Miljöcertifiering Vad är miljöklassning? Varför ska man klassa? Vilka system finns? Kravnivåer? Skillnader mellan systemen Erfarenheter av projektering Integrera med förvaltning Hur gör man? Vad kan man uppnå? Tillämpningsexempel! 1 Vad är miljöcertifiering? Klassning/certifiering = en sammanvägning av en byggnads miljöegenskaper Ett systematiskt arbete En förutbestämd metod Kända, transparanta, kriterier Ett sammanfattande betyg på byggnaden (eller området) 2 Många miljöaspekter Få miljöaspekter BEES(US) Green guide to specification (UK) Nordic Swan BVD, Building Product Declaration (S) Passive house German Sustainable SBTool Build. Certificate Environmental load profile, ELP (S) Byggvara Byggdel Byggnad Fastighet Stadsdel Tove Malmqvist, KTH 1
Historik Drygt 20 års historia 1990 BREEAM (BRE) 2005 Miljöbyggnad 2008 Skanska -LEED 2008 NCC -BREEAM 2009 SGBC 2011 SGBC övertar Miljöbyggnad 4 Varför certifiera? Hållbara byggnader Lägre driftskostnader Mindre risk för dålig innemiljö Mindre risk för framtida saneringar Mindre miljöbelastning Systemen är också Kvalitetssäkring Utvecklingsdrivande och ger Möjlighet att profilera sig på miljöområdet. Attraktivare byggnader! Högre fastighetsvärden! 5 Vilka system finns? I Sverige finns tre certifieringssystem av betydelse Miljöbyggnad (SE) BREEAM (GB) LEED (USA) Dessutom finns EU-systemet GreenBuilding för (enbart) energicertifiering System för passivhus Internationellt finns det ett hundratal olika system. 6 2
Litet som kostcirkeln 7 Systemens kravnivåer Outstanding Platinum Excellent Guld Silver Gold Silver Very Good Good BBR Brons Certified Pass Boverkets Byggregler Miljöbyggnad LEED BREEAM 8 Aspekt/System Green Building Miljöbyggnad Svanen BREEAM LEED Passivhus, Feby Passivhus, IGPH Andra-eller tredjepartscertifiering? Tredjepart Tredjepart Tredjepart Tredjepart Tredjepart Andrapart Andrapart Energi X X X X X X X Material X X X X (X) (X) Innemiljö X X X X X X Vatten X X X Förvaltning X X X Byggavfall X X X Infrastruktur/kommunikation X X Ekologi och val av plats X X Föroreningar X X Process och innovation X X Transporter, byggskede (BP), bruksskede X -BP X -BP, BR (BR) Avfall (bruksskede) X X Uppföljning, brukarenkät X X X X X X X 3
LEED/BREEAM Väsentliga skillnader mot Miljöbyggnad Tar upp fler kontrollpunkter (50 /15) Tar upp förvaltning, transporter, mark och ekologi, vatten, föroreningar med mera Belönar innovativa lösningar Poängsystem. Varje delområde har ett maximalt antal poäng. Antalet poäng avgör betyget. 10 Uppbyggnad Miljöbyggnad 11 Sammanvägningsprinciper Från indikator till aspekt Från aspekt till område Lägsta indikatorbetyget ger aspektbetyget Lägsta aspektbetyg ger områdesbetyget såvida inte minst hälften av betygen är högre. Då blir områdesbetyget närmsta betyg över det lägsta aspektbetyget Från område till byggnad Lägsta områdesbetyg ger byggnadsbetyget 12 4
Tillämpningsexempel Idrottshögskolan Göteborg Higab Higab Higab Fastighetsbolag inom koncernen Göteborgs Stad. Bygger och förvaltar allt från industribyar och spårvagnshallar till ateljéer och teatrar. Äger och förvaltar cirka 300 byggnader, drygt 600 000 m². 60 anställda Omsätter 620 miljoner kronor. 14 Higabs miljöarbete Energieffektivisering Elenergi Bra Miljöval (SNF) Fjärrvärme Bra Miljöval (SNF) Avveckling fossilbränsle Fjärrkyla Lokal småskalig energiproduktion Klimatkompensering (CDM Gold Standard) Miljöanpassat byggande Miljöanpassade produkter i förvaltningen 15 5
2015-03-24 Exempel Idrottshögskolan Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskapliga fakulteten Nationellt kunskapscenter för idrottslig prestationsutveckling och hälsofrämjande arbete Idrottshall Testlaboratorium Danssal Utbildningslokaler Kontor Miljöbyggnad klass Guld Ca 3 600 m² Invigd 17/3 2011 16 Resan dit Ursprungligt mål: Att fokusera mer på miljöfrågorna än tidigare Att prova SundaHus Miljödata för val av material och produkter i ett projekt Att bygga fuktsäkert och dokumentera fuktsäkerhetsarbetet väl 17 Erfarenheter Introducera miljöfrågorna i ett tidigt skede Mål och ambition redan i förstudien Ta höjd för miljöfrågorna resurser/budget Efterfråga referenser och erfarenhet från tidigare projekt Specificera miljöfrågorna redan i förfrågningsunderlaget Projektspecifika miljöplaner för projektering och produktion Hur ska verifiering och kontroll gå till Utbildning för konsulter och entreprenörer Låt inte K och E göra som de brukar göra Knyt kraven till befintliga normer och riktlinjer 18 6
Processen Förstudie Projektering Upphandling Entreprenad Förvaltning Vision Förankring Förutsättningar Målsättning Miljöambition Referenser från tidigare uppdrag Utbildning, information och förankring tidigt i proj.gruppen Genomgång av krav och kriterier Resurser: - Miljösakkunnig/ samordnare - Fuktsakkunnig Bevaka ändringar Föranmälan SGBC Ge miljökraven rätt status (AF + AFbilaga, miljöplan etc) Ange vad som ska levereras i form av handlingar Var tydlig med hur kraven ska verifieras Referenser från tidigare projekt Ställ krav på rätt bemanning - Miljösamordnare - Fuktsäkerhetsansvarig Utbildning, information och förankring tidigt, för alla entrepr. Miljö-och fuktronder Tät dialog med miljöoch fuktsamordnare Bevaka ändringar på byggmöten. Miljökraven, handlingar etc omfattas av besiktningen Utbildning och information till: Driftpersonal Förvaltare Brukare Drift och UH Uppföljning av media Uppföljande mätingar Enkäter 19 Framtiden Alla projekt följer miljöklassningssystemet Miljöbyggnad Nybyggnad och omfattande ombyggnad klassas Vald klass bestäms av projektets förutsättningar Oavsett vilken klass byggnaden uppnår siktar Higab så högt som möjligt på varje indikator 20 Integrera med förvaltning 7
Utmaningen Nyproduktionen uppgår till 0,5 1 % per år Omsättningstiden för byggnadsbeståndet 100 200 år Miljöcertifieringen en fråga bara för nyproduktionen? Den verkliga utmaningen är att certifiera det befintliga beståndet! 22 Miljöstatusmetoden 60 parametrar studeras Innemiljö (35) Utemiljö (5) Energi (7) Naturresurser (25) Kv Byggnaden Målros Termiskt klimat Städbarhet Inomhusmiljö Elektriska och magnetiska fält 5 4 3 2 1 Fukt Legionella Dagsläge Mål 0 Radon Ljud Luft Ljus 23 Den fula ankungen 24 8
Dragarbrunn 18: 9, Uppsala 25 Dragarbrunn 18: 9 Byggår: 1978, Fastighetstyp: Stora affärslokaler Kontor och fyra lägenheter Fyravåningshus, överbyggd gård. Byggkonstruktion: Betongstomme/utfackningsväggar. Uthyrdarea: 6500kvm (BOA + LOA) + garage Uppvärmd area: 7177 kvm, A temp Uppvärmning: Fjärrvärme Kyla: Fjärrkyla Köpt energi: 67 kwh/kvm, A temp (2012) 26 Energi 1600 Fjv (MWh/år) 1400 1200 1000 800 Fjv (MWh/år) 600 400 200 0 19931994199519961997199819992000200120022003200420052006200720082009201020112012 27 9
28 29 Integrera med Miljöstatus Så här blir miljöstatusbesiktningen ett underlag i miljöklassningen! Statusinventering Utvärdering Miljöförbättringar i byggnad Inventering enligt Miljöstatusmetoden Alternativt en uppdatering av befintlig Miljöstatusinventering Miljöstatusrapport Åtgärdsförslag Testklassning med det nya webbverktyget Förslag till åtgärder för att eventuellt höja miljöklass Underlag för certifiering Certifiering - SGBC Uppföljning Indataformulär Miljöstatusrapport Bilagor Granskning Utfärdande av certifikat och dekal Certifikatet gäller i 10 år Ingen verifiering behöver göras under denna period 30 10
Framgångsfaktorer 1. Engagemang hans eget, teamets och företagsledningen 2. Bra stödsystem, såsom Miljöstatusmetoden, för miljöarbetet 3. Tydliga lönsamhetskrav och noggrann lönsamhetskalkylering Hjälten från Dragarbrunn - Erik Aronsson 31 Blir en svan Vision Miljöklass Guld enligt Miljöbyggnad Återvunnen energi från verksamheterna skulle kunna räcka till att värma hela byggnaden Näranollenergihus? 32 Erfarenheter av projektering 11
Miljöbyggnad Guld OBS! Kraven definieras av sämsta rummet Det är mycket svårt att i efterhand anpassa en byggnad Projektet måste uppnå höga miljöprestanda beträffande i stort sett alla aspekter Svårt att även tillgodose arkitektoniska och upplevelsemässiga krav De olika kraven är inte avstämda sinsemellan Dagsljuskravet leder till höga inomhustemperaturer Det är svårt att räkna hem energikraven 34 Sammanfattning Rapportens slutsatser Certifiering är ett kraftfullt verktyg att uppnå hållbara byggnader Miljöbyggnad är det mest använda systemet i Sverige Miljöbyggnad fungerar bra för offentliga fastighetsföretag Miljöbyggnad kommer under överskådlig tid att vara det dominerande systemet för offentliga fastighetsföretag Hanteras av Sweden Green Building Council 36 12
Gör så här! Formulera mål för arbetet! Guld, silver eller brons? Testa på ett pilotprojekt! Välj ett lagom stort nybyggnadsprojekt! Utvärdera! Uppnåddes målen? Var ambitionsnivån rimlig? Välj system och ambitionsnivå! Integrera certifieringen med förvaltningen! Engagera brukarna! 37 Slutresultat En väl genomförd certifiering leder till Bra, hållbara byggnader Högre fastighetsvärden Nöjd företagsledning/politiker Nöjd personal Nöjda brukare, och i slutändan Nöjda ägare/skattebetalare! Beslutet att miljöcertifiera är början på en lång resa 38 13