Äldre portgång I detta schakt konstaterades det att Stadshuset ursprungligen haft fem portar mot torget. Här fanns en portgång in till innergården som symmetriskt motsvarade porten in till stadshusgången. Porten sattes igen i början av 1800-talet när den östra längan uppfördes på stadshusgården. rkeologiska undersökningar Stadshuset och övriga kvarteret ligger inom Fornlämning Göteborg 216. Det är stadens största fornlämning och består av stadslager och befästningslämningar från 1600- och 1700-talens Göteborg, där även Haga ingår. rkeologiska förundersökningar görs av redan kända fornlämningar. Syftet är oftast att avgöra hur omfattande forn lämningen är och för att uppskatta dess vetenskapliga potential och kulturhistoriska värde. Förundersökningen kan även göras för att avgränsa fornlämningen för att undvika intrång. Kulturminneslagen reglerar hanteringen av våra fornlämningar och det är Länsstyrelsen som beslutar om förundersökning eller slutundersökning behöver göras och i så fall i vilken omfattning. Delar av en vitglaserad kakelugn, förmodligen från 1800-talet, hittad i Stadshuset. Här syns ett infäste för ett skjutreglage för att stänga en kraftigare trä- eller järndörr som hittats i schaktet. Kan detta vara rester efter de arrestrum eller fängelseceller som omtalas i källorna?
ebyggelse från före 1746 Här påträffades lämningar efter en mindre knuttimrad byggnad. Närmast byggnaden har en kullerstensbeläggning lagts. Kullerstenen är sannolikt en rest efter en äldre innergård alternativt portgång från torget. Stenbeläggningen har avgrävts i samband med uppförandet av nuvarande stadshusgång. Gången grundlades efter branden 1746 vilket alltså betyder att innergården med bebyggelse kan dateras till före branden. Virke från schaktet är för tillfället under dendrokronologisk analys*, vilket förhoppningsvis ska ge närmare ledtrådar om åldern. Vad letar vi efter? I örsenkvarteret har den centrala frågan varit vad som finns under de nuvarande byggnaderna och hur långt tillbaka lämningarna sträcker sig. Kvarteret har sedan stadens grundläggning varit en del av centrala Göteborg och husen har genom åren varit bostäder för köpmän, ämbetsmän, militärer och biskopar. Här har legat stadshus, militära byggnader, fängelser, odlingar och köpmannabodar. Mycket information om kvarteret och vad som funnits här har gått förlorad genom de stadsbränder som härjade staden under 1600- och 1700-talen, exempelvis är ritningarna över det fängelse som om nämns i ett antal källor förlorade. En arkeologisk undersökning kan hitta spåren efter sådana försvunna byggnader och därmed öka kunskapen om hur det gamla Göteborg var uppbyggt och fungerade. *) Dendrokronologisk analys är en metod att datera trä genom att mäta årsringarnas tjocklek. Vid lyckat utfall får man fällningsåret på det träd virket är gjort av. Kritpipsskaft, en skärva ostindiskt porslin, skärvor av glaserat yngre rödgods samt flintgods hittade i stadshusgången. Här syns kullerstensbeläggningen som troligen är en äldre innergård eller kanske en gammal portgång.
Lämningar efter de första göteborgarna I det andra schaktet som grävdes på stadshusgården hittade vi på ungefär 1 meters djup vad vi tror varit fundament till en tidigare enklare byggnad i form av stora flata stenar som låg i nord-sydlig riktning. Runt dessa fanns en koncentration av tegel och bruk. På samma nivå fanns även en stenläggning med en ränna som även den löper i nord-sydlig riktning. Stenläggningens östra kant är mycket rak och ligger mot denna enklare byggnad. Vi kom även fram till att Stadshusets grundmur är putsad ner till cirka 1 meter under nuvarande jordmån, vilket tyder på att den förmodligen legat ovan mark ner till detta djup tidigare. Även några murkna plankor hittades som vi tagit dendrokronologiska prover* på för att få fram en ungefärlig tidsperiod då träden fälldes. På 2 meters djup hittade vi ytterligare en stenläggning som låg direkt på lera och på denna stenläggning låg en kraftig ekbjälke i samma riktning som Stadshuset, ungefär 20 cm från grundmuren. Den var kraftigt svedd på ena sidan och har blivit dendrodaterad till cirka 1632. En med göteborgsmått mycket tidig datering som visar på lämningar efter de första göteborgarna. Insamling och provtagning Det arkeologerna tittar efter under grävningsarbetet är förändringar i jorden, om nya typer av föremål dyker upp och även rester av tidigare bebyggelse såsom trä-, tegel- eller stenkonstruktioner. Vi samlar in de föremål vi hittar, till exempel porslins- eller keramikskärvor, glas bitar och gammalt matavfall som ben och musslor. Jordprover tas för att titta efter spår av exempelvis fröer, och träprover av trästockar och golvbjälklag för att analysera fällningsår och därmed datera specifika lämningar. Lämningarna ligger så djupt ner som tre meter under golvnivån och schakten blir därmed relativt djupa. Påträffar vi den ursprungliga markhorisonten vet vi att det inte finns mera lämningar därunder. Den ursprungliga markhorisonten består av homogen torv och är en rest efter de strandängar som Göteborg en gång byggdes på. *) Dendrokronologisk analys är en metod att datera trä genom att mäta årsringarnas tjocklek. Vid lyckat utfall får man fällningsåret på det träd virket är gjort av. Skärvor från buteljer och bitar av djurben matavfall hittade på stadshusgården. Här syns grundmuren till Stadshuset och en ekbjälke vars fällningsår daterats till cirka år 1632, vilket är en väldigt tidig datering för att vara i Göteborg.
Kakelugnspussel Det tredje schaktet som grävdes på stadshusgården hade i sin södra del en grävd fördjupning som innehöll raseringsmaterial samt fragment av tre olika kakelugnar. En av dem är en svart kakelugn i barock stil där det finns en möjlighet att alla delar finns kvar på gården. I schaktet påträffades även delar av en stänkmålad kakelugn i gult och svart/brunt och en blå/vit fajanskakelugn. Den svarta kakelugnen är från 1600-talet och de andra sannolikt från 1700-talet. Möjligen härrör kakelugnarna från Stadshusets föregångare och kasserades efter branden 1746. Vid saneringsarbetet efteråt kan de sedan ha hamnat på innergården som utfyllnad. Här finns en mycket ovanlig möjlighet att kunna sätta ihop en hel kakelugn från 1600-talet. Det finns bara enstaka intakta ugnar från denna tid bevarade i Sverige. Utmaningar under grävningsarbetet Vad som behöver göras under en arkeologisk undersökning är väldigt olika beroende på vilken miljö man gräver i, och detsamma gäller risker och problem man kan stöta på. I örsenkvarteret har vi behövt hålla koll på asbest och andra olika miljöfarliga ämnen som funnits i golv och under marken. När sådana har dykt upp har entreprenören kallat in experter som tagit hand om problemet. tt ta sig ner under marken i Göteborg innebär flera olika sorters utmaningar, exempelvis vatten som sipprar in på några ställen och stiger i schakten om det inte pumpas ut. Vi måste också vara försiktiga med själva schaktväggarna och hålla koll så de fortfarande är stabila medan vi arbetar oss nedåt. Delar av kakelugnarna som påträffades på stadshusgården. Den svartglaserade dateras till 1600-talet medan den blåvita kakelugnen i fajans troligen är från 1700-talet. Fajanskakelugnar verkar ha varit mycket ovanliga i Göteborg under denna tid. Här är fördjupningen som hittades i schaktet och som bland annat visade sig innehålla rester av tre kakelugnar.
Hurra, en toalett! I det här schaktet har vi hittat tegelvalv som pelarna från det befintliga huset verkar vila på. Valven vilar i sin tur på murar från ett äldre hus. Konstruktionen är således en okonventionell lösning för att fördela belastningen från den befintliga byggnaden (byggd under sent 1740-tal) ner i den äldre grundläggningen. Den äldre grundläggningen är ännu inte daterad men är som yngst från början av 1700-talet. Sammanlagt har tre tegelmurar som går tvärs över stadshusgången hittats men sannolikt finns det fler. Här har även ett delvis välbevarat trägolv påträffats vilket visat sig blivit utsatt för brand. Sannolikt är det spår efter branden 1746. Inne i rummets hörn påträffades även vad vi har tolkat som resterna av en toalett eller latrin. Resterna utgjordes av ett fyrkantigt hål i golvet med en tunna under vars innehåll starkt talade för att det var just en latrin vi hade att göra med. I vårt dagliga liv kanske vi inte är så lockade av att rota i avfallsplatser och toaletter men sådana är ofta värdefulla informationskällor för arkeologer. Resterna kan ge ledtrådar till hur människorna levde och vad de åt. Sortering och analys När själva grävandet och dokumentationen av arbetet är klart flyttas fynden till magasinen på stadsmuseet där de tvättas och sorteras för att sedan registreras in i en fynddatabas så att de går lättare att analysera. Det är även här som allt material som ska skickas vidare för analyser eller konservering sorteras ut. Det är nu vi kan titta mer noggrant på föremålen för att säkerställa dateringar och ursprung, vilket hjälper oss att förstå hur den historiska göteborgaren levt. På många ting, som till exempel ostindiskt porslin, kan vi göra en preliminär datering redan på plats, men mycket spännande kan också framkomma när man i efterhand tittar närmare på ett föremål och har fått bort några hundra år av lera och smuts ifrån dem. Hank från ett kärl i stengods från Westerwald utanför Köln. Skärvor, ben, delar av trefotsgrytor och blyglaserade skärvor av yngre rödgods hittades i schaktet. randskadat trägolv samt tegelmur och valv. Golvet är äldre än nuvarande stadshus och är troligen från 1600- eller tidigt 1700-tal. Sannolikt brandskadades det i stadsbranden 1746.