Resultat för gräsmarker

Relevanta dokument
NILS visar på tillstånd och förändringar i odlingslandskapet

Jordbrukslandskapet. Tillstånds- och förändringsanalyser baserade på data från NILS

Lägesrapport LillNILS

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Falsterbo skjutfält (SE ) i Vellinge kommun

Årsrapport för inventering av provytor i kvalitetsuppföljning av ängs- och betesmarker 2017

Remiil metodik och projekt. Anders Glimskär, inst. för ekologi 4 december 2018

Årsrapport för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator 2017

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Herrevadskloster (SE ) i Klippans kommun

Nationell Inventering av Landskapet i Sverige - NILS

Metod och design för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator

Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängsoch betesmarker via NILS Tillstånds och förändringsskattningar baserade på data insamlade

Fältinstruktion för provytor i gräsmarker och myrar

Årsrapport för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator 2016

Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Förslag till ändringar inom Natura 2000-området Skeingesjön (SE ) i Hässleholms och Osby kommuner

Övervakning av småbiotoper med ett landskapsperspektiv. Anders Glimskär, SLU Helena Rygne, Länsstyrelsen Örebro län

Betesmarker och slåtterängar med miljöersättning

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV

Mäter förutsättningar för biologisk mångfald Uppföljning av miljömål Utvärdering av styrmedel, t.ex. miljöstöd

Rapporten finns som pdf på under Publikationer/Rapporter.

Metodik för regional miljöövervakning av gräsmarker och våtmarker

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona

Gräsmarker. Anders Glimskär, Uppsala

Metodtester för inventering av hällmarkstorräng, fukthedar och svämängar på biogeografisk nivå

Bild från områdets södra delområde som betas med inslag av uppluckrad grässvål med sandblottor. Foto: Johan Jansson, år 2013

Analys av historiska kartor över ängsvallarnas miljöer.

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2008

Ängs- och betesmarker på Internet

Metodtester för miljöövervakning av naturvärden i kraftledningsgator 2015

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Modern biotopdatabas och urbana ekosystemtjänster

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Uppföljning av restaurerade Life Grace områden i Västra Götalands län 2016

Utveckling av regional miljöövervakning i jordbrukslandskap och myrar (LillNILS)

Kvalitetsförändringar i ängsoch betesmarker med och utan miljöersättning

Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU

Slåtterbladet Nummer

Slutrapportering av projektet Utvärdering av skötsel av småbiotoper i slättbygd

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2010

Isberga hage. Bevarandeplan för Natura 2000-område. Områdeskod SE Bevarandeplanen reviderad/fastställd

Förslag till regional uppföljning av ängs- och betesmarker via NILS

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 2013

Det moderna jordbrukets utveckling har medfört att de naturliga slåtter- och betesmarkerna, ängar och hagar, blivit allt ovanligare.

Restaureringsplan för Natura området på Utlängan, SE , i Karlskrona kommun

Restaureringsplan för Natura området Tjurpannan, SE i Tanums kommun

Uppföljning av kvalitetsförändringar i ängs- och betesmark via NILS år 2007

Datum Vagn SE Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd)

PM: Gräsmarkernas gröna infrastruktur i jordbrukslandskapet

Restaureringsplan för Simesgården Arholma, Arholma - Idö naturreservat i Norrtälje kommun

Utvärdering av NILS dimensionering med avseende på styrkan i förändringsskattningar

Markhistoriska kunskapers betydelse för naturvården - i naturliga fodermarker

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILSprogrammet,

Årsrapport för Regional miljöövervakning via NILS, år 2012

Utvärdering av landsbygdsprogrammet. Hur fungerar det? Vad är på gång? Exempel på utvärderingsresultat

Naturvärdesinventering (NVI) vid Byleden med anledning av detaljplan

Årsrapport för Regional miljöövervakning i landskapsrutor 2018

Våtmarker och dammar en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Kan nyckelbiotoperna rädda den biologiska mångfalden? Sture Wijk, Enheten för geografisk information Skogsstyrelsen

Framgångsrik samverkan och dialog mellan regionala och nationella miljöaktörer. Lill-NILS. Åsa Eriksson & Merit Kindström, NILS

Kärlväxter och fjärilar i betesmarker och slåtterängar med och utan miljöersättning - utvärdering via NILS

Restaureringsplan för Natura området Härön, SE i Tjörn kommun

Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan

Storspoven i två slättområden i Uppsala och Västerås under perioden

NATURVÄRDESINVENTERING 2015

Restaureringsplan för Kalvö i Natura området Sonekulla, Ronneby kommun.

Index för ängs- och betesmarker

Bevarandeplan Natura 2000

Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Lyngby, SE i Kristianstad kommun

Hävd i slåtterängar. Miljöövervakning i Västra Götalands län Rapport 2017:08

10 Stöd till stängsel mot rovdjur

ÄNGAR och HAGAR i DALS-ED 1993:2

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

Manual för uppföljning av betesmarker och slåtterängar i skyddade områden

Stängsel mot rovdjur en uppföljning inom landsbygdsprogrammet

Utveckling av inventeringsmetodik för övervakning av gräsmarker i norra Sverige rapport 2012

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun

Bilaga 2. Förteckning över objekt där hänsyn bör tas. Objektnummer hänvisar till karta.

Ängs- och betesmarkinventeringen TUVA en multivariat analys av miljöfaktorer och växtsamhällen

Restaureringsplan för Björnön och Dragsö i Natura 2000-området Stora Hammar-Varö-Lillö, i Karlskrona kommun.

Bevarandeplan för Natura 2000-område Valdemarsön, SE , Katrineholms kommun

Linjära landskapselement i NILS fältinventering

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

Bevarandeplan för Natura 2000-området. Lilla Tjärbruket

Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014

Strandinventering i Kramfors kommun

Restaureringsplan Fågelskär i Vänern

Ängs- och betesmarksinventeringen

Bevarandeplan Natura 2000

Bevarandeplan Natura 2000

RESTAURERINGSPLAN Prästgårdskilens naturreservat RESTAURERINGSRÅDGIVNING DATUM: Postadress: Göteborg Adress: Skansgatan 3

Ny gräsmarksövervakning via LillNILS. Urban Gunnarsson, Helena Rygne och Anders Glimskär

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Transkript:

Resultat för gräsmarker 2009-2014

Län, regioner och produktionsområden slättbygd mellanbygd skogsbygd

Markslagsindelning (flygbild) för 2009-2014 Reviderat skikt baserat på Jordbruksverkets Blockdatabas Underlag för utlägg av provytor och stöd för kartering av småbiotoper Markslag Beskrivning Ägoslag Gräsmarker Småbiotoper 1 Åker/vall, brukad Åker x 2 Åker/vall, igenväxande Åker x x 3 Betad/slåttrad åkermark, hävdad Åker x x 4 Betad/slåttrad åkermark, igenväxande Åker x x 5 Betes-/slåttermark, hävdad Bete x 6 Betes-/slåttermark, igenväxande Bete x

Nya markslag även grund för nytt provyteutlägg (och andra uppdrag) Terrester seminaturlig fodermark Hävdad betes- och slåttermark Ohävdad betesoch slåttermark Betespräglad block- och hällmark Åkermark och tidigare åkermark Åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad åkermark Tidigare åkermark med permanent bete/slåtter Obrukad tidigare åkermark Åkermark med åkerbruk/vall Anlagd mark utom åkermark Transportområde Bebyggelseområde Jordbruksområde Industriområde Rekreationsområde Terrester naturmark utom skog Naturlig block- och hällmark Annan mark präglad av hårt klimat och/eller naturlig störning Annan mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning Naturmark med skog och/eller skogsbruk Terrester mark med tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Terrester mark med skog av igenväxningskaraktär Semiakvatisk mark med tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog utan tydliga spår av skogsbruk Semiakvatisk mark med skog av igenväxningskaraktär Semiakvatisk Akvatisk yta naturmark utom skog Torvbildande mark (myr) utom stränder Torvbildande mark (myr) vid stränder Icke-torvbildande mark utom stränder Icke-torvbildande mark vid stränder Semiakvatisk mark präglad av mänsklig störning eller markanvändning Akvatisk yta utom myrmosaik Akvatisk yta i myrmosaik Åkermark+betesmark 2009-2020 Övriga gräsmarker 2015-2020 Myrar 2009-2020 Övriga våtmarker 2015-2020 Hällmarkstorrängar 2015- Måste omkodas från andra fältvariabler för 2009-2013 års fältdata + bedömdes i fält 2014 1. Marktäcketyp 2. Markanvändning 3. Historisk markanvändning 4. Åtgärder/påverkan (= skogsbruksåtgärder) 5. Skogsmark 6. Trädtäckning, busktäckning 7. Myrvegetation, fastmark/torvmark 8. Jordmån (= hällmark)

Arealer av alla markslag Kodat från andra provytevariabler, fördelat på regioner och inom/utanför TUVA-objekt Skog är ofta träddungar i betesmark Anlagd mark och annan mark är ofta vägar, tomter m.m i delade kantprovytor men också svårklassificerade provytor!

Arealer av åkermark och betesmark 1. Sammanslagning Arealen åkermark är (förstås) större utanför än inom TUVA Hävdad betesmark i skogsbygd är till stor del utanför TUVA!

Areal av hävdad betesmark Sammanlagt är arealen hävdad betesmark utanför TUVA nästan exakt lika stor som inom! Detaljerad indelning ger stora medelfel Figur. Skattad areal hävdad betesmark, uppdelat på produktionsområde och med eller utan TUVA.

Areal gräsmark per län Kronoberg: Stor andel hävdad betesmark utanför TUVA Uppsala: Stor andel hävdad betesmark Örebro: Stor andel betad åkermark

Trädtäckning indelat i klasser Skattad area med olika trädtäckning, uppdelat på län och inom/utanför TUVA-objekt Täckningsgrad (%) Täckningsgrad (%)

Vegetationshöjd i klasser fördelat på markslag Årstidsberoende för vegetationshöjd: Stor andel högvuxen vegetation i ohävdad mark Ingen skillnad i vegetationshöjd utanför (U) eller inom (M) TUVAobjekt Stor andel lågvuxen vegetation i hävdad betesmark

Betesdjur Fördelat på markslag och region Större andel av hästarna går på åkermark Större andel av hästarna finns i Svealand

Arealer av naturtyper i hävdad betesmark Hävdad betesmark Slättbygd Hävdad betesmark Skogsbygd Större andel silikatgräsmark och fuktäng i hävdad betesmark inom TUVA Mycket trädklädd betesmark utanför TUVA i skogsbygd 1230 Havsklippor 1630 Strandängar vid Östersjön 6270 Silikatgräsmark 6412 Fuktäng (silikatmark) 7140 Öppen myr 8230 Hällmarkstorräng 9070 Trädklädd betesmark 6911-6915 Kultiverad gräsmark + tuvtåteläng 9999 uppfyller inte kraven för naturtypsklass. Större andel ickenaturtyp i hävdad betesmark utanför TUVA

Arealer av naturtyper i alla markslag Kultiverad gräsmark finns mest utanför TUVA (= åkermark) 1230 Havsklippor 6270 Silikatgräsmark 6412 Fuktäng (silikatmark) 8230 Hällmarkstorräng 9070 Trädklädd betesmark 6911-6915 Kultiverad gräsmark + tuvtåteläng 9999 uppfyller inte kraven för naturtypsklass. Om man tar med alla markslag är arealen (och andelen) silikatgräsmark större utanför TUVA!

Icke-skyddsvärda naturtyper Fördelning på markslag (antal provytor)

Skillnader i artsammansättning Funktionen adonis i R-paketet vegan Inom och utanför TUVA Markslag N F p Anlagd mark 14 0,94 0,8 Annan öppen mark 22 1,3 0,2 Brukad åkermark 23 -* -* Hävdad betesmark 241 3,2 <0,001 Obrukad tidigare åkermark 29 -* -* Obrukad åkermark 52 1,6 0,02 Ohävdad betesmark 35 1,7 0,04 Skog 100 1,3 0,2 Tidigare åkermark med bete 23 0,9 0,5 Åkermark med bete 123 2,3 0,02 Inom och utanför skyddsvärda naturtyper Markslag F p-adonis Annan öppen mark 1,8 0,054 Hävdad betesmark 2,6 0,003 Obrukad tidigare åkermark 0,9 0,541 Ohävdad betesmark 1,4 0,109 Tidigare åkermark med bete 2,0 0,019 Åkermark med bete 2,4 0,018

Samband mellan naturtyp och näring+fuktighet Medelvärde av Ellenbergs indikatorvärde för kärlväxter i småprovytor Silikatgräsmark är oftare näringsfattig och torr Ej naturtyp är oftare näringsrik eller fuktig Kultiverad gräsmark är nästan alltid näringsrik och frisk

Indikatorvärden för artförekomst i TUVA Signifikanta indikatorarter (IndVal) inom/utanför TUVA i hävdad betesmark. Ett indikatorvärde på 1 innebär att en art finns i alla provytor i endast en klass. Art TUVA Indikatorvärde p Midsommarblomster Utanför 0,2637 0,001 Brännässla Utanför 0,1173 0,021 Ängs/skogskovall Utanför 0,1173 0,03 Stenbär Inom 0,3041 0,012 Stagg Inom 0,2518 0,024 Navellavar Inom 0,2034 0,001 Fetknoppar Inom 0,1576 0,002 Filtlavar Inom 0,1576 0,002 Daggkåpor Inom 0,1525 0,022 Ängshavre Inom 0,1525 0,032 Tuschlav Inom 0,1327 0,002 Väggmossa Inom 0,1205 0,049 Bockrot Inom 0,1138 0,003 Älgört Inom 0,1138 0,003 Kruståtel Inom 0,0852 0,006 Vanlig smörblomma Inom 0,0674 0,002 Rödkämpar Inom 0,0558 0,029 Knippfryle Inom 0,0478 0,03 Jungfru Marie nycklar Inom 0,0449 0,013

Positiva indikatorarter Ä&B fuktighet Andel av provytor/delytor i hävdad betesmark. Siffror ovanför staplar visar antalet ytor för varje klass Markant större mängd positiva indikatorer inom TUVA i frisk mark

Positiva indikatorarter Ä&B naturtyp Antal arter per provyta (totalt antal över tre småprovytor) och Antal registreringar av Ä&B-indikatorer (summa av förekomster i nio provytor) I hävdad betesmark är naturtypsklassade ytor generellt mer artrika än icke-naturtyp Obetydlig skillnad för totalt artantal inom och utanför TUVA Större förekomst (antal * frekvens) av Ä&B-arter i silikatgräsmark inom TUVA!

Multipel regression för artrikedom Antal arter för kärlväxter, mossor och lavar i hela provytan (baserat på innehåll i tre småprovytor) Urvalet av oberoende variabler (av totalt 23 testade) baseras på Bayesian Information Criteron (BIC) (Kindström 2015). R adj = 0,366 (d.v.s. 37 % förklaringsgrad). Oberoende variabel β (SE)β p-värde samband Intercept 2,2380 0,2693 <0,0001 ++ % veg.höjd 0-5 cm 0,0037 0,0010 0,0006 ++ Buskskikt % 0,0647 0,0145 <0,0001 ++ (Buskskikt) 2-0,0009 * 0,0002 0,0005 - - log(triviala lövträd) -0,1294 0,0342 0,0001 - - Indikatorvärde Fuktighet -0,1938 0,0409 <0,0001 - - Indikatorvärde Näring -0,1946 0,0238 <0,0001 - - Hävdad betesmark (ja/nej) 0,1644 0,0799 0,0403 + Röjning av träd och buskar (ja/nej) 0,5771 0,2411 0,0172 + Andel jordbruksmark inom 500 m radie 0,3586 0,1602 0,0259 +

Exempel på linjära och kvadratiska samband i regressionsanalys β p Buskskikt % 0,0647 <0,0001 ++ (Buskskikt) 2-0,0009 * 0,0005 - - Artantal 0 Täckning av buskar

Mängd jordbruksmark i omgivande landskap Klassning av areal jordbruksmark (åkermark + betesmark) och enbart betesmark i 1500 m radie kring provytor Stor andel av provytorna i slättbygd har mycket liten andel jordbruksmark i omgivningen Obetydlig skillnad i mängd betesmark mellan regionerna

Träd, buskar och negativa indikatorer i hävdad betesmark Indelning efter omgivande landskap inom 500 m radie Negativa indikatorarter: Örnbräken Brännässla Älgört Veke-/knapptåg Rörflen Vass

Artantal per småprovyta och per provyta i hävdad betesmark Indelning efter omgivande landskap inom 500 m radie

Slutsatser om gräsmarker 1. Fördelningen mellan markslag skiljer sig mycket mellan länen, men medelfelen på länsnivå är stora 2. Vissa provytor har avvikande markslagsklass ( skog, anlagd mark ), vilket delvis beror på t.ex. kantprovytor, men också på svårigheten att klassa markslag i efterhand utifrån variabler. 3. Det finns lika stor areal betesmarker utanför TUVA som innanför, även sådana med hög kvalitet (naturtyp: silikatgräsmark) 4. I Kronobergs län är en mycket stor andel av betesmarkerna utanför TUVA, vilket påverkar resultaten för hela skogsbygdsregionen 5. Naturtypsklassade ytor (främst silikatgräsmark) har betydligt fler arter av positiva Ä&B-indikatorer, även när man tar hänsyn till markslag. Starkt samband med näring och fuktighet 6. En regressionsanalys för artantal visar många signifikanta samband, som stämmer med det förväntade (träd, näring, vegetationshöjd, röjning, omgivande landskap). Den totala förklaringsgraden är dock inte så hög. 7. Det finns en svag tendens att artrikedomen påverkas av mängden betesmarker i omgivningen 8. En mer fullständig artlista skulle förbättra möjligheten till klassning och indikatoranalys avsevärt