Förorenade områden översikt över lagstiftning som tillämpas

Förorenade områden översikt över lagstiftning som tillämpas 2 kap. 8 MB 10 kap. MB 9 kap. 1 MB 2 kap. 3, 7 MB 26 kap. 9, 14, 21, 22 MB 28 kap. 5 MB Lagen om införande av miljöbalken 8, 15 Övergångsbestämmelserna till 2007 års lagändringar Utgångspunkten; 2 kap. 8 miljöbalken Principen om att förorenaren betalar/ansvarar, pollutor pays principle (PPP). Enligt 2:8 är förorenaren ansvarig för skadan till dess den har upphört i den omfattning det kan anses skäligt enligt 10 kap. 2:8 anger fullt ansvar för förorenaren, detta kan sedan begränsas enligt 10:4. 10:2 och 10:3 anger vem eller vilka som är ansvariga. Skyldigheten att avhjälpa följer av 2:8. 1

2:8 forts. 2:8 blir mindre betydelsefull när de ändringar som har gjorts i 10 kap. under år 2007 blir gällande. En tillsynsmyndighet som förelägger om sanering gör det med stöd av 2:8 och 10 kap. 2:8 och 10 kap. är en nyhet som kom med miljöbalken 1999 och avviker från miljöbalken i övrigt genom att införa retroaktivt ansvar för avhjälpande, detta för att lagstifta om PPP. Bevisbörderegeln; 2 kap. 1 miljöbalken I 2:1 anges att när frågor om bl.a. tillsyn prövas är alla som bedriver en verksamhet skyldiga att visa att de förpliktelser som följer av detta kapitel iakttas. Bevisbörderegeln gäller för 2:8 men inte för 10 kap. Tillsynsmyndigheten har bevisbördan för bl.a.; - att det överhuvudtaget föreligger en förorening - utpekande av vem som är ansvarig och i vilken omfattning - om det har funnits faktisk drift efter brytpunkten 1969 2

Övriga hänsynsynsregler; 2 kap. 3 om försiktighetsmått, skälighetsregeln i 2 kap. 7 Gäller den som bedriver en verksamhet, d.v.s. pågående (miljöfarlig) verksamhet. Att jämföra med verksamhet enligt 10 kap. som är verksamhet som har bidragit till en förorening. I vissa fall är det aktuellt med en parallell tillämpning av hänsynsreglerna och 10 kap. Det är då det finns en pågående miljöfarlig verksamhet (MFV) och samtidigt en förorening i marken. Hänsynsregler forts. 10 kap. har sin egen skälighetsregel i 10:4, som reglerar ansvarets omfattning. Den ska tillämpas i första hand, även om 2:7 även används 2:3 syftar till att försiktighetsmått (vanligen skyddsåtgärder) ska utföras för att förhindra negativ miljöpåverkan, d.v.s. ett preventivt ansvar. 2:8 och 10 kap. syftar till att avhjälpande ska ske, d.v.s. ett reparativt ansvar. Inte så stor praktisk skillnad. I båda fallen ska en skälighetsavvägning göras om vilka åtgärder som är rimliga. Att förorenade jordmassor grävs upp för jordtvätt (avhjälpande) kan också vara ett försiktighetsmått och t.ex. en täckning av en gammal deponi (skyddsåtgärd) kan vara en del av ett avhjälpande 3

Gränsdragning 9 kap och 10 kap Miljöfarlig verksamhet (MFV) är enligt 9 kap. 1 MB bl.a.: användning av mark, byggnader eller anläggningar på ett sätt som kan medföra olägenhet för människors hälsa eller miljön eller förorening av mark, luft, vattenområden eller grundvatten OBS: Det ska i första delen vara fråga om en risk. Utsläpp/utläckage har då inte skett. Det är fråga om användning eller förorening, d.v.s. en pågående verksamhet, 9 kap. avser nuläget. De två delarna i definitionen ovan kan vara kombinerade. Gräns 9 kap och 10 kap forts Verksamhet som kan föranleda ansvar enligt 10 kap. 2 MB är: Verksamhet eller åtgärd som har bidragit till en föroreningsskada (eller allvarlig miljöskada) OBS: Med verksamhet avses MFV enligt 9 kap. 1 (se ovan). Har bidragit till förorening måste ha konstaterats (påvisats av TSM). Kan avse både dåtiden och nuläget; en vu har förorenat och/eller fortsätter att förorena. 4

Gräns 9 kap och 10 kap forts Rättslig grund för krav från TSM: För pågående MFV; det är MFV enligt 9 kap. 1, skyddsåtgärder krävs enligt 2 kap. 3 (skälighetsbedömning enligt 2 kap. 7 ) och TSM kan förelägga enligt 26 kap. 9 (ev. 21 el. 22 ) För förorening; det finns en vu enligt 10 kap. 2 som har bidragit till föroreningen eller en kombination av dessa grunder (kan gälla olika personer eller en och samma person) Gräns 9 kap och 10 kap forts När kan det bli gränsdragningsproblem mellan 9 och 10 kap.? Det kan ske om det är fråga om - förvaringsfall eller - nedskräpningsfall 5

Gräns 9 kap och 10 kap forts Vad är förvaringsfall och nedskräpningsfall? Kategorier: Anläggning har använts och används för förvaring (exempelvis brunnar, cisterner, tunnor) Deponering eller upplag har skett, en viss plats har då medvetet utsetts till avstjälpningsplats för avfall och konsekvent använts för deponering under en tid, eller används fortfarande Nedskräpning; Avfall har slängts på en eller flera platser inom ett område utan planering (är då inte ett förvaringsfall) Gräns 9 kap och 10 kap forts KOMMENTARER: Gränsen mellan förvaring och nedskräpning: I ett fall av deponering har det någon gång funnits ett medgivande eller ett medvetet beslut av fastighetsägaren eller den som annars förfogar över marken att lägga avfall på en viss eller vissa platser, men när det gäller nedskräpning saknas det sådan planering. I ett nedskräpningsfall är den som skräpat ned ansvarig och inte fastighetsägaren (om det nu är olika personer). Bedömningen av om det föreligger MFV i form av deponi ska göras helt enligt 9 kap. 1 miljöbalken, d.v.s. oberoende av om den en gång tillståndsprövats som en deponi eller i övrigt klassats som en deponi enligt avfallslagstiftningen. 6

Gräns 9 kap och 10 kap forts Föroreningar, typfall: markanvändning som kan medföra olägenhet, men förorening har (ännu) inte skett (s.k. renodlat förvaringsfall) Rent 9 kap.-fall. markanvändning som har medfört olägenhet, dvs det finns en förorening av mark, men förorening finns kvar i deponi och fortsatt utläckage el. risk finns ( blandat förvaringsfall ) 9 och 10 kap. utsläpp till mark har skett som har medfört föroreningsskada, det kan då vara fråga om direktutsläpp av miljöfarliga ämnen (endast 10 kap.) utsläpp till mark pågår, har medfört förorening, 10 kap. Nedskräpning. 9.kap. eller 15 kap. Gräns 9 kap och 10 kap forts Konsekvenser för ansvaret renodlade förvaringsfall Att en deponi är en pågående miljöfarlig verksamhet innebär att tidsgränser helt saknas för ansvaret det saknar alltså betydelse om verksamheten påbörjades före miljöbalkens ikraftträdande 1999 eller rentav före miljöskyddslagens ikraftträdande 1969 det saknar betydelse hur långt tillbaka i tiden den faktiska driften i form av deponering upphörde. en deponi där inget nytt avfall tillagts sedan exempelvis 1930-talet är alltså en nu pågående miljöfarlig verksamhet, den nuvarande fastighetsägaren är alltså ändå ansvarig för deponin. 7

Gräns 9 kap och 10 kap forts Att en deponi är en pågående miljöfarlig verksamhet innebär vid fastighetsförsäljningar att: När en sådan verksamhet säljs övergår de skyldigheter som är knutna till verksamheten på köparen. Säljaren blir då fri från ansvar. Köparen blir därmed rätt adressat för eventuella förelägganden från en tillsynsmyndigheten avseende den miljöfarliga verksamheten. Gräns 9 kap och 10 kap forts Bedömningen om vem som är vu för miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. miljöbalken; enbart en objektiv bedömning Om en person rent faktiskt äger en fastighet där verksamhet bedrivs som bedöms som miljöfarlig och rent faktiskt har kontroll över verksamheten är han att anse som ansvarig verksamhetsutövare. Ingen subjektiv bedömning av om köparen känt till eller borde ha känt till den miljöfarliga verksamheten, såsom är fallet vid fastighetsägaransvar enligt 10 kap. 3 miljöbalken. 8

Gräns 9 kap och 10 kap forts Konsekvenser för ansvaret blandade förvaringsfall En fysisk gränsdragning mellan de förvarade massorna (avfallet) och den mark som är förorenad därutanför. Detta är självfallet lätt om det gäller förvaring i cistern, men kan vara svårare för en gammal deponi. Det som sägs ovan om renodlade förvaringsfall och brist på tidsbegränsning gäller också i blandade förvaringsfall för ansvaret enligt 9 kap. för själva deponin. Gräns 9 kap och 10 kap forts Överlåten fastighet med deponi, tänkbara alternativ: Utläckaget har skett tidigare, på den tidigare ägarens tid. Tidigare ägaren bär då ansvar enligt 10 kap. för sanering av marken och den nye ägaren enligt 9 kap. för skyddsåtgärder avseende just deponin. Tidigare ägare ofta ansvarig för allt enligt 10 kap. Utläckaget har skett på den nye ägarens tid. Nye ägaren är ansvarig enligt 10 kap. för sanering av marken och för skyddsåtgärder avseende deponin enligt 9 och/eller 10 kap. Utläckage har skett både under tidigare och nye ägarens tid. Båda är då ansvariga enligt 10 kap. för sanering av marken omkring och den nye ägaren kan göras ansvarig enligt 9 kap. för deponin. 9

Vu-ansvar; 10 kap. 2 10:2 är till sitt sakinnehåll samma efter 2007 års ändringar Vu är den som bedriver eller har bedrivit verksamhet (MFV) som har bidragit till föroreningsskada eller allvarlig miljöskada Vu-ansvar; 10 kap. 2 forts Utgångspunkt; vu är en fysisk eller juridisk person som haft faktisk kontroll över verksamheten (och rättslig möjlighet att vidta åtgärder) Ex: om en person (hg) hyr en bensinstation och bedriver verksamhet anses han (hg) normalt vara vu och inte ägaren Ang. faktisk kontroll; saknar betydelse vem som ägare mark eller utrustning vu-ansvaret kan inte regleras i avtal mellan näringsidkare 10

Vu-ansvar; 10 kap. 2 forts Vägledning från Sevesolagen, dvs lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor 2 Sevesolagen, vu är; varje fysiskt eller juridisk person som driver eller innehar en verksamhet eller anläggning eller som på annat sätt har rätt att fatta avgörande ekonomiska beslut om verksamhetens eller anläggningens tekniska drift Denna definition är mycket lik den som finns i miljöansvarsdirektivet. Regeringen har ansett det olämpligt att lagstifta i MB om en definition. Vu-ansvar; 10 kap. 2 forts Bidragit till om det finns flera vu begränsas ansvaret av och skälighetsregeln i 10:4 och fördelningsregeln i 10:6 En verksamhet kan ha flera processer eller hanteringar av ämnen, det är ändå en verksamhet En förening består av alla miljöfarliga ämnen från en verksamhet, även om det är olika kemikalier 11

Vu-ansvar; 10 kap. 2 forts Juridisk person; Vilken sorts juridisk person som helst, dvs; aktiebolag handelsbolag kommanditbolag, ekonomisk förening konkursbo kommun staten (genom verk eller myndighet) Vu-ansvar; 10 kap. 2 forts Enskild firma (dvs enkelt bolag) är inte en juridisk person, den fysiska personen som har firman blir då ansvarig Ett dotterbolag som startar och driver en verksamhet på uppdrag av moderbolaget är att anse som vu Fusion; om bolaget A uppgår i bolaget B genom fusion så finns inte A längre, men B är vu 12

Fastighetsägaransvar; 10:3 OBS! Öb i 15 MP; ansvaret gäller endast förvärv från och med 1999-01-01 Förvärv är köp, byte, gåva och vissa dispositioner från bolag men inte arv, bodelning, testamente Fastighetsägaransvar forts Subsidiärt ansvar; fastighetsägare kan endast bli ansvarig när det inte finns någon vu som kan göras ansvarig Detta kan ske när; alla vu som var fysiska personer har avlidit alla vu som var juridiska personer har gått i konkurs eller har likviderats vu har upphört med faktisk drift före brytpunkten 1969 kan då inte göras ansvarig Bevisbördan på TSM att visa att det inte finns ansvarig vu innan man kan rikta krav mot en fastighetsägare 13

Fastighetsägaransvar forts Känt till eller borde ha upptäckt bevisbördan ligger hos TSM ägare till privatbostäder måste ha känt till undersökningsplikt avtalsregleringen saknar betydelse, ägaren bär ansvaret gentemot TSM Solidariskt ansvar Solidariskt ansvar mellan vu enligt 10:6 Solidariskt ansvar mellan fastighetsägare enligt 10:7 Det kan aldrig bli solidariskt ansvar mellan vu och fastighetsägare Solidariskt ansvar; TSM får rikta krav på undersökning eller sanering mot vem som helst av de ansvariga Krav bör riktas mot vu som bedriver verksamhet som är pågående 14

Solidariskt ansvar forts En ansvarig som tvingas sanera kan senare väcka talan hos MD med krav på övriga ansvariga MD fördelar då ansvaret TSM kan rikta krav mot flera ansvariga samtidigt (praktiskt olämpligt) Jämkning ska ibland ske enligt 10:4, detta kan leda till problem vid fördelningen enligt 10:6, dock mest problem för MD Övergångsbestämmelserna För vu är ansvaret begränsat i tiden så att det gäller för miljöfarlig verksamhet vars faktiska drift har pågått efter den 30 juni 1969 se 8 MP Faktisk drift; åtminstone någon del av den miljöfarliga verksamheten har varit i drift efter brytpunkten 1969 det behöver alltså inte ha skett förorenande verksamhet efter brytpunkten för att det ska finnas ansvar Fastighetsägare är endast ansvariga för fastigheter som har förvärvats 1999-01-01 eller senare, se 15 MP 15

Övergångsbestämmelserna forts 2007 års ändringar i 10 kap. MB har övergångsbestämmelser som gör att äldre lagstiftning i stort sett alltid tillämpas. Äldre lagstiftning gäller om utsläppen har skett före den 1 augusti 2007 eller verksamheten har avslutats före den 1 augusti 2007 Definitionen av förvärv i 10:3 gäller dock direkt för förvärv som har skett efter den 31 juli 2007 2007 års ändringar har skett för att införa miljöansvarsdirektivet i MB, som har skett för att införa begreppet allvarliga miljöskador en allvarlig miljöskada är en miljöskada som är så allvarlig att den medför en betydande risk för människors hälsa eller i betydande omfattning skadar eller försvårar bevarandet av en djur- eller växtart att begreppet betydande miljöskada har införts ändrar inte sakinnehållet i övrigt i 10 kap. MB tydligare definitioner har införts, vissa paragrafer har bytt plats, terminologin har ändrats; efterbehandling har ersatts med avhjälpande och förorening med föroreningsskada 16

Ansvarets omfattning 10 kap. 4 stycke 2 Omständigheter att beakta när man fastställer ansvarets omfattning; tidsaspekten; hur lång tid har förflutit sedan föroreningarna ägde rum? skyldigheten att förhindra framtida skadeverkningar omständigheterna i övrigt bidragit till föroreningarna endast i begränsad mån Dessutom ska skälighetsregeln i 2:7 vägas in så att man jämför nyttan av att skadan avhjälps och kostnaderna för ett avhjälpande Ansvarets omfattning forts Om det finns flera verksamhetsutövare bestäms ansvarets omfattning individuellt för var och en av dem Man ska normalt sett inte beakta den ansvariges egna ekonomiska förhållanden Tidsaspekten; ju närmare 1969, ju större skäl för jämkning Dåtidens krav; har man följt villkor i ett ev. tillstånd? Jämförelse med praxis i branschen vid den tiden Omständigheterna i övrigt oklart Skälighetsbedömningen kan leda till fullt, jämkat eller inget ansvar Ansvar för undersökning; kan jämkas (se 2:7), detta brukar dock inte ske 17

Kostnadsansvar för värdeökning av fastighet; 10 kap. 9 I äldre lagstiftning finns regeln i 10:5, efter 2007 års ändringar i 10:9. Den som äger en fastighet kan förpliktas att svara för kostnader som motsvaras av den värdeökning som en värdeökning medför Regelns syfte; att motverka obehörig vinst Den som bekostat en efterbehandling kan väcka talan hos MD TSM bör ha en uppfattning om ev. förväntad värdeökning Tillträde; 28 kap. 5 Länsstyrelsen kan enligt denna regel besluta om tillträde till annans mark för avhjälpande Regeln avser tillträde för både undersökning och efterbehandling 18

Konkursbon Ett konkursbo som bedriver/har bedrivit en mfv som bidragit till förorening är att anse som verksamhetsutövare enligt 10:2 Ett konkursbo kan bli ansvarig vu om konkursboet fortsätter att bedriva mfv som bidragit till förorening konkursboet har rådighet över ett objekt som ska efterbehandlas (förvaringsfall enligt 9:1) konkursboet har rådighet över ett objekt ( behållare ) som läckt kemikalier efter konkursutbrottet och då förorenat mark Konkursbon forts Om ett föreläggande beslutas för ett bolag A och A går i konkurs så gäller inte längre föreläggandet mot A och gör därför inte heller automatiskt över på A:s konkursbo (A:s konkursbo kan dock välja att fortsätta verksamheten och blir då vu) Om ett föreläggande beslutas för ett företag B och B träder i likvidation så gäller föreläggandet mot B fram till dess att likvidationen är avslutad 19