2006-10-10 - Resultat från referensundersökning samt metodbeskrivning för undersökningar utförda inom ramen för Projekt Valdemarsviken - Envipro Miljöteknik AB Göteborg 2006-10-10 Envipro Miljöteknik AB Huvudkontor: Avd. kontor: Avd. kontor: Repslagaregatan 19 Tel 013-357270 Magasinsgatan 22 Tel 031-3397740 Rehnsgatan 20 Tel 08-54666600 582 22 Linköping Fax 013-357271 411 18 Göteborg Fax 031-3397741 Box 19090 Fax 08-54666801 Org.nr. 556326-9314 104 32 Stockholm
Förord Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med Valdemarsviks kommun från 2002 till 2006 genomfört en huvudstudie, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för de områden som förorenats av verksamheten vid f d Lundbergs läder. Projektet har finansierats med bidragsmedel från Naturvårdsverkets anslag till Länsstyrelsen Östergötland. Huvudstudien har genomförts etappvis med möjlighet att anpassa det fortsatta arbetet inför varje etapp utifrån vad som framkommit i tidigare etapper. Om den successivt förbättrade riskbedömningen visar på att föroreningarna inte utgör något problem har arbetet varit möjligt att avbrytas. Arbetet har drivits av en styrgrupp bestående av Torvald Karlsson (ordförande), Hans Jonsson, Britt Olausson, Göran Karlsson och Thomas Örnberg från Valdemarsviks kommun samt Magnus Kviele och Markus Gustavsson från Länsstyrelsen Östergötland. En projektgrupp under ledning av Magnus Kviele, Länsstyrelsen Östergötland har haft ansvarat för det löpande arbetet. I projektgruppen har också Markus Gustavsson (bitr. projektledare), Länsstyrelsen Östergötland, Carsten Petersen och Marie Magnusson, Valdemarsviks kommun, Henning Holmström (beställarstöd), SGU och Pär Elander (tekniskt stöd), Envipro Miljöteknik AB ingått. Valdemarsviks kommun har ansvarat för löpande provtagningar. För genomförande av utredningar har konsulter med särskilda specialistkompetenser handlats upp. Föreliggande rapport avseende provtagningsmetodik samt resultat från referensundersökningen har utarbetats av Henrik Eriksson, Envipro Miljöteknik AB. 2
SAMMANFATTNING Länsstyrelsen Östergötland har tillsammans med Valdemarsviks kommun från 2002 till 2006 genomfört en huvudstudie, enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual, för de områden som förorenats av verksamheten vid f d Lundbergs läder. Projektet har finansierats med bidragsmedel från Naturvårdsverkets anslag till Länsstyrelsen Östergötland. Huvudstudien har utförts med syfte att utreda möjligheterna till att minska miljöbelastningen av tungmetaller från de områden som förorenats från verksamheten vid f d Lundbergs läder, dvs. sediment och vatten i Valdemarsviken, utfyllnaden vid Grännäs samt fabrikstomten. Syftet med denna rapport är att redovisa provtagningsmetodik och resultat från referensundersökningen. Referensundersökning inom ramen för huvudstudien har omfattat regelbunden (månadsvis eller kvartalsvis) provtagning av ytvatten och suspendat (både med sedimentfällor och genom aktiv filtrering). Provtagning av ytvatten har genomförts i sammanlagt 13 punkter, varav fyra av dessa har varit placerade i Valdemarsviken. Resterande punkter har utgjorts av tillflöden. Provtagning med sedimentfällor har utförts på sju lokaler i Valdemarsviken, från längst inne i hamnen ut till utanför tröskeln. Aktiv provtagning av suspendat har genomförts med vatten från fyra lokaler i Valdemarsviken. En sammanställning av referensundersökningens omfattning återges i tabellen nedan. Provtyp Antal provtagningstillfällen Antal prover Antal analyser Ytvatten Valdemarsviken 12 144 144 Ytvatten tillflöden 4-12 53 53 Suspendat (sedimentfällor) 4 50 50 Suspendat (aktiv) 4 32 128 I föreliggande rapport redovisas resultaten från provtagningarna i tabell- och diagramform. Fokus på sammanställning ligger på krom och kvicksilver, eftersom det är dessa element som utgör de huvudsakliga föroreningarna. 3
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING...5 2 SYFTE...5 3 PROVTAGNINGSMETODIK OCH ANALYSER...5 3.1 YTVATTENPROVTAGNING...5 3.2 SUSPENDAT...8 3.3 SEDIMENTFÄLLOR...10 4 RESULTAT FRÅN REFERENSUNDERSÖKNING...13 4.1 OMFATTNING...13 4.2 YTVATTEN...14 4.2.1 Valdemarsviken...14 4.2.2 Tillflöden Vammarsmålaån och Fifallaån...19 4.2.3 Tillflöden mindre vattendrag...22 4.3 SUSPENDAT SEDIMENTFÄLLOR...25 4.3.1 Hamnen (SUSP1)...25 4.3.2 Grännäs (SUSP2)...27 4.3.3 Grännäsfjärden NV (SUSP3)...29 4.3.4 Grännäsfjärden mitt (SUSP4)...31 4.3.5 Lövudden (SUSP5)...33 4.3.6 Innanför tröskeln (SUSP6)...35 4.3.7 Utanför tröskeln (SUSP7)...37 4.4 SUSPENDAT AKTIV PROVTAGNING...38 4.4.1 Suspendatbelastningen i Valdemarsviken...38 4.4.2 Grännäs (SUSPFR3)...39 4.4.3 Grännäsfjärden mitt (SUSPFR4)...42 4.4.4 Innanför tröskeln(suspfr6)...46 4.4.5 Utanför tröskeln(suspfr7)...50 5 REFERENSER...54 Bilaga 1. Beteckningssystem för prover 4
1 Inledning Länsstyrelsen Östergötland genomför tillsammans med Valdemarsviks kommun en huvudstudie av de områden som förorenats av f d Lundbergs läder. Arbetet med huvudstudien har genomförts mellan 2002 och 2006. Huvudstudien genomförs i enligt Naturvårdsverkets kvalitetsmanual för efterbehandling av förorenade områden. Garveriverksamheten vid Lundbergs läder startade 1873 och pågick fram till 1960. Vid fabriken fanns både ett kromgarveri och en kromläderverkstad. Från fabriken leddes processvatten ut orenat till Fifallaån som mynnar i Valdemarsviken. Detta har lett till att Valdemarsvikens sediment blivit kraftigt förorenade med framförallt krom. Föroreningarna har spridits utåt i viken, mot Östersjön, och påträffas idag ända utanför vid tröskeln vid Krogsmåla. Huvudstudien har utförts med syfte att utreda möjligheterna till att minska miljöbelastningen av tungmetaller från de områden som förorenats från verksamheten vid f d Lundbergs läder, dvs. sediment och vatten i Valdemarsviken, utfyllnaden vid Grännäs samt fabrikstomten. 2 Syfte Syftet med denna rapport är dels att sammanfatta de resultat som tagits fram inom ramen för referensundersökningen samt översiktligt beskriva den metodik som använts vid provtagningarna. Referensundersökningen genomfördes bland annat för att få ett bra underlag för övergripande och mätbara åtgärdsmål. I denna del sammanfattas alla resultat som tagits fram, dvs. ytvatten, sedimentfällor och suspendat. I rapporten dras inga slutsatser utan endast resultat från undersökningarna redovisas. 3 Provtagningsmetodik och analyser 3.1 Ytvattenprovtagning Ytvatten har ingått som en del i referensundersökningen. Provtagning har genomförts kontinuerligt under ett års tid i sammanlagt 13 punkter (se karta i figur 1). I Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2) samt i punkterna i viken (S3-S6) har prover tagits varje månad. Fifallaån har även provtagits i en punkt uppströms Valdemarsvik (S13) vid sex tillfällen. I punkterna i viken har provtagning genomförts på flera olika djup. I de mindre tillflödena (S7, S10-S12) till viken har prover tagits vid fyra tillfällen (ett tillfälle per kvartal). Utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9) har provtagits vid fem tillfällen. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 1. 5
Tabell 1. GPS-koordinater för provpunkterna för ytvatten. Provpunkt X Y S1 6453972 1546701 S2 6453375 1546700 S3 6450028 1549993 S4 6453381 1547289 S5 6450012 1550830 S6 6449584 1551206 S7 6453698 1547113 S8 6451632 1549077 S9 6451571 15496638 S10 6450773 1550764 S11 6449585 1551233 S12 644859 1551775 S13 6455237 1546050 Prover från viken (punkt S3-S6) har tagits med hjälp av Ruttnerhämtare. Ruttnerhämtaren har sänkts ner i vattnet och tyngden för att slå igen hämtaren har släppts när provtagaren kommit ner till den nivå där provtagning skulle utföras på. Efter att lodet slagit igen på Ruttnerhämtaren har den försiktigt tagits upp genom vattenpelaren. I båten öppnades slangen till Ruttnerhämtaren och vatten för analys tömdes direkt ner i för ändamålet avsedda kärl. För metaller togs ofiltrerade prover. Vatten tömdes även från Ruttnerhämtaren ner i ett separat plastkärl för direkt mätning av temperatur, konduktivitet, ph, salinitet och syre. Efter genomförd provtagning tömdes överblivet tillbaka till viken och Ruttnerhämtaren sköljdes rent ett antal gånger. 6
S-13 S1 S7 S2 S3 G S4 S9 S8 S10 S11 S12 S5 S6 Figur 1. Karta som visar provtagningspunkter för ytvatten. Tillflödena (S1, S2 samt S7-S13) har provtagning genomförts för hand. De av laboratoriet tillhandahållna flaskorna för respektive analys sänktes direkt ner i ytvattendraget. Provflaskan sänktes ner med vattnets strömningsriktning och vändes sedan mot strömmen under vattenytan. När flaskan var full lyftes den upp ur vattnet och förslöts. För metaller har ofiltrerade prover tagits. I ett separat platskärl samlades vatten för fältmätningar upp på samma sätt som för de prover som skulle analyseras. På vattnet i det separata kärlet mättes temperatur, konduktivitet, ph, salinitet och syre. I samband med provtagningarna har flödet även uppskattats i tillflödena. Flödet uppskattades genom att en sektion (volym) i vattendraget mättes upp medelst måttband alt. tumstock. Ett mindre flytande objektet släpptes sedan ner i vattnet och tiden det tog för objektet att rinner över 7
den bestämda sektionen klockades. Flödet beräknades genom att dividera volymssektionen med tiden. Figur 2. Utrustning för provtagning av ytvatten i Valdemarsviken. Prover på ytvatten (ofiltrerade) har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket V-2 för prover tagna i tillflödena och paket V-6 för prover tagna i viken. Paket V-2 omfattar Ca, Fe, K, Mg, Na, S, Si, Al, As, Ba, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Mn, Mo, Ni, P, Pb, Sr och Zn. Paket V-6 är anpassat för bräckt vatten och innefattar samma grundämnen som V-2 undantaget arsenik. Metallanalyserna har kompletterats med suspenderande ämnen och TOC. Varannan månad har även turbiditet analyserats. 3.2 Suspendat Aktiv suspendatprovtagning har utförts på fyra stationer i Valdemarsviken (se figur 3). Vid varje station samlades vatten in från två olika nivåer i vattenpelaren. Provtagningen genomfördes 4 gånger (en per kvartal) under ett års tid. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 2. 8
Tabell 2. Koordinater för provpunkterna för aktiv suspendatprovtagning. Provpunkt X Y SUSPFR3 6450028 1549993 SUSPFR4 6453381 1547289 SUSPFR6 6450012 1550830 SUSPFR7 6449584 1551206 Suspendatprovtagningen innefattar tre olika moment, suspendatbelastning, löst fas och spårelement i suspendat samt huvudelement i suspendat. Samtliga moment utfördes vid samma tillfälle. Vatten för provtagning av suspendat har pumpats upp i dunkar vid respektive provplats. En dränkbar pump försedd med en slang sänktes ner från båt till önskat vattendjup. Därefter startades pumpen och vatten pumpades upp direkt i plastdunkar. Vatten pumpades även upp i ett separat plastkärl för kontroll av ph, temperatur, konduktivitet, salinitet och syre direkt i fält. Efter uppsamling av vatten transporterades dunkarna till en lokal inomhus för filtrering. Filtrering utfördes enligt metodik från Luleå tekniska universitet (Anders Widerlund), vilken beskrivs nedan. Mätning av suspendatbelastning. På labb tas ca 2 l vatten ur dunk och vakuumfiltreras med hjälp av en vakuumpump genom ett 47 mm 0,22 µm Milliporefilter GSWP 04700. Beroende på partikelmängden i vattnet filtreras ca. 1 3 l vatten. Filtren vägs på laboratoriet före och efter filtrering. Provtagning av löst fas och spårelement i suspendat. Före filtrering sköljs filterhållare och slangar noga med destillerat vatten och därefter med provvatten genom att detta pumpas genom slangar och filterhållare. Vatten tryckfiltreras genom filtren med peristaltisk pump. Slangarna från dunkarna till filterhållarna är av silikon. 142 mm filter Millipore GSWP 142 50 0,22 µm monteras i två stycken filterhållare Geotech 142 mm Polycarbonate. Ca 0.5 l vatten filtreras genom filter (sköljning/ tvätt av filter). Prov tas för löst fas på filtrerat vatten direkt i syradiskad provflaska då något tiotal liter filtrerats. Vatten filtreras till dess att filtret cloggar igen (filterhållaren läcker). Total vattenvolym mäts genom att det filtrerade vattnet samlas upp i graderad mätdunk förutom de filtrerade prov som tas. De två filtren läggs ihop som ett prov, och total filtrerad vattenvolym mäts för båda filtren tillsammans. Filter läggs i fryspåsar märkta med providentitet och fryses. Provtagning av huvudelement i suspendat. 142 mm filter Millipore GSWP 142 50 0,22 µm monteras i två stycken filterhållare Geotech 142 mm Polycarbonate. Vatten från dunkarna tryckfiltreras genom filter med peristaltisk pump. Vatten filtreras till dess att filtret cloggar igen och filterhållaren läcker. Total vattenvolym mäts genom att det filtrerade vattnet samlas upp i graderad mätdunk. De två filtren läggs ihop som ett prov, och total filtrerad vattenvolym mäts för båda filtren tillsammans. Filter läggs i fryspåsar märkta med providentitet och fryses. Suspendat har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket M-2-susp och G-2-susp. M-2 används för att bestämma halterna av spårelement i suspendatet och omfattar As, Cd, Co, Cr, Cu, Hg, Ni, Pb, V, Zn. Med paket bestäms halterna av huvudelement i suspendatet. Detta paket omfattar LOI, SiO 2, Al 2 O 3, CaO, Fe 2 O 3, K 2 O, MgO, MnO 2, Na 2 O, P 2 O 5, TiO 2, Ba, Be, Co, 9
Cr, Cu, La, Mo, Nb, Ni, Sc, Sn, Sr, V, W, Y, Zn och Zr. Den lösta fasen analyseras enligt paket V-2 (för omfattningen se ytvatten ovan). SUSPFR3 SUSPFR4 SUSPFR6 SUSPFR7 Figur 3. Karta som visar de olika lokalerna för aktiv provtagning av suspendat. 3.3 Sedimentfällor Förutom aktiv suspendatprovtagning har suspendat även provtagits i sedimentfällor. I sedimentfällorna fångas det material som sedimenterar och sedan bildar sediment. Sedimentfällor har installerats på sju stationer i Valdemarsviken (se figur 4). I samtliga punkter, utom den längst inne i hamnen (SUSP1) har två fällor installerats på olika djup. Fällorna har suttit ute under ett års tid och tömts en gång per kvartal, således fyra provtagningsomgångar per fälla. Provpunkternas koordinater framgår av tabell 3. Tabell 3. Koordinater för sedimentfällorna. Provpunkt X Y SUSP1 6453433 1547144 SUSP2 6447523 1552584 SUSP3 6450028 1549993 SUSP4 6453381 1547289 SUSP5 6448581 1551754 SUSP6 6450012 1550830 SUSP7 6449584 1551206 10
Momentet inleddes med att sedimentfällorna placerades ut på respektive lokal i viken. Varje fälla utgörs av två polykarbonatrör. I varje punkt har en boj placerats ut och fällorna har hängts upp i en lina på önskat vattendjup under bojen (se principskiss i figur 5). SUSP1 SUSP2 SUSP3 SUSP4 SUSP5 SUSP6 SUSP7 Figur 4. Karta som visar de punkter där sedimentfällor varit utplacerade. Efter ett kvartal tömdes fällorna enligt följande: sedimentfällan togs upp och ca 0,5 l vatten dekanterades försiktigt av. Därefter snurrades och skakades fällan så att det uppsamlade suspendatet och det kvarvarande vattnet blandades. En person höll två 0,5 l HDPE- flaskor försedda med varsin noga rengjord HDPE- tratt medan den andra hällde av det uppsamlade sedimentet direkt i flaskorna. P.g.a. sedimentfällornas konstruktion måste båda rören tömmas samtidigt (se figur 6). 11
Övre fällan Vattendjup Undre fällan Figur 5. Principskiss för hur sedimentfällor har installerats i Valdemarsviken. Efter tömning och rengöring återplacerades fällan enligt samma metodik som beskrivits ovan för en ny mätperiod. Material som samlats upp i sedimentfällorna har analyserats avseende metaller enligt Analyticas paket MG-1. Bestämningen innebär att As, Cd, Co, Cu, Ni, Pb, Zn, Hg och S har gjorts tillgängliga för analys genom uppslutning i mikrovågsugn med 7 M salpetersyra. För Si, Al, Ca, Fe, K, Mg, Mn, Na, P, Ti, Ba, Be, Cr, La, Mo, Nb, Sc, Sn, Sr, V, W, Y och Zr har bestämning skett efter smältning i litiummetaborat följt av upplösning i utspädd salpetersyra. Slutbestämning av metallhalter har skett med ICP-AES och ICP-MS. 12
Figur 6. Foto som visar de sedimentfällor som använts vid provtagning av suspendat i Valdemarsviken. 4 Resultat från referensundersökning 4.1 Omfattning Referensundersökningen har omfattat regelbunden provtagning av ytvatten samt suspendat (aktiv provtagning + sedimentfällor). I tabell 4 redovisas antalet provtagningstillfällen, antalet prover och antal analyser som genomförts. Tabell 4. Sammanställning av antalet provtagningstillfällen, prover och analyser som genomförts inom ramen för referensundersökningen. Provtyp Antal provtagningstillfällen Antal prover Antal analyser Ytvatten Valdemarsviken 12 144 144 Ytvatten tillflöden 4-12 53 53 Suspendat (sedimentfällor) 4 50 50 Suspendat (aktiv) 4 32 128 Samtliga prover har betecknats enligt ett speciellt framtaget beteckningssystem. Systemet beskrivs i bilaga 1. 13
4.2 Ytvatten 4.2.1 Valdemarsviken Ytvatten i Valdemarsviken har provtagits i fyra punkter, utanför hamnen (S3), Grännäsfjärden (S4), innanför tröskeln (S5) samt utanför tröskeln (S6). I varje punkt har provtagning genomförts på tre olika nivåer. I tabell 5 redovisas resultat från provtagningarna. I figur 7 presenteras djupprofiler för temperaturen vid de fyra mätpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Temperaturen i viken uppgår till som mest dryga 20 o C. Högsta temperaturerna har uppmätts i juli och augusti. Den lägsta uppmätta temperaturen är cirka 0 o C. Denna temperatur har uppmätts i den ytligaste nivån i punkterna innanför och utanför tröskeln. I punkterna nära hamnen samt utanför tröskeln är temperaturprofilerna relativt raka under året, dvs. temperaturskiktning kan inte ses. Under årets varmare månader kan tendenser till en temperatursänkning mot djupet ses. För punkterna i Grännäsfjärden samt innanför tröskeln är det tydligare att temperaturen avtar mot djupet under de varmare månaderna. Figur 7. Temperaturprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. varierande vattendjup. ph i vikens ytvatten varierar relativt lite över säsong samt mellan de olika nivåerna. Medelvärdena för samtliga punkter uppgår till cirka 7,5-8. Högst medelvärde uppvisar punkten 14
utanför tröskeln. Det lägsta uppmätta ph-värdet uppgår till 6,3 och det högsta till 8,6. Även konduktiviteten är relativt jämn. Medelvärdena varierar mellan 11 och 12 ms/cm, med det högsta medelvärdet i punkten innanför tröskeln. 15
Tabell 5. Resultat från provtagningarna av ytvatten i Valdemarsviken inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Beräkningarna inkluderar mätvärden från samtliga nivåer. Parameter Hamnen (S3) Grännäsfjärden (S4) Innanför tröskeln (S5) Utanför tröskeln (S6) Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Std.av. Antal [ 0 C] Temperatur 9,21 5,54 35 7,03 4,35 36 7,11 4,67 36 8,68 5,48 36 ph 7,65 0,53 36 7,58 0,43 36 7,84 0,37 36 7,91 0,43 36 [ms/cm] Konduktivitet 11,1 0,95 35 11,6 0,83 36 11,8 0,56 33 11,6 0,70 36 Salinitet 6,15 0,55 35 6,42 0,46 36 6,55 0,29 33 6,45 0,39 36 [mg/l] Syre 6,40 2,39 36 6,03 2,38 35 7,13 2,28 33 7,96 2,11 36 [FNU] Turbiditet 1,72 1,47 21 1,68 1,06 21 0,80 0,34 21 0,729 0,571 21 [mg/l] SUSP 6 2,34 8 7,21 2,50 8 5,40-1 6,58 2,28 7 [mg/l] TOC 4,98 1,98 27 4,36 0,61 27 4,77 2,92 27 3,95 0,57 27 [mg/l] Ca 91,2 9,74 36 96,7 5,96 33 97,2 5,48 36 93,0 16,3 36 Fe 0,117 0,128 36 0,060 0,041 36 0,030 0,016 36 0,061 0,196 36 K 72,8 8,18 36 77,7 5,87 36 79,1 5,91 36 75,2 13,6 36 Mg 220 23,6 36 237 16,0 36 238 11,3 36 229 40,5 36 Na 1777 320 36 1921 128 36 1928 108 36 1854 339 36 S 162 18,4 36 171 13,7 36 176 13,9 36 168 30,3 36 Si 26,1 150 36 1,03 0,32 36 0,84 0,26 36 0,8 0,9 36 [µg/l] Al 103 170 33 54,6 49,7 36 29,2 27,1 36 45,4 111 36 As 26,1 26 8 8,19 14,7 4 4,95 8,17 4 11,4 16,4 6 Ba 19,7 1,64 36 19,4 1,46 36 18,9 1,49 36 18,7 1,49 36 Cd 0,025 0,008 25 0,026 0,013 28 0,025 0,010 21 0,022 0,010 21 Co 0,11 0,07 36 0,096 0,045 35 0,066 0,023 29 0,102 0,231 24 Cr 1,39 1,43 36 0,965 1,48 36 0,367 0,295 33 0,411 0,407 36 Cu 1,21 0,496 35 2,47 8,50 33 1,21 1,16 30 1,237 0,772 31 Hg 0,0037 0,0017 4 0,0031 0,0009 2 0,009 0,011 7 0,005 0,002 5 Mn 18,3 12,8 36 18,1 11,5 36 11,7 5,83 36 11,3 11,9 36 Mo 1,76 0,24 36 1,81 0,17 36 1,80 0,14 36 1,81 0,42 36 Ni 1,06 0,33 36 0,95 0,3 36 1,03 0,33 36 1,06 0,36 36 P 55,9 49,6 36 42,0 17,3 36 37,7 26,6 36 35,1 29,0 36 Pb 0,322 0,253 36 0,202 0,164 31 0,15 0,13 31 0,247 0,302 29 Sr 1438 190 36 1538 154 36 1555 145 36 1841 2190 36 Zn 2,46 1,68 34 2,30 1,92 32 1,96 1,38 29 2,45 2,22 26 16
I figur 8 redovisas djupprofiler för syrgashalten i vattnet i Valdemarsviken. I punkten inne i hamnen ligger syrgashalten generellt mellan cirka 4 och 10 mg/l för de olika nivåerna. Högst syrgashalt återfanns generellt under februari och mars. De låga syrgashalterna i punkten som uppmättes under september (första mätmånaden) bedöms inte vara tillförlitlig. Under oktober, mars, april, juni, juli, augusti och september kan sjunkande syrgashalter från ytan mot djupet noteras. I Grännäsfjärden varierar syrgashalten i vattnet från cirka 2 upp till knappt 11 mg/l. Högsta syrgashalterna återfinns återigen under februari. I ytan återfinns den lägsta halten under maj och på de djupare nivåerna under augusti och september (sista mätmånaden). Avtagande syrgashalter mot djupet kan konstateras för flera månader, bland annat oktober, mars, april, juni, juli, augusti och september. Figur 8. Syrgasprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Punkten innanför tröskeln uppvisar syrgashalter mellan 2,5 och 11,5 mg/l. De högsta syrehalterna återfanns under februari och mars och de lägsta under augusti. Avtagande syrgashalter mot djupet kan noteras för flera månader, bland annat april, juni, juli och augusti. Utanför tröskeln är syrgasprofilerna generellt relativt jämna, dvs. relativt små variationer på djupet. Syrgashalten i punkten varierar generellt mellan 5 och 12 mg/l. De högsta syrgashalterna uppmättes under februari och mars och de lägsta under juli och augusti. Inga tydliga tendenser till avtagande syrgashalter mot djupet finns i denna punkt. 17
Figur 9. Kromprofiler för provpunkterna i Valdemarsviken. För punkterna nära hamnen och utanför tröskeln har temperaturen inte uppmätts på samma djup vid alla tillfällen pga. lågt vattenstånd. Metallhalterna i Valdemarsvikens vatten bedöms generellt vara relativt låga. Det högsta medelvärdet för krom uppvisar punkten S3, dvs. nära hamnen. Medelhalten i S3 uppgår till cirka 1,4 µg/l, vilket kan jämföras med medelvärden på 0,3-1,0 µg/l i de tre punkterna belägna längre ut i viken. Enligt Naturvårdsverkets bedömningsgrunder för ytvatten klassas medelhalterna av krom i Valdemarsvikens vatten som låga (Naturvårdsverket, 1999), se figur 10. Bedömningsgrunderna är avsedda för sjöar och vattendrag (dvs. sötvatten) men bedöms vara tillämpbara i detta fall (Östersjön bräckt vatten). Valdemarsviken - Cr 1000,00 100,00 µg/l 10,00 1,00 0,10 0,01 S3 S4 S5 S6 Provpunkter Valdemarsviken höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 10. Tillståndsklassning för ytvattnet i Valdemarsviken. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 18
Djupprofilen i punkten nära hamnen (S3) visar att de högsta kromhalterna återfanns april och juni samt mätningen från den djupaste nivån under mars (figur 9). Den högsta enskilda analysen visade på en kromhalt på cirka 8,8 µg/l. Lägst kromhalter i punkten uppvisade januari och maj. I Grännäsfjärden (S4) varierar kromhalterna generellt mellan 0,07 och 2,3 µg/l. En avvikande mätning från den djupaste nivån i februari kan noteras. Kromhalten uppgick då till 9,1 µg/l. Vattenståndet var vid provtagningstillfället lågt och i samband med provtagning stördes bottnen. De lägsta halterna i punkten påvisades i maj. I punkten innanför tröskeln (S5) uppvisar samtliga analyser utom en, kromhalter under 1 µg/l. Det är endast julimätningen av den översta nivån som ligger högre, cirka 1,8 µg/l. Utanför tröskeln ligger kromhalterna i paritet med halterna innanför. De högsta kromhalterna uppvisar analyserna från april och juli. I båda fallen kan ökande halt mot djupet noteras. Även halterna av kvicksilver är enligt analyserna låga i Valdemarsvikens vatten. Halterna ligger vid de flesta av mätningarna under rapporteringsgräns (<0,002 µg/l). I de fall halten ligger ovanför rapporteringsgränsen uppgår den till som högst 0,03 µg/l. Denna mätning gäller punkten innanför tröskeln (S5). Arsenik uppvisar i flertalet av mätningarna halter under detektionsgräns. Det bör dock påpekas att detektionsgränserna för arsenik är relativt höga pga. av kloridinnehållet i vattnet (bräckt vatten). De framräknade medelvärdena i tabellen bör således inte jämföras rakt av med bedömningsgrunderna (dvs. Naturvårdsverket, 1999). Halterna av koppar, bly och zink bedöms också vara låga. Kopparhalten uppgår som mest till 3,5 µg/l (S6) undantaget den mätning när bottnen stördes. De högsta halterna av bly och zink uppgår som mest till 1,3 µg/l respektive 8,8 µg/l. 4.2.2 Tillflöden Vammarsmålaån och Fifallaån De två största tillflödena till Valdemarsviken, Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2) har provtagits kontinuerligt varje månad under ett års tid. Fifallaån har även provtagits uppströms Valdemarsvik (S13). I tabell 6 redovisas resultaten från provtagningarna. Halterna av krom i tillflödena är enligt bedömningsgrunderna låga (Naturvårdsverket, 1999), se figur 11. Högst medelhalt återfinns i Fifallaån nedströms, cirka 1,1 μg/l. Medelhalten i Fifallaån uppströms och Vammarsmålaån uppgår till cirka 0,8 μg/l. 19
Vammarsmålaån och Fifallaån - Cr 1000 100 10 1 0,1 0,01 0,001 µg/l S1 S2 S13 Provpunkter tillflöden höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 11. Tillståndsklassning för ytvattnet i Vammarsmålaån och Fifallaån. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 20
Tabell 6. Resultat från provtagningarna av ytvatten i Fifallaån (S1 och S13) och Vammarsmålaån (S2) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter Fifallaån nedströms (S1) Fifallaån uppströms (S13) Vammarsmålaån (S2) Medel Std. Av. Antal Medel Std.av. Antal Medel Stdav Antal [m 3 /tim] Flöde 285 585 12 1,5 2,2 6 910 1249 12 [ 0 C] Temperatur 8,54 5,91 12 11,5 2,81 6 8,60 6,19 12 ph 7,49 0,49 12 7,75 0,15 6 7,38 0,48 12 [µs/cm] Konduktivitet 115 28 12 893 34,8 6 155 28,8 12 sal 0 0 12 0,20 3,0E-17 6 0 0 12 [mg/l] Syre 9,42 2,20 12 7,75 1,50 6 7,63 2,20 12 [FNU] Turbiditet 18,3 7,82 7 0,38 0,21 4 20,5 17,4 7 [mg/l] SUSP 8,79 2,63 9 4,3-1 14,2 7,93 8 [mg/l] TOC 23,4 3,96 11 9,23 0,58 6 16,4 3,85 11 [mg/l] Ca 10,9 2,96 12 153 9,00 6 11,8 2,29 12 Fe 1,27 0,37 12 0,196 0,106 6 1,41 0,27 12 K 1,45 0,47 12 15,1 0,84 6 2,65 0,33 12 Mg 3,11 0,75 12 19,2 0,97 6 3,82 0,62 12 Na 5,92 2,05 12 16,9 0,95 6 10,7 2,53 12 S 2,29 0,49 12 1,83 1,64 6 3,08 0,68 12 Si 5,97 0,98 12 10,6 0,75 6 5,98 1,85 12 [µg/l] Al 800 342 12 6,98 7,12 6 675 532 12 As 0,79 0,35 11 0,36 0,13 5 0,86 0,57 10 Ba 18,2 3,83 12 255 26,3 6 19,0 7,13 12 Cd 0,031 0,011 12 0,028 0,007 6 0,025 0,014 12 Co 0,648 0,530 12 0,44 0,21 6 0,47 0,17 12 Cr 1,09 0,46 12 0,92 0,07 6 0,94 0,60 12 Cu 2,94 0,49 12 4,37 1,30 6 3,13 1,72 12 Hg 0,0047 0,0009 9 0,004-1 0,004 0,002 5 Mn 64,8 67,3 12 250 361 6 83,0 45,1 12 Mo 0,19 0,06 12 0,65 0,12 6 0,25 0,11 12 Ni 1,80 0,36 12 1,72 0,15 6 1,99 0,73 12 P 56,2 16,6 12 30,4 64,0 6 67,3 21,5 12 Pb 0,96 0,37 12 0,22 0,35 6 1,05 0,36 12 Sr 42,1 9,84 12 435 13,2 6 46,8 7,23 12 Zn 11,7 6,54 12 62,9 28,8 6 5,96 2,75 12 Tidsserier för kromhalten i de två tillflödena visar att de variationer i halter som finns kan generellt noteras för båda åarna, dvs tidsserierna för båda vattendragen har samma 21
principutseende (figur 12). Högsta uppmätta halt uppgår till cirka 2,3 μg/l, vid provtagningen i oktober. I övrigt kan mindre toppar noteras, exempelvis i mars och juli för Vammarsmålaån. Halten ligger under nästan hela mätperioden något lägre i Vammarsmålaån jämfört med Fifallaån, undantaget enstaka toppvärden. Tillflöden Valdemarsviken 2,5 2 Cr [µg/l] 1,5 1 0,5 0 September Oktober November Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Fifallaån (S1) Vammarsmålaån (S2) Figur 12. Tidsserie för kromhalten i Fifallaån (S1) och Vammarsmålaån (S2). Halterna av kvicksilver i Fifallaån och Vammarsmålaån är generellt låga. I Fifallaån (S1) uppgår medelvärdet till cirka 0,005 μg/l. I uppströmspunkten (S13) ligger kvicksilverhalten vid de flesta mättillfällena under rapporteringsgräns. Vammarsmålaån uppvisar en medelhalt för kvicksilver på cirka 0,004 μg/l. Det bör noteras att endast 5 av 12 analyser uppvisat halter över rapporteringsgränsen (0,002 μg/l). 4.2.3 Tillflöden mindre vattendrag Provtagning i de mindre tillflödena till Valdemarsviken (S7-S12) har genomförts en gång per kvartal. Utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) och bäcken öster om Sandvik (S9) har dock provtagits vid fem tillfällen. I tabell 7 redovisas resultaten från provtagningarna av utloppet i bäcken vid Norrbacka (S7), utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9). Medelhalten av krom i bäcken vid Norrbacka uppgår till cirka 1,6 μg/l, dvs. något högre jämfört med de stora åarna. Utgående vatten från avloppsreningsverket samt bäcken öster om Sandvik uppvisar lägre kromhalter, cirka 0,2 respektive 0,8 μg/l. För kvicksilver är medelhalterna låga. Högst medelhalt uppvisar bäcken öster om Sandvik, cirka 0,01 μg/l. 22
Tabell 7. Resultat från provtagningarna av ytvatten i utloppet i bäcken vid Norrbacka (S7), utgående vatten från avloppsreningsverket (S8) samt bäcken öster om Sandvik (S9) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter Bäck Norrbacka (S7) Utgående vatten ARV (S8) Bäck öster Sandvik (S9) Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal [m 3 /tim] Flöde 5,28 6,66 4 66,6 20,0 5 6,16 7,92 5 [ 0 C] Temperatur 8,13 5,64 3 10,6 3,60 5 7,36 3,86 5 ph 6,73 0,49 3 6,56 0,19 5 7,04 0,13 5 [µs/cm] Konduktivitet 47,0 6,0 3 450 234 5 233 93,3 5 sal 0 0 3 0 0 5 0 0 5 [mg/l] Syre 8,73 2,42 3 5,66 1,15 5 7,50 2,03 5 [FNU] Turbiditet 6,97 3,50 3 0,86 0,33 5 18,4 19,2 5 [mg/l] SUSP - - 0 5,1 0,6 3 7,25 3,89 2 [mg/l] TOC 34,33 7,64 3 6,50 0,87 5 12,9 7,39 5 [mg/l] Ca 4,59 1,15 3 20,6 1,70 5 29,2 15,32 5 Fe 1,26 0,37 3 0,02 0,01 5 0,80 0,41 5 K 0,90 0,07 3 9,89 1,14 5 2,73 1,24 5 Mg 1,43 0,28 3 6,64 1,49 5 5,44 1,42 5 Na 4,77 0,20 3 47,8 15,0 5 7,45 0,96 5 S 2,08 0,50 3 7,51 0,98 5 12,4 3,65 5 Si 6,03 0,24 3 4,30 0,36 5 8,77 1,52 5 [µg/l] Al 792 133 3 646 202 5 575 396 5 As 0,75 0,35 3 1,89 1,59 3 0,67 0,32 4 Ba 16,5 3,74 3 6,38 2,53 5 19,0 2,27 5 Cd 0,046 0,017 3 0,007 0,004 4 0,06 0,04 5 Co 0,75 0,38 3 0,21 0,04 5 1,03 0,56 5 Cr 1,58 0,032 3 0,192 0,06 5 0,775 0,48 5 Cu 3,87 1,95 3 7,38 8,10 5 3,64 1,46 5 Hg 0,007 0,001 3 0,007-1 0,01 0,01 2 Mn 42,4 26,3 3 58,2 11,9 5 104 22,8 5 Mo 0,083 0,02 3 0,43 0,15 5 0,60 0,32 5 Ni 1,98 0,48 3 7,87 13,6 5 5,17 1,76 5 P 19,4 4,58 3 180 73,6 5 15,8 7,97 5 Pb 1,20 0,43 3 0,16 0,05 5 0,57 0,30 5 Sr 19,8 5,22 3 65,9 16,4 5 58,9 12,3 5 Zn 8,33 1,81 3 19,9 7,21 5 8,30 3,48 5 23
Tabell 8. Resultat från provtagningarna av ytvatten i bäcken vid Lövudden (S10), bäcken öster om Lövudden (S11) samt bäcken vid Kulla (S12) inom ramen för referensundersökningen. I tabellen redovisas medelvärde, standardavvikelse samt antal mätningar/analyser över rapporteringsgräns. Analyser under rapporteringsgräns har inte inkluderats i beräkningarna. Parameter S10 S11 S12 Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal Medel Std. Av. Antal [m 3 /tim] Flöde 6,25 6,75 4 3,53 4,40 4 2,90 3,80 4 [ 0 C] Temperatur 8,33 4,50 4 10,8 5,59 4 6,80 3,39 2 ph 7,08 0,395 4 8,10 0,62 4 7,80 0,71 2 [µs/cm] Konduktivitet 162 90,4 4 221 50,8 4 100 7,1 2 sal 0 0 4 0 0 4 0 0 2 [mg/l] Syre 6,98 2,80 4 7,53 0,76 4 6,85 0,21 2 [FNU] Turbiditet 37,5 28,6 4 51,3 41,4 4 35,5 29,0 2 [mg/l] SUSP 58,3 88,1 3 7,80 3,64 3 9,7-1 [mg/l] TOC 22,5 7,59 4 14,5 4,46 4 15 2,83 2 [mg/l] Ca 13,6 6,98 4 15,1 4,13 4 7,46 1,74 2 Fe 1,23 0,52 4 0,96 0,43 4 0,65 0,15 2 K 3,07 1,20 4 3,46 1,21 4 1,16 0,17 2 Mg 4,21 1,88 4 7,24 2,06 4 2,79 0,46 2 Na 10,2 5,97 4 15,8 4,58 4 5,75 0,39 2 S 6,53 3,54 4 3,87 0,97 4 2,74 0,00 2 Si 10,0 3,46 4 9,08 2,03 4 7,57 0,11 2 [µg/l] Al 595 121 4 555 381 4 704 280 2 As 0,57 0,21 3 1,01 0,64 4 0,41 0,10 2 Ba 18,3 4,07 4 19,2 6,84 4 17,0 7,92 2 Cd 0,04 0,02 4 0,04 0,01 4 0,02 0,005 2 Co 0,87 0,52 4 0,35 0,15 4 0,33 0,02 2 Cr 1,09 0,23 4 1,17 0,47 4 1,16 0,29 2 Cu 4,67 1,50 4 3,37 1,29 4 2,18 0,23 2 Hg 0,007 0,006 2 0,005 0,003 2 0,004-1 Mn 88,8 72,1 4 14,0 5,28 4 16,9 1,41 2 Mo 0,28 0,11 4 0,44 0,14 4 0,15 0,06 2 Ni 3,80 1,30 4 1,61 0,57 4 1,63 0,04 2 P 74,6 42,4 4 132 79,8 4 16,4 6,58 2 Pb 0,82 0,33 4 1,04 0,43 4 0,78 0,44 2 Sr 50,4 23,0 4 73,5 21,2 4 30,4 5,80 2 Zn 5,65 1,74 4 5,30 2,49 4 3,55 1,80 2 I tabell 8 redovisas resultaten från provtagningarna av bäcken vid Lövudden (S10), bäcken öster om Lövudden (S11) samt bäcken vid Kulla (S12). Även i dessa vattendrag är halterna av krom 24
och kvicksilver låga. Medelhalten för krom uppgår till cirka 1-1,2 μg/l i dessa bäckar. För kvicksilver uppgår medelhalten som mest till 0,007 μg/l. Mindre tillflöden - Cr 1000,00 100,00 µg/l 10,00 1,00 0,10 0,01 S7 S8 S9 S10 S11 S12 Provpunkter tillflöden höga halter låga halter mycket höga halter måttligt höga halter Figur 13. Tillståndsklassning för ytvattnet i de mindre tillflödena. Medelvärden för respektive provpunkt redovisas i relation till Naturvårdsverket (1999). 4.3 Suspendat sedimentfällor 4.3.1 Hamnen (SUSP1) I den innersta punkten i viken, inne i hamnen (SUSP1), har endast en fälla utplacerats. Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 9 och i tabell 10 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 9. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP1. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan [m] SUSP1 5 3 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 25
Tabell 10. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten inne i hamnen (SUSP1). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar [%] TS 50 C 7 4,7 4,9 24,3 [% TS] LOI 21,4 21,8 25,4 21,8 [mg/kg TS] Si 202000 196000 203000 190000 Al 67900 67100 61900 64100 Ca 9590 9420 14600 45500 Fe 46400 45800 41400 49200 K 24600 25200 23500 22300 Mg 16000 17800 17100 13200 Mn 1010 1030 554 600 Na 38300 53100 51500 17300 P 2060 1850 4050 2480 Ti 3420 3350 3060 3050 As 7 8,17 9,47 10,8 Ba 438 430 407 435 Be 2,92 2,79 2,82 2,88 Cd 0,667 0,401 1,14 1,16 Co 19,3 13,8 11,9 11,9 Cr 679 638 2540 2490 Cu 57,3 49,4 68,2 71,2 Hg 0,212 0,192 0,336 0,288 La 46,3 49,9 48,6 49,2 Mo <6 <6 <6 <6 Nb 9,88 11,9 7,28 9,04 Ni 29,9 29,9 28,1 27,1 Pb 137 50,5 59,6 59,1 S 3910 4410 9220 11500 Sc 12,7 12,4 11,4 12,1 Sn <20 <20 <20 <20 Sr 145 156 201 372 V 85,6 89,6 81,1 82,8 W <60 <60 <60 <60 Y 34,6 28 17,8 34,4 Zn 338 176 254 234 Zr 136 121 128 114 26
4.3.2 Grännäs (SUSP2) Tabell 11. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i höjd med Grännäs (SUSP2). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att elementet inte kunde analyseras. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 5,3 4,3 2,4 6,8 2,3 6,4 19,4 17,8 [% TS] LOI 21,1 22,7 26,3 20,8 32 22,8 26,1 20,4 [mg/kg TS] Si 194000 188000 163000 203000 154000 205000 174000 215000 Al 73000 70900 59300 70200 44500 72200 59200 75400 Ca 8020 8110 8990 8510 18800 8710 52600 12800 Fe 47400 46400 34900 44400 28300 43700 44600 47800 K 26300 26400 23200 26500 18900 26700 20800 25900 Mg 17200 18100 20900 16800 19000 16900 11900 15200 Mn 816 629 658 586 384 471 534 454 Na 42800 50100 88900 40400 96200 40500 18200 19500 P 2270 2370 1590 1960 2550 2580 2070 2370 Ti 3480 3410 2820 3420 2090 3420 2620 3600 As 7,75 9,62 7,05 10,8 5,45 11,6 7,17 15,4 Ba 444 435 361 453 286 443 410 478 Be 3 3,07 2,42 3,12 1,98 3,23 2,71 3,48 Cd 0,468 0,654 0,287 0,93 0,662 0,909 0,896 1,38 Co 15,9 13,8 10,8 10,4 7,79 12,9 7,72 13,1 Cr 825 1380 490 2230 713 2500 770 3660 Cu 52,2 49 35,8 60,7 33,9 232 33,8 71,7 Hg 0,0969 0,0973 0,102 0,505 0,119 0,263 0,115 0,709 La 40,3 43,5 43,2 53,2 24,5 44,5 49,6 60,1 Mo <6 <6 9,21 <6 <6 <6 <6 <6 Nb 10,5 9,07 11,8 10,6 6,66 8,01 9,79 9,32 Ni 32,2 32,7 20,8 26,8 19,5 31,8 20 30,6 Pb 218 255 50,6 77,2 32,7 65,6 29,9 76,5 S 4740 6030 7230 6750 13700 8440 15200 - Sc 13,3 13,1 10,9 12,7 8,5 13,3 11,3 14 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr 142 147 160 157 214 158 394 189 V 90,8 87,3 77,8 89,3 59,7 94,8 76,2 98,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 30,1 31,3 23,4 31,3 21,1 32,4 32,2 37,6 Zn 203 193 140 194 175 210 139 234 Zr 113 109 93,3 126 75,2 118 80,1 127 I punkten i höjd med Grännäs (SUSP2) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 12 och i tabell 11 redovisas resultat från provtagningarna. 27
Tabell 12. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP2. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP2 11 3 9 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 28
4.3.3 Grännäsfjärden NV (SUSP3) I punkten i Grännäsfjärdens nordvästra del (SUSP3) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Resultat för den undre fällan under vintern saknas på grund av att fällan vid provtagningstillfället var borta. Tabell 13. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i Grännäsfjärdens nordvästra del (SUSP3). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 2,7 8,5 1,6 4,9 7,1 17,4 13,4 [% TS] LOI 28,5 18,2 29 32,4 22,8 26,3 20,1 [mg/kg TS] Si 160000 202000 133000 173000 202000 111000 212000 Al 60900 76100 48400 48900 70300 37100 75600 Ca 8550 7570 9260 31300 7280 169000 10100 Fe 37700 49900 31500 31600 44600 29600 53700 K 24100 28000 19500 19600 26300 13200 26000 Mg 20100 17000 22300 14000 16100 7960 14900 Mn 624 784 562 317 352 398 611 Na 80900 33600 118000 46600 38200 15700 21200 P 1920 2660 1400 3290 2180 1630 3110 Ti 2890 3610 2680 2270 3300 1630 3420 As 5,75 8,81 5,42 8,04 9,46 6,62 12,9 Ba 367 466 313 310 435 276 476 Be 2,48 3,21 1,85 2,24 3,1 1,78 3,44 Cd 0,349 0,513 0,25 0,737 0,626 0,86 0,57 Co 13,8 15,2 12,6 8,74 11,6 7,5 11,7 Cr 672 989 322 695 1560 436 1630 Cu 40,8 47,5 27,7 36,3 48 29,5 49,9 Hg <0,07 <0,07 0,142 0,0827 0,176 0,104 0,177 La 31,5 39,5 37 37,3 43 28 56,3 Mo <6 <6 <6 <6 <6 <6 <6 Nb 9,94 12,4 11,3 6,31 8,46 <6 12,9 Ni 29,2 35,2 17,3 24,1 28,7 19,5 30 Pb 32 158 44,8 175 191 27,7 64 S 7210 4370 10000 10700 9540 13700 4070 Sc 11,3 14,2 9,13 9,35 12,8 6,99 14,1 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr 150 142 165 268 140 1020 160 V 76,4 93,4 67,9 66,3 89,2 47,6 96,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 24,3 32,6 17,8 23,9 31 21,3 34,7 Zn 150 188 124 208 201 132 186 Zr 91,5 113 80 69,5 106 52,8 107 29
Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 14 och i tabell 13 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 14. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP3. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP3 16,6 3 14 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 30
4.3.4 Grännäsfjärden mitt (SUSP4) I punkten i mitten av Grännäsfjärden (SUSP4) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 15. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i mitten av Grännäsfjärden (SUSP4). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 2,6 8,6 2,5 4,4 4,4 3,7 17,5 13,5 [% TS] LOI 25 18,4 30,9 22,1 33,8 26,2 29 21 [mg/kg TS] Si 174000 205000 136000 185000 173000 196000 125000 208000 Al 66000 76900 50800 69800 46700 66600 40400 72800 Ca 8230 7520 9540 8200 22000 8260 140000 15400 Fe 41600 49800 32800 44500 31100 41800 32700 50200 K 25200 28600 19600 26100 19200 24800 14400 25400 Mg 19400 17000 22900 19200 14100 18600 9000 14400 Mn 857 733 527 771 322 382 424 699 Na 69300 33200 116000 61000 50200 62500 17200 21600 P 1940 2480 1360 1850 4150 2290 1990 3770 Ti 3110 3640 2360 3240 2170 2990 1770 3210 As 8,06 11,5 6,08 8,64 8,17 9,05 6,6 12,1 Ba 393 470 305 416 300 419 301 472 Be 2,76 3,14 2,08 2,89 2,23 2,85 1,87 3,26 Cd 0,305 0,555 0,224 0,387 0,794 0,493 0,955 0,59 Co 11,9 13,2 6,93 10,1 9,6 10,9 7,04 11,2 Cr 599 764 259 793 563 1070 537 1190 Cu 40,1 46,7 28,1 41,6 36,6 35,9 29 47 Hg 0,148 0,208 0,128 0,168 0,0813 0,133 0,0949 0,147 La 39,4 38,8 39,8 43,6 30,6 44,6 33,3 53,1 Mo <6 <6 10,1 11,2 <6 9,91 <6 <6 Nb 11,4 10,1 12,1 10,5 <6 8,08 6,56 13,1 Ni 25,1 31 16,1 27,1 25,4 25,2 17,2 26,7 Pb 422 191 64,7 65,4 39,6 41,5 24,1 40,8 S 6640 4020 9510 5520 11100 11500 14800 4880 Sc 12,4 14,3 9,66 12,5 9,07 12 7,59 13,6 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr 145 141 166 150 210 159 889 188 V 82,7 92,7 73,5 89,3 64,4 83,8 52,6 91,8 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 26,6 32,4 19,8 27,8 22,4 28,2 23,3 32,8 Zn 201 204 124 157 203 166 120 175 Zr 99,4 114 74,6 103 63,3 99,1 55 100 31
Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 16 och i tabell 15 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 16. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP4. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP4 19,5 3 16 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 32
4.3.5 Lövudden (SUSP5) I punkten i höjd med Lövudden (SUSP5) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 17. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten i höjd med Lövudden (SUSP5). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att parametern inte kunde bestämmas. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 3,6 12,4 2,1 5,2 1,8 9,9 19,7 12,4 [% TS] LOI 23,6 16,8 28,7 22,7 38,5 21,4 31,3 - [mg/kg TS] Si 181000 220000 152000 190000 123000 226000 82500 201000 Al 67500 77300 54500 69700 29200 75100 27500 70100 Ca 7910 8180 8600 10400 34900 7960 218000 13800 Fe 41800 49800 32200 43400 19600 45000 19100 46900 K 25700 29600 22500 26500 15400 27800 9860 24600 Mg 18100 16600 21100 18700 19100 16100 5860 14700 Mn 615 655 617 730 287 396 368 1890 Na 59400 26300 99200 55700 116000 31400 13200 24700 P 1990 1980 1580 1790 1930 2140 1360 2600 Ti 3180 3760 2480 3240 1360 3380 1190 3120 As 8,59 10,4 6,26 9,29 <5 9,84 3,47 10,7 Ba 405 486 324 422 184 470 206 457 Be 2,69 3,32 2,41 2,79 1,31 3,28 1,19 2,96 Cd 0,414 0,42 0,279 0,483 0,468 0,501 0,46 0,479 Co 10,9 13 11,4 10,5 6 12,3 4,64 16,3 Cr 364 423 214 513 229 465 229 417 Cu 36,9 43,5 27,9 40 17,9 37,5 22,4 41 Hg 0,119 0,147 0,0971 0,0989 0,0716 0,0882 0,0403 0,101 La 32,7 47,1 39,5 48,5 19,7 45,9 22,1 49,2 Mo <6 <6 <6 19,4 9,78 <6 7,08 <6 Nb 11,3 11,8 8,56 11,5 <6 10,5 <6 14 Ni 25,6 32 18,9 27,6 17,1 30,8 12 29,4 Pb 33,8 97,2 28,9 49,4 14,7 35,7 12 36,9 S 6120 4510 7970 4950 14200 7050 8100 3820 Sc 12,7 14,7 9,84 12,8 5,63 14,1 5,17 13,5 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr 139 135 155 155 300 139 1340 183 V 83 95,1 70,1 89,3 40,8 93,1 36,6 90,1 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 26,6 36,8 21,5 28,9 14,4 33,6 15,1 32,4 Zn 148 172 122 158 129 179 82,1 179 Zr 107 141 78,8 114 48 129 38,9 105 33
Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 18 och i tabell 17 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 18. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP5. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP5 15 3 12 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 34
4.3.6 Innanför tröskeln (SUSP6) I punkten innanför tröskeln (SUSP6) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Tabell 19. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten innanför tröskeln (SUSP6). < anger halt under rapporteringsgräns. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 3,5 14,2 2,1 11,9 5,1 14 21,3 24,6 [% TS] LOI 19,7 10,3 25,1 11 29,1 14,5 28 14,3 [mg/kg TS] Si 238000 265000 152000 293000 210000 275000 110000 292000 Al 52700 59300 37000 59700 43700 67300 35200 58200 Ca 12900 12600 11800 11900 43100 11400 174000 23200 Fe 27300 32700 16800 30800 25600 37600 23900 28200 K 22300 25200 18700 24000 17900 26800 12700 21700 Mg 14800 11800 23400 11700 12800 13800 7050 9840 Mn 513 539 413 627 316 462 373 425 Na 60800 26800 130000 29500 47700 28300 14500 19100 P 1310 1280 1160 1280 1880 1620 1410 1220 Ti 2330 2720 1670 2630 1970 3070 1530 2480 As 4,88 5,51 3,39 4,91 3,47 4,86 3,29 4,21 Ba 396 473 257 477 314 490 260 478 Be 2,03 2,19 1,39 2,07 1,81 2,68 1,55 2,17 Cd 0,22 0,302 0,169 0,456 0,462 0,276 0,478 0,252 Co 6,63 9,6 4,01 7,54 7,02 9,43 5,06 7,79 Cr 147 167 490 342 152 236 89,6 168 Cu 24,8 30,2 14,1 25,9 18,6 26,1 16,9 23 Hg <0,07 0,0704 0,0687 0,0623 <0,04 0,0425 0,0476 <0,04 La 16,8 31,9 25,1 38,9 27,1 42,3 23,7 32,8 Mo <6 <6 <6 29,7 <6 6,51 <6 <6 Nb <6 6,65 <6 8,73 <6 10,2 <6 9,7 Ni 15,8 22,8 11,8 19,2 19 21,7 14,5 18,1 Pb 175 47,1 30,9 25,8 21,9 20,8 13,4 15,2 S 5630 3010 11600 2750 10100 7100 8090 2450 Sc 8,36 10,1 6,16 9,36 7,85 12,2 6,67 9,37 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 <20 Sr 176 153 183 155 335 159 1080 223 V 54,1 63,3 44,2 66,3 51,9 78,2 43,4 58,5 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 <60 Y 21,9 28,6 15 25,8 20,8 30,7 18,3 25,7 Zn 97,9 117 68 90 124 113 89,5 88,3 Zr 157 230 102 218 127 201 54,6 226 35
Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 20 och i tabell 19 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 20. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP6. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP6 23 3 19 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 36
4.3.7 Utanför tröskeln (SUSP7) I punkten utanför tröskeln (SUSP7) har en övre och en undre sedimentfälla varit utplacerade. Resultat för den undre fällan under våren saknas på grund av att fällan vid provtagningstillfället var borta. Tabell 21. Resultat från analyserna av material från sedimentfällan i punkten innanför tröskeln (SUSP6). < anger halt under rapporteringsgräns. anger att parametern inte kunde bestämmas. Krom och kvicksilver har markerats eftersom de huvudsakliga utgör föroreningselementen. Parameter Höst Vinter Vår Sommar Övre Undre Övre Undre Övre Undre Övre Undre [%] TS 50 C 4,9 3,2 1,6 2,8 3,5 12,7 8,6 [% TS] LOI 20,2 22,2 27,9 25,8 33,9 33,2 - [mg/kg TS] Si 217000 210000 139000 192000 184000 99900 163000 Al 57600 54800 33800 48800 41800 29600 47000 Ca 10800 11500 11800 12200 17600 186000 78700 Fe 35200 32200 17100 26000 26200 19700 31400 K 24000 23000 17900 21400 17000 11000 18000 Mg 16200 17400 22900 19600 16400 6990 12800 Mn 691 495 534 825 306 263 1350 Na 52800 68700 137000 86900 66500 16100 28500 P 1540 1370 1340 1540 2210 1360 1960 Ti 2790 2680 1560 2320 2010 1300 2360 As 6,4 9,39 3,69 5,72 <4 3,93 7,68 Ba 404 382 236 346 276 212 340 Be 2,3 2,06 1,34 1,9 1,85 1,28 2,06 Cd 0,326 0,373 0,2 0,313 0,382 0,685 0,26 Co 8,9 8,3 4,96 7,84 7,6 5,59 7,17 Cr 164 170 85,3 127 144 108 190 Cu 29,7 28,8 13,9 23,8 19,8 19,3 26,7 Hg 0,0861 0,079 0,0545 0,0799 <0,04 0,0426 <0,08 La 26,8 32 24,2 33,2 28,8 19,8 31,6 Mo <6 <6 <6 <6 <6 <6 <8 Nb <6 8,88 <6 7,71 <6 <6 9,67 Ni 23 22,4 10,8 17,7 21,4 14,9 18,1 Pb 23,5 26,1 13,3 22,2 17,8 15 854 S 5250 6340 11300 7630 12100 9660 4450 Sc 9,99 10,3 5,95 8,59 8,14 5,51 9,31 Sn <20 <20 <20 <20 <20 <20 <31 Sr 151 159 177 175 188 1170 648 V 65,2 62,8 39,8 56,5 52,1 36,5 59,3 W <60 <60 <60 <60 <60 <60 <71 Y 27,1 26 14,4 23,5 20,9 15,4 25,2 Zn 118 111 60,2 91,4 122 99 139 Zr 166 165 86,5 152 102 45,1 109 37
Basfakta om provtagningarna redovisas i tabell 22 och i tabell 21 redovisas resultat från provtagningarna. Tabell 22. Information om provtagningarna med sedimentfällor i SUSP7. Information om provtagningspunkten Vattendjup [m] Installationsdjup under vattenytan övre fällan [m] Installationsdjup under vattenytan undre fällan [m] SUSP7 6,5 2 4 Information om provtagningen Utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Tömd och utlagd Provtagningsdatum 2004-09-15 2004-12-17 2005-04-12 2005-07-27 2005-09-22 Antal dygn 93 116 106 57 4.4 Suspendat aktiv provtagning 4.4.1 Suspendatbelastningen i Valdemarsviken Suspendatbelastningen (i princip ett mått på mängden partikulärt material/känd volymsenhet) i Valdemarsviken under de olika årstiderna redovisas i tabell 23 Generellt är suspendatbelastningen som högst under sommaren och som lägst under vintern. Under våren och hösten ligger suspendatbelastningen något lägre än under sommaren medan den är högre än under vintern. Detta är rimliga resultat med tanke på att bland annat primärproduktionen är som störst under sommaren, vilket med för en ökad suspendatbelastning. Under hösten och sommaren uppvisar den ytterst belägna punkten (SUSPFR7) den högsta suspendatbelastningen, 5,1 respektive 6,8 mg/l. Under hösten uppvisar den innersta punkten (SUSPFR3) den lägsta suspendatbelastningen medan SUSPFR6 uppvisar lägst belastning under sommaren. Under vintern och våren är suspendatbelastningen generellt som högst i den innersta punkten medan den yttersta punkten uppvisar bland de lägsta värdena. Tabell 23 Suspendatbelastningen vid de olika provtagningsstationerna under en säsong. Stationerna är belägna innanför Grännäsfjärden (SUSPFR3), i Grännäsfjärden (SUSPFR4), i Krogsmålaströmmen (SUSPFR6) och utanför tröskeln (SUSPFR7). Vid varje provtagning har filtrering utförts med vatten från två nivåer (Ö och U). Station Höst-04 Vinter-05 Vår-05 Sommar-05 [mg/l] SUSPFR3Ö 2,6 1,0 4,2 4,8 SUSPFR3U 3,2 2,1 4,0 4,8 SUSPFR4Ö 4,0 1,3 3,4 4,4 SUSPFR4U 2,2 1,4 2,7 4,1 SUSPFR6Ö 4,0 1,9 2,5 3,6 SUSPFR6U 1,9 1,1 2,6 2,5 SUSPFR7Ö 5,1 0,85 2,7 6,8 SUSPFR7U 2,5 0,97 2,6 2,6 38