnet, från ett brev som nedtecknandes år 1462, var Sönnergaatan (Ljungberg 1960, s. 91). MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029 5

Arkeologiska undersökningar i närområdet I samband med VA-arbeten i Per Weijersgatan 1984 dokumenterades arkeologiska lämningar i två schakt. I ett schakt i anslutning till Södergatan fanns det gödsliga kulturlager mellan 1 och 1,8 meter under nuvarande marknivå, därefter sjösand och torviga lager vilket tyder på en tidigare fuktig miljö. I den nordöstra delen av schaktet fanns en timrad brunn och en trävattenledning. I det andra schaktet, väster om ovannämnda schakt, fanns kulturlager mellan 0,9 och 1,6 meter under nuvarande marknivå, därunder sjösand. I den södra delen av gatan kunde tre medeltida gatunivåer beläggas, vilka eventuell härrör från 1400- och 1500-talen (MHM 6752, Nyberg 1984). Vid en undersökning i korsningen Per Weijersgatan Hjulhamnsgatan påträffades 1986 rester efter en knadderstensgata. I den västra delen av schaktet kunde gödsliga kulturlager beläggas mellan ca 1,4 och 2 meter under nuvarande marknivå (MHM 6930; Persson 1986). I samband med ombyggnation av ledningsnätet i stora delar av Malmö utfördes arkeologiska förundersökningar år 1999. Tre av schakten låg i den östra delen av Per Weijersgatan, där denna utmynnar i Södergatan. I schakten närmast Södergatan fanns enbart omrörda massor, medan det i ett tredje schakt lite längre västerut i gatan fanns gödsliga kulturlager mellan 1,2 och 1,7 meter under nuvarande marknivå. Ca 2 meter under dagens marknivå framkom grundstenar till en förmodad medeltida byggnad. Detta indikerar att gatan är anlagd i ett senare skede, och att den kan ha föregåtts av kvartersbebyggelse, kanske redan under högmedeltid. Möjligtvis har varit ett stenhus eller ett större korsvirkeshus, vilket kan ha legat söder om den äldre stadsporten. En tolkning är att huset kan ha fungerat som kontrollplats eller vakthus, för att kontrollera tillträdet till stadsområdet (MHM 12531; Heimer m.fl. 2007, s. 30). I samband med ombyggnad och ledningsarbeten i bl.a. hörnet Engelbrektsgatan Per Weijersgatan utfördes en arkeologisk förundersökning 2002. Schakten berörde dock enbart gamla ledningsschakt (MK 70; Carlberg-Kriig 2002). Hjulhamnsgatan N MK 60 MK 87 MHM6752 MK 70 Per Weijersgatan MHM 6930 MHM 6752 MHM 12531 Kv. Söderport 1979-80 Engelbrektsgatan 0 40 m Figur 3. Tidigare arkeologiska undersökningar i anslutning till Per Weijersgatan. 6 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029

Södergatan Undersökningsresultat I samband med att VA-Syd skulle byta ut det gamla VA-nätet i Per Weijersgatan grävdes sex stycken schakt, från Södergatan i öster till Engelbreksgatan i väster. I fyra av schakten fanns i princip endast omrörda, moderna massor, ditkomna i samband med tidigare ledningsdragningar i gatan. I två av schakten, schakt 1 och 4, fanns dock ytor med intakta kulturlager. Intill fastigheten i anslutning till schakt 3 framkom en tegelmur av gula och röda tegelstenar (se nedan). N Hjulhamnsgatan Schakt 6 Schakt 5 Per Weijersgatan Schakt 4 Schakt 3 Schakt 2 Schakt 1 Engelbrektsgatan 0 40 m Figur 4. Schakten i Per Weijersgatan. SCHAKT 1 Schaktet var placerat i den östra delen av Per Weijersgatan, där denna utmynnar i Södergatan (figur 4). Schaktet var ca 7 meter långt i öst-västlig riktning och ca 2,4 meter brett, med en utvidgning i nordväst in mot Åhlénsfastigheten. Det största schaktdjupet, 1,75 meter under den nuvarande marknivån (ca 2,05 m ö.h.), uppmättes i utvidgningen in mot Åhlénsfastigheten. Schaktet var ca 20 m 2 stort. Då merparten av schaktet låg i tidigare grävda ledningsschakt fanns där i princip endast omrörda recenta massor, med undantag för den nordöstra delen av schaktet (figur 5). Här framkom, mellan 1,15 och 1,45 meter under den nuvarande marknivån (ca 2,65 2,35 m ö.h.) ett gråbrunt, något gödsligt lager med inslag av organiskt material och tegelkross. Mot botten av schaktet var lagret torvaktigt, vilket antyder en tidigare fuktig miljö. I lagret fanns en medeltida takpanna och en skärva från ett kärl av typen yngre rödgods. Skärvan är dock för liten för att kunna dateras. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029 7

N 0 4 m Figur 5. Schakt 1 i Per Weijersgatan. Det skrafferade området visar var det fanns orörda kulturlager, mellan 1,15 och 1,45 meter under den nuvarande marknivån. Skala 1:100. SCHAKT 2 Nästa schakt grävdes ca 9 meter väster om schakt 1 (se figur 4). Schaktet var ca 6 meter långt, 1,3 meter brett, ca 1,35 meter djupt, och sträckte sig i princip från den norra trottoarkanten till fastigheten söder om Per Weijersgatan. Schaktet var ca 8 m 2 stort. Då merparten av schaktet låg i tidigare grävda ledningsschakt fanns där i princip enbart omrörda recenta massor. I den sydvästra schaktkanten, ca 0,9 meter under den nuvarande marknivån, fanns dock antydan till ett något gödsligt kulturlager. SCHAKT 3 Detta schakt var placerat ca 33 meter väster om schakt 2, och ca 50 meter väster om Södergatan (se figur 4). Schaktet var ca 5 meter långt, 1,35 meter brett och sträckte sig nästan från den norra trottoarkanten till fastigheten söder om Per Weijersgatan. Schaktet var ca 7 m 2 stort. Närmast fastigheten var schaktdjupet ca 1,3 meter, för att minska successivt till 0,8 meter i den norra delen av schaktet. Då en stor järnplåt täckte den norra delen av schaktet gick det inte att utföra en arkeologisk dokumentation här. Den norra delen av schaktet kan delvis ha igenfyllts relativt snart efter upptagandet. Det konstaterades dock att schaktet till största delen upptogs av tidigare ledningsdragningar, och därför merendels utgjordes av recenta utfyllnadsmassor. Närmast fastigheten framkom en tegelmur av gula och röda tegelstenar, vilka inte var av medeltida mått. Muren var minst 0,4 meter hög och 1 meter bred. Tegelmuren skjuter ut ca 0,25 meter från fastigheten. Framför muren fanns ett koppel av rör och ledningar, vilket gjorde det svårt att kontrollera relationen mellan den nuvarande fastigheten och tegelmuren. Det verkade dock som att fastigheten vilar på tegelmuren, vilket innebär att den antingen är äldre än fastigheten, eller är en tegelgrund till denna. Det mest sannolika är att tegelmuren är en rest av en äldre byggnad, möjligtvis från 17- eller 1800-talen. 8 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029

Figur 6. Schakt 3. Tegelmur framför, och under fastigheten Söderport 8 i den södra delen av Per Weijersgatan. Foto: Lars Jönsson, Malmö museer. SCHAKT 4 Schakt 4 var beläget ca 39 meter väster om schakt 3, drygt 20 meter öster om korsningen Per Weijersgatan Hjulhamnsgatan. Schaktet, vilket var placerat i den norra delen av Per Weijersgatan, var ca 8 meter långt i öst-västlig riktning, och 2,5 3,5 meter brett. Schaktet var mellan 1,5 och 1,6 meter djupt. Figur 7. Sektionsritning på lagerbildningen i den nordöstra delen av schakt 4 i Per Weijersgatan. 1. Moderna utfyllnadsmassor. 2. Vit sjösand (gatunivå?). 3. Gråbrun, grovkornig sand (gatunivå?). 4. Brungrått gödsligt lager med inslag av kolprickar, tegelkross, taktegel och djurben. 5. Mörkbrunt, smetigt lager. 6. Vitblå sjösand. 7. Mörkbrunt, fett och gödsligt lager med inslag av träpinnar. 8. Gråbrunt, relativt smetigt och gödsligt lager med kol- och tegelprickar. Skala 1:20. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029 9

I den norra delen av schaktet gjordes två mindre utvidgningar; där den västra av dessa var 1,5 x 1,4 meter stor, medan den östra var 1,3 x 1,0 meter stor. Detta innebär att schaktet var ca 27 m 2 stort. Den västra utvidgningen avslutades f ö vid en befintlig brunn strax framför Åhlénsfastigheten. Stora partier av schaktet hade berörts av äldre ledningsdragningar, varvid merparten av schaktet innehöll recenta utfyllnadsmassor. I den nordöstra delen av schaktet fanns dock partier med intakta kulturlager. Ca 0,4 meter under dagens marknivå (ca 3,75 m ö. h.) framkom två ca 0,1 meter tjocka sandlager (lager 2 och 3). Möjligtvis utgör dessa en, eller två, äldre gatunivåer. Under sandlagren fanns ett ca 0,4 meter tjockt, något gödsligt lager (lager 4). Lagret var inte speciellt homogent, utan gav ett osorterat intryck med relativt mycket raseringsmaterial. I lagret fanns även en skärva från ett kärl av godstypen yngre rödgods, eventuellt med datering till 14 1500-tal. Lagret kan förmodligen tolkas som ett utjämningseller utfyllnadslager inför anläggandet av de ovanliggande sandlagren. Därunder fanns ett ca 0,15 meter tjockt, smetigt och lerigt lager (lager 5), vilket var placerat på ett lager med vitblå sjösand (lager 6). Detta lager utgör sannolikt ännu en äldre gatunivå. Under sandlagret fanns ytterligare två relativt gödsliga lagerbildningar (lager 7 och 8), där lager 7 innehöll organiskt material såsom träpinnar. Båda lagren är förmodligen utfyllnads- eller utjämningslager. I den sydöstra delen av schaktet fanns enbart gråbruna utfyllnadslager, förutom närmast botten, ca 1,5 meter under dagens marknivå (ca 2,25 m ö. h) där ett gödsligt kulturlager framkom. I lagret grävdes ett 0,35 meter djupt hål utan att den ursprungliga marknivån påträffades. Detta innebär att underlaget ligger mer än 1,85 meter under dagens marknivå, dvs. under ca 1,90 m ö. h. Även i det nordvästra hörnet av schaktet fanns sporadiska lämningar av opåverkade kulturlager. Dessa var till sin karaktär likartade de lager som framkom närmast botten i den nordöstra delen av schaktet (se figur 7). N 0 4 m Figur 8. Schakt 4 i Per Weijersgatan. De skrafferade områdena visar var det fanns orörda kulturlager. Den heldragna tjocka linjen markerar platsen för en upprättad sektionsritning (se figur 7). Skala 1:100. 10 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029

SCHAKT 5 Schakt 5 var beläget ca 13 meter väster om platsen där Hjulhamnsgatan utmynnar i Per Weijersgatan. Schaktet, vilket var placerat i den norra delen av Per Weijersgatan, var ca 25 m 2 stort, och 1,3 och 1,7 meter djupt. Den nordöstra delen av schaktet sträckte sig fram till fastigheten norr om av Per Weijersgatan. Merparten av schaktet berörde äldre ledningsdragningar, varvid schaktet merendels innehöll recenta utfyllnadsmassor. I botten av schaktet, under de befintliga ledningarna, ca 3,3 m ö.h., fanns dock ett mörkgrått, torvigt lager. Detta observerades mellan 1,3 och 1,7 meter under den nuvarande marknivån. I den östra delen av schaktet hade ca 0,4 meter av lagret schaktats bort. Lagret motsvaras sannolikt av lager 7 och 8 enligt den upprättade sektionsritningen för schakt 4 (se figur 7). N 0 4 m Figur 9. Schakt 5 i Per Weijersgatan. I den östra delen av schaktet (öster om streckad linje) var schaktdjupet 1,7 meter. Väster därom var schakdjupet ca 1,3 meter. SCHAKT 6 Schakt 6 grävdes från hörnet Per Weijersgatan Engelbrektsgatan fram till den västra avslutningen av schakt 5 (se figur 4). Schaktet var 28 meter långt. Merparten av schaktet var 1,3 meter brett, förutom de sista fyra metrarna i den västra delen av schaktet, där bredden var ca 1,5 meter. Schaktdjupet varierade mellan 1,3 och 1,7 meter. I schaktet fanns en mängd moderna ledningar och VA-rör, vilket innebar att schaktet enbart innehöll recenta massor. Merparten av schaktet följde enbart en modern VA-ledning. Utvärdering Även om schakten merendels berörde moderna ledningsdragningar och VA-rör, fanns det även ytor med intakta kulturlager. I några av schakten, under befintliga ledningar, ca 1,3 1,7 meter under dagens marknivå, fanns torvaktiga lagerbildningar. Tidigare arkeologiska observationer i Malmös gator har påvisat upptill 2 meter tjocka kulturlager. Detta innebär att det fortfarande kan finns kulturlager och andra arkeologiska lämningar under den nivå som kunde iakttagas i schakten. Fortsatt exploatering i Per Weijersgatan bör dessa således ske under antikvarisk kontroll. MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029 11

Projektorganisation och kvalitetssäkring Den arkeologiska undersökningen i Per Weijersgatan bedrevs inom Arkeologienheten på Malmö Museer. Enhetschef och ansvarig för den arkeologiska verksamheten var Per Sarnäs. Raimond Thörn var projektledare och ansvarade för projektets genomförande och vetenskapliga kvalitet, samt kontakter med Länsstyrelse och uppdragsgivare. Petter Linde var ansvarig för digital utrustning, upprättandet av Intrasis-projekt samt för det digitala arkivet. Platschefen Lars Jönsson svarade för att genomförandeplanen och målsättningarna i undersökningsplanen efterlevdes, ansvarade för arbetsplatsen, samt för rapportarbetet. Referenser Litteratur Andersson, C. 1986. Lager för lager. Malmöya. Glimtar ur historien. Nr 4. En presentation av fyndmaterialet från Kv. Söderport, s. 6 10. Andersson-Koverberg, C. 1982. Invid Söderport. Malmöya. Glimtar ur historien. Nr 2. Malmö, s. 4 13. Bender, B. 1999. Gator i Malmö. Gator, parker och stadsdelar i Malmö från 1300-talet till vår tid. Malmö: Bäcklunds Boktryckeri. Billberg, I. 1993. Det reglerade marknadsområdet. Elbogen 1993. Malmö fornminnesförenings årsskrift 1993. Malmö, s. 116 127. Heimer, O. m.fl. 2007. Det äldre gatunätet i Malmö. Dokumentation i samband med schaktningsövervakning i Södergatan, Skomakaregatan, Per Weijersgatan och Baltzarsgatan. RAÄ 20, Malmö stad, Skåne län. Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning. Malmö Kulturmiljö. Enheten för Arkeologi, Rapport 2007:064. Ljungberg, L. 1960. Gatunamnen i Malmö. Malmö. Rosborn, S., 1984. Malmö. Den medeltida staden och dess omland. Riksantikvarieämbetet och Statens Historiska Museer Rapport Medeltidsstaden 67. Stockholm. Opublicerat material Carlberg-Kriig, A. 2002. Fastighet/gata: Engelbrektsgatan/Gråbrödersgatan. Arkeologisk förundersökning i form av schaktövervakning. MK 70. Arkiv nr G 009:10. Nyberg, T. 1984. Arkeologisk dokumentation. Per Weijersgatan, Malmö. Maj 1984. MHM 6752. Arkiv nr G 52:01. Persson, G. 1986. Antikvarisk kontroll. Per Weijersgatan. Juni 1986. MHM 6930. Arkiv nr G 52:02. 12 MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029

Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens diarienummer...431-22528-09 Malmö Museers diarienummer... KN-KFÖ 2009/1311 731 Inventarienummer... MMA 11 Arkivnummer... G52:6 Län...Skåne Kommun... Malmö Socken... Malmö stad Gata...Per Weijersgatan RAÄ-nummer... Malmö nr 20:1 Ekonomiska kartans blad...malmö 2C:23 Koordinatsystem... RT 90 2,5 gon V X koordinat...6167480 Y koordinat...1322700 M ö.h.... 4,6 2,25 Fältarbetstid...2009-04-22 06-15 Antal arbetsdagar...8 Antal arkeologtimmar... 23 Exploateringsyta... 122 m 2 Undersökningsområde... 122 m 2 Undersökt yta... 122 m 2 Platschef... Lars Jönsson Uppdragsgivare...VA-Syd Tidigare undersökningar... MHM 6752; MHM 6930; MHM 12531; MK 70 Kostnader, arkeologi Fältarbete:...16 100 kr Rapport:...25 200 kr Analyser:...0 kr Övrigt:... 2 220 kr Summa, faktisk:...43 520 kr Summa, beslutad:...löpande räkning MALMÖ MUSEER ARKEOLOGIENHETEN RAPPORT 2009:029 13