Grap Dagvattenutredning för Fyrklövern, Ekebo i Upplands Väsby, Stena Fastigheter

Grap Dagvattenutredning för Fyrklövern, Ekebo i Upplands Väsby, Stena Fastigheter Geosigma AB Maj 2017

Uppdragsledare: Linda Boyle Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 37 604516 Beställare: Ebab Beställares referens: Eva Andersson Titel och eventuell undertitel: Dagvattenutredning för Fyrklövern, Ekebo i Upplands Väsby, Stena Fastigheter Författad av: Per Askling Reviderad av: Carolina Åckander Datum: 2014-10-24 Datum: 2017-05-08 Granskad av: Frida Hammar Datum: 2017-05-08 GEOSIGMA AB www.geosigma.se geosigma@geosigma.se Bankgiro: 5331-7020 PlusGiro: 417 14 72-6 Org.nr: 556412-7735 Uppsala Postadress Box 894, 751 08 Uppsala Besöksadress S:t Persgatan 6 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Teknik & Innovation Seminariegatan 33 752 28 Uppsala Tel: 010-482 88 00 Göteborg Stora Badhusgatan 18-20 411 21 Göteborg Tel: 010-482 88 00 Stockholm Sankt Eriksgatan 113 113 43 Stockholm Tel: 010-482 88 00 2

Innehåll 1 Uppdraget... 5 1.1 Bakgrund... 5 1.2 Allmänt om dagvatten... 5 1.3 Syfte... 5 2 Material och metoder... 7 2.1 Material och datainsamling... 7 2.2 Platsbesök i utredningsområdet... 7 2.3 Flödesberäkningar... 10 2.4 Föroreningsberäkningar... 10 3 Utredningsområdets förutsättningar... 11 3.1 Bebyggelse och infrastruktur Befintlig och planerad... 11 3.1.1 Befintlig bebyggelse och infrastruktur... 11 3.1.2 Planerad bebyggelse och infrastruktur... 12 3.2 Topografi... 13 3.2.1 Avrinning... 13 3.3 Geologi... 15 3.3.1 Grundvatten... 15 3.3.2 Jordarter... 15 3.4 Dagvattenhantering Befintlig... 17 3.5 Recipient miljökvalitetsnormer (MKN)... 18 3.6 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning... 19 3.6.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark/tomtmark... 20 3.6.2 Vattenskyddsområde... 20 4 Beräkningar... 24 4.1 Flöden... 24 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym... 25 4.3 Föroreningsbelastning... 26 5 Dagvattenhantering... 28 5.1 Förslag till framtida dagvattenhantering... 28 5.1.1 Takyta... 29 5.1.2 Körbar yta för bil- och cykeltrafik... 30 5.1.3 Plattsättning... 30 3

5.1.4 Parkering med gräsbetong (gräsarmering)... 30 5.1.5 Privat uteplats... 31 5.1.6 Grönytor, lekplats och odlingsområde... 31 5.1.7 Sophantering... 31 5.2 Dagvattenlösningar... 31 5.2.1 Infiltrationsstråk och svackdike... 31 5.2.2 Regnbädd... 32 5.2.3 Multifunktionella ytor... 34 5.2.4 Makadamdike och makadammagasin... 35 6 Referenser... 37 4

1 Uppdraget 1.1 Bakgrund Ebab har gett Geosigma AB i uppdrag att utföra en dagvattenutredning för ett område vid Fyrklövern, Ekebo söder om Mälarvägen i Upplands Väsby som ska bebyggas av Stena fastigheter. Det aktuella planområdet kan ses på översiktskarta i Figur 1-1. 1.2 Allmänt om dagvatten Dagvatten definieras som ett tillfälligt förekommande vatten som avrinner markytan vid regn och snösmältning. Generellt är ytavrinningens flöde och föroreningshalt kopplad till markanvändningen i ett område. Främst är det dagvatten från industriområden, vägar och parkeringsytor som innehåller föroreningar. Exploatering av ett tidigare grönområde leder till större areal av hårdgjorda ytor och det är därför viktigt att i ett tidigt skede utreda vilka konsekvenser detta har på dagvattensituationen. Vid lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD) används dagvattenlösningar som efterliknar vattnets naturliga kretslopp, såsom infiltration i mark, i stället för att leda bort dagvattnet i konventionella ledningar. På så sätt minskas mängden dagvatten som behöver tas omhand i dagvattennätet och det sker en naturlig rening av dagvattnet. 1.3 Syfte Syftet med denna utredning är att klargöra vilka konsekvenser den avsedda exploateringen kan ha för dagvattenflöden från utredningsområdet och hur detta kan påverka övriga delar av planområdet och dess recipienter. Den planerade exploateringen av Fyrklövern, Ekebo innebär att det kommer att bli en omfördelning av de hårdgjorda ytorna. Valet av beläggningsmaterial på ytorna i utredningsområdet avgör om dagvattenflödet från utredningsområdet kommer att minska eller öka efter exploateringen. Ett ökat dagvattenflöde kan medföra en ökad flödesbelastning på det kommunala dagvattensystemet som kan leda till bräddning av obehandlat spill- och dagvatten. Det är ur det perspektivet viktigt att dagvatten från hårdgjorda ytor, såsom tak och parkering, tas omhand inom området i den utsträckning det är möjligt. Utredningen syftar också till att bedöma förutsättningarna för lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD), genom infiltration eller fördröjning, samt att utifrån flödesberäkningar definiera nödvändig fördröjningsvolym för utredningsområdet. Bedömningen grundar sig på de lokala markförhållandena, dimensionerande dagvattenflöden, samt dagvattnets föroreningsgrad. Dagvattenhanteringen ska ske i enlighet med Upplands Väsby kommuns kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern, Ekebo och utgångspunkten är att den nuvarande vattenbalansen ska upprätthållas vilket innebär att exploateringen inte ska leda till en ökad belastning på det kommunala dagvattennätet. Ebabs målsättning är att belastningen på det kommunala dagvattennätet ska minska totalt sett från deras fastigheter söder om Mälarvägen. 5

Figur 1-1. Översiktskarta över planområdet Fyrklövern, Ekebo med omgivning (Upplands Väsby kommun). Det ungefärliga läget på planområdet är markerat med en röd polygon. 6

2 Material och metoder 2.1 Material och datainsamling Det insamlade bakgrundsmaterial och data som har använts för att genomföra denna utredning är bland annat: Grundkarta med höjddata (erhållet från beställare) Ledningskartor (erhållet från beställare) COWI, Stena Fastigheter, Kv Fyrklövern, Upplands Väsby, Planerade byggnader, Geoteknisk undersökning, Projekteringsunderlag, Markteknisk Undersökningsrapport/Geoteknik (MUR/Geo), Uppdrag nr A057786, 2014-09-30 COWI, Stena Fastigheter, Kv Fyrklövern, Upplands Väsby, PM Geoteknik, Projektnr. A057786, 2014-10-06 Oxunda Vattensamverkan, Dagvatten i Oxundaåns avrinningsområde policy, råd och riktlinjer, Policy september 2001, Bilaga maj 2007 SGU, Jordarts- och jorddjupskarta framtagna med SGUs kartgenerator Ebab, 170428 Fyrklövern, Ekebo; Situationsplan våningsantal, 2017-04-28. Structor, Fyrklövern, PM Dagvatten, 2014-05-19 Upplands Väsby kommun, Dagvattenhantering inom skyddsområdet för grundvattentäkt kompletterande principer och vägledning vid fysisk planering, 2008-06-11 Upplands Väsby kommun, Detaljplan för Fyrklövern 1-allmän platsmark i Upplands Väsby kommun, Planbeskrivning, Samrådshandling, mars 2013 Upplands Väsby kommun, Kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern, Ekebo, 2014-05-22*. WSP, Rapport Dagvattenutredning Fyrklövern, 2013-01-30 *Vid revidering av rapporten 2017 har vissa styrande dokument och underlagsmaterial uppdateras och i den reviderade rapporten har Svenskt vattens standard P110 använts istället för P90 som var gällande när kravspecifikationen upprättades. 2.2 Platsbesök i utredningsområdet Ett platsbesök genomfördes den 8 oktober 2014. Utredningsområdet är flackt och marken är till stor del hårdgjort genom en stor asfalterad central parkeringsplats med få gatubrunnar, flera garagelängor, en asfalterad uppställningsplats, asfalterade bilvägar och asfalterade gång- och cykelvägar, se exempel i figur 2-1 och figur 2-2. I övrigt består utredningsområdet av gräsytor med träd. Det hade regnat före platsbesöket och vattensamlingar fanns på flera platser inom utredningsområdet, vilket ger ett intryck av att dagvattenhanteringen inte fungerar helt tillfredsställande i dagsläget, se figur 2-3 och figur 2-4. 7

Figur 2-1. Central parkeringsplats, bilväg och garagelängor (Fotografi 2014-10-08). Figur 2-2. Central parkeringsplats med en gatubrunn (Fotografi 2014-10-08). 8

Figur 2-3. Uppställningsplats (Fotografi 2014-10-08). Figur 2-4. Gräsytor, träd, gång- och cykelväg med vattensamling efter regn, bilväg och garagelängor (Fotografi 2014-10-08). 9

2.3 Flödesberäkningar Dagvattenflöden för delområden med olika markanvändning har beräknats med rationella metoden enligt sambandet: Q dim = i(t r ) φ A f (Ekvation 1) där Qdim är flödet (liter/sekund) från ett delområde med en viss markanvändning. i är regnintensiteten (liter/sekund hektar) för ett dimensionerande regn med en viss återkomsttid och beror på tr som är regnets varaktighet, vilket är lika med områdets rinntid. φ är den andel av nederbörden som rinner av som dagvatten för rådande markförhållanden och dimensionerande regnintensitet. Avrinningskoefficienter för olika markanvändningskategorier har tagits från Svenskt Vattens publikation P110. A är den totala arean (hektar) för det aktuella delområdet. Arealerna för områdena med olika markanvändningstyper före och efter detaljplanens implementering har beräknats i ArcGIS utifrån ortofoto och plankartor i dwg-format. f är en ansatt klimatfaktor, Svenskt Vatten P110 rekommenderar att klimatfaktor 1,25 används för nederbörd med kortare varaktighet än 60 minuter och 1,2 för regn med längre varaktighet, oavsett område i Sverige. Klimatfaktorn har i detta fall därför satts till 1,25. Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning beräknas för 2- och 10- årsregn med 10 minuters varaktighet, enligt Kravspecifikation för dagvattenutredning för kvartersmark Fyrklövern, Ekebo, Upplands Väsby kommun, 2014-05-22. Även beräkningar för 20-årsregn med 10 minuters varaktighet har tagit med enligt Svenskt vattens standard P110. 2.4 Föroreningsberäkningar Beräkningar av föroreningsbelastning i dagvattnet baseras på schablonhalter som har hämtats från modellverktyget StormTac. Schablonhalterna är framtagna inom ramen för olika forskningsprojekt och längre utredningar och bygger på långa mätserier från olika typer av markanvändningsområden (Larm, 2000). Halterna av olika ämnen kan momentant dock variera kraftigt beroende på flödet och lokala förhållanden. 10

3 Utredningsområdets förutsättningar Planområdet som innefattar utredningsområdet ligger i Upplands Väsby centrum strax väster om E4 och är omgivet av Mälarvägen i norr, Ekebovägen i öster, befintligt bostadsområde Ekebo i söder och Stallgatan i väster. Ardennergatan går i östra och norra delen av planområdet, se figur 3-1. Figur 3-1. Flygfoto med planområdets ungefärliga läge markerad med en vit polygon (Eniro, 2014). 3.1 Bebyggelse och infrastruktur Befintlig och planerad 3.1.1 Befintlig bebyggelse och infrastruktur Den befintliga bebyggelsen i utredningsområdet består av sju garagelängor och två mindre förrådsbyggnader med en sammanlagd yta på cirka 2 100 m². Centralt i utredningsområdet ligger en asfalterad parkeringsplats med en yta på cirka 2 400 m². Runt parkeringsplatserna går en asfalterad bilväg som ansluter till Ardennergatan, som är den enda bilvägen inom utredningsområdet. Bilvägarnas yta är cirka 5 700 m². Asfalterade gång- och cykelvägar finns i området med en sammanlagd yta på cirka 3 150 m². Resterande är grönytor med gräs och träd på sammanlagt cirka 12 775 m². Se Figur 3-2 för utredningsområdets avgränsning, bebyggelse, infrastruktur och vegetation. Trafikintensiteten på utredningsområdets del av Ardennergatan uppskattas vara låg då den endast leder in till den centrala parkeringsplatsen i bostadsområdet. Trafikintensiteten för Mälarvägen är i nuläget cirka 16 400 fordon/dygn. Om 10 år beräknas trafikintensiteten ha stigit till cirka 23 000 fordon/dygn. 11

I samband med geotekniska fältundersökningar (COWI, 2014) utfördes miljöprovtagning i fyra punkter och miljötekniska laboratorieundersökningar utfördes på prov från tre undersökningspunkter. Vid miljöprovtagningen noterades lukt, färg och konsistens för jordarterna, vilka huvudsakligen bedömdes vara normala för respektive jordart. Några noteringar i samband med miljöprovtagningen: Fyllningsjorden är delvis rostfärgad och innehåller tegelrester i en punkt. I fyllningsjorden har spår av motorolja påträffats, men halterna av alifatiska oljekolväten är lägre än riktvärdena för KM. Asfalt är inte analyserad, men det konstaterades vara mycket tjära i asfalten i två av punkterna. De analyserade föroreningarnas halter ligger under Naturvårdsverkets riktvärden för känslig markanvändning (KM). Den utförda miljöprovtagningen är mycket översiktlig och markföroreningar kan förekomma inom området. Figur 3-2. Flygfoto med utredningsområdets befintliga bebyggelse, infrastruktur och vegetation. 3.1.2 Planerad bebyggelse och infrastruktur Planerad bostadsbebyggelse består av 23 flerfamiljshus i 4 7 våningar, se figur 3-4 (Situationsplan Fyrklövern 170428, Ebab). Mitt i området planeras en lekplats och i norr om denna ett torg. Det planeras en större parkering i områdets västra del och sedan ströparkeringsplatser på ytterligare nio platser inom utredningsområdet. Under ett av bostadshusen planeras ett parkeringsgarage. Sopkärl för återvinning planeras på fem platser. 12

Figur 3-4. Situationsplan Fyrklövern, Ekebo. (Ebab 2017-04-28) Utredningsområdets ytor skall kännas lättillgängliga med så lite som möjligt som begränsar rörligheten. Man skall kunna röra sig obehindrat över hela området. Det planeras för att hårdgjorda ytor endast skall bestå av tak, körbar yta för bil- och cykeltrafik och lite plattsättning vid en entré. Till exempel kommer parkeringsplatserna inte att se ut som traditionella parkeringsplatser med asfalt, utan de kommer att vara belagda med gräsarmering, vilket ger en finare utemiljö med mer grönytor. 3.2 Topografi Utredningsområdet är flackt med en nivåskillnad som varierar ca 2,5 meter inom utredningsområdet. De lägsta marknivåerna finns i den norra delen av utredningsområdet och ligger på runt +10 meter. Den generella lutningen inom utredningsområdet går från söder mot norr, se figur 3-5. Det finns i nuläget inga tydliga lågpunkter eller instängda områden i utredningsområdet som kan komma att orsaka problem avseende dagvattenhanteringen. Dock noterades det vid platsbesöket att regnvatten samlades på flera platser i grunda vattensamlingar på den asfalterade parkeringen och gång- och cykelvägarna. Detta beror på lokala ojämnheter i ytbeläggningen. Väster och öster om utredningsområdet finns det gång- och cykelvägar som går norrut under Mälarvägen respektive österut under Ekebyvägen. Där finns de lägsta punkterna i utredningsområdets närområde, se figur 3-5. Eftersom fyllnadsjord skall schaktas bort bör man i planeringen se till att höjdsättningen i området underlättar dagvattenhanteringen, liksom vid val av ny fyllnadsjord. Koordinatsystemet som används i utredningsområdet är SWEREF 99 18 00, och RH 2000 används som höjdsystem. 3.2.1 Avrinning Det samlade vattenflödet från ett område i naturen kallas avrinning. Avrinningen per ytenhet är ett mått på vattentillgången i området. Storleken på avrinningen beror av nederbördsmängden och av hur mycket vatten som magasineras i området eller avgår till atmosfären genom avdunstning. Avrinningen varierar mycket mellan olika årstider vilket till 13

stor del beror på hur nederbörden magasineras i mark- och grundvatten eller i form av snö. I södra Sverige faller mindre andel av nederbörden som snö. Snösmältningen kan ske under flera perioder vilket tillsammans med regn kan ge hög avrinning vintertid. I södra Sverige är avrinningen låg under sommaren på grund av hög avdunstning. Årsavrinningen kan variera kraftigt från ett år till ett annat vilket främst beror på att nederbörden kan variera mycket mellan åren. Under perioden 1961-2005 var medelavrinningen i Sverige för det våtaste året (2000) cirka 17 l/s km² och för det torraste året (1976) cirka 8 l/s km². För en given yta eller sträcka i ett område kan man bestämma det landområde som bidrar med yt- och/eller grundvatten till ytan/sträckan. Detta landområde kallas för avrinningsområde. Ett avrinningsområde begränsas av en vattendelare som skiljer ett avrinningsområde från ett annat. Avrinningsområdet för ytvatten kan bestämmas med hjälp av topografin. Där man har tunna lager av morän eller blandjordarter följer vanligtvis grundvattenytan topografin ganska väl och den topografiska vattendelaren är en hygglig approximation även för grundvattendelaren. Figur 3-5 visar en generaliserad bild över hur potentiellt ytvatten i utredningsområdet skulle röra sig i terrängen under förutsättning att det inte fanns några avskärmande diken eller andra hinder. Flödesriktningen bygger helt på höjdkurvorna och eftersom området är flackt är de exakta flödesriktningarna osäkra. Den flacka topografin i kombination med jordarterna i utredningsområdet gör det svårt att avgöra strömningsmönstret för grundvattnet inom utredningsområdet. Det finns inga tydliga vattendelare inom utredningsområdet, men den huvudsakliga strömningsriktningen för yt- och grundvatten bedöms vara från söder till norr. 14CW25GW GW1 14CW45GW Figur 3-5. Utredningsområdet (blå linje) med höjdkurvor och ungefärliga flödesriktningar (blå pilar) för ytvatten och grundvatten (om grundvattenytan följer markytans topografi). Placeringar av befintliga grundvattenrör är markerade med svarta cirklar. 14

3.3 Geologi 3.3.1 Grundvatten Grundvattenytan varierar naturligt under året, men också mellan olika år, beroende på bland annat nederbörd och temperatur. När det gäller grundvattnets flödesriktningar finns inga data som kan verifiera denna eller var en eventuell grundvattendelare går. Grundvattendelaren behöver inte följa ytvattendelaren och speciellt gäller detta i sådana mäktiga sediment som det är frågan om här. För att få bättre kunskap om grundvattenförekomst och strömningsriktning för grundvattnet behöver man installera ett antal grundvattenrör och observera grundvattennivåerna i dessa över en längre tid. För att få kunskap om grundvattennivåerna, samt hur de varierar över tiden har två nya grundvattenrör installerats i området under 2014. De nya grundvattenrören är installerade med spetsen i friktionsjorden under leran. Inga uppgifter finns när det gäller det redan befintliga grundvattenröret, men grundvattenrören är funktionstestade med långsam till bra funktion. Placeringen av de två grundvattenrören och det sedan tidigare befintliga grundvattenröret redovisas i Figur 3-5. Grundvattennivåmätningarna i de tre grundvattenrören som utfördes 2014-08-27 och 2014-10-01 motsäger inte att den huvudsakliga grundvattenströmningen sker från söder mot norr. De uppmätta grundvattennivåerna finns i Tabell 3-1. Eftersom lodningarna av grundvattenrören är gjorda under sensommar och tidig höst, sannolikt innan någon betydande grundvattenbildning efter den torra sommarperioden har skett, kan man anta att de uppmätta nivåerna är nära årsminimum. Närheten och kopplingen till ett stort grundvattenmagasin (Stockholmsåsen) innebär troligen att variationerna i grundvattennivåerna är förhållandevis små, något som fortsatta mätningar får utvisa. Tabell 3-1. Uppmätta grundvattennivåer (COWI, 2014) Rör nr Marknivå vid röret Grundvattennivå 2014-08-27 Grundvattennivå 2014-10-01 14CW25GW +10,4 +5,5 +5,4 14CW45GW +11,6 Ej stabiliserats +7,6 GW1 +12,0 (uppskattad) +6,1 +6,9 3.3.2 Jordarter Enligt SGUs jordartskarta i skala 1:50 000 består jordarterna i utredningsområdet av glacial lera och postglacial lera. Utredningsområdet ligger i närheten av Stockholmsåsen, se Figur 3-6. SGUs plankartor visar dock endast jordarterna på ett djup av cirka 0,5 meter. 15

Figur 3-6. Jordarter enligt SGUs jordartskarta i skala 1:50 000 från SGUs Kartgenerator. Utredningsområdets ungefärliga läge är markerat med heldragen svart ellips. Infiltrationskapaciteten för en jord beror bland annat på dess kornstorlek, packningsgrad och markens vattenhalt. När marken är torr är infiltrationskapaciteten som högst för att sedan avta vid ökad mättnadsgrad. Vid helt mättade förhållanden kan infiltrationskapaciteten sättas lika med jordens hydrauliska konduktivitet, KS, dividerat med jordens effektiva porositet, n. I sandiga eller grusiga jordar, som har hög dräneringsförmåga, kan man i allmänhet förvänta sig att mättade eller nära mättade förhållanden aldrig uppkommer nära markytan. Det betyder att jordens infiltrationskapacitet inte avtar särskilt mycket ens under långvariga regn med dimensionerande intensitet. För att marken inte ska översvämmas måste markens infiltrationskapacitet vara så stor att den kan hantera dimensionerande flöden. I Tabell 3-2 nedan anges övergripande infiltrationskapaciteter för olika svenska typjordar. 16

Tabell 3-2. Mättad infiltrationskapacitet för olika jordtyper (VAV, 1983) Jordtyp Infiltrationskapacitet (millimeter/timme) Morän 47 Sand 68 Silt 27 Lera 4 Matjord 25 Enligt geotekniska borrningar i ett 40-tal punkter i utredningsområdet utförda av COWI i augusti 2014 består jordarterna vertikalt i området av fyllningsjord (ner till cirka 0,5 2,5 meter), varvig torrskorpelera och lös lera med inslag av tunna siltskikt (ner till cirka 5 10 meter), och under den lösa leran är det friktionsjord i form av silt, sand, grus och eventuellt morän mellan sand/grus och berg. Jorddjupen i utredningsområdet varierar mellan cirka 13,5 27,5 meter enligt de geotekniska borrningarna. Enligt SGUs jorddjupskarta varierar jorddjupen i området mellan 5 30 meter, se figur 3-7. Figur 3-7. Jorddjup enlig SGUs jorddjupskarta i skala 1:50 000 från SGUs Kartgenerator. Utredningsområdets ungefärliga läge är markerat med heldragen svart ellips. 3.4 Dagvattenhantering Befintlig Dagvattnet i området rinner från söder mot norr och ansluter i Dragonvägen där dagvattnet rinner vidare mot Väsbyån via Ladbrodammen där rening sker. Dagvattenflödet sker i dag utan fördröjning till slutna ledningar och utredningsområdets ledningar belastas av 17

dagvatten från områden söder om utredningsområdet, såsom Ekebo, Stallgatan och Smedby. Dagvatten samlas upp på konventionellt sätt via dagvattenbrunnar till markförlagda ledningar, se figur 3-8. Det finns till exempel i dagsläget totalt 12 dagvattenbrunnar (16 totalt inom utredningsområdet) på det befintliga parkeringsplatsområdet, men vid platsbesöket fanns det ändå vattensamlingar som var avskärmade från dagvattenbrunnarna. Takvatten leds huvudsakligen ner från taken via stuprör. Flödesbelastningen på dagvattensystemet är stor, och en hydraulisk datormodellering av huvudsystemet har genomförts för att få en bättre bild av flödesförhållandena (WSP, 2013). Modellen visar att dämningen är så kraftig redan i nuläget att vatten vid 10-årsregnet stiger över marknivån. Sammanfattningsvis konstaterades att dagvattensystemet förefaller vara överbelastat redan i nuläget i samband med ett 2-årsregn och det finns inte utrymme att leda ytterligare dagvatten till systemet. Åtgärder bör identifieras inom utredningsområdet och inom övriga delar av avrinningsområdet som kan reducera flödesbelastningen på dagvattensystemet. Figur 3-8. Karta över området med befintliga dagvattenledningar (gröna), spillvattenledningar (röda), vattenledningar (blå) och fjärrvärmeledningar (lila). 3.5 Recipient miljökvalitetsnormer (MKN) Utredningsområdet avvattnas via dagvattenanläggningen Ladbrodammen till Väsbyån och Oxundasjön, se figur 3-9. 18

Figur 3-9. Översikt över Oxundasjön (markerad med blå polygon) i förhållande till utredningsområdet vars ungefärliga placering har markerats med blå rektangel. Källa: VISS, 2017-05-04. Statusen på Oxundasjöns vatten är måttlig ekologisk status (2013-11-18) och uppnår ej god kemisk status (2015-08-16). Ekologisk status får inte försämras utan ska på sikt förbättras till miljökvalitetsnormen god status till år 2027. Oxundsjön har bedömts ha problem med övergödning och miljögifter och det är dessa parametrar som måste förbättras för att miljökvalitetsnormen ska uppfyllas. Angående kemisk status ska god kemisk status uppnås med undantag för bromerad difenyleter och kvicksilver och kvicksilverföreningar eftersom det i dagsläget bedöms tekniskt omöjligt att sänka halterna till de nivåer som motsvarar god kemisk status. 3.6 Speciella förutsättningar för val av dagvattenlösning Lokala riktlinjer för tillämpning av gällande lagar har utarbetats i en gemensamt framtagen dagvattenpolicy för kommunerna som berörs av Oxundaåns avrinningsområde och policyn innehåller målformuleringar och riktlinjer för omhändertagande inom allmän platsmark, kvartersmark, samt för trafikerade ytor. Ambitionen är generellt att minimera dagvattenflödet och föroreningsmängderna, prioritera avledning i öppna system, rening av förorenat vatten, samt flödesutjämning. Det finns starka önskemål om att tillämpa Lokalt Omhändertagande av Dagvatten (LOD) och att framhäva dagvattnet i stadsmiljön. Dagvattenpolicyn följer väl de ambitioner som kan formuleras enligt vattendirektivet för att skydda yt- och grundvatten och inte rubba vattenbalanser. 19

Målsättning generellt: förbättra kapaciteten på dagvattennätet till en rimlig nivå avseende kostnad och teknisk möjlighet uppnå reningseffekter genom öppna gräsbevuxna diken, samt rening i skelettjordar skydda grundvattentäkten infiltration av trafikdagvatten får endast ske där lerdjupet är tillräckligt stort för att skydda grundvattenmagasinet i närheten av Stockholmsåsen takdagvatten kan infiltreras allt dagvatten ska fördröjas så mycket som möjligt 3.6.1 Dagvattenhantering inom kvartersmark/tomtmark Riktlinjer för omhändertagande av dagvatten på kvartersmark (Oxunda Vattensamverkan, 2001/2007 och Upplands Väsby kommun, 2012-01-01) är: Kommunerna ska i plan- och bygglovsprocess ställa krav på lokalt omhändertagande av dagvatten. Fastighetsägare i befintliga bebyggelseområden ska uppmanas att utnyttja lokala lösningar Hårdgjorda, icke genomsläppliga ytor ska minimeras Olika former av fördröjningsåtgärder ska sättas in efter möjlighet Punktåtgärder ska vidtas för att minska belastningen på befintliga system Angående parkeringsytor står det i Oxunda Vattensamverkan, 2001/2007 att: För parkeringsytor används ofta tumregeln att avrinnande dagvatten ska tas om hand om ytan är större än 1000 m2 eller antalet p-platser fler än 50. Behov av rening mm avgör vilka åtgärder som bör vidtas. Denna tumregel finns dock inte formellt dokumenterad. Varje kvarter skall alltså redovisa förslag till LOD och några saker att tänka på i planeringen av ett kvarter är att: allt dagvatten ska fördröjas inom fastigheten där så är möjligt bör infiltration utföras fullständig källsortering av dagvatten ska ske, så att inte till exempel rent takdagvattnet ökar volymen på smutsigt vägdagvatten i möjligaste mån infiltreras rent takdagvatten inom fastigheten stuprör mot kvartersmark förses med utkastare så att dagvattnet kan infiltrera gräsytor andelen hårdgjorda ytor minimeras hårdgjorda ytor kan utföras med genomsläpplig gräsarmering gröna sedumtak både tar upp samt fördröjer dagvatten Med hänsyn till klimatförändringar har en klimatfaktor på 1,25 ansatts enligt Svenskt vattens standard P110. 3.6.2 Vattenskyddsområde Länsstyrelsen har fastställt skyddsområde med skyddsföreskrifter för grundvattentäkterna på fastigheterna Hammarby 7:1 och 1:2 i Upplands Väsby kommun. Skyddsområdets omfattning framgår av Figur 3-10. 20

Utredningsområdet ligger i yttre skyddszon för Hammarby vattentäkt (Länsstyrelsens beslut 1981-12-10). Hammarby vattentäkt är en mycket viktig reservvattentäkt för Stor- Stockholms vattenförsörjning. För skyddsområdet gäller speciella skyddsföreskrifter. Länsstyrelsen kan dock medge undantag från föreskrifterna. Nya gemensamma skyddsföreskrifter för ett större skyddsområde inom både Sollentuna och Upplands Väsby, håller på att tas fram. Enligt nu gällande skyddsföreskrifter får större schaktarbeten inte ske till en lägre nivå än en meter över högsta naturliga grundvattenstånd inom den yttre skyddszonen. Pålning ner till lägre nivå bedöms normalt inte innebära någon risk för negativ grundvattenpåverkan om marken inte är förorenad. Vid andra djupa schaktarbeten ska kontakt tas med länsstyrelsen. 21

Figur 3-10. Karta över vattenskyddsområdet från länsstyrelsens beslut 1981-12-10. Utredningsområdets ungefärliga läge är markerat med en röd ellips. 22

Principer för dagvattenhantering inom skyddsområdet enligt Upplands Väsby kommun, Dagvattenhantering inom skyddsområdet för grundvattentäkt kompletterande principer och vägledning vid fysisk planering, 2008-06-11: 1. Den naturliga vattenbalansen ska påverkas så lite som möjligt 2. Förorening av dagvatten ska förhindras 3. Fördröjning ska eftersträvas 4. Miljöpåverkan av dagvattenutsläpp ska begränsas 5. Dagvatten ska utnyttjas som en positiv resurs i samhället Inom skyddsområdet bör gälla: Hårdgjord mark Parkeringsplatser för fler än 10 fordon och annan mark för uppställning av fordon dagvattnet leds efter förbehandling (oljeavskiljning och dylikt) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. Trafikytor (större gator och vägar) Dagvattnet leds efter förbehandling (sedimentering och dylikt) till kommunens dagvattensystem. Övriga hårdgjorda ytor Beroende på hur förorenat dagvattnet bedöms vara, kan lokalt omhändertagande med infiltration/perkolation övervägas där marken så tillåter. Takytor I motorvägens direkta närhet (inom 50 meter) är regnvattnet kraftigt förorenat av luftföroreningarna från trafiken. Dagvattnet bör inte infiltreras utan leds efter förbehandling (till exempel gröna tak) till kommunens dagvattensystem. Om kommunal dagvattenavledning saknas, får särskilda lösningar tas fram. På större avstånd från motorvägen dagvatten från tak tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Dräneringsvatten Tas om hand lokalt med infiltration/perkolation där marken så tillåter. Ej hårdgjord mark Dagvattnet kan infiltreras i marken på naturligt sätt. 23

4 Beräkningar 4.1 Flöden Tabell 4-1 visar uppskattade arealer för olika markanvändning i utredningsområdet inom fastigheten Fyrklövern, före och efter exploatering. Arealerna är uppskattade efter den planskiss som framtagits av Ebab och representerar ett troligt scenario för den tilltänkta exploateringen. Värdena ska dock inte ses som den exakta ytfördelningen utan användas som en fingervisning för vilka effekter den ändrade markanvändningen kan medföra. Regnintensiteten vid 2-årsregn, 10-årsregn och 20-årsregn med 10 minuters varaktighet är för regionen 134, 228 respektive 287 liter/sekund hektar. Tabell 4-1. Uppskattade arealer för olika markanvändning före och efter exploatering Markanvändning Area före exploatering (hektar) Area efter exploatering (hektar) Avrinningskoefficienter ϕ (-) Bilväg 0,57 0,213 0,8 Cykel-/gångväg 0,315 0,427 0,8 Tak 0,21 0,886 0,9 Grönytor 1,2775 0,8295 0 Uppställningsplats 0,065-0,8 Parkering 0,175-0,8 Parkering gräsbetong - 0,0615 0,3 Plattor - 0,0185 0,7 Lekplats - 0,018 0,2 Odling - 0,053 0 Sophantering - 0,005 0,4 Uteplats - 0,101 0,15 Totalt: 2,6125 2,6125 Dimensionerande dagvattenflöden från respektive markanvändning för ett 2-, 10- och 20- årsregn med 10 minuters varaktighet, redovisas i Tabell 4-2. 24

Tabell 4-2. Beräknade dagvattenflöden före och efter exploatering vid dimensionerande flöde för 2-årsregn, 10-årsregn och 20-årsregn med 10 minuters varaktighet Markanvändning Dagvattenflöde före exploatering (liter/sekund) Dagvattenflöde efter exploatering (liter/sekund) 2-årsregn 10-årsregn 20-årsregn 2-årsregn 10-årsregn 20-årsregn Bilväg 76,44 129,90 163,36 28,56 0,57 61,05 Cykel-/gångväg 42,24 71,79 90,28 57,26 97,31 122,38 Tak 31,68 53,84 67,71 133,66 227,16 285,67 Grönytor 0 0 0 0 0,00 0,00 Uppställningsplats 8,72 14,81 18,63 0 0,00 0,00 Parkering 23,47 39,88 50,16 0 0,00 0,00 Parkering gräsbetong 0 0 0 3,09 5,26 6,61 Plattor 0 0 0 2,17 3,69 4,64 Lekplats 0 0 0 0,60 1,03 1,29 Odling 0 0 0 0 0,00 0,00 Sopor 0 0 0 0,34 0,57 0,72 Uteplats 0 0 0 2,54 4,32 5,43 Summa: 182,54 310,23 390,13 228,23 339,90 487,78 Små förändringar i avrinningskoefficienten kan ge relativt stora skillnader i flödet så de redovisade flödena bör främst ses som indikatorer på hur flödena kommer att förändras vid den nya markanvändningen. Flödesberäkningarna förutsätter att de nya parkeringsytorna beläggs med gräsbetong i stället för asfalt för att hålla nere dagvattenflödet inom utredningsområdet efter exploatering. 4.2 Dimensionerande utjämningsvolym Hösten 2016 beslutade Stockholm Stad och Stockholm Vatten om nya riktlinjer gällande dagvattenhantering och mått för åtgärdsnivå vid ny- och ombyggnationer. Enligt dessa riktlinjer ska 20 millimeter nederbörd kunna magasineras och renas inom utredningsområdet. Målet på 20 millimeter har bestämts utifrån beräkningar av behovet av rening av dagvatten så att miljökvalitetsnormerna för vatten ska kunna följas i stadens vattenförekomster. Genom att dimensionera dagvattenanläggningar stora för att hantera nederbörd motsvarande 20 millimeter räknar man med att 90 % av årsnederbörden kommer kunna magasineras och fördröjas i utjämningsvolymen. Riktlinjerna innehåller krav på mer långtgående rening än enbart sedimentation och att såväl partikelbundna som lösta föroreningar ska kunna avskiljas. Systemen ska utformas som en permanent våtvolym eller en volym som avtappas under cirka 12 timmar genom filtrerande material. Förutom ökad rening ger de nya åtgärdsnivåerna ökad säkerhet och fördröjning vid stora flöden. 25

För att fördröja 20 millimeter nederbörd från hela utredningsområdet med de förutsättningar gällande markegenskaperna och avrinningskoefficienterna som anges i Tabell 4-1, krävs att utjämningsvolymen uppgår till 270 m 3. För en avtappningstid på 12 timmar krävs ett medelvärde för utloppsflödet på högst 6,3 liter/sekund. Dimensioneringen av utjämningsvolymen har utgått från dimensionerna enligt Stockholm Stads nya mått för åtgärdsnivå (se vidare Kapitel 5.1.1). Den dimensionerande utjämningsvolymen har även beräknats med bilaga 10.6 i Svenskt Vattens publikation P110, enligt Ekvation 2 i Kapitel 2.4. För att fördröja utredningsområdets dagvatten så att ingen ökad belastning på befintligt dagvattensystem kommer att ske i framtiden krävs en utjämningsvolym på 60 m 3. I praktiken innebär detta en belastningsminskning då dagvattenflödet efter planerad exploatering är beräknat med klimatfaktorn 1,25. Då det enligt den nya åtgärdsnivån från Stockholms stad krävs en större volym för att fördröja och rena det dagvatten som uppkommer i och med den förändrade markanvändningen har denna volym (270 m 3 ) blivit den dimensionerande för de lösningar som presenteras för dagvattenhantering inom utredningsområdet. 4.3 Föroreningsbelastning För beräkning av föroreningshalter i dagvatten från olika typer av markanvändning har schablonvärden från databasen StormTac v17.1.3 använts. Schablonvärdena är framtagna vid vetenskapliga studier med långa mätserier av dagvatten. Föroreningsbelastning innan och efter genomförd förändring i markanvändning jämförs i tabell 4-3. Där redovisas även föroreningshalter efter rening med växtbädd, där dagvatten filtreras, eller makadammagasin där dagvatten uppehålls och tillåts infiltrera samt en kombination av dessa. Mer information om olika metoder rening och hantering av dagvatten presenteras i kapitel 5.2. 26

Tabell 4-3. Föroreningshalter i dagvatten från utredningsområdet för befintlig och planerad markanvändning, samt föroreningshalter efter rening med makadammagasin, efter rening med växtbäddar samt en kombination av växtbädd + makadammagasin, beräknat i StormTac (Larm, 2000). Grönt = Under befintliga förhållanden, Orange = Över befintliga förhållanden. Ämne Befintlig Planerad Efter rening växtbädd Föroreningshalter (µg/l) Efter rening makadammagasin Efter rening växtbädd + makadammagasin Fosfor 120 100 51 90 41 Kväve 1 800 1 800 1 200 1 200 760 Bly 6,4 2,5 0,8 0,84 0,27 Koppar 19 12 5,6 4,6 3 Zink 45 27 7,4 14 5 Kadmium 0,32 0,5 0,074 0,2 0,03 Krom 6,6 4,5 2,7 1,6 0,94 Nickel 3,6 3,7 1,1 1,9 1 Kvicksilver 0,051 0,03 0,016 0,02 0,01 Suspenderad substans 48 000 22 000 10 000 10 000 4 200 Olja 530 260 110 100 100 PAH 0,36 0,28 0,056 0,14 0,028 Benso(a)pyren 0,015 0,0084 0,005 0,005 0,005 Schablonhalterna indikerar att kadmium- och nickelhalterna ökar vid den planerade markanvändningen, men att det efter rening i någon form av makadammagasin eller växtbädd inte är något ämne som överskrider de befintliga nivåerna. Vid beräkning med schablonvärden i StormTac används en sammanställning av flera olika taktyper, bland annat tak som innehåller metall. Metallföroreningar som uppkommer från tak kan förbyggas genom att välja material som inte innehåller denna typ av ämnen. 27

5 Dagvattenhantering 5.1 Förslag till framtida dagvattenhantering I ett överbelastat dagvattensystem bör man identifiera åtgärder som gör att dagvatten inte behöver ledas till dagvattensystemet överhuvudtaget, till exempel genom att ändra utformningar av markytor så att dagvatten inte uppkommer på samma sätt. Exempel kan vara att ersätta hårdgjorda markbeläggningar med mer genomsläppliga material, installera utkastare på stuprör som leder dagvattnet till grönytor, ta bort onödiga rännstensbrunnar, ta bort kantstenar, avleda dagvatten till närliggande grönytor och infiltrera dagvatten till grundvattnet. En förutsättning för infiltration inom ett skyddsområde för vattentäkt, men också för att leda ut dagvatten på vegetationsklädda ytor utan särskilda skyddsåtgärder som till exempel tätdukar, är en indelning av dagvatten i förorenat dagvatten och rent dagvatten. Avledningen av dagvatten från kvartersmark kan utformas på olika sätt och bör anpassas till platsens förutsättningar. En genomtänkt planering av markens höjdsättning och hur avvattning sker kan göra stor skillnad jämfört med ett konventionellt användande av kantstenar, rännstensbrunnar och asfalt. Den föreslagna exploateringen av Fyrklövern, Ekebo kommer att medföra att dagvattenflödet ökar med cirka 25 % förutsatt att beläggningen av parkeringsytorna blir gräsbetong i stället för asfalt. Den naturliga marken under fyllnadsjorden inom utredningsområdet består av lera och den har i sig inte kapacitet för att naturligt hinna infiltrera ett dimensionerande flöde för ett 2-, 10-, eller 20-årsregn, varken i nuläget eller efter implementering av framtaget planförslag för utredningsområdet. I nuläget verkar ändå dagvattenhanteringen fungera någorlunda tillfredsställande i området, förutom att det blir lite vattensamlingar på de asfalterade ytorna efter regn. Förutom att de totalt 16 dagvattenbrunnarna inom utredningsområdet transporterar bort dagvatten bidrar även de övre marklagren utanför de hårdgjorda ytorna bestående av matjord och fyllnadsjord att ta hand om dagvattnet inom utredningsområdet. Dessa jordlager fördröjer och renar delvis dagvattnet under sin transport ner till de underliggande jordlagren som består av mer eller mindre mäktiga leror. Vid bortschaktning av de övre marklagren med mulljord och fyllnadsjord vid den planerade exploateringen av utredningsområdet förutsätts att nya bärlager med grövre friktionsjord läggs på leran för att kunna dränera det vatten som kommer ner i marken genom nederbörd och snösmältning, antingen direkt eller som dagvatten från hårdgjorda ytor. Det är viktigt att planera för detta, inte minst för att minska risken för att få in vatten i husgrunderna. Utför man detta på ett genomtänkt sätt kan de nya fyllnadsjordarna fungera som naturliga fördröjnings- och infiltrationsmagasin över stora delar av utredningsområdet. Infiltration kan endast ske under förutsättning att marken inte är förorenad. Om föroreningar påträffas, och dessa inte avlägsnas från Utredningsområdet, behöver fördröjningsanläggningarna anläggas med omgivande tätande material för att dagvattnet inte ska riskera att föra med sig föroreningar till grundvattnet Enligt Upplands Väsbys plan för exploateringen i området ska nuvarande vattenbalans eftersträvas, vilket innebär att exploateringen inte ska medföra en ökad belastning på det kommunala dagvattennätet. Istället eftersträvas en minskning av dagvattenflödet till det kommunala dagvattennätet och därför föreslås att man för varje del av utredningsområdet 28

eftersträvar att fördröja och i möjligaste mån rena dagvattnet innan det kopplas på det kommunala dagvattennätet. Nedan ges förslag på hur dagvattnet tas om hand för de olika typerna av markanvändning. Flödesvolymer som uppkommer vid ett dimensionerande regn (20-årsregn) från respektive markanvändning har beräknats men i denna rapport har inga förslag på exakt dimensionering eller placering av specifika LOD-lösningar tagits med. Hela utredningsområdet på 26 125 m² beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 482 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta medför att en fördröjningsvolym på ca 270 m 3 är nödvändig för att inte öka belastningen på det kommunala dagvattennätet eller recipienten enligt Stockholms stads åtgärdsnivå. Figur 5-1. Skiss med områdets planerade bebyggelse, infrastruktur och vegetation. 5.1.1 Takyta Takytorna är totalt 8 886 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 285,7 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 171 m³. Dagvatten från tak som ligger mer än 50 meter från motorvägen förmodas vara tillräckligt rena för att infiltreras inom området. Dagvatten från takytor bör först och främst ledas till grönytor (8 295 m²) och gräsbetongytor (615 m²). De jordlager som underlagrar grönytor och gräsbetongytor bör utformas med porösa fyllnadsmassor (skelettjordar) som grus och makadam som kan fördröja dagvattenvolymerna inför infiltration i underliggande jordlager och grundvattenbildning. Stuprör bör i möjligaste mån förses med utkastare som sprider dagvattnet på grönytor, gräsbetongytor och i planteringar. Som alternativ till porösa fyllnadsmassor som underlagrar grön- och gräsbetongytor kan andra dagvattenlösningar användas så som dagvattendammar, växtbäddar, regnbäddar etc. 29

Ytterligare förslag på dagvattenlösningar presenteras i kapitel 5.2. Förmodligen kommer någon typ av kompletterande anläggning vara nödvändig för att hantera det dagvatten som uppkommer från takytorna inom utredningsområdet. 5.1.2 Körbar yta för bil- och cykeltrafik De körbara ytorna för bil- och cykeltrafik förutsätts att vara hårdgjorda med asfalt. Ytorna är totalt 6 400 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på 183 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 110 m³ som föreslås rinna av till omgivande grönytor och gräsbetong. För att underlätta naturlig infiltration bör inga kantstenar skilja de körbara ytorna för bil- och cykeltrafik från omgivande ytor vilket gör att dagvatten från de körbara ytorna för bil- och cykeltrafik kan rinna av och infiltrera ner i de omgivande grön- och gräsbetongytorna. Intill cykel och bilvägar skulle växtbäddar och makadamdiken kunna anläggas för att underlätta fördröjning och infiltration. För ytterligare beskrivning av makadamdiken hänvisas till kapitel 5.2.4. 5.1.3 Plattsättning Ytorna är totalt 185 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 4,6 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av drygt 3 m³ som föreslås rinna av till omgivande planteringar. På torget finns goda möjligheter att skapa en attraktiv dagvattenhantering som ger mervärde åt torgmiljön. Ytterligare förslag på dagvattenhantering finns i kapitel 5.2. 5.1.4 Parkering med gräsbetong (gräsarmering) Inom utredningsområdet planeras det för 38 parkeringsplatser varav 10 stycken planeras på en större parkering i den östra delen av området och resterande i grupper om 3-4 parkeringsplatser utspridda längs lokalgatorna inom utredningsområdet. Parkeringsytorna hårdgörs med gräsbetong. Vid anläggande av gräsbetong ska de jordlager som underlagrar gräsbetongytorna bestå av porösa fyllnadsmassor (skelettjordar) som grus och makadam som kan fördröja dagvattenvolymerna inför infiltration i underliggande jordlager och grundvattenbildning. I hålrummen i gräsbetongen växer gräs i jord. Detta bidrar till fördröjning av dagvattenflödet, minskning av dagvattenflödet, viss rening av dagvattnet och ökad grundvattenbildning. Ytorna är totalt 615 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på cirka 6,6 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av cirka 4 m³ som rinner av till omgivande gräs i gräsbetongen. Parkeringsytor för fler än 10 bilar skall enligt Principer för dagvattenhantering inom skyddsområdet (Upplands Väsby kommun, 2008-06-11) förses med oljeavskiljare eller liknande innan dagvattnet leds till det kommunala dagvattennätet. Om parkeringsytorna beläggs med gräsbetong kan man lösa kravet på oljeavskiljare genom att man under bärlagren för gräsbetongen lägger en tät geotextil som inte släpper igenom vattnet till underliggande jordlager. Med en liten lutning kan dagvattnet föras på geotextilen till ledningar som leder dagvattnet till en eller två oljeavskiljare i området. Vattnet från dessa oljeavskiljare leds sedan vidare på det kommunala dagvattennätet. Denna konstruktion ger både en fördröjande effekt och en reningseffekt jämfört med asfalterade ytor. 30

För att minska risken för föroreningar i dagvattnet bör man se till att inga biltvättar eller reparationer utförs på parkeringsplatserna. Enligt situationsplanen (Ebab, 170428) planeras ett parkeringsgarage anläggas under ett av bostadshusen. Detta kommer inte påverka dagvattenflödena men det bör bealtas vid placering av eventuella LOD-lösningar och vatten vatten från andra ytor bör inte ledas hit för infiltration. 5.1.5 Privat uteplats Privata uteplatser kan beläggas med olika material, alltifrån gräs till betong. Dessa material har olika genomsläpplighet. Ytorna är totalt 1 101 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på 5,4 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av cirka 3 m³ som föreslås rinna av till omgivande planteringar. Det är bäst om uteplatserna beläggs med material som tillåter dagvatten att infiltrera. 5.1.6 Grönytor, lekplats och odlingsområde Dessa ytor upptar totalt cirka 710 m² och beräknas ge ett dagvattenflöde på 1,3 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. I stället för att bygga upphöjda grönytor bör dessa ligga i plan, eller lägre, i förhållande till övriga marknivåer. Grönytor bidrar till fördröjning av dagvattenflödet, minskning av dagvattenflödet, viss rening av dagvattnet och ökad grundvattenbildning. Vid odlingsområdet skulle dagvatten som inte anses förorenat kunna användas för bevattning och på så sätt bidra till ett mer attraktivt område. 5.1.7 Sophantering Ytorna är totalt cirka 50 m² och ger ett flöde på 0,72 liter/sekund vid ett dimensionerande 20-årsregn med 10 minuters varaktighet. Detta ger en volym av 0,5 m³ som föreslås rinna av till omgivande gräsbetongytor, gräsytor eller planteringar. 5.2 Dagvattenlösningar Enligt Stockholms stads åtgärdsnivå med fördröjning av 20 mm regn bör ca 270 m 3 vatten fördröjas inom utredningsområdet. I möjligaste mån bör förslagen ovan tillämpas men det finns även fler alternativ till dagvattenhantering som förutom att öka renings- och fördröjningsvolymerna även kan skapa en attraktiv miljö där dagvatten ses som en resurs inom utredningsområdet. Nedan presenteras några förslag på hur dagvatten kan hanteras. 5.2.1 Infiltrationsstråk och svackdike Infiltrationsstråk är flacka diken där vatten tillåts infiltrera genom ett matjordslager, oftast gräsbevuxet, ner till ett dräneringslager. I botten av dräneringslagret kan ett dräneringsrör placeras där vatten leds till dagvattennätet. Öppna diken bidrar bland annat till sedimentation av partiklar, biologisk nedbrytning och flödesutjämning. Ett svackdike är utformat på ungefär samma sätt som ett infiltrationsstråk men har oftast ingen dränering. 31

Figur 5-2. Principskiss över infiltrationsstråk. Källa RD Academi (2017-03-09) Figur 5-3. Gräsbevuxet svackdike med träd. Källa RD Academy 2017-03-09 5.2.2 Regnbädd Regnbäddar är en form av biofilter som renar och fördröjer dagvatten. Magasinsvolymen utgörs dels av en fördröjningszon där det kan bildas en vattenspegel vid intensiva regn och dels av porvolymen i jordlagren. En fördel med regnbäddar är att de kan skapa en tilltalande boendemiljö med rik och variationsrik växtlighet. Regnbädden byggs upp av en dräneringslager i botten för att överlagras av en mineraljord och överst en jordblandning (växtbädd) som ger förutsättningar för växterna att klara sig. Ur dagvattensynpunkt är det fördelaktigt med en hög vattengenomsläpplighet i det översta jordlagret medan det för 32

växtligheten i de flesta fall är fördelaktigt med en jordart som kan hålla en större vattenmängd. Ett exempel på hur en regnbädd kan konstrueras visas i figur 5-4 och figur 5-5. Regnbäddarna förses med bräddavlopp som avleder överskottsvatten till ledningsnätet. Regnbäddar är lämpliga att anlägga på innergårdar och gårdsmark då de ger en frodigare grönska och därmed lummigare innergårdar. Figur 5-4. Illustration av hur en regnbädd kan byggas upp (Illustration Åsa Wellander). 33

Figur 5-5. Regnbädd längs lokalgata. Källa RD Academy 2017-03-09. 5.2.3 Multifunktionella ytor För att jämna ut flöden och undvika skador på byggnader under extrema regn kan multifunktionella ytor användas. Dessa fungerar som flödesutjämnare genom att ytorna omväxlande fylls och töms på vatten och kan t.ex. utformas som försänkningar i grönytor. Utlopp från försänkningen regleras enligt det dimensionerande utflödet vilket innebär att det vid kraftig nederbörd bildas tillfälliga vattenansamlingar som sedan töms allt eftersom avrinningen avtar. När områdena är torra kan dessa användas för andra rekreationsändamål, t.ex. som lekytor. 34

Figur 5-5. Multifunktionell yta, här med amfiteater och gångbro. Källa RD Academy 2017-03-09 5.2.4 Makadamdike och makadammagasin Makadammagasin anläggs i syfte att jämna ut dagvattenflöden från ett område och byggs upp av en makadam av grov och välsorterad fraktion, se exempel i Figur 5-6. Dagvattnet kan tillrinna makadammagasinet genom exempelvis ledningar, växtbäddar, gräsarmering eller permeabel asfalt. Det är viktigt att makadammagasinet avskiljs från omgivande material med en geotextil för att inte riskera att magasinets funktion försämras över tid genom att porerna sätts igen av finmaterial. För anläggning av makadammagasin med genomsläppliga materialavskiljare bör avståndet till grundvattenytan vara tillräckligt för att grundvatten inte ska tränga upp i magasinet, en tumregel brukar vara ca 1 m över högsta grundvattennivån. Om detta inte uppfylls bör makadammagasinet förses med täta väggar och botten. Fördröjningsmagasin kan också anläggas som makadamdiken, se figur 5-7. I botten av diket placeras en dräneringsledning som leder överskottsvatten vidare nedströms. Anläggningen kan beklädas med ett jord- och växtlager, vilket ger ett mer tilltalande intryck, samt en förbättrad reningsgrad genom att föroreningar även tas upp i växtligheten. 35

Figur 5-6. Principskiss makadamdike. Figur 5-7. Makadamdike intill parkering. Källa RD Academy 2017-03-09. 36