Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

STATISTIK& ANALYS Lars Brandell och Per Gillström 2002-09-04 Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002

Innehållsförteckning Studenternas bostadssituation och ekonomiska förhållanden våren 2002...1 Innehållsförteckning...2 Sammanfattning...3 Inledning...4 Bakgrund...4 Det finns studenter av många olika slag...4 Hur bor studenterna?...5 Bostadstyp...5 Med vem bor man?...6 Boende och studentekonomi...8 Inkomster och levnadsstandard...8 Bostadskostnader...9 Bostadsbidrag...11 Boendeform och studentekonomi...11 Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn...13 Hur mycket betalar man för sitt boende?...13 Betalar de som bor hemma för sitt boende?...14 Tidsbegränsat boende eller ej?...14 Är studenterna nöjda med sin bostad?...15 Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp?...16 Hur bor man på olika orter?...17 Andelen ensamstående studenter utan barn...17 Fördelning på bostadstyper på de olika orterna...18 Med vem bor man på de olika orterna?...18 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden?...19 Är studenterna nöjda med sin bostad?...20 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter?...20 Ekonomi och bostadskostnader på olika orter...22 Samtliga studenter...22 Ensamstående studenter utan barn...23 Effekter av bostadssituationen...26 Val av studieort och studieinriktning...26 Bostadssituationens inverkan på studierna...29 Indikatorer...31 Kommentarer och slutsatser...33 Bilaga 1...36 Urval, insamling och bortfall...36 Bilaga 2...38 Enkäten...38 2

Sammanfattning Denna rapport behandlar fyra olika men besläktade frågeställningar: 1. Hur har de som idag studerar vid universitet och högskolor löst sin bostadssituation? 2. Hur är bostadssituationen och ekonomin bland studenterna? 3. Hur varierar bostadssituationen för studenter på olika studieorter? 4. Hur påverkas studenternas utbildning och studier av bostadssituationen? De viktigaste resultaten är: Dagens studenter bor i lägenheter (50 procent) villor (25 procent) och studentrum/studentlägenheter (20 procent). En student av fem, som är ensamstående och inte har barn, bor kvar hos föräldrarna. Två studenter av tre har studielån och tar ut både bidrags- och lånedel. 16 procent tar bara ut bidragsdelen. En lika stor andel har inga studiemedel alls. I de flesta fall finansierar de då studierna genom förvärvsarbete. 12 procent av alla studenter har inga bostadskostnader. 9 procent betalar upp till 1 600 kronor per månad. 60 procent har bostadskostnader i intervallet 1 601 3 600 kronor. 20 procent betalar mer än 3 600 kronor. De högsta kostnaderna för boendet har studenter som bor ensamma med barn. Bland dessa studenter betalar 70 procent mer än 3 600 kronor per månad. De lägsta kostnaderna har de som bor kvar hos föräldrarna. Tre av fyra betalar ingenting alls. Bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna. I Stockholm bor bara 13 procent av de studenter som är ensamstående (utan barn) i studentrum. I Uppsala gäller detta för nästan hälften av studenterna. I Stockholm bor hela 37 procent av samma studentgrupp hemma hos föräldrarna. I Linköping gäller detta bara för 8 procent. En tredjedel av alla ensamstående studenter skulle vilja byta till en annan typ av bostad. Många bor i studentrum och vill ha en egen lägenhet. Det är också vanligt att man bor i villa (hos föräldrarna) och vill ha en egen lägenhet. Största andelen studenter som betalar mer än 3 600 kronor per månad i hyra finns i små och medelstora studieorter samt i Umeå, Stockholm och Göteborg. Cirka 11 procent av studenterna instämmer i att boendesituationen har en negativ inverkan på studierna. Drygt 9 procent av studenterna instämmer i att bostadssituationen på olika studieorter har påverkat valet av studieort. 3

Inledning Bakgrund Studenterna är en stor och viktig grupp i högskolan. Högskoleverket har därför gjort flera undersökningar om studenterna. Bland dessa kan nämnas Studenterna i Sverige Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000 baserad på olika undersökningar under de senaste åren på 1990-talet 1, och Studentspegeln 2002 2 som beskriver olika faktorer i utbildningen inom olika områden och högskolor mot bakgrund av studenternas erfarenheter. I bilden av studenterna ingår också de yttre förutsättningarna för studierna. Bland det viktigaste är då de ekonomiska villkoren för dagens studenter och i synnerhet bostadssituationen. Under senare tid har det kommit flera rapporter om svårigheterna för dagens studenter att skaffa sig bostad på studieorten. På många orter är köerna till studentbostäderna långa. Det blir allt vanligare att studenter helt saknar bostad vid terminens början. Det sägs också att presumtiva studenter avstår från att söka till universitet och högskolor som ligger på orter där det är svårt för studenter att få bostad. Denna rapport bygger på en enkät som skickades ut till 5 080 slumpmässigt utvalda högskolestudenter på grundutbildningsnivå i februari 2002 3. Vissa jämförelser med situationen för sex år sedan baseras på en liknande studie från hösten 1996. Det finns studenter av många olika slag Med student menar vi alla som oavsett ålder studerar vid något universitet eller någon högskola i Sverige. Studenterna i Sverige är en heterogen grupp. De befinner sig i olika livssituationer, vilket påverkar inte minst de förhållanden som denna undersökning tar upp bostads- och boendesituation samt de ekonomiska förhållanden. Tre studenter av fem är kvinnor och ungefär hälften av studenterna är 25 år och äldre. Bland äldre studenter är kvinnorna i klar majoritet. Drygt 20 procent av samtliga studenter är kvinnor som är 30 år eller äldre (tabell 1). Tabell 1. Fördelning av kön och ålder för samtliga studenter. Åldersgrupp Kvinnor Män Totalt - 24 år 28,5 21,7 50,2 25 29 år 12,0 9,2 21,2 30 år - 20,4 8,2 28,6 Totalt 60,8 39,2 100,0 1 Högskoleverket: Rapport 2001:26 R 2 Högskoleverket: Rapport 2002:21 R 3 En beskrivning av urval, stratifiering, bortfall m.m. finns i bilaga 1. Enkätformuläret finns i bilaga 2. 4

Hur bor studenterna? Bostadstyp Dagens studenter bor ungefär som svensken i gemen i lägenheter eller i villor/radhus (figur 1). Bara var femte student bor i de speciella studentbostäderna. Den procentuella fördelningen på olika bostadstyper är praktiskt taget oförändrad sedan år 1996. Figur 1. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren 2002. Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren 2002 30,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa /radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Figur 1 gäller alla studenter även de som är äldre och har bildat familj och kanske har börjat studera på äldre dar. Om man begränsar sig till de studenter som är 24 år eller yngre blir fördelningen på olika bostadstyper något annorlunda (figur 2). Fortfarande är det en minoritet (ca 30 procent) som bor i studentrum eller studentlägenhet. (Motsvarande andel bland dem som är 25 29 år är 16 procent och bland dem som är 30 år eller äldre 3 procent). Jämfört med hösten 1996 har andelen av de studenter som är 24 år eller yngre som bor i studentrum/studentlägenhet ökat något medan andelen som bor i villa/radhus har minskat. 5

Figur 2. Studenter 24 år eller yngre. Fördelningen på bostadstyper bland studenter hösten 1996 och våren 2002. Procent 60,0 50,0 40,0 Hösten 1996 Våren 2002 30,0 20,0 10,0 0,0 Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Bostadstyp Med vem bor man? Under vårterminen 2002 bodde en av tre studenter ensam utan barn, Drygt 40 procent var sammanboende 4, antingen utan barn (25 procent) eller med barn (18 procent). Fyra procent av studenterna bodde ensamma med barn. En av tio studenter bodde hemma hos föräldrar eller andra släktingar 5, något färre med en eller flera vänner (figur 3). Figur 3. Boendeformer bland studenter hösten 1996 och våren 2002. Procent 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Hösten 1996 Våren 2002 Bor ensam utan barn Bor ensam med barn Sammanboende utan barn Sammanboende med barn Hos föräldrar eller släktingar Med en eller flera vänner Annan boendeform Boendeform Sammanboende betyder här att bor med make/maka/sambo. Fortsättningsvis kommer vi att i texten mestadels beteckna denna grupp som de som bor hos föräldrarna. 4 5 6

Jämfört med hösten 1996 har det blivit vanligare att vara sammanboende, men ovanligare att bo ensam eller hemma hos föräldrarna. Vilka man bor med förändras naturligtvis med åldern. Att bo hemma hos föräldrar är vanligast bland de yngre studenterna. Med stigande ålder flyttar alltfler hemifrån, flyttar ihop med någon och får så småningom barn. Bland studenter under 25 år är nära 30 procent av de kvinnliga studenterna sammanboende, medan bara 19 procent av de manliga är det. Bland studenter mellan 25 och 29 år är nära 56 procent av kvinnorna sammanboende, medan andelen sammanboende bland männen även här ligger ca 10 procentenheter lägre. I den äldsta studentgruppen (30 år och äldre) är skillnaden något större. Drygt 73 procent av de äldre kvinnliga studenterna är sammanboende, jämfört med 59 procent bland männen (se figur 4). Andelen studenter som är 24 år och yngre och som bor med barn (ensamma eller sammanboende) är mycket låg, ca 1 procent. I åldrarna 25 29 år ingår barn i boendet för 18 procent av kvinnorna och 8 procent av männen. Bland de äldre studenterna (30 år eller äldre) bor tre fjärdedelar av kvinnorna och hälften av männen tillsammans med barn (figur 4). Oavsett ålder är det alltså vanligare att kvinnliga studenter är sammanboende och/eller har barn än att manliga är det. Figur 4. Studenter våren 2002. Andelen sammanboende respektive boende med barn. Procent 80 70 Kvinnor 60 50 40 30 20 10 Andel sammanboende Kvinnor Män Andel boende med barn Män 0-24 år 25-29 år 30 år - Åldersgrupp 7

Boende och studentekonomi Inkomster och levnadsstandard Det finns i huvudsak två sätt för dagens studenter att finansiera sina studier. Antingen har man studiemedel eller också måste man förvärvsarbeta 6. Studiemedlen består av två delar. En bidragsdel (knappt 600 kronor per vecka) som inte behöver betalas tillbaka och en lånedel (ca 1 100 kronor per vecka), som successivt betalas tillbaka när man börjat arbeta. Den som så önskar kan bara ta ut bidragsdelen av studiemedlen. Den som har studiemedel får samtidigt förvärvsarbeta, dock högst upp till en viss inkomstnivå. Om man tjänar mer än en viss summa reduceras studiemedlen. Cirka 85 procent av studenterna våren 2002 hade studiemedel. Det är sannolikt i stort sett alla som var berättigade till detta. Av övriga förvärvsarbetade sju av tio. Även bland dem som hade studiemedel förvärvsarbetade ungefär en tredjedel 7. Knappt 20 procent av dem som hade studiemedel tog bara ut bidragsdelen. (Tabell 2). Tabell 2. Samtliga studenter. Studiemedel och förvärvsarbete under februari 2002. Andel av samtliga Förvärvsarbetar studenter Ja Nej Studiemedel, lån och bidrag 67,5 29,3 70,7 Studiemedel, endast bidrag 15,9 35,5 64,5 Ej studiemedel 16,5 71,1 28,9 Totalt 100,0 37,2 62,8 De studenter som har både lån och bidrag, är till 95 procent heltidsstuderande. Även de allra flesta (89 procent) av dem som enbart har lån är heltidsstuderande. Bland dem som inte har studiemedel är det bara 31 procent som läser på heltid. I enkäten ingick en fråga om hur studenterna såg på sin ekonomiska situation: Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? Här gavs fyra fasta svarsalternativ: Drygt en tredjedel svarade Ja. Ytterligare en tredjedel svarade Ja, knappt. En femtedel svarade Nej, inte helt. En tiondel kryssade för alternativet Nej, inte alls (se tabell 3). 6 En mer detaljerad analys av hur dagens studenter finansierar sina studier ges i rapporten Studenterna i Sverige. Om livet och tillvaron som student vid sekelskiftet 2000. (Högskoleverkets rapportserie 2001:26 R) 7 Omfattningen av förvärvsarbetet varierar från en timme i veckan till heltidsarbete. 8

Tabell 3. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning efter kön och ålder. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Kön och ålder Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Kvinnor - 24 år 38,9 37,0 17,7 6,3 100,0 25-29 år 27,4 34,0 28,0 10,6 100,0 30 år - 34,6 26,9 24,8 13,8 100,0 Kvinnor totalt 35,2 33,1 22,1 9,6 100,0 Män - 24 år 42,9 35,1 16,7 5,2 100,0 25-29 år 29,3 34,9 22,2 13,7 100,0 30 år - 36,1 28,9 22,3 12,7 100,0 Män totalt 38,3 33,8 19,1 8,8 100,0 Samtliga - 24 år 40,7 36,2 17,3 5,8 100,0 25-29 år 28,2 34,4 25,5 11,9 100,0 30 år - 35,0 27,5 24,1 13,5 100,0 Totalt 36,4 33,4 20,9 9,3 100,0 Några stora skillnader förekommer inte mellan män och kvinnor. Däremot ser man att det är färre bland de yngre studenterna som säger att pengarna inte räcker till. De som tar ut både lån och bidrag av studiemedlen svarar oftare än andra studenter att de anser att pengarna inte räcker till en acceptabel levnadsstandard (tabell 4). Bland dem svarar drygt 36 procent antingen Nej, inte helt eller Nej, inte alls. Motsvarande andelar bland dem bara tar ut bidragsdelen av studiemedlen är drygt 20 procent och bland dem som inte har studiemedel alls 14 procent (tabell 4) 8. Tabell 4. Samtliga studenter. Fördelning av svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard? för studenter med olika studiefinansiering. Andel av samtliga Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard studenter Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Studiemedel, lån och bidrag 67,5 28,2 35,7 25,4 10,8 100,0 Studiemedel, endast bidrag 15,9 45,3 34,3 12,7 7,7 100,0 Ej studiemedel 16,5 63,7 22,0 10,1 4,3 100,0 Totalt 100,0 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 Bostadskostnader En fråga i enkäten gällde bostadskostnaderna: 8 Bland de studenter som bor hemma hos föräldrarna är det påfallande många som endast tar ut bidragsdelen, 67 procent. Övriga grupper ligger relativt nära genomsnittet på 16 procent, förutom de studenter som bor ensamma med barn där bara 1,5 procent enbart tar ut bidragsdelen. 9

Hur stort är det belopp som du själv betalar i hyra eller avgift per månad för bostaden? Tre femtedelar betalar mellan 1 601 och 3 600 kronor i månaden. En femtedel betalar mer och en femtedel betalar mindre. Av de senare har mer än hälften inga bostadskostnader alls. De allra flesta som bor i studentrum/studentlägenhet har en hyra som ligger mellan 1 601 och 3 600 kronor i månaden. Bara 7 procent betalar mer än 3 600 kronor i månaden. För dem som bor i lägenheter och villor/radhus är andelen som betalar mer än 3 600 däremot betydligt större (tabell 5). Tabell 5. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika bostadstyper. Bostadstyp Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader 1-1600 kr 1601-3600 kr 3601 kr - Studentrum/studentlägenhet 0,9 6,7 85,8 6,5 100,0 Lägenhet 6,0 10,5 62,8 20,7 100,0 Villa/radhus 33,8 6,3 29,1 30,7 100,0 Annan bostadstyp 5,5 17,2 62,6 14,7 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 Bostadskostnaderna varierar kraftigt med det som här har kallats boendeform, dvs. med vem eller vilka som man bor. (Observera att studenterna svarat på frågan om hur mycket de själva betalar för bostaden, inte på frågan hur den totala kostnaden är.) En grupp studenter där många har höga bostadskostnader är de som har barn. Nästan hälften av dem som bor med sammanboende och barn betalar mer än 3 600 kronor i månaden. För den som bor ensam med barn gäller detta för sju av tio studenter. En grupp som däremot ligger kraftigt under medelvärdet är de som bor hos föräldrarna. Tre av fyra behöver inte betala alls för sitt boende (se vidare tabell 6). Tabell 6. Samtliga studenter. Fördelning av bostadskostnader för studenter i olika boendeformer. Boendeform Har bostadskostnader Har ej bostadskostnader 1-1600 kr 1601-3600 kr 3601 kr - Bor ensam utan barn 1,6 5,4 80,2 12,7 100,0 Bor ensam med barn 0,0 1,5 28,6 69,9 100,0 Sammanboende utan barn 5,6 14,8 64,1 15,4 100,0 Sammanboende med barn 8,9 3,6 38,7 48,8 100,0 Bor hos föräldrar 76,0 13,1 10,3 0,6 100,0 Bor med vän/vänner 2,1 16,3 78,1 3,5 100,0 Annan boendeform 8,6 16,0 75,4 0,0 100,0 Totalt 11,5 9,0 59,4 20,0 100,0 10

Bostadsbidrag Studenter kan också få bostadsbidrag. Bostadsbidraget riktar sig till barnfamiljer, men också till ungdomar utan barn som fyllt 18 men inte 29 år. Bostadsbidragets storlek beror på faktorer som hushållets inkomst, bostadskostnaden, bostadsytan och antal personer i hushållet. Av samtliga studenter har drygt 12 procent bostadsbidrag. Särskilt vanligt är detta bland dem som bor ensamma med barn, drygt tre av fyra har bostadsbidrag. Bland sammanboende med barn gäller detta bara för 7 procent av studenterna. Bland dem som bor ensamma får 17 procent bidrag (tabell 7). De studenter som har barn, speciellt de ensamstående med barn, får högre bostadsbidrag än de som inte har barn Det är ytterst ovanligt att barnlösa har ett bostadsbidrag på över 2 000 kronor. Av dem som bor ensamma med barn har nära hälften ett bostadsbidrag som överstiger 2 000 kronor. Tabell 7. Samtliga studenter. Andelen med bostadsbidrag i olika boendeformer och fördelningen av bostadsbidragets storlek inom dessa (procent). Boendeform Andel som har bostadsbidrag 1-500 501-1000 1001-1500 Bostadsbidrag (kr) 1501-2000 2001-2500 2501-3000 3000- Bor ensam utan barn 16,8 42,8 46,5 9,0 0,3 0,3 0,0 1,0 Bor ensam med barn 76,7 0,0 12,8 8,7 30,6 26,9 16,5 4,5 Sammanboende utan barn 5,4 37,6 42,8 6,5 8,1 0,0 2,6 2,4 Sammanboende med barn 6,7 15,0 21,4 12,6 19,4 5,1 18,2 8,2 Bor hos föräldrar 0,5* - - - - - - - Bor med vän/vänner 13,5 65,8 26,0 2,9 1,9 0,0 0,0 3,4 Annan boendeform 7,9* -* - - - - - - Totalt 12,4 30,7 33,8 8,8 10,7 7,1 6,1 2,9 * För få observationer (<30) för att få tillförlitliga resultat beträffande bostadsbidragens fördelning i denna grupp. Boendeform och studentekonomi. Boendekostnaderna kan som visats i det föregående variera beroende på bostadsformen. Framförallt har många studenter med barn betydligt högre bostadskostnader än genomsnittet för alla studenter. Samtidigt har många som bor kvar hos föräldrarna inga bostadskostnader alls. Även om vissa studenter med barn har bostadsbidrag visar det sig att skillnaderna i bostadskostnaderna också avspeglar sig i studenternas bedömning av den egna ekonomiska standarden (se tabell 8). 11

Tabell 8. Samtliga studenter. Svaren på frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard?. Fördelning för olika boendeformer. Räcker dina pengar till en acceptabel levnadsstandard Boendeform Ja Ja, knappt Nej, inte helt Nej, inte alls Bor ensam utan barn 35,1 36,1 19,6 9,2 100,0 Bor ensam med barn 16,3 17,7 43,3 22,7 100,0 Sammanboende utan barn 36,4 34,4 20,8 8,4 100,0 Sammanboende med barn 34,5 29,9 24,4 11,2 100,0 Bor hos föräldrar 52,6 31,4 12,3 3,7 100,0 Bor med vän/vänner 37,9 36,3 18,8 7,0 100,0 Annan boendeform 30,5 37,3 15,3 16,9 100,0 Totalt 36,5 33,4 20,9 9,3 100,0 På frågan Räcker dina pengar (totala inkomster, studiemedel och andra medel) till en acceptabel levnadsstandard svarar två studenter av tre som bor ensamma med barn antingen Nej inte helt eller Nej inte alls. För studenter som bor med barn och en annan vuxen gäller samma sak för mer än en tredjedel av samtliga. För studenter som bor hemma svarar istället mer än hälften Ja på samma fråga och ytterligare 30 procent svarar Ja knappt. 12

Bostadssituationen för ensamstående studenter utan barn Som framgår av det föregående är studenternas bostads- och ekonomiska situation i många delar beroende av den sociala situationen i övrigt. Det gör att det inte är meningsfullt att mera ingående studera förhållanden för studenterna som en enhetlig grupp. Därför gör vi en speciell studie för en mer homogen grupp, ensamstående utan barn 9. Det är drygt hälften av alla studenter i Sverige. De är i allmänhet unga (tre av fyra är under 25 år). De flesta (tre av fem) bor ensamma i lägenhet eller studentrum/studentlägenhet. Förhållandevis många (en av fem) bor fortfarande hemma hos föräldrar (eller andra släktingar). Hur mycket betalar man för sitt boende? Bland de studenter som är ensamstående utan barn har inte mindre än 16 procent inga kostnader för sitt boende. De flesta av dem bor i villa eller radhus. De allra flesta (nio av tio) bor hemma hos föräldrarna (eller andra släktingar). De flesta av dem som måste betala för sitt boende bor antingen i en lägenhet eller i studentrum/studentlägenhet. De betalar i genomsnitt (medianvärde) cirka 2 500 kronor per månad. Spridningen av bostadskostnader varierar efter vad för slags bostad man bor i. De som bor i studentrum eller studentlägenheter har i de allra flesta fall en för studenter normal kostnad för sin bostad, medan spridningen är större för andra typer av bostäder (tabell 9). Tabell 9. Ensamstående studenter utan barn. Bostadskostnad för de sex vanligaste kategorierna avseende bostadskostnad och bostadstyp. Förekomst av bostadskostnad och bostadstyp Har ej bostadskostnader Andel av studentgruppen Bostadskostnad per månad (kronor) Genomsnittlig Fördelning (%) kostnad per månad (median) 0-1600 1601-3600 3601- Villa/radhus 11,6-100,0 0,0 0,0 Lägenhet 4,3-100,0 0,0 0,0 Har bostadskostnader Studentrum/studentlägenhet 31,0 2 433 5,5 90,0 4,5 Lägenhet 44,8 2 600 10,1 76,6 13,3 Annan bostad 4,2 2 000 43,2 42,0 14,8 Villa/radhus 3,7 1 900 17,9 76,8 6,0 Totalt - sex vanligaste kategorierna 99,6 Totalt 100,0 2 300 24,9 67,0 8,2 9 Med ensamstående menas den som inte är gift, sammanboende eller änka/änkling. 13

Betalar de som bor hemma för sitt boende? Ungefär var femte ensamstående student utan barn bor hemma hos föräldrarna. Knappt tre fjärdedelar bor i villa, övriga i lägenhet (tabell 10). Tabell 10. Ensamstående studenter utan barn som bor hos föräldrar. Bostadstyp och andel som inte har bostadskostnader (procent). Andel av samtliga ensamstående Andel inom bostadstyp som inte Bostadstyp studenter utan barn har bostadskostnader Villa/radhus 13,7 83,5 Lägenhet 5,4 62,3 Totalt Villa/radhus och lägenhet 19,1 - Totalt Samtliga bostadstyper 19,5 76,7 De flesta (nära åtta av tio) av dem som bor hemma betalar inte för sitt boende. Detta är vanligare för de studenter vars föräldrar bor i villa/radhus än för dem vars föräldrar bor i lägenhet. Att relativt fler av studenterna som bor hemma i villa eller radhus inte betalar för detta jämfört med dem som bor hemma i lägenhet skulle kunna förklaras av att föräldrar i villa/radhus allmänt sett har det bättre ekonomiskt ställt och därför i större utsträckning har råd att låta sina barn bo gratis hemma. Tidsbegränsat boende eller ej? I enkäten förekommer frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? med fyra fasta svarsalternativ. Bland ensamstående studenter utan barn anger tre av fem att de inte har någon tidsbegränsning. En av fyra får bo kvar så länge hon eller han är student, en av femton vet inte, medan en av tolv bara kan bo kvar en begränsad tid. För de senare är genomsnittstiden (medianen) de får bo kvar fyra månader tre av fyra får bo kvar högst ett halvår. Knappt 10 procent får bo kvar i mer än ett år. Situationen varierar dock kraftigt mellan olika bostadstyper. Åttio procent av dem som bodde i lägenhet eller villa/radhus hade ingen aktuell tidsbegränsning, medan de som bodde i studentrum eller studentlägenhet i de flesta fall bara fick bo kvar så länge de var studenter (tabell 11). 14

Tabell 11. Ensamstående studenter utan barn. Nuvarande bostadstyp och fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad?. Nuvarande bostadstyp Fördelning av svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din bostad inom varje bostadstyp (%) Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Studentrum/studentlägenhet 12,9 71,7 7,0 8,5 4 Lägenhet 83,5 2,8 5,1 8,6 4 Villa/radhus 78,6 8,1 9,9 3,4 5 Annan bostadstyp 56,0 18,9 13,9 11,3 4 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 Är studenterna nöjda med sin bostad? Enkäten våren 2002 innehöll bl.a. ett antal påståenden om den nuvarande bostaden som de svarande kunde ta ställning till. Det fanns fem svarsalternativ från stämmer inte alls till stämmer helt. I tabell 12 redovisas andelen i olika bostadstyper som Instämmer helt eller Instämmer delvis, dvs. som har prickat för det två högsta nivåerna av instämmande. Tabell 12. Ensamstående studenter utan barn. Andelen som instämmer helt eller delvis i vissa påståenden om sin bostadssituation. Nuvarande bostadstyp Jag skulle vilja byta bostad Andel (%) som instämmer i påståendet Jag försöker aktivt byta bostad Jag känner oro över min bostadssituation Jag trivs i min bostad Studentrum/studentlägenhet 40,2 14,2 11,9 68,4 Lägenhet 31,4 14,2 14,2 79,8 Villa/radhus 46,8 17,9 16,2 77,2 Annan bostadstyp 43,7 25,5 23,7 68,1 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Tre fjärdedelar av studenterna säger att de trivs i sin bostad. De som bor i studentrum/studentlägenhet trivs något sämre än de som bor i villa/radhus eller i lägenhet. Knappt 40 procent vill gärna byta bostad, men bara 15 procent försöker byta aktivt. Ungefär samma andel, 14 procent, instämmer i påståendet att man känner oro över bostadssituationen. Om man bortser från den lilla andelen studenter som säger att de bor i annan bostadstyp, kan man konstatera att de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos föräldrarna) är något mer benägna att byta bostad än de som bor i studentrum/studentlägenhet. Minsta andelen som vill byta finns bland dem som bor i lägenhet. 15

Hur många vill hellre bo i annan bostadstyp? En fråga i enkäten gällde vilken typ av bostad som den svarande helst skulle vilja ha. Nära sju av tio av de ensamstående studenterna utan barn uppger samma bostadsform som de redan bor i. Övriga vill bo på ett annat sätt. De vanligaste önskemålen redovisas i tabell 13. Tabell 13. Ensamstående studenter utan barn. De sex vanligaste kombinationerna avseende nuvarande och önskad bostadstyp. Andel av alla ensamstående studenter utan barn (%) Önskar nuvarande bostadstyp* 68,9 Bor i studentrum/ studentlägenhet, vill bo i lägenhet 12,1 Bor i villa/radhus, vill bo i lägenhet 7,1 Bor i lägenhet, vill bo i studentrum/studentlägenhet 2,8 Bor i lägenhet, vill bo i villa 2,4 Bor i villa/radhus, vill bo i studentrum/studentlägenhet 1,6 Totalt sex vanligaste kategorierna 94,9 Totalt alla ensamstående studenter utan barn 100,0 * 56 % av dem i studentrum/studentlägenhet, 89 % av dem i lägenhet, 42 % av dem i villa/radhus och 33 % av dem i med annan bostadstyp föredrar sin nuvarande bostadstyp. Vanligast bland dem som hellre vill ha en annan slags bostad än den nuvarande är de som bor i studentrum/studentlägenhet, men vill bo i lägenhet det gäller för 12 procent av samtliga ensamstående studenter utan barn. En annan stor grupp är de som bor i villa/radhus (varav de flesta bor hemma hos sina föräldrar), men som önskar att de istället bodde i en lägenhet (7 procent). 16

Hur bor man på olika orter? De undersökningsresultat som redovisats i det föregående har gällt den sammantagna situationen i hela landet. Men man kan lätt konstatera att bostadssituationen varierar mellan de olika studieorterna 10. Det har inte varit möjligt att ta fram säkra uppgifter om situationen på var och en av de över 30 studieorter som finns i landet. Däremot har det varit möjligt att fördela enkätsvaren på åtta grupper bestående av dels de sex stora studieorterna: Umeå, Uppsala, Stockholm, Linköping, Göteborg och Lund, dels de medelstora 11 och de små 12 studieorterna. För att kunna göra jämförelser mellan orterna har vi begränsat studien till studenter med samma sociala situation de som är ensamstående utan barn. Andelen ensamstående studenter utan barn Andelen av alla studenter som är ensamstående utan barn varierar mellan de olika studieorterna. Största andelen finns på orter med många studenter och relativt liten befolkning. Det är Lund, där 63 procent av alla studenter är ensamstående utan barn, Uppsala (60 procent) och Linköping (58 procent). Därnäst kommer storstäderna Stockholm (55 procent) och Göteborg (51 procent). Umeå har den lägsta andelen ensamstående utan barn bland universitetsorterna (48 procent), men ligger ändå högre än de grupper som vi kallat medelstora och små studieorter (se också tabell 14). Tabell 14. Andelen ensamstående studenter utan barn och deras åldersfördelning på olika studieorter. Studieort Andel ensamstående studenter utan barn i olika åldersgrupper (%) Andelen ensamstående studenter utan barn (%) - 24 år 25 29 år 30 år - Umeå 48,1 73,2 25,2 1,6 Uppsala 59,6 75,7 17,2 7,1 Stockholm 54,7 64,1 25,9 10,1 Linköping 57,9 81,4 11,6 7,0 Göteborg 51,2 76,3 15,1 8,6 Lund 62,5 75,0 15,9 9,1 Medelstora studieorter 42,7 72,1 17,5 10,4 Små studieorter 43,3 72,8 16,3 10,9 Totalt 50,0 72,7 18,3 9,0 10 Fördelningen av de svarande studenterna på studieorter har baserats på lärosätets lokalisering. Det betyder t.ex. att studenterna på Campus Norrköping finns med i underlaget för studieorten Linköping. 11 Till de medelstora studieorterna har räknats Eskilstuna, Gävle, Halmstad, Jönköping, Karlstad, Luleå, Malmö, Västerås, Växjö, Örebro. 12 Till de små studieorterna har räknats Borlänge, Borås, Härnösand, Falun, Kalmar, Kristianstad, Skövde, Sundsvall, Trollhättan, Uddevalla, Visby och Östersund. 17

Knappt tre fjärdedelar (73 procent) av alla ensamstående studenter utan barn är 24 år eller yngre. Det gäller också på de flesta av studieorterna. Undantagen är Linköping som ligger klart över genomsnittet (81 procent är 24 år eller yngre) och Stockholm som ligger kraftigt under (64 procent). Fördelning på bostadstyper på de olika orterna Drygt 30 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor, som vi konstaterat tidigare, i studentrum/studentlägenhet. Situationen varierar dock mellan de olika studieorterna. Betydligt över genomsnittet ligger Uppsala, där 47 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor i studentrum eller studentlägenhet. Även i Umeå och i Lund bor relativt många i studentrum/studentlägenhet (i båda fallen 40 procent). Stockholm ligger kraftigt under riksgenomsnittet (13 procent). Övriga studieorter ligger i stort på genomsnittsnivån. Andelen som bor i villa/radhus ligger i gengäld kraftigt över genomsnittet för studenterna i Stockholm (24 procent mot genomsnittet 16 procent). Kraftigt under genomsnittet ligger Linköping (6 procent). Stockholm ligger också, denna gång tillsammans med Linköping, relativt klart över genomsnittet beträffande andelen som bor i lägenhet (tabell 15). Tabell 15. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av bostadstyper på olika studieorter. Studieort Studentrum/ studentlägenhet Lägenhet Villa/radhus Annan bostadstyp Umeå 40,2 43,2 13,5 3,1 Uppsala 47,4 31,4 13,8 7,4 Stockholm 13,4 58,9 23,5 4,2 Linköping 30,7 56,8 6,4 6,1 Göteborg 27,6 51,2 16,9 4,3 Lund 39,8 41,7 12,2 6,3 Medelstora studieorter 32,7 49,4 14,9 3,1 Små studieorter 34,7 47,3 15,1 3,0 Totalt 31,2 48,9 15,6 4,3 Med vem bor man på de olika orterna? Nära 20 procent av de ensamstående studenterna utan barn bor kvar hemma hos föräldrarna. I Stockholm gäller detta för nästan dubbelt så många (37 procent). På andra plats kommer Göteborg (21 procent). På sista plats kommer Linköping där bara 8 procent av de studenter som är ensamstående och utan barn bor hos föräldrarna (tabell 16). 18

Tabell 16. Ensamstående studenter utan barn. Fördelning av boendeformer på olika studieorter. Studieort Bor hos föräldrarna Bor ensam Bor med vän eller vänner Annan boendeform Umeå 14,7 63,3 21,1 0,9 Uppsala 14,7 65,2 14,3 5,9 Stockholm 37,3 52,3 8,3 2,1 Linköping 7,7 67,6 22,2 2,4 Göteborg 21,3 58,3 17,2 3,2 Lund 13,3 67,6 14,4 4,6 Medelstora studieorter 17,0 69,2 12,2 1,6 Små studieorter 16,1 70,5 11,4 2,0 Totalt 19,6 64,0 13,7 2,7 Hur länge kan man bo i den nuvarande bostaden? Drygt 85 procent av de ensamstående studenterna utan barn anger som svar på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad? antingen att det inte finns någon tidsbegränsning eller att de får bo kvar så länge de är studenter. Högsta andelen (95 procent) gäller för studenterna i Linköping. Den lägsta andelen finns i Lund (76 procent) och Uppsala (79 procent). Av detta följer att svaret Under en begränsad tid som i genomsnitt ges av 8 procent är betydligt mer frekvent i Lund (18 procent) och Uppsala (14 procent) än på övriga orter (tabell 17). Tabell 17. Ensamstående studenter utan barn. Svaren på frågan Hur länge får du bo kvar i din nuvarande bostad. Fördelning på olika studieorter. Studieort Ingen aktuell tidsbegränsning Under en begränsad tid Antal månader i Så länge jag är genomsnitt student Vet ej Andel (median) Umeå 53,9 30,0 9,0 7,1 6 Uppsala 45,2 33,7 7,3 13,7 4 Stockholm 65,8 14,9 9,6 9,7 6 Linköping 70,2 25,2 2,6 2,0 2 Göteborg 61,6 26,3 5,1 7,0 4 Lund 48,4 27,3 6,6 17,7 6 Medelstora studieorter 62,9 27,4 5,5 4,3 4 Små studieorter 58,6 28,3 7,9 5,2 3 Totalt 59,6 25,7 6,8 7,9 4 19

Är studenterna nöjda med sin bostad? I Stockholm instämmer nära hälften (48 procent) av de ensamstående studenterna utan barn i påståendet Jag vill byta bostad. Även i Uppsala vill många byta bostad (44 procent). I Göteborg och Umeå ligger svarsfrekvensen nära riksgenomsnittet. Minsta andelen instämmanden i påståendet kommer från studenterna i Linköping. Uppsala är den studieort där relativt flest aktivt försöker få ett bostadsbyte till stånd (24 procent). Även andelen som instämmer i påståendet Jag känner oro över min bostadssituation varierar mellan studieorterna. I Stockholm instämmer mer än var fjärde av de ensamstående studenterna utan barn. Därnäst kommer Uppsala (18 procent), Göteborg (17 procent) och Lund (15 procent). Den lägsta andelen instämmanden kommer från Linköping (5 procent) och de medelstora studieorterna (6 procent). I Stockholm är det relativt färre ensamstående studenter utan barn som uppger att de trivs i sin bostad (69 procent) jämfört med de övriga studieorterna (tabell18). Tabell 18. Ensamstående studenter utan barn. Andelen på olika studieorter som instämmer i vissa påståenden om sin bostadssituation. Andel (%) som instämmer i påståendet Försöker aktivt att Känner oro över sin Studieort Vill byta bostad byta bostad bostadssituation Trivs i sin bostad Umeå 37,5 17,6 11,8 74,4 Uppsala 43,5 24,5 18,3 75,0 Stockholm 47,9 16,9 26,3 69,1 Linköping 26,1 11,9 5,0 78,1 Göteborg 39,5 15,7 17,1 79,4 Lund 32,9 15,7 15,4 74,3 Medelstora studieorter 32,5 13,7 6,4 77,4 Små studieorter 33,6 10,6 11,0 76,5 Totalt 37,1 15,3 14,3 75,3 Hur många vill byta bostadstyp på olika studieorter? Tre av tio ensamstående studenter utan barn vill bo i en annan bostadstyp än de gör (se tabell 13) I Uppsala och Stockholm gäller detta för en ännu större andel (45 respektive 39 procent). I Linköping och på medelstora högskoleorter gäller detta för en mindre andel (21 respektive 24 procent). Bland dem som vill ha en annan boendeform är det på alla orter med ett undantag vanligast att man bor i studentrum men hellre vill bo i lägenhet. Undantaget är Stockholm där 15 procent av den aktuella studentgruppen bor i villa/radhus och vill bo i lägenhet. (Se vidare tabell 19 a h) 20