Under en dryg månad hösten 2003 var en del av Stortorget i Örebro avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet.

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Under en dryg månad hösten 2003 var en del av Stortorget i Örebro avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet."

Lennart Andreasson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Ett titthål på i Under en dryg månad hösten 2003 var en del av i avstängt. Sydkraft Mälarvärme AB skulle lägga om fjärrvärmenätet. Från början var det planerat som ett omfattande arbete med stora ingrepp i såväl dagens torg- som gatumark. Efterhand ändrades projektet på att man försökte följa befintliga fjärrvärmeledningar. I ny sträckning återstod ett knappt 40 meter långt och upp till 1,5-2 meter brett avsnitt räknat från Köpmangatan och österut. Här var schaktet redan grävt ned till arkeologiskt känslig nivå, det vill säga kulturlager från gårdagens. Sydkraft Mälarvärme AB valde nu att skjuta alla de planerade arbetena på framtiden. Några nya fjärrvärmeledningar kom således inte på plats. Stenläggningen på rivs upp. Kontakt RAÄ UV Mitt tel: e-post: uvmitt@raa.se 16:06:57]

I ny sträckning återstod ett knappt 40 meter långt och upp till 1,5-2 meter brett avsnitt räknat från Köpmangatan och österut.

2 Den äldsta urkunden för namnet utgörs av ett gåvobrev till klostret i Riseberga utfärdat av jarlen Birger Brosa i slutet av 1100-talet. Donationen omfattade bland annat en gård nära eller i, "Villam quandam iuxta Horebro". Det finns ingenting som tyder på att vid den här tiden skulle ha hyst någon omfat-tande bebyggelse och platsen kunde heller ännu inte ses som en centralort. Från kunga-maktens sida kan under 1200-talets senare hälft spåras ett ökat intresse för orten genom ett flertal brev. Senast från år 1260 bör betraktas som en centralort och stadsbildningsprocessen var mer eller mindre fullbordad vid slutet av århundradet. i ligger på östsluttningen av den grusås som löper genom staden. Torget är långsmalt och följer tre kvarter samt korsas av Köpmangatan och Kungsgatan. Fram till mitten av 1800-talet täckte torget bara det övre partiet, avsnittet mellan nuvarande Drottninggatan och Köpmangatan, som ansluter Sankt Nikolai kyrka. Här syns stenar till en husgrund. Brandlagret är förmodligen från 1854 års stadsbrand. I bakgrunden skymtar en kvarnsten. Sankt Nikolai kyrkaär i sina äldsta delar från slutet av 1200-talet. Den nedre delen av åssluttningen utgjordes främst av kvartersmark och har delvis varit detta sedan medeltid. År 1854 slog den röde hanen till med förödande kraft mot stadens södra kvarter. Därefter upprättades en ny stadsplan som egentligen byggde på ett förslag från mitten av 1600-talet. Nu var det ett linjärt stadsmönster som växte fram och dagens gator i centrum ligger i ganska stor utsträckning helt eller delvis förskjutna jämfört med den medeltida stadsplanen. Vi vet också att området kring åskrönet bebotts under förhistorisk tid. I kvarteret där rådhuset ligger hittades under 1980-talet exempelvis en grav från yngre järnålder. Detta är den arkeologiska bakgrund man har att ta ställning till för vad som kan finnas under. Gårdsbeläggning med ränna. 16:07:02]

Det finns ingenting som tyder på att vid den här tiden skulle ha hyst någon omfat-tande bebyggelse och platsen kunde heller ännu inte ses som en centralort.

3 16:07:02]

4 Det schakt som grävdes gav intressant arkeologisk information. Utmed en knappt 30 meter lång sträcka hittade vi välbevarade kulturlager från mitten av 1800-talet och ned i medeltid. I det övre skiktet fanns sotiga och träkolsbemängda lager som förmodligen kan kopplas till 1854 års stadsbrand. Vi fann också husgrunder och stensatta gårdsplaner som bör representera och 1800-talen. Minst en källare grävde vi oss igenom. Den var nu fylld med sten och kan ha haft ett välvt tegeltak (tunnvalv). I den östra delen av schaktet var vi nere ungefär 2,5 meter under dagens torgbeläggning och ändå nåddes inte orörd mark. I schaktväggen stack det ut stockar, som i sig hade kapats sekundärt på platsen någon gång under århundradenas lopp, som vi bedömde höra till en byggnad/konstruktion från 1600-talet. Ett raskt snitt med motorsåg visade på en kärnfrisk trästock som nu skickats för dendrokronologisk analys. För ytterligare dateringar tog vi ut träkol från ett par brandlager. Här kommer den så kallade 14C-metoden att användas. Det var sparsamt med fynd men det beror främst på att vi arbetade med relativt moderna lager och inte kom ned på djupet. Där kulturlagren tittade fram plockade vi exempelvis en del keramikskärvor, fönster- och buteljglas, delar av kritpipor, järnföremål och djurben. Materialet kan som äldst föras till talet. Schaktet på uppmärksammades hårt av media (tv och tidningar). Det väckte en intensiv debatt från både allmänheten och kommun. Många uttryck passerade revy och fokuseringen låg på att man missade en viktig pusselbit av stadens historia om inte den arkeologiska undersökningen fullföljdes. Så blev inte fallet. När fjärrvärmeprojektet stoppades bestämde Länsstyrelsen i län att undersökningen skulle avbrytas och Detalj av träkonstruktionen, preliminärt från 1600-tal. Olof Pettersson dokumenterar en raserad källare. 16:07:07]

Vi fann också husgrunder och stensatta gårdsplaner som bör representera 1700- och 1800-talen. Minst en källare grävde vi oss igenom.

5 kulturlagren täckas över. Vi fick dock möjlighet att dokumentera de frilagda partierna men inte att gräva vidare på djupet. Övertäckningen av kulturlagren har inletts. Nästa steg blev att få fram ett lämpligt material att täcka över kulturlagren med. Slutligen fastnade vi för lera och den tredje oktober rensades schaktet upp från ölburkar, godispåsar, plastkassar och löv. En duk av textil rullades ut i botten och på denna lades ett lager med lera, cirka 0,2-0,5 meter tjockt, och därpå ett nytt textilskikt. Den arkeologiska delen av uppdraget var avslutad. Efter ytterligare några dagars arbete var schaktet fyllt upp till markytan och därmed var locket på plats. Här sågas det så att träflisen yr. 16:07:07]

Slutligen fastnade vi för lera och den tredje oktober rensades schaktet upp från ölburkar, godispåsar, plastkassar och löv.

Relevanta dokument

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21

Riseberga 2004. Gravar skadades i samband med renovering. Kontakt. Utgrävning vid Riseberga kloster 2004. Startsida Klostret Loggbok 2010-01-21 2010-01-21 Gravar skadades i samband med renovering Under sommaren har Riseberga klosterruin renoverats. På uppdrag av länsstyrelsen lagas murarnas spruckna fogar och murkrönen täcks av skyddande torv