Rapportmall för case-ägare

Relevanta dokument
Gröna tak på Klippern Rapport , rev

BIOLOGISK MÅNGFALD I DEN TÄTA STADEN. Kortversion

BiodiverCity. Om grön innovation i det urbana rummet

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Biokol i urbana vegetationsbäddar

Gränsen mellan AMA Hus och

Christina Wikberger Projektledare, c/o City, Stockholms stad. Tillväxt, miljö och regionplanering

CBI Betonginstitutet Kvalitetssäkrade systemlösningar för GRÖNA TAK med nolltolerans mot läckage

GRÖNATAKHANDBOKEN. Vägledning

Pepins presenterar. Bolag inom Greentech med systemlösningar för framtidens gröna städer

KV HEKLA HUS 6 LANDSKAP & GRÖNYTEFAKTOR

Rapportmall för Diligentia AB Grön vägg på kvarter 11, Västra Hamnen.

Västra Hamnen Western Harbour. Copenhage n MALMÖ. Lars Böhme Stadsbyggnadskontoret Malmö Malmö Stad

Rapportering av BiodiverCity övergripande frågor

09:30 Registrering och Fika 10:00 Introduktion om projektet 10:20 Betong, Tätskikt och Isolering 10:40 Växtbädd och Vegetation 11:20 Fallstudier

Steg 1: Steg 2: Bärigheten hos det underliggande taket/bjälklaget avgör hur tunga och tjocka växtuppbyggnader som kan tillåtas.

GÅRD/UTEMILJÖ Kv. 5. Riksbyggen och Småa LAND ARKITEKTUR AB

BiodiverCity Dagvattenhantering

Klipporna nya utsikter i Hyllie

Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Dagvattenutredning Kvarteret Sperlingens backe

Sweco Architects AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm

Produkter för grönare städer. UG Takprodukter

Utmaningar och möjligheter med levande väggar i ett svenskt klimat

ATT PLATSANPASSA GRÖNYTEFAKTORN. Angelica Bierfeldt Liptak Landskapsarkitekt LAR/MSA

Malmö staden som samverkansarena. Jonas Kamleh, Enhetschef, Klimat och naturresurser, Miljöförvaltningen, Malmö stad

Så fungerar det i praktiken- MKBs gröna takresa. Maria Nilsson

DESIGNGUIDE FÖR EKOLOGISKT HÅLLBARA BOSTADSGÅRDAR

Kommunen, en trög och byråkratisk koloss. Eller...?

BiodiverCity. Om grön innovation i det urbana rummet

Bakgrund, inspiration och utveckling av förskolegården

LANDSKAP OCH GRÖNYTEFAKTOR REV

Att få. blommor och bin. att trivas

ANPASSAT FÖRSLAG I SIFFROR. BTA: ca 3640 m 2 (varav 390m 2 mörk) BOA: ca 2380 m 2 LOA/GEMENSAMHETSLOKAL: ca m 2 ANTAL LÄGENHETER: 35

Waldorfbarnträdgården Solvindens Lekskola/Skola

GÖSTA 2.0 GESTALTNINGSFÖRSLAG UTEMILJÖ BRF HEMMET 18. Stockholm

Umeå WSP Sverige AB. Desiree Lindström och Sara Rebbling. WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel:

Målarstugans förskola i Lund Gröna skolgårdar projekt

BIOTOPTAK - BIOLOGISK MÅNGFALD

Movium Fakta #

DET ÄR DAGS FÖR FÖRÄNDRING

OHBOY! CYKELHUSET - OHBOY! HYRESRÄTTER. 55 Lägenheter. Inflytt: december 2016 OHBOY. 4 st 1 RoK 37 st 2 RoK 13 st 3 RoK 10 st 4 RoK 1 st 5 RoK

Mål: Klimatanpassad och grönskande utomhusmiljö

Framtidens städer är gröna!

Gröna tak. Takplan 1:400. Markplan och bottenvåning 1:200. Sektion 1:200. Infart / Utfart. service. sop/ cykel/ grovsop vagn. lägenhetsförråd.

OK IDOK I A RK ITEK TE R KOLGÅRDEN 12

Gröna Gårdar och Takträdgårdar

Skärmarö sjökrog- ett designförslag

Funktioner o Regnvattentunnor o Översilningsyta o Vegetation o Gräsmatta o (Stenkista) Hanna Blomstrand

Innehåll. 1 Inledning Varför en Jordkokbok? Hur använder man Jordkokboken? Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10

DAGVATTENUTREDNING. För tillkommande bostäder utmed Gröndalsvägen. Stockholm Novamark AB

BILAGA 1. Exempel på principer för framtida dagvattenavledning. Genomsläppliga beläggningar. Gröna tak

Förtydligande av ord och begrepp i detaljföreskrifter gällande Föreningen Årstafältets koloniområde

4.2 Vad är träd bra för?

TORRÄNG FÖR TAK. Vegetation. Veg Tech är med och skapar biologisk mångfald! MINIMAL VIKT OCH SÄKRA UPPBYGGNADER MED VEG TECHS SYSTEM.

ÖVERSIKTLIG DAGVATTENUTREDNING FÖR HUS 15 (SICKLAÖN 369:32)

RAINGARDENS i Munka-Ljungby. Ängelholms kommun

Vintergarden. Överensstämmelse mellan hus och trädgård

Hekla Pimpsten. Växtbäddsmaterial för allt växande i urban miljö

Grönytefaktor Hyllie, Malmö. Varför grönytor även på kvartersmark? Temperatur Luftfuktighet. Dagvattenhantering

Vårt Gröna skolgårdsprojekt på förskolan Tåget november 2016 växter, växtkub samt staket

Skäm bort dig själv och din trädgård

GESTALTNINGSPROGRAM UTSTÄLLNING NORMALT PLANFÖRFARANDE. Detaljplan för Fredrikstrandsvägen (Brygga 1:3 m fl) dnr PLAN

ELD ELEMENTET ELD. lycka till!

Genomgång av styrande dokument och förutsättningar. Beräkning av dagvattenflöden före och efter nyexploatering

SKÖTSELRÅD. Hantering av mottagen leverans: Plantering:

EXAMENSARBETE. Sedumtak. David Adelsberg Högskoleexamen Bygg och anläggning

Bäckens förskola i Tygelsjö

Midroc Property Development AB. Inte som alla andra!

Projektledare & landskapsarkitekt: Camilla Nilsson Landskapsarkitekt: Johanna Spjuth. Datum:

Kvalitetssäkrade systemlösningar för gröna anläggningar/tak på betongbjälklag med nolltolerans mot läckage

Kretsloppsanpassade växthus som bostadskomplement


Inte för de fyrkantiga. Historien om Glasvasen

Urbana ekosystem: Möjligheter och fördelar med grönskande gator och hus i staden. 2010/09/07 Jonas Torsvall, KIT arkitektur

Regionservice bygger Sveriges största. passivhus/plusenergihus

ULLER II HYLLIE BILDEN ÄR EN ILLUSTRATION, AVVIKELSER I FÖRHÅLLANDE TILL SLUTLIGT UTFÖRANDE KAN FÖREKOMMA.

Skapa levande städer. Christina Wikberger, Stockholms stad

Grönytefaktor - urban grönska och dagvattenhantering

VY TVÄRBANETORGET MOT ENTRÉN TILL OMRÅDET OCH SALUHALLEN

Sedum-ört-grästak. Veg Tech är med och skapar biologisk mångfald!

Idéer till skolgårdsförnyelse

Ekosystemtjänster i praktiken - några exempel och hur enkelt är det egentligen? Christina Wikberger, miljöstrateg Värmdö kommun

Ta hand om dagvattnet. - råd till dig som ska bygga

Principritningar och allmänna anvisningar. Växtbäddsuppbyggnad med bevattningssystem SAVAQ

Innehåll. 1 Inledning Varför en Jordkokbok? Hur använder man Jordkokboken? Definitioner, avgränsningar, påpekanden 10

Äng. Inger Runeson, biolog. Pratensis AB Opparyd Råsgård Lönashult Tel/fax Mobil

Rapport om vårt uteklassrum - första etappen.

Alkrog 26. stadsdelen, kvarteren samt grönområden

UPPDRAGSLEDARE. Kristina Nitsch UPPRÄTTAD AV

HÅRDVARA FÖR DEN GRÖNA STADEN

Klimatförändringarnas effekter inom byggnader och byggnadskonstruktion samt möjliga åtgärdsbehov

TRÄDGÅRDSPARKEN Bollebygd Idéskiss

UNDERHÅLLSPLAN / STATUSBEDÖMNING

OFFERT. Avser objekt: Samfälligheten Hedemoravägen Hedemoravägen

NYA GATAN, KV. BRYTAREN MINDRE DAGVATTENUTREDNING

Grönytefaktor Tillämpning

Gestaltningsbilaga. Förslag till detaljplan för Torsby 1:342- Dragudden(Torsby havsvik)

Rapport utekök vt På vilket sätt har projektet vidareutvecklat er utemiljö?

KOMMUNIKATIONSFÖRSLAG HÄSSELBY BLOMMOR SKRIVEN AV ERIK ISBERG

Transkript:

Rapportmall för case-ägare Redovisningstillfällen: Slutrapport: 141125 Bakgrund Ute i Hyllie precis intill järnvägen uppför Skanska projektet Klipporna som är tre intilliggande kontorsfastigheter med en innergård mellan dem. Skanska kommer själv att placera sitt regionkontor i den ena byggnaden och uthyrning av de övriga två byggnaderna pågår. Målbild/Syfte Syftet med projektet är att lyfta frågorna kring vilka möjligheter som finns att skapa gröna tak samt innergårdar. Inte bara på det traditionella sättet med vanligt sedum tak utan ett tak och en innegård som bidrar till den biologiska mångfalden. Projektering/metod Gröna tak Kontorshusen Klipporna förses med gröna tak. Skanskas planerar att anlägga gröna tak på de alla tre kontorshusen Klipporna ute i Hyllie. Skanska planerar att anlägga sedumtak på projektets alla tre tak. För att ytterligare öka den biologiska mångfalden kommer sedumtaken att vara av olika tjocklekar, då en tjockare växtbädd kan bistå med flera växtarter. Tanken är även att placera bikupor uppe på Skanskas tak. Det som gör projektet extra speciellt är att taken kommer att vara formade som just klippor, med branta lutningar och skarpa vinklar. Utmaningen blir att få sedumtaket och planteringarna att klara av dessa förhållanden. Urbana biotoper Då projektet ska LEED certifieras ställs krav på att ingen permanent bevattning tillåts, därför har man tittat på biotoper som klarar av en del torka också då man vill minimera bevattningsbehovet. Biotoperna ska vara kalkrika för att knyta an till kalkbrottet som ligger i närheten. Man tittar även mycket på att använda sig av växter som är ätliga såsom örter, bär och frukt för att visa på vilka resurser som verkligen finns i naturen. Innergården kommer även användas som läroplats för skolor där man tittar på olika element såsom vind. En svårighet med innergården är att området stora delar utav dagen kommer befinna sig i skugga vilket är något man måste ha i åtanke vid växtval. Tredimensionell På projektets takterrass som är färdigbyggd kommer det att planteras växter med tillhörande vajersystem som ska klättra längde med ena fasaden upp till det gröna taket där bikuporna kommer placeras. Utöver detta så har man även byggt krukor som kommer fästas längs med spiraltrappan upp till det gröna taket. Detta för att gömma trappan och skapa en större. Växterna som kommer planteras i de platsbyggda krukorna kommer till viss del vara anpassade till bina.

Visualisering

Dokumentation av bygg- och driftsfas

Sammanfattning Växtval Växterna som valts till de soliga partierna är Gräslök, Tovsippa, Aubretia, Kungsmynta, Fetknopp, Skäggfjädergräs, Vildtulpan, Klotlök, Backtimjan, Vildkaprifol, Naverlönn, Gullviva, Pimpinellros och Pärlhyacint Växterna som valts till de halvskuggiga partierna är Stor blåklocka, Gullviva, Pärlhyacint, Vildkaprifol, Vintertry och Liguster Växterna som valts till de skuggiga partierna är Hjorttunga, Stjärnflocka, Brudbröd, Murgröna, Stäppsalvia, Klotlök, Stor vårstjärna, Snödroppe, Orkidénarciss, Darrgräs, Blodplommon, Dvärgmåbär, Naverlönn och Liguster Substrat Substraten skiljer sig åt mellan de olika planteringskärlen eftersom planteringarna kommer skilja sig åt. För det ena partiet har man valt att använda sig av 400 mm växtjord av en B-jord med ett ph på rund 7,5, denna ska vara extremt sandig. För de andra partiet som mer ska likna ett stenparti har man valt samma substrat men ovanpå växtjorden kommer 40mm av kalkkross på 2-20mm att läggas. Bevattning Då fastigheterna LEED certifieras ställs krav på att ingen permanent bevattning får ske samt att endast växter som är anpassade till det lokala klimatet används. Detta för att minska den totala bevattningen. På taket löses detta med en yttre takavvattning där vattnet samlas i kärl på terrassen som kan användas för bevattning vid torrare perioder. Tanken är att de gröna taken inte ska behöva någon bevattning alls utan klara sig med Kärl På innergården har man platsgjutit betongkärl som växterna ska planteras i, dessa ger möjligheten till att använda en större mängd substrat. Växtstöd Som växtstöd till klätterväxterna på takterrassen samt de som kommer planteras på innegården så används en stålvajer som stöd för att ge möjlighet till dem att klättra. På Skanskas takträdgård så finns även murgröna planterad som kommer kunna klättra på det stålstaket som finns av säkerhetsskäl runt trädgården. När denna murgröna växt upp kommer denna även att verka som vindskydd för de övriga växterna samt för de utplacerade bikuporna.

Budget (uppdaterad augusti 2014) År Lön Externa tjänster Utrustning Material, Drift Immaterial - rättskostn. Förvaltning, hyra Resor Övrigt Summa 2012 30000 50000 80 000 2013 50000 50000 200000 300 000 2014 20000 600000 620 000 Summa 100000 100000 0 800000 0 0 0 0 1 000 000 Upparbetade kostnader Period Immaterialrättskostn. 120801-130131 130201-130731 130801-140131 140201-140930 Lön Externa tjänster Utrustning Material, Drift Förvaltning, hyra Resor Övrigt Summa 46500 33500 80 000 25000 35000 60 000 15000 25000 40 000 111 000 100 000 11100 1 550 000 1 772100 Summa 1 952 100 Personaltid Period Namn Antal timmar 130201-130731 Tanja Arnesson 25 Urbana biotoper/gröna tak 130801-140131 Tanja Arnesson 15 Urbana biotoper/gröna tak 140201-140831 Tanja Arnesson 75 Urbana biotoper/gröna Faiz Mawlayi 16 Urbana biotoper/gröna Simon Björn 15 Urbana biotoper/gröna Beskrivning av progress under perioden Under den senaste perioden har den slutgiltiga växtlistan för innergården tagits fram med hjälp av landskapsarkitekter från Tema samt experter från SLU och Malmö stads Miljöförvaltning. Diskussioner har även hållits gällande vilket substrat som är lämpligt för de tänkta växterna samt att beräkningar har genomförts för att säkerställa att bjälklagen klarar vikten. Installationen av det gröna taket på den första byggnaden är nu även färdigställd och de två bikuporna är installerade.