2015-11-26 Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun, Norsjö kommun, Västerbottens läns landsting. Strategi och verksamhetsplan för myndighetsövergripande samverkan inom Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö Verksamhetsplan 2016 Budget 2016 och plan 2017 2018 Besöksadress Hörnellgatan 17, 3 tr. Telefon 0910-73 46 24 E-post maria.lindgren-tuoma@skelleftea.se Postadress Trädgårdsgatan 6 Telefax 0910-77 86 30 Hemsida www.samordningsforbund.se 931 85 Skellefteå
Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Organisation 4 3. Målgrupp 5 4. Samordningsförbundets inriktning 2016 6 Förstärka och utveckla samverkan Utveckla uppföljning och analys av resultat Bidra till strategisk kompetensutveckling Initiera och medverka vid förebyggande insatser 5. Från kortsiktiga insatser till långsiktiga hållbara lösningar 8 6. Verksamhetsplan Samordningsförbundets styrning och ledning 10 Vision 10 Perspektiv/fokusområden 10 Individen 10 Förnyelse/Utveckling 11 Arbetssätt/processer 11 Ekonomi 11 Mål, mått och aktiviteter för 2016 11 Individen 12 Förnyelse/utveckling 12 Arbetssätt/processer 13 Ekonomi 13 7. Övergripande planering 2017 2018 16 Bilaga Styrkort 2016 Budget 2016 och plan 2017 2018 2
1. Inledning Styrelsen för Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö vill med detta dokument lyfta fram grunder för Samordningsförbundets arbete samt mål och riktlinjer för verksamheten under 2016 samt övergripande inriktning under 2017 2018. Innehållet i dokumentet ligger även till grund för årsbudget 2016 och plan 2017 2018. Statens totala satsning på finansiell samordning i hela landet uppgår preliminärt till 339 miljoner kronor för 2016, vilket är en ökning från 2015 med 59 mkr. Enligt gällande fördelningsprincip i Finsam-lagen kan därmed samtliga samordningsförbunds totala budget uppgå till 678 miljoner kronor sedan kommuner och landsting/regioner tillskjutit motsvarande belopp som staten. Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö har ansvaret för den finansiella samordningen inom Skellefteå och Norsjö kommuns geografiska områden. Förbundets nuvarande medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun, Norsjö kommun och Västerbottens läns landsting. Förbundet finansieras med medel från ägarorganisationerna. Den totala medelstilldelningen för 2016 uppgår till 6 132 miljoner kronor varav Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen bidrar med 50 %, Skellefteå och Norsjö kommun 25 % tillsammans och landstinget 25 %. Samordningsförbundets uppdrag bestäms av lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av lagens 7 framgår att förbundet har till uppgift att: - Finansiera insatser för individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser i syfte att dessa uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Insatserna ska ligga inom de samverkande parternas samlade ansvarsområde. - Stödja samverkan mellan samverkansparterna. Utöver detta har lagstiftaren inte angett hur det ska ske utan endast visat på exempel. Individers behov ska vara utgångspunkten för alla samverkansinsatser. Lokala behovsinventeringar är grunden för att identifiera nödvändiga insatser och undanröja strukturella hinder. Samverkansinsatser kan finansieras som tidsbegränsade projekt eller mer långsiktiga verksamheter. 3
Således ingår både individinriktade och strukturinriktade insatser i samordningsförbundens uppdrag. Finansiell samordning ger oss som samverkar en unik möjlighet att utveckla välfärdsarbetet. Den finansiella samordningen innebär en gemensam arena där våra samverkande myndigheter kan verka tillsammans och utveckla nya former för organisation och arbetssätt alltid med individens behov i centrum. I förbundsordningen från 2014-02-18 preciseras förbundets ändamål och uppgifter samt organisation. Enligt förbundsordningen har förbundet till uppgift att: - besluta om mål och riktlinjer för den finansiella samordningen - stödja samverkan mellan samverkansparterna - finansiera insatser för individer som behöver samordnade rehabiliteringsinsatser - besluta på vilket sätt de medel som finns för finansiell samordning ska användas - svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder - upprätta budget och årsredovisning för den finansiella samordningen. I lagstiftningen och dess förarbeten betonas samordningsförbundens arbete som ett fristående organ för möjliggörande av samordnade rehabiliteringsinsatser, både operativt och strukturellt. Det innebär att samordningsförbundet, utöver finansiering av verksamheter/projekt, även har ett uppdrag att utveckla samverkanskulturen, strukturen och incitamenten för samverkan mellan myndigheterna. Samordningsförbundet är en offentligrättslig juridisk person som har egen rättskapacitet och beslutanderätt över resursanvändningen. Däremot får samordningsförbundet inte ägna sig åt myndighetsutövning gentemot enskilda personer. Lagens syfte är att ge lokala aktörer bättre möjligheter att utveckla och samordna gemensamma insatser samt underlätta en effektiv resursanvändning, för att därigenom öka den enskildes funktions- och arbetsförmåga. Lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet syftar till att ge samordningen legitimitet genom att det finns en styrelse som leder arbetet. Med gemensamma resurser kan verksamheten organiseras mer effektivt och bidra till att myndigheternas gemensamma kompetens utnyttjas effektivt. Målgruppen är personer i förvärvsaktiv ålder, som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser från flera av de samverkande parterna. Även insatser som är av förebyggande karaktär kan finansieras av förbundet. Målgrupper identifieras och prioriteras lokalt av samordningsförbundet. Arbetslinjen är mycket tydlig. 4
2. Organisation Samordningsförbundet Skellefteå Norsjö har en styrelse, lokal samverkansgrupp, som även är beredningsgrupp för styrelsen och ett kansli. Styrelsen beslutar om vision, strategi, mål och riktlinjer samt hur de medel som står till förfogande ska användas. Styrelsen består fr.o.m. 2014 av fem ledamöter och fem ersättare. Lokala samverkansgruppen i Skellefteå (LSG) är ett strategiskt samverkansorgan för lokal samverkan inom Skellefteå kommuns geografiska område mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Skellefteå kommun, Norsjö kommun och Västerbottens läns landsting när det gäller förebyggande och rehabiliterande insatser inom områdena hälsa, arbete och försörjning. Gruppen, som består av elva personer med chefsroller i respektive organisation, ska bland annat löpande följa statistik och ta del av uppföljningar och utvärderingar. Gruppen ska även identifiera behov av samverkansinsatser och skapa förutsättningar för samarbete mellan handläggare där samverkan behövs. Kansliet leder, administrerar och utvecklar samordningsarbetet utifrån uppställda mål och riktlinjer. Uppgifterna består av planering/beredning, verkställighet, utvärderings/uppföljningsinsatser och information. I uppdraget ingår även kontakter med och stöd till olika intressenter som ansöker om medel från samordningsförbundet, koordinering av olika aktiviteter som uppstår inom ramen för samordningsförbundets verksamhet samt kontakter med representanter för de fyra huvudmännen på lokal, regional och nationell nivå. Avtal finns även med Skellefteå kommun angående administrativ och ekonomisk service innefattande ekonomistöd/service samt personaladministrativ redovisning och handläggning. Genom samarbete med Skellefteå kommun och arbetsförmedlingen har samordningsförbundet även tillgång till en administrativ resurs med uppdrag att bland annat svara för förbundets hemsida samt utarbeta gemensam statistik inom området offentliga försörjningsformer. Resursen disponeras även av Umeå Vännäs och Lycksele Malå samordningsförbund och finansieras gemensamt av de tre förbunden. I den lokala samverkansstrukturen ingår även projektledarträffar för samtliga ESF-, Finsam och övriga projekt. Samordnad ledningsgrupp för den ordinarie samverkansinsatsen Arbetsmarknadstorget tillsammans med Arbetsförmedlingens verksamhet Ung Komp, samt separata styrgrupper för nationella och regionala projekt. Lokala samverkansgruppen LSG är ledningsgrupp för ordinarie samverkansinsatsen MySam, Myndighetssamverkan för vuxna. 5
3. Målgrupp Övergripande målgrupp för förbundets insatser är individer i förvärvsaktiv ålder med behov av samordnade insatser riktade mot arbete och egen försörjning. Ur den stora målgruppen kommer under 2016 2017 följande undergrupper ha främsta fokus och prioritet: 1. Unga som riskerar att hamna i långvarigt utanförskap 2. Nyanlända 3. Personer med psykisk ohälsa/psykisk sjukdom Samordningsförbundet ska utifrån ovanstående målgrupper verka för att främja samverkan mellan myndigheternas ordinarie insatser och komplettera med insatser som saknas. Det kan också handla om stöd för att kunna ta myndigheternas insatser i anspråk på grund av till exempel ohälsa eller språksvårigheter. Tidiga samordnade insatser ska prioriteras. I åldersgruppen 16 30 år beräknas mellan 600 1 000 personer i Skellefteå och Norsjö vara i behov av samordnade insatser under 2016. Stöd till vuxna personer Genom prioriteringen av unga personer har ett brett utbud av såväl ordinarie samverkansformer som projekt tillskapats för unga 16 30 år. Samtidigt finns ett stort behov av utvecklade samverkansformer på vuxensidan där framförallt för individer som bedöms ha extra svårt att etablera sig på arbetsmarknaden: Under 2016 kommer samordningsförbundet tillsammans med medlemsorganisationerna fortsätta utveckla ordinarie samverkan för vuxna med behov av stöd från flera myndigheter. Arbetet har föregåtts av en förstudie där olika former för långsiktig samverkan mellan myndigheterna på handläggar- och individnivå analyseras. Nu går arbete vidare in i nästa fas där arbetsmetoder för myndighetsgemensam samverkan utprovas och utvärderas. Både för yngre och vuxna personer ska kända framgångsfaktorer som helhetssyn samt personal-, lokaloch verksamhetssamverkan utvecklas ytterligare under planeringsperioden. Jämställdhet, tillgänglighet, integration och mångfald i arbetslivet ska främjas och genomsyra samordningsförbundets verksamheter liksom kunskap och handlingsförmåga när det gäller att motverka diskriminering. 6
4. Samordningsförbundets inriktning 2016. Under 2015 har den tidigare inledda utvecklingen mot att flytta tyngdpunkten från finansiering av projekt till att stödja och främja långsiktiga och ordinarie samverkansformer mellan myndigheterna förstärkts. Exempel på detta är bland annat etableringen av Arbetsmarknadstorget som en långsiktig plattform för samordnad rehabilitering för unga, vuxna 16 29 år samt utvecklingen och breddningen av den lokala samverkansstrukturen. Vid styrelsens och lokala samverkansgruppens gemensamma planeringsdag 2015-10-07 och styrelsemötet 2015-11-26 fastställdes följande prioriterade områden under 2016 och planeringsperioden 2017 2018. Förstärka och utveckla samverkan: Utveckling av ordinarie samverkan för vuxna i åldern 16-29 år med behov av stöd från flera myndigheter inom ramen för Arbetsmarknadstorget. Arbetsmarknadstorget utgör ett framgångsrikt exempel på långsiktig samverkan och effektiv samordning av myndigheternas olika uppdrag, resurser och kompetenser för individens bästa. Framgångsfaktorer är utvecklad helhetssyn och gemensamt ansvar, lokalsamordning, gemensam remisshantering och kartläggning samt individuell handlingsplan för deltagaren. Det är angeläget att säkerställa att denna utveckling fortsätter genom en bra dialog med ledningsgruppen och personalteamet angående framtidsfrågor och ekonomiska förutsättningar. Ett konkret utvecklingsområde under 2016 är bland annat samarbetet mellan Arbetsmarknadstorget och Ung komp. Stöd för utveckling av socialt företagande Under 2016 kommer Samordningsförbundet att med 50% tillsammans med Companion finansiera en tjänst som rådgivare inom området socialt företagande. Samordningsförbundet ska därigenom bidra till start och utveckling av arbetsintegrerade sociala företag. Lokalt metodutvecklingsprojekt i Norsjö för myndighetssamverkan. Fortsatt stöd till verksamheten Knut n som arbetar för att öka antalet personer som går vidare ut i arbetslivet utifrån sina förmågor. Samverkan inom ramen för DUA-överenskommelsen. En lokal överenskommelse har tecknats mellan kommunerna och Arbetsförmedlingen om samverkan för att minska ungdomsarbetslösheten. Här kan Samordningsförbundet spela en viktig roll för att samordna insatser och skapa förutsättningar för helhetslösningar. Projekt och metodutveckling. Fortsatt arbete med hantering av projektansökningar. Här kommer Samordningsförbundet vara tydligare vad avser prioriteringar och överensstämmelse med förbundets inriktning och målsättning samt analys av lokala behov och förutsättningar för implementering. Kommunikationsplan från 2006 ska revideras och gälla från 2016. 7
Utveckla uppföljning och analys av resultat Identifiera relevanta nyckeltal. Samordningsförbundet behöver analysera vilken statistik som ger relevant underlag för beslut om samverkande insatser. Processkartläggning för att klargöra vilka insatser som idag finns för ungdomar i Skellefteå i åldern 16 29 år. Det innefattar samtliga insatser som görs för dem i behov av stöd för att gå vidare till arbete eller studier. Målet är att identifiera och/eller hitta vägar för framåtsträvande processer som kortar ledtiderna för individen och minimerar risken för dubbelarbete. Fortsatt medverkan i Indikatorprojektet som leds av NNS (nationella nätverket för Samordningsförbund) och Örebro universitet. Det innebär utveckling av ett instrument för uppföljning av finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser Utveckla uppföljning och utvärdering av samordnad rehabilitering i Skellefteå Norsjö. Genom utvecklad och obligatorisk användning av SUS och indikatorer i såväl ordinarie samverkan som projektsamverkan hitta redskap för bättre evidens när det gäller resultat och effekter av samordnade rehabiliteringsinsatser i Skellefteå Norsjö. Bidra till strategisk kompetensutveckling Kompetensutveckling planeras inom följande områden: Utbildning i Coachande arbetssätt (för handläggare, SYV, kuratorer mm) Leda i samverkan (för chefer inom Af, kommun, VLL och FK) Besöka andra Samordningsförbund Frukostmöten (vi testar mötesformen frukostmöten under 2016 för kunskapsspridning och erfarenhetsutbyte) SUS-utbildning (rapportering i SUS Systemet för uppföljning inom rehabiliteringsområdet) Om möjlighet ges kommer SF att söka KUR-projekt även 2016 2017. KUR-projektet vänder sig till anställda inom Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting och erbjuder bidrag för att öka samverkan och kunskapen om rehabilitering av personer med psykisk diagnos och funktionsnedsättning. Initiera och medverka vid förebyggande insatser Satsning på förebyggande insatser. Under perioden ska samordningsförbundets medverka vid förebyggande insatser riktade till målgrupper med ökad risk för utanförskap. Det är viktigt att Samordningsförbundet initierar tidigare insatser i samverkan mellan berörda myndigheter. Sådana insatser kan även omfatta uttalade riskgrupper på grundskole- och gymnasienivå. 8
Utvecklad vägledning för unga och vuxna. Åtgärder i form av förstärkta och fördjupade studie- och vägledningsinsatser för de målgrupper som står utanför arbetsmarknaden är viktiga för att motivera till studier och skapa framtidstro till den egna förmågan. 9
5. Från kortsiktiga insatser- till långsiktiga hållbara lösningar En konsekvens av förbundets prioriterade inriktning mot ordinarie samverkan istället för projekt är bland annat en striktare hantering av framtida projektansökningar där Samordningsförbundet ska bli tydligare vad avser långsiktiga behov och förutsättningar för implementering av verksamheten, överensstämmelse med förbundets inriktning och målbilder, gemensam nytta hos myndigheterna till följd av insatsen, m.m. Samordningsförbundet vill främja samverkande insatser som skapar förutsättningar för tät integrering som beskrivs i modell nedan. Samordningsförbundet ska medverka till att ta tillvara och sprida metoder, erfarenheter och kompetens som utvecklas inom ramen för ESF- och andra myndighetsprojekt genom gemensamt lärande i den samverkansstruktur som byggts upp i Skellefteå och Norsjö. Den implementeringsstrategi som fastställdes av samordningsförbundets styrelse 2012-06-21 ska tillämpas systematiskt och utvecklas under perioden. Generellt innebär en ökad grad av medfinansiering från berörda myndigheter samt möjligheter till långsiktig finansiering från samordningsförbundet att förutsättningarna ökar för att resultatmässigt framgångsrik samverkan kan fortsätta och bli en del av den ordinarie verksamheten. En av de viktigaste förutsättningarna för all effektiv samverkan och tvärsektoriellt arbete är en utvecklad samverkanskultur och helhetstänkande. En bra samverkanskultur betonar inslag av partnerskap, nätverk, nära relationer och, inte minst, tillit och förtroende mellan parterna. Den uppmuntrar vidare interaktion över myndighetsgränserna och uppskattar en mångfald av synsätt och perspektiv. 10
För att behålla och utveckla finansiell samordning krävs medverkan i regionala och nationella sammanhang. Samordningsförbundet vill därför även fortsättningsvis medverka aktivt i dessa sammanhang genom bland annat medlemskap i såväl regionala som nationella nätverk för samordningsförbund. Det finns också ett ansvar som offentlig verksamhet att dela med sig av de erfarenheter och kunskaper som utvecklas. Utifrån ovanstående resonemang blir det tydligt att SF och dess medlemmar behöver utveckla kommunikation och spridning av resultat, exempelvis sprida kännedom om samordningsförbundet inom varje myndighet. 11
6. Verksamhetsplan Samordningsförbundets styrning och ledning Vad vill myndigheterna uppnå genom att samverka? Vad vill förbundsmedlemmarna få ut av sin medverkan i förbundet långsiktigt? LSG och Styrelsen välkomnar en ökad betoning på välfärdsperspektivet i vision, strategi och mål. Detta utvidgade perspektiv ska också förtydligas i Samordningsförbundet Skellefteå Norsjös styrkort och verksamhetsplan. Verksamhetsplanen beskriver samordningsförbundets vision, strategi för att nå visionen, perspektiv/fokusområden, målgrupp samt mål, mått och aktiviteter för 2016. Tillsammans utgör dessa delar samordningsförbundets styrkort; en modell för balanserad styrning och ledning av verksamheten. Styrkortet redovisas som bilaga till verksamhetsplanen. För åren 2017 och 2018 redovisas samordningsförbundets inriktning i form av övergripande verksamhetsområden. Vision Den långsiktiga visionen för samordningsförbundets verksamhet inom Skellefteå respektive Norsjö kommuns geografiska område och utifrån socialtjänstens, hälso- och sjukvårdens, Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens olika samhällsuppdrag är: Ökad välfärd i Skellefteå och Norsjö genom finansiell samordning. Strategi Öka förutsättningarna till egenförsörjning och delaktighet i samhällsliv hos personer i åldern 16 64 år i behov av samlat stöd. Det uppnås genom att förstärka och vidareutveckla samverkan mellan myndigheter och andra partners. Perspektiv/fokusområden För att säkerställa balansen mellan olika områden och tydliggöra samordningsförbundets värdeskapare ska fyra perspektiv/fokusområden utgöra grunden för förbundets planerade verksamhet under 2016: Individen Förnyelse/utveckling Arbetssätt/processer Ekonomi Individen Samordningsförbundets uppdrag är att stödja samverkan mellan samverkansparterna. Den enskilde individens behov utgör grunden för de aktiviteter som samordningsförbundet finansierar. Huvuddelen av förbundets insatser avser stöd till enskilda individer. Grundläggande för förbundets insatser till den enskilde är synsättet att alla individer har en önskan om att leva i ett socialt sammanhang och samtidigt själv ha möjlighet att ta avgörande beslut om sin livssituation samt att enskilda individer vill undvika ett bidragsberoende. Individens egen kraft och motivation är en viktig utgångspunkt. Rehabiliteringsaktörernas insatser ska syfta till att stärka den enskildes förmåga utan att frånta individen det egna ansvaret. 12
Förnyelse/utveckling Förnyelse och utvecklingsperspektivet är centralt då finansiell samordning ger unika möjligheter att utveckla välfärdsarbetet. Den finansiella samordningen innebär en gemensam arena där våra samverkande myndigheter kan verka tillsammans och ta ett samlat ansvar utifrån individens behov. I den allmänna debatten ökar kraven på samverkan och förnyelse/utveckling vad avser formerna för samverkan inom och mellan myndigheter. Förnyelse/utvecklingsperspektivet, där den struktur för samverkan som byggs upp möjliggör effektivt resursnyttjande, är också grunden för respektive myndighets ställningstagande om implementering av framgångsrika metoder och arbetssätt i den reguljära organisationen. Arbetssätt/processer De insatser samordningsförbundet finansierar ska vara en arena för att vidareutveckla nya metoder och arbetssätt när det t.ex. gäller att organisera aktiviteter med utgångspunkt från individens behov, öka kunskapen om varandras uppdrag och öka antalet gemensamma bedömningar i individärenden. Arbetssättet inom samordningsförbundet ska framförallt grunda sig på fakta och kunskap. Förslag och idéer från dem som möter våra medborgare i det dagliga arbetet ska stimuleras. Lokala samverkansgruppen (LSG) utgör ett viktigt forum för sådana förslag och idéer samt för kartläggning, analys, och genomförande av samordningsförbundets gemensamma insatser. Samverkansgruppen utgör också en del av samordningsförbundets strategiska och operativa verksamhet för information, beredning och verkställighet. För att kunna avläsa resultat och bedöma insatserna utifrån samordningsförbundets mål ska metoder utvecklas och resurser avsättas för gemensam uppföljning, utvärdering och analys. Ekonomi De insatser Samordningsförbundets finansierar ska, förutom sedvanlig redovisning av verksamhetens verksamhets- och ekonomiska utfall, där det är lämpligt och möjligt, även utvärderas när det gäller samhällsekonomiska effekter av genomförda aktiviteter. Enligt Lagen om finansiell samordning ska varje samordningsförbund ha en god ekonomisk hushållning, d.v.s. att ekonomin är så väl avvägd att kostnaderna är i nivå med förbundets intäkter. Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna, men undantag får göras om det finns synnerliga skäl. Sådana skäl kan vara att förbundet har ett betydande eget kapital. Mål, mått och aktiviteter för 2016 För att underlätta planering, styrning och uppföljning har följande mål, mått och aktiviteter fastställts inom respektive perspektiv/fokusområde under 2016 13
Individen Mål Minst 90 % av deltagare i samordnad rehabilitering finansierad av samordningsförbundet uttrycker att deras livssituation förbättrats efter avslutad aktivitet Minst 90 % av deltagare i samordnad rehabilitering finansierad av samordningsförbundet har kommit närmare studier eller arbete på öppna arbetsmarknaden Mått Antal deltagare som uttrycker att deras livssituation förbättrats efter avslutad aktivitet Deltagarnas och berörda myndigheters bedömning av stegförflyttning mot arbete eller studier. Aktiviteter Tidig och samordnad rehabilitering i form av reguljär verksamhet eller projektverksamhet Gemensam kartläggning, analys och handlingsplan som utgångspunkt för individuella insatser. Dialog och kontinuerligt samarbete med arbetsgivare och näringsliv Gemensam uppföljning och utvärdering efter avslutad aktivitet Förnyelse/utveckling Mål Skapa forum för gemensam kunskapsspridning inom området hälsa, arbete, och försörjning Utvecklade former för utvärdering, uppföljning och analys av resultat. Mått Deltagares upplevelse av kunskapsutveckling och lärande i lokala samverkansorgan, vid genomförandet av partsgemensam kompetensutveckling, utbildning, etc. Framtagna nyckeltal för mätning av resultat Aktiviteter Tillskapa fysiska och digitala former för kontinuerligt kompetensutveckling och information. Identifiera relevanta nyckeltal som ger oss underlag för beslut om samverkande insatser. Utveckla nya metoder för att mäta effekter av samordnad rehabilitering Utveckla användningen av SUS och indikatorer för uppföljning/utvärdering av samordnad rehabilitering Delta i lokalt-, regionalt och nationellt utvecklingsarbete 14
Arbetssätt/processer Mål Samordnad rehabilitering organiseras med utgångspunkt från individens behov Vidareutveckla strukturell myndighetssamverkan Framgångsrika arbetssätt och samverkansformer övergår till långsiktig verksamhet Mått Deltagares och handläggares upplevelse av hur individuella behov påverkat samarbetsformer samt val av aktiviteter och genomförande Arbetssätt och samverkansformer som övergått till långsiktig verksamhet vid aktivitetens slut Alla myndigheters delaktighet och bidragande till utveckling i samverkan Aktiviteter Gemensamma bedömnings- och rehabiliteringsteam Gemensamma handlingsplaner Utvärdering av framgångsrika arbetssätt/metoder utifrån ett implementeringsperspektiv Samlokalisering av berörda myndigheters handläggare Initiera och medverka vid förebyggande insatser Utbildning Att leda i samverkan Ekonomi Mål Ekonomi i balans Effektivt resursutnyttjande i ett samhällsekonomiskt perspektiv Mått Ekonomiskt utfall (kr) Ordinarie samverkansformers och projekts ekonomiska effekter i ett individ-, myndighets- och samhällsekonomiskt perspektiv Aktiviteter Rapporter varje kvartal om utfall och prognos Tillämpa modell för samhällsekonomisk utvärdering av enskilda projekt 15
7. Övergripande planering 2017 2018 Fortsatt prioritering av unga med behov av samordnade insatser. Ordinarie samverkan för unga och vuxna har byggts ut och ger tydliga effekter på arbetslösheten, framförallt långtidsarbetslösheten, för de grupper som har svårast att etablera sig på arbetsmarknaden. Behovs- och målgruppsanalyser förfinas i samverkan med bland annat Lokala samverkansgruppen. Effekter av förebyggande insatser utvärderas. Den etablerade samverkansplattformen Arbetsmarknadstorget för unga, vuxna 16 29 år utvecklas vidare inom bland annat områdena metoder, samverkan, uppföljning och utvärdering. Under 2016 görs en utredning för att Arbetsmarknadstorget ska övergå till finansiering inom ordinarie samverkan. Samordningsförbundet deltar i en regional modell för samverkan med bland annat Region Västerbotten och andra aktörer, där samtliga aktörers roller är tydliga och där syftet är att genomföra strategiska åtgärder samt uppnå en mer och effektivare användning av finansiella verktyg som exempelvis socialfonden. SUS och indikatorer används på ett systematiskt och medvetet sätt för uppföljning och utvärdering i all samverkan, såväl ordinarie som projektsamverkan, där två eller fler myndigheter deltar. Samhällsekonomiska utvärderingar genomförs som ett obligatoriskt inslag i alla insatser som handlar om rehabilitering av individer. Samordningsförbundet fortsätter utveckla strukturinriktade insatser och integrerad samverkan i form av gemensamma arenor, projektutveckling, samordnad ledning och styrning av verksamheter, kompetensutveckling, information/kommunikation, omvärldskunskap, m.m. Bilagor Styrkort 2016 Budget 2016 plan 2017 2018 16
Styrkort 2016 17
Styrkort 2016, forts. 18
Budget 2016 plan 2017 2018 Tkr 2014 2015 2016 2017 2018 2014-2018 Utfall Prognos Budget Plan Plan Totalt Intäkter - Försäkringskassan 2 976 3 052 3 066 3 066 3 066 15 226 - Skellefteå kommun 1 450 1 450 1 453 1 453 1 453 7 259 - Norsjö Kommun 76 76 80 80 80 392 - Västerbottens läns landsting 1 526 1 526 1 533 1 533 1 533 7 651 - Improve 403 0 0 0 403 Övriga intäkter 111 96 98 98 98 501 Kostnader Verksamhetskostnader 6 139 6 603 6 230 6 230 6 230 31 432 - Beslutad verksamhet, se bil 6 095 3 866 4 705 3 890 3 720 22 276 Ny verksamhet 0 0 1 704 862 308 2 874 Summa verksamhetskostnader 6 095 3 866 6 409 4 752 4 028 25 150 Verksamhetsnära kostnader - Extern kartläggning/analys 0 20 60 60 60 200 - Extern utvärdering/processtöd 0 40 100 100 100 340 - Information/gemensam komp.utveckl 0 140 280 220 220 860 Summa verksamhetsnära kostnader 0 200 440 380 380 1 400 Kansli-/administrativa kostnader - Arvoden till styrelsen 142 280 280 205 211 1 118 - Arvoden till revisorer 28 49 50 31 32 190 - Ekonomisk adm. (lokal, dator, tel) 191 169 191 237 244 1 032 - Tjänsteman, + tillf anställd 1006 1081 870 1070 1120 5 147 - Resor, konferenser/utbildning 160 140 175 185 195 855 - Övrigt adm 102 110 90 35 40 377 Summa kansli/adm kostnader 1629 1829 1656 1763 1842 8 719 Summa kostnader 7 724 5 895 8 505 6 895 6 250 35 269 Resultat före finansiella poster -1 585 708-2 275-665 -20-3 837 Finansiella intäkter 18 0 20 20 20 78 Resultat efter finansiella poster -1 567 708-2 255-645 0-3 759 Resultat inkl. överf. fr. föreg. år 2 192 2 900 645 0 0 19
Bilaga budget 2016 plan 2017 2018 20