Observationer på Vallentuna bibliotek 2012 och 2013

Observationer på Vallentuna bibliotek 2012 och 2013 Malin Ögland

Bakgrund och frågeställning Vallentuna bibliotek byggde ett nytt folkbibliotek som var klart för inflyttning i november 2012. Regionbibliotek Stockholm var intresserad av att titta på hur bibliotekslokalen tas i bruk och av vem i det gamla biblioteket för att sedan göra om samma undersökning om ett år i det nya och se hur användningen ser ut då. Observationerna utfördes 23 april 12 maj 2012 och 23 april 17 maj 2013. De utfördes av Malin Ögland, utvecklingsledare vid Regionbibliotek Stockholm och det är också jag som skriver denna rapport. Rapporten inleds med en sammanfattning och slutsatser och följs därefter av avsnitt om observationsmetoden, Vallentuna kommun och bibliotek och observationen i det nya biblioteket. Rapporten som skrevs efter första observationen i det gamla biblioteket är placerad som bilaga. Sammanfattning och slutsatser Sammantaget ökade antalet observerade aktiviteter med 33 % mellan 2012 och 2013. I programmet för nya kulturhuset/biblioteket, som klubbades 2007 fanns det inga specifika visioner om att användningen av biblioteket skulle ändras. Man ville ha mer utrymme att sitta och jobba på, mer utrymme för barnen och fler möjligheter till möten att aktiviteterna då har ökat med 33 % är ett kvitto på att man har lyckats! 2012 2013 Den vanligaste aktiviteten är att sitta ensam och använda medier och att ha kontakt med personal Till stor del handlade det om återlämnande av media som ännu inte var automatiserad Den vanligaste aktiviteten är fortfarande att sitta ensam och använda medier tätt följt av att sitta i grupp och använda medier Den minst frekventa aktiviteten är att sitta rätt upp och ner och inte göra någonting alls och att köa Den minst frekventa aktiviteten är att sitta i grupp och använda bibliotekets datorer och att köa Inom varje åldersgrupp, ser vi att vanligaste aktiviteten för ungdomar, vuxna och äldre är sitta ensam och använda medier Barn browsar i grupp Vuxna män och äldre sitter ensam och använder medier Vuxna kvinnor, barn och unga flickor sitter i grupp och använder medier Unga pojkar sitter i grupp Observationsmetoden mäter antalet aktiviteter som utförs vid ett visst tillfälle vilket innebär att det är ett antal ögonblicksbilder som läggs till en bild. Det går alltså inte att sätta likhetstecken mellan antalet aktiviteter och antalet personer som besökt biblioteket. Ögonblicksbilderna togs med ungefär 30 minuters intervall. Min uppfattning är att de flesta av besökarna byttes ut under den här halvtimmen (båda åren) men att det var ett fåtal som satt kvar och läste under hela mitt besök. Är biblioteksbesök något man gör ensam? Observationerna visar att de flesta aktiviteterna utförs ensam, men visar inte om man kommer ensam eller i grupp till biblioteket. Den 1

vanligaste aktiviteten är att sitta ensam och använda medier. Det är inte referensmaterial som används, men det kan hända att trådlöst nätverk lockar. Uppenbarligen finns det ett behov för biblioteket som en plats. Vi ser att biblioteket är mer än bara distribution av information eller media och generellt kan man säga att vi behöver veta mer om dessa aktiviteter och vad de betyder för individen och samhället. I materialet ser det ut som om kvinnor i högre grad än män grupparbetar i det nya biblioteket men sedan kom jag ihåg vad jag egentligen hade sett att kvinnor sitter i grupp med barn och läser med dem. Det är också intressant, fast på ett annat sätt, eftersom rummet förändrats så att barn har mer utrymme i det nya biblioteket. Nu finns det verkligen en plats att sitta och läsa - i det gamla biblioteket var barnavdelningen ganska liten. Utformningen av det nya biblioteket har alltså påverkat barns användning av Rummet så att om de tidigare mest browsade runt, nu tar större och mer aktiv del av medierna i biblioteket. Rent generellt skulle det vara intressant att öka kunskapen om hur man kan styra olika gruppers användning av Rummet genom utformning och möblering av det. Det nya biblioteket har många ytor för utställningar av olika slag. Dels är det ytor för större utställningar men det finns också många tittskåp här och där bland hyllorna i titt-höjd för barn. Min uppfattning är att de också upptäcks och uppskattas av barnen. Fördelningen av observerade aktiviteter mellan åldersgrupperna är i stort sett konstant mellan åren. Det syns en viss ökning av aktiviteter som utförs av ungdomar och en minskning av de som utförs av äldre. Personalen upplever att ungdomar kommer i mycket större utsträckning än tidigare, främst på eftermiddagen efter skolan. Eftersom denna undersökning endast har observerat en eftermiddagstid får detta inte genomslag i resultatet. En fortsättning på detta arbete kan vara att titta på när vilka grupper tenderar att använda biblioteket mest. Det verkar som, till exempel, barn mest kommer till biblioteket när det är någon annan annonserad verksamhet som pågår. Efter sagostunden, teatern, sagodansen passar man på och stannar en stund ytterligare och lånar böcker. 20 % av de aktiviteter som observerats utförs av barn, en grupp som vi är övertygade om att vi når eftersom 50 % av utlånen är barnböcker. Det var vuxna som utförde mest aktiviteter, nämligen 56 %. Det behöver inte betyda att vuxna är den största besökargruppen även om det är troligt. 25 % av de observerade aktiviteterna utförs av vuxna män. Detta är en grupp som sällan syns i annan biblioteks- eller kulturstatistik. Det är kvinnor som lånar böcker och kvinnor som går på kulturevenemang men män intar alltså biblioteksrummet. Då de flesta av de observerade aktiviteterna inte kräver lånekort så har de varit osynliga. Genom denna och andra observationsmetoder kan de bli synliga. Den här observationsmetoden har endast tittat på besökarnas aktiviteter men intressant är förstås att diskutera hur personalen ska förhålla sig till dem. Behövs ett annat arbetssätt? Vilken typ av aktiviteter vill man stimulera? Om metoden TTT betyder Tverrgående Trafikktelling och har utvecklats av norske forskaren Tord Höivik. Metoden visar, vad som görs mycket och vad som används lite, när det används och hur det används. Och av vem. Observatören går vid vissa tidpunkter runt i biblioteket och pinnar i en lista vad människor gör just då. Är det ett större bibliotek så har man ev. delat in biblioteket i olika avdelningar så att man kan se om aktiviteterna skiljer sig mellan avdelningarna. I boken Hvem er de og hvor 2

går de? menar man att man ska genomföra dessa observationer vid olika tidpunkter och olika dagar regelbundet över hela året så att man får en samlad bild av årsutnyttjandet av biblioteket. Men observationerna kan också genomföras under en kort och intensiv period viktigt då att veckans öppettider blir någotsånär rättvist belysta. Viktigt också att man verkligen bestämmer när man ska observera så att inte observationerna sker när observatören har tid. Observatören har alltså en lista och går igenom biblioteket och pinnar var folk befinner sig. Nedan finns originalet som sedan kan anpassas till lokala förhållanden. I listan har man velat skilja mellan vad man gör ensam, tillsammans med andra och i kontakt med personalen. Dessutom vill man få fram vilka aktiviteter som inkluderar medier tryckta medier och datorer. 1. Kontakt med personalen 2. Väntar i kö 3. Tittar/browser ensam 4. Står eller går ensam 5. Sitter ensam 6. Sitter ensam o läser/skriver 7. Sitter ensam m egen PC 8. Sitter ensam vid bibl PC 9. Tittar/browsar i grupp 10. Står eller går i grupp 11. Sitter i grupp 12. Sitter i grupp o använder medier 13. Sitter i grupp med egen PC 14. Sitter i grupp med bibl PC 15. Andra aktiviteter Den norska studien menar att en runda på ett mindre bibliotek tar 10-15 minuter och i ett större bibliotek tar det 20-40 minuter. Man anger noggrant under vilken tidsperiod man observerade. En person som riggar en sådan här undersökning bör sätta upp några enkla riktlinjer ifall observationerna görs av flera olika personer. Exempel på riktlinjer: Undersökningen mäter aktiviteter, inte personer Observatörens uppgift är att registrera det som försiggår i varje zon som hon eller han passerar Om du möter samma person i flera olika zoner skall hans/hennes aktivitet registreras varje gång Det motsatta gäller också: om en person lyckas befinna sig på annan plats än där du är när du observerar, så att du aldrig passerar honom/henne så skall hans/hennes aktivitet inte registreras. På Samstats (Samarbeidsutvalget for bibliotekstatistikk) hemsida som har formen av en blogg har Tord Höivik samlat observationer från en mängd bibliotek, http://samstat.wordpress.com/ Regionbibliotek Stockholm har också valt att komplettera med kön och ålder. Vi har också valt att räkna in bruket av egen dator som användande av medier och punkt 6 kallar vi Sitter ensam och använder medier och innefattar även lyssnande till musik/ljudfiler. Vi har försökt tillämpa ett vidgat textbegrepp och barns aktiviteter noteras också som användande av medier 3

när något av bibliotekets utbud används (pussel, spel, kritor, leksaker). I bilaga 2 finns de definitioner till aktiviteterna som vi följt. Om Vallentuna kommun Kommunen har över 30 000 invånare, varav cirka 20 000 bor i Vallentuna tätort. Inflyttningen till kommunen är en av de högsta i landet. (Bild hämtad från www.vallentuna.se) Hela riket Stockholms län Folkmängd 9 555 893 2 127 006 därav andel (%) Medelkvinnor män 0-17 18-64 65- gifta skilda med utrikes utländska ålder år år år utländsk födda medbakgrund borgare 50,2 49,8 20,2 60,7 19,1 33,9 9,6 20,1 15,4 7,0 41,2 50,4 49,6 21,5 63,1 15,4 31,9 10,3 29,5 22,2 10,1 38,9 Vallentuna 31 215 50,0 50,0 25,9 59,5 14,6 36,2 8,4 15,7 12,2 5,6 37,8 4

(Statistik hämtad från www.scb.se gällande 2012-12-31) Om Vallentunabiblioteken Vallentunabiblioteken består av biblioteket i Vallentuna centrum, där observationen utfördes, och tre filialbibliotek där två är integrerade med skolan. Den biblioteksrelaterade statistiken gäller de fyra biblioteken sammantaget. Besök/ inv. Utlån/ inv. Besök/ öppettimme Kostnad i tkr/inv. Mediekostn. /inv. Produktivitet* Årsv/1000 inv. Öppettimmar/ årsv Personalutbildn. tim./årsverke Vallentuna 7,0 5,4 30,7 418,45 36,26 59,4 0,37 624,7 68,1 Snitt Sthlms län 6,8 5,2 67,2 366,60 35,07 *Produktivitet är utlån + besök / löne- och medieutgifter 52,9 0,41 248,5 Utlån/besök = 0,77 (länet 0,75). Bibliotekarie/1000 inv. är 0,26. Snitt för länet är 0,24. Vallentuna har 4,2 medieenheter för barn och ungdom/invånare under 17 år. Snitt i länet är 3,8. 4 % av nyförvärven var i Vallentuna på andra språk än svenska eller engelska (snitt i länet är 7,4 %) (Statistik hämtad från Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2008-2012) Om Vallentuna nya bibliotek Biblioteket är öppet 57 timmar/veck: Måndag - torsdag 10-20 Fredag kl. 10-18 Lördag kl. 11-16 Söndag kl.12-16 Foajén öppnar 9 på vardagar, 10 på lördagar och 12 på söndagar. Om observationen 2013 Observationerna utfördes 6 dagar och vid 22 tillfällen: Måndag 29 april 14.30 14.40 Måndag 29 april 15.00 15.10 Måndag 29 april 15.30 15.40 Måndag 29 april 16.00 16.10 Tisdag 23 april 16.00 16.10 Tisdag 23 april 16.30 16.40 Tisdag 23 april 17.00 17.10 Onsdag 15 maj 18.20 18.30 5

Onsdag 15 maj 18.50 19.00 Onsdag 15 maj 19.20 19.30 Onsdag 15 maj 19.50 20.00 Torsdag 16 maj 10.15 10.25 Torsdag 16 maj 10.45 10.55 Torsdag 16 maj 11.15 11.25 Torsdag 16 maj 11.45 11.55 Fredag 17 maj 12.30 12.40 Fredag 11 maj 13.00 13.10 Fredag 11 maj 13.30 13.40 Fredag 11 maj 14.00 14.10 Lördag 27 april 11.00 11.10 Lördag 27 april 11.30 11.40 Lördag 27 april 12.00 12.10 Vid mitt första besök bestämde jag observationsrundan i samråd med Lotta Aleman, kollega från Regionbiblioteket. Denna runda följde jag sedan vid varje observationstillfälle. Vid entrén tog jag höger in mot biblioteket, passerade informationsdisken, gick via barnavdelningen högervarv runt och sedan upp för trappan. Till vänster från trappan och sedan runt utmed fönstret och via läsrummen, förbi infopunkten till höger förbi Vallentunasamlingen, nerför trappan till utställningsområdet och avslutade runt caféet och tidningsläsarna. Resultat Tidpunkt (Alla) Summa av Antal Kolumnetiketter Radetiketter Barn Flicka Barn Pojke Ungd. Flicka Ungd. Pojke Vuxen Kvinna Vuxen Man Äldre Kvinna Äldre Man Totalt Andra aktiviteter 2 2 1 1 3 3 12 Använder låneautomat 4 11 5 2 20 8 2 1 53 Har kontakt med personal 1 1 1 18 12 5 1 39 Köar 1 1 3 3 8 Sitter ensam 1 2 1 7 3 1 2 17 Sitter ensam med bibl. datorer 6 3 5 31 3 4 52 Sitter ensam och använder medier 6 5 14 2 36 72 17 13 165 Sitter i grupp 3 4 6 8 9 3 2 2 37 Sitter i grupp med bibl. datorer 1 2 2 1 1 1 8 Sitter i grupp och använder medier 35 21 14 40 13 4 2 129 Står eller går i grupp 16 7 7 2 17 5 4 58 Står/går ensam 2 2 3 24 16 4 1 52 Tittar/Browsar ensam 6 3 2 2 25 17 5 2 62 Tittar/Browsar i grupp 10 13 9 2 19 9 2 2 66 Totalt 84 70 72 29 226 196 46 35 758 6

I stapeldiagram ser det ut såhär: Det är till största delen för att på något sätt använda medier som man befinner sig på biblioteket. 22 % av aktiviteterna handlar om att sitta ensam och använda medier. Detta är ju i sig inget konstigt dessutom är det helt i linje med de visioner man formulerade (en plats för kunskap och bildning och en Tredje plats, inte hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet) men det är ändå intressant och något vi behöver lyfta och titta närmare på. Vissa använder de medier som biblioteket tillhandahåller, t.ex. dagstidningar men många har tagit med sig eget material och egen dator som de sitter och arbetar med. Det nya biblioteket erbjuder långt fler läsplatser än förra biblioteket och också fler variationer på platserna. Här ser vi en variant som består av fyra runda bord med vardera 4 stolar till 16 platser. Denna variant finns både på nedre och övre plan. Oftast satt en person vid ett av borden men vid några tillfällen satt två personer tillsammans. 7

En annan variant av läs- och studiemiljö är den här som består av ett längre bord med 10 stolar runt om. Också den finns både på övre och nedre plan. En person satt oftast vid ena ändan av bordet. Det ensamma runda bordet vid fönstret var nästan alltid upptaget av en eller flera personer. En tredje och fjärde variant av läsmiljö visar den här bilden från nedre plan. Det stora runda bordet med gula karmstolar runtom befinner sig mitt bland tidskrifterna. Här satt nästan alltid någon när jag kom. Det långa smala bordet runt fönstret har också pallar för 10-15 personer. Många valde också att stå och bläddra/läsa i tidskrifter då hyllorna tycks ha rätt höjd för det. 8

På övre plan finns tre små studierum varav ett är utrustat med dator. Vid ett av mina besök var alla tre rummen upptagna och personalen bekräftar att rummen är rimligt utnyttjade. Dagstidningarna har en ganska undanskymd plats bakom caféet med läsplatser både i form av soffa och vid ett långt bord med gula karmstolar. Här är också Mediejukeboxen vilket ger tillgång till vissa medier då foajén men inte biblioteket är öppet. Ett ytterligare exempel på läs- och studiemiljö är de färgglada fåtöljerna som står utmed ena glasväggen på nedre och övre plan. Fåtöljerna kompletteras med runda sittpallar som bildar små öar där flera kan sitta och där medier kan bredas ut. 9

På barn- och ungdomsavdelningen finns den här varianten av läsplats i en hylla. På barnavdelningen finns också andra miljöer som en stor läsfåtölj, en stor gradängsoffa och mindre bord och stolar. Sammanfattningsvis kan sägas att det erbjuds en mängd olika varianter av läs- och studieplatser som förefaller stimulera olika behov och lärstilar. Det gamla biblioteket hade få platser och det nya har möjlighet att ta emot fler besökare. Antal aktiviteter i % Barn Ungdomar Vuxna Äldre Detta cirkeldiagram visar hur aktiviteterna fördelar sig mellan åldersgrupperna. Vi kan se att flest aktiviteter utförs av Vuxna och minst av gruppen Äldre. Indelningen i åldersgrupper är en bedömning av observatören från gång till gång och resultatet blir förstås subjektivt. Som observatör tycker jag att den svåraste avvägningen är mellan Vuxna och Äldre och frågan är vad denna indelning egentligen visar kanske att andelen barn, som är en prioriterad grupp, inte intar biblioteksrummet i den omfattning man skulle önska eller förvänta sig? Den här 10

observationsmetoden tittar på vilka aktiviteter som utförs och det är viktigt att påpeka att det inte är samma sak som antalet besökare. Även om det är vuxna som utfört flest aktiviteter så behöver det inte betyda att det är mest vuxna besökare. Vallentuna är en ung kommun med många barnfamiljer. Ett ledord i programmet för nya biblioteket var Roligt för barnen. Min uppfattning är att barnen har roligt i biblioteket och uppskattar miljön. De mindre barnen kommer bara tillsammans med en vuxen och det verkar vara så att man kommer till biblioteket i samband med en annan annonserad aktivitet. Under min observation såg jag i stort sett bara mindre barn då det samtidigt var eller hade varit, barnteater, sagostund eller sagodans. De barn i mellanåldern, som jag observerade var främst en skolklass men jag såg också några som kommit på egen hand och satt ensamma eller tillsammans och läste eller fyllde på med nya böcker för hemlån. Personalen upplever att ungdomar kommer i mycket högre grad nu än till det gamla biblioteket. Den här observationen har fokuserat på att få en genomsnittlig bild av hur biblioteksrummet tas i bruk och därför är observationstillfällena utspridda för att täcka öppettiderna under dagen och veckans dagar. Med andra ord har det bara varit ett observationstillfälle på en eftermiddag. En annan variant av observation kan vara att man observerar vid samma tidpunkt varje dag för att se om det finns något mönster eller om någon åldersgrupp tenderar att komma under vissa tider. Biblioteket en plats att vara själv tillsammans? Metoden vi använt gör skillnad på om aktiviteter utförs ensam eller i grupp. Det är fler aktiviteter som utförs ensam men vi vet inte om man kommit ensam till biblioteket ensam eller i grupp. Biblioteket är en plats där man har möjlighet att vara ensam och en plats som är öppen för alla och därför blir det också en plats där man kan vara själv tillsammans med andra. Det är också en plats där möten kan ske. 298 av 758 observerade aktiviteter utfördes i grupp. 11

348 av 758 observerade aktiviteter utfördes ensam. De visioner och mål i Program för parallella uppdrag: bibliotek/kulturhus Vallentuna (2007) formulerades så här: en plats för kunskap och bildning en plats för kultur och upplevelser, mötet med det oväntade en arena för demokratin, med information och fakta en mötesplats för alla, med låg tröskel, mitt i stråken en tredje plats, inte hemma eller på arbetet, en plats för det fria lärandet en plats med identitet. Observationerna som utförts ger inte svar på om alla dessa mål och visioner infriats men ger en liten bild av vad ett bibliotek kan vara och vad som sker i det fysiska rummet. Regionbibliotek Stockholm tackar för möjligheten att göra denna studie! Stockholm i juni 2013 Malin Ögland Regionbibliotek Stockholm 12

Källor Bibliotek 2012. Rapport. (2013), ISSN 2001-1814. http://biblioteksstatistik.blogg.kb.se/files/2011/05/bibliotek2012_rapport_20130528.pdf Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror: 2008-2012. (2013), http://regionbiblioteket.se/wpcontent/uploads/2013/05/folkbiblisiffror200820121.pdf Hvem er de og hvor går de?: brukeratferd i norske storbybibliotek. (2008). Oslo: ABM utvikling Program för parallella uppdrag: Bibliotek/kulturhus Vallentuna, (2007), http://www.vallentuna.se/dok/publikationer/biblioteket_/programparallel/programparallellaup pdrag071120.pdf Samstat: Samarbeidsutvalget for bibliotekstatistikk, http://samstat.wordpress.com/2012/01/16/arkiv-1/ Webbplatser som www.scb.se och www.vallentuna.se 13

Bilaga 1 TTT i Vallentuna bibliotek maj 2012 Bakgrund och frågeställning Vallentuna bibliotek bygger ett nytt folkbibliotek som ska vara klart för inflyttning i oktobernovember 2012. Med observationsmetoden TTT ville vi titta på hur bibliotekslokalen tas i bruk och av vem i det gamla biblioteket för att sedan göra om samma undersökning om ett år i det nya och se hur användningen ser ut då. Om metoden TTT betyder Tverrgående Trafikktelling och har utvecklats av norske forskaren Tord Höivik. Metoden visar, vad som görs mycket och vad som används lite, när det används och hur det används. Och av vem. Observatören går vid vissa tidpunkter runt i biblioteket och pinnar i en lista vad människor gör just då. Är det ett större bibliotek så har man ev. delat in biblioteket i olika avdelningar så att man kan se om aktiviteterna skiljer sig mellan avdelningarna. I boken Hvem er de og hvor går de? menar man att man ska genomföra dessa observationer vid olika tidpunkter och olika dagar regelbundet över hela året så att man får en samlad bild av årsutnyttjandet av biblioteket. Men observationerna kan också genomföras under en kort och intensiv period viktigt då att veckans öppettider blir någotsånär rättvist belysta. Viktigt också att man verkligen bestämmer när man ska observera så att inte observationerna sker när observatören har tid. Observatören har alltså en lista och går igenom biblioteket och pinnar var folk befinner sig. Nedan finns originalet som sedan kan anpassas till lokala förhållanden. I listan har man velat skilja mellan vad man gör ensam, tillsammans med andra och i kontakt med personalen. Dessutom vill man få fram vilka aktiviteter som inkluderar medier tryckta medier och datorer. Regionbibliotek Stockholm har också valt att komplettera med kön och ålder. 16. Kontakt med personalen 17. Väntar i kö 18. Tittar/browser ensam 19. Står eller går ensam 20. Sitter ensam 21. Sitter ensam o läser/skriver 22. Sitter ensam m egen PC 23. Sitter ensam vid bibl PC 24. Tittar/browsar i grupp 25. Står eller går i grupp 26. Sitter i grupp 27. Sitter i grupp o använder medier 28. Sitter i grupp med egen PC 29. Sitter i grupp med bibl PC 14

30. Andra aktiviteter Den norska studien menar att en runda på ett mindre bibliotek tar 10-15 minuter och i ett större bibliotek tar det 20-40 minuter. Man anger noggrant under vilken tidsperiod man observerade. En person som riggar en sådan här undersökning bör sätta upp några enkla riktlinjer ifall observationerna görs av flera olika personer. Exempel på riktlinjer: Undersökningen mäter aktiviteter, inte personer Observatörens uppgift är att registrera det som försiggår i varje zon som hon eller han passerar Om du möter samma person i flera olika zoner skall hans/hennes aktivitet registreras varje gång Det motsatta gäller också: om en person lyckas befinna sig på annan plats än där du är när du observerar, så att du aldrig passerar honom/henne så skall hans/hennes aktivitet inte registreras. På Samstats (Samarbeidsutvalget for bibliotekstatistikk) hemsida som har formen av en blogg har Tord Höivik samlat observationer från en mängd bibliotek, http://samstat.wordpress.com/ Om Vallentuna kommun Kommunen har över 30 000 invånare, varav cirka 20 000 bor i Vallentuna tätort. Inflyttningen till kommunen är en av de högsta i landet. (Bild hämtad från www.vallentuna.se) 15

Folkmängd därav andel (%) Medelkvinnor män 0-17 18-64 65- gifta skilda med utrikes utländska ålder år år år utländsk födda medbakgrund borgare Hela riket 9 482 855 50,2 49,8 20,2 60,9 18,8 33,9 9,6 19,6 15,1 6,9 41,1 Stockholms län 2 091 473 50,5 49,5 21,6 63,2 15,2 31,9 10,3 28,9 21,7 10,0 38,9 Vallentuna 30 715 50,0 50,0 26,1 59,7 14,2 36,1 8,4 15,2 11,7 5,4 37,6 (Statistik hämtad från www.scb.se) Om Vallentunabiblioteken Vallentunabiblioteken består av biblioteket i Vallentuna centrum, där observationen utfördes, och tre filialbibliotek där två är integrerade med skolan. Den biblioteksrelaterade statistiken gäller de fyra biblioteken sammantaget. Besök/ inv. Utlån/ inv. Besök/ öppettimme Kostnad i tkr/inv. Mediekostn. /inv. Produktivitet* Ny tabell Årsv/1000 inv. Öppettimmar/ årsv Personalutbildn. tim./årsverke Vallentuna 8,3 5,8 74,8 294,58 35,49 70,8 0,36 308,3 32,2 Snitt Sthlms län 7,1 5,3 72,0 362,53 33,50 *Produktivitet är utlån + besök / löne- och medieutgifter 56,0 0,41 241,4 Utlån/besök = 0,7 (länet 0,75). Bibliotekarie/1000 inv. är 0,26. Snitt för länet är 0,24. Vallentuna har 4,4 medieenheter för barn och ungdom/invånare under 17 år. Snitt i länet är 3,8. 1,1 % av nyförvärven var i Vallentuna på andra språk än svenska eller engelska (snitt i länet är 7,4 %) Talboksbeståndet har ökat och utlån av talböcker har ökat. Vallentuna ligger tvåa i länet vad gäller utlån av talböcker/1000 inv. (Statistik hämtad från Folkbiblioteken i Stockholms län i siffror 2007-2011) Om Vallentuna bibliotek Biblioteket har 53 timmars öppet/vecka. Från torget i Vallentuna centrum kommer man först in i en foajé innan man kommer in till själva biblioteket. I foajén finns publika toaletter som öppnas via en knapp inne i biblioteket. Det är gratis att använda toaletterna och man passerar besöksräknaren när man trycker på öppningsknappen. I foajén kan man sitta och läsa dagstidningar och den är också öppen från klockan 9.00 på vardagsmorgnarna. De som har befunnit sig i foajén har noterats i observationerna. 16

När man kommer in i biblioteket har man informationsdisk och återlämningsdisk till vänster. Utlåningen sker via 2 automater, men inte återlämningen. Framför informationen finns fyra datorer som man kan boka via Netloan. Två av datorerna har sitthöjd och två har ståhöjd. Det finns ett litet rum med en dator som ibland var upplåst när jag var där och som då och då var upptaget. Det finns en studieverkstad med fyra datorer. I detta rum har man bokade dator- och internethandledningar. Det finns trådlöst nätverk i biblioteket. Rakt fram, alldeles vid ingången finns ett skyltningsbord och DVD-filmer. Till höger om ingången finns vuxen skön. Och längre ner till höger, vid fönstren, är tidskriftsavdelningen. Flera sittplatser finns utmed fönsterraden och mitt i mellan skön- fack- och tidskriftsavdelningen finns ett större bord med 8-10 sittplatser. Ytterligare ca 6 sittplatser finns på fackavdelningen. 17

På barn- och ungdomsavdelningen finns flera soffor, bord och sittplatser i olika höjder, stora leksaker att klättra på, spel, papper, pennor och kritor, pussel och förstås böcker. Bredvid Studieverkstaden finns ytterligare ett rum som används med barngrupper. Där finns en soffa där enstaka personer satt länge och studerade de tillfällen då jag besökte biblioteket. I detta rum finns litteratur på andra språk än svenska och engelska. Om observationen Observationerna utfördes 6 dagar och vid 21 tillfällen: Måndag 23 april 14.50 15.00 Måndag 23 april 15.20 15.30 Måndag 23 april 15.50 16.00 Tisdag 24 april 16.00 16.10 Tisdag 24 april 16.30 16.35 Tisdag 24 april 17.00 17.05 Onsdag 2 maj 18.25 18.30 Onsdag 2 maj 18.50 19.00 Onsdag 2 maj 19.20 19.25 Onsdag 2 maj 19.50 20.00 Torsdag 3 maj 10.00 10.10 Torsdag 3 maj 10.30 10.40 Torsdag 3 maj 10.50 11.00 Torsdag 3 maj 11.20 11.25 18

Fredag 11 maj 12.45 12.55 Fredag 11 maj 13.20 13.30 Fredag 11 maj 13.50 13.55 Fredag 11 maj 14.20 14.30 Fredag 11 maj 14.50 15.00 Lördag 12 maj 11.00 11.10 Lördag 12 maj 11.30 11.40 En väldigt förenklad skiss, som troligen inte är skalenlig, visar hur min observationsrunda gjordes. Jag följde denna väg varje gång: 19

Resultat Barn Flicka Barn Pojke Ungdom Flicka Ungdom Pojke Vuxen Kvinna Vuxen Man Äldre Kvinna Äldre Man Summa A B Står eller går ensam Står el går i grupp 1 1 2 3 13 13 5 4 42 8 11 5 2 12 3 0 0 41 C Sitter ensam 0 0 1 0 1 3 1 0 6 D Sitter i grupp 1 2 0 3 4 5 5 0 20 E 2 5 5 0 29 12 5 2 60 F G H I J K L M N Tittar/ browsar ensam Tittar/ browsar i grupp Sitter ensam och läser/ skriver/ lyssnar Sitter i grupp och använder medier Sitter ensam med dator Sitter i grupp med dator Har kontakt med personal 8 15 1 3 12 5 0 0 44 1 2 8 3 29 42 17 12 114 4 9 5 0 13 15 1 1 48 0 0 3 0 17 21 0 1 42 1 0 2 0 3 2 1 1 10 10 12 2 2 31 8 10 4 79 Köar 3 0 1 0 0 3 1 0 8 Använder Låneautomat 7 10 2 1 8 8 1 1 38 Andra aktiviteter 4 6 0 0 4 3 2 0 19 Summa 50 73 37 17 176 143 49 26 571 20

I ett stapeldiagram ser man aktiviteterna fördela sig såhär: Andra aktiviteter Använder låneautomat Köar Har kontakt med personal Sitter i grupp med dator Sitter ensam med dator Sitter i grupp och anv medier Sitter ensam läser/skriver/lyssnar Tittar/browsar i grupp Tittar/browsar ensam Totalt Äldre Vuxen Ungdom Barn Sitter i grupp Sitter ensam Står el går i grupp Står el går ensam 0 20 40 60 80 100 120 Det är för aktiviteter man kommer till biblioteket; att sitta ensam rätt upp och ner är den minst vanliga observerade aktiviteten. Den vanligaste aktiviteten är att sitta ensam och läsa/skriva/lyssna, dvs att man använder både Rummet och Medierna. Detta är den vanligaste aktiviteten inom grupperna Ungdomar, Vuxna och Äldre. Barns vanligaste aktivitet är att Titta/browsa i grupp. Den näst vanligaste aktiviteten är att Ha kontakt med personal. På Vallentuna bibliotek har man automatiserad utlåning men inte återlämning vilket innebär att alla som lämnar tillbaka medier måste ha kontakt med personal. Datorer räknas som en del av bibliotekets medier. Om det så endast är bibliotekets trådlösa nät som använts så ser vi också nätet som en del av bibliotekets utbud. Vi vet inte vilka tryckta medier som använts om de är bibliotekets eller privata men räknar ändå att läser och använder medier som aktiviteter kopplade till bibliotekets utbud. Att titta/browsa innebär att gå runt och titta på hyllor och vad som finns där. Minst 56 % av aktiviteterna är därmed kopplade till bibliotekets medieutbud. Andra aktiviteter kan vara kopiering, utskrift från PC, lägga pussel och leka. Barn är den största kategorin bland Andra aktiviteter. 21

Antal aktiviteter i % Barn Ungdomar Vuxna Äldre Vallentuna bibliotek har nästan 75 besök/öppettimma. Observationsmetoden mäter antalet aktiviteter som utförs vid ett visst tillfälle vilket innebär att det är ett antal ögonblicksbilder som läggs till en bild. Det går alltså inte att sätta likhetstecken mellan antalet aktiviteter och antalet personer som besökt biblioteket. Ögonblicksbilderna togs med ungefär 30 minuters intervall. Min uppfattning är att de flesta av besökarna byttes ut under den här halvtimmen men att det var ett fåtal som satt kvar och läste under hela mitt besök. Cirkeldiagrammet ovan visar alltså hur aktiviteterna fördelade sig mellan de olika åldersgrupperna. Det var vuxna som utförde mest aktiviteter och ungdomar minst. Det behöver inte betyda att vuxna är den största besökargruppen även om det är troligt. 200 180 160 140 120 100 80 Aktiviteter ensam aktiviteter i grupp Både och 60 40 20 0 barn ungdom vuxna äldre 22

Är biblioteksbesök något man gör ensam? Observationen visar att de flesta aktiviteterna utförs ensam, men visar inte om man kommer ensam eller i grupp till biblioteket. Andra aktiviteter Använder låneautomat Köar Har kontakt med personal Sitter i grupp med dator Sitter ensam med dator Sitter i grupp och använder medier Sitter ensam och läser/skriver/lyssnar Tittar/browsar i grupp Tittar/browsar ensam Sitter i grupp Sitter ensam Står el går i grupp Står eller går ensam Vuxna män Vuxna kvinnor 0 10 20 30 40 50 56 % av aktiviteterna utförs av vuxna. Stapeldiagrammet ovan visar hur aktiviteterna fördelar sig mellan könen. Det är fler kvinnor än män som har kontakt med personal, titta/browsar och står/går i grupp. Fler män än kvinnor sitter ensamma vid datorer och sitter och använder medier. Stockholm juni 2012 Malin Ögland Regionbibliotek Stockholm 23

Bilaga 2 Definitioner till noterade aktiviteter A B Står eller går ensam Står eller går i grupp C Sitter ensam D Sitter i grupp E F G H I J K Tittar/browsar ensam Tittar/browsar i grupp Sitter ensam och använder medier Sitter i grupp och använder medier Sitter ensam med bibliotekets dator Sitter i grupp med bibl dator Har kontakt med personal L Köar M Använder automater Person står eller går omkring utan att förhålla sig till bibliotekets medier eller personal och utan att vara tillsammans med andra besökare Två eller flera står eller går omkring utan att förhålla sig till bibliotekets medier eller personal Sitter själv utan att förhålla sig till bibliotekets medier, personal eller andra besökare Sitter i grupp utan att förhålla sig till bibliotekets medier eller personal Omfattar all stående eller vandrande kontakt hyllvandring, med de fysiska medierna (böcker, blad, bilder, utställningar) som biblioteket har gjort tillgängliga för besökarna Två eller flera står eller går omkring i sällskap och förhåller sig till de fysiska medierna som biblioteket har gjort tillgängligt Sitter och läser. Omfattar bruk av egen dator, läsplatta eller telefon. Omfattar både rent skrivarbete och kombinerad läsning och skrivande och skrivande läsning (med pennan i hand). Lyssnar till musik/ljudfiler. Här noteras också barns aktiviteter där något av bibliotekets utbud används (pussel, spel, kritor, leksaker). Ett vidgat textbegrepp tillämpas. Sitter tillsammans i grupp och förhåller sig till bibliotekets medier. Omfattar bruk av egen dator, läsplatta eller telefon. Här noteras också barns aktiviteter där något av bibliotekets utbud används (pussel, spel, kritor, leksaker). Ett vidgat textbegrepp tillämpas. Sitter med dator på. Sitter i grupp med dator på. Omfattar all direkt kontakt med personal. Det kan handla om att prata, skriva, visa eller gå tillsammans. Omfattar alla köer, väntar på personal, väntar på teknik (automat, kopiering mm), väntar på toalett osv. Använder de av biblioteket uppsatta automater för lån. N Andra aktiviteter Aktiviteter som inte täcks av A-M O 24