Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2015 2017

1 Budgetunderlag för Linköpings universitet för perioden 2015 2017 1. Bakgrund Regeringen har uppdragit till landets universitet och högskolor att senast den 22 februari 2014 till regeringen lämna ett budgetunderlag för perioden 2015 2017. 2. Inledning (LiU) är ett lärosäte med en stark tradition av samverkan såväl över ämnes- och fakultetsgränser som med det omgivande samhället. Universitetet är känt för sin förmåga att finna nya, ofta otraditionella vägar. LiU har tre fakulteter; filosofisk, medicinsk och teknisk samt en styrelse för utbildningsvetenskap med fakultetsliknande uppgifter. Antalet institutioner är 14, där den absoluta merparten har mellan 150 och 450 anställda och verksamhet inom minst två fakultetsområden. LiU:s verksamhet finns huvudsakligen inom fyra campusområden: Campus Valla och Campus US (Universitetssjukhuset) i Linköping, Campus Norrköping. Universitetet har också ett litet campus i Lidingö (Carl Malmsten-utbildningar). Linköpings universitet är beträffande studenter ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Vid LiU finns ca 27 000 studenter, 130-talet utbildningsprogram, ca 390 professorer och en årlig produktion av ca 160 doktorsexamina. Universitetet är ett bra exempel på en kunskapsproduktion i nära interaktion med omvärlden och med ett nära samspel och ömsesidigt kunskapsflöde mellan olika former av nyfikenhetsbaserad och praxis nära forskning. Det finns således en stark tradition vid att välja forskningsproblem utifrån att de skall vara såväl vetenskapligt som samhälleligt relevanta. Genom en god förmåga att attrahera externa medel har det varit möjligt att bygga Figur 2.1: s strategikarta beslutad av universitetsstyrelsen i december 2012.

2 3.1 Takbelopp 1997 och 2014 mnkr 2 000 1 500 1 000 500 0 starka och fokuserade forskningsmiljöer. Universitetet har framgångsrikt konkurrerat om utlysningar och erhållit särskilda excellensmedel, strategiska forskningsmiljöer samt projektmedel från Wallenbergstiftelserna. Vid Vetenskapsrådets fördelning 2013 av bidrag för internationell rekrytering av framstående forskare tilldelades bidrag till två, av totalt fem i landet, framstående forskare (professor Markus Heilig med forskningsområdet psykiatri, speciellt beroendesjukdomar och professor Stephen Woolgar med forskningsområdet teknik- och vetenskapsstudier). Dessutom har LiU erhållit medel från European Research Council för både för yngre och etablerade forskare. LiU arbetar utifrån den strategi som åskådliggörs i strategikartan som återges på föregående sida. LiU UU I det följande beskrivs utvecklingen vid inom de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive forskning och utbildning på forskarnivå. Sedan presenteras några förändringsförslag som rör dessa områden. Därefter följer bland annat en LU Takbelopp 1997 GU begäran om att från och med 2016 få finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid LiU samt en begäran om medel för ett samverkansprojekt Demola. 3. Grundläggande högskoleutbildning utbildning på grundnivå och avancerad nivå 3.1 Inledning s strategiska mål för utbildning på grundnivå och avancerad nivå är att SU Takbelopp 2014 attrahera och examinera eftertraktade studenter för ett hållbart samhälle i en föränderlig värld. Detta skall ske genom att vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. är ett av de lärosäten som haft den kraftigaste expansionen av den grundläggande högskoleutbildningen under perioden 1997 2014, inte minst beroende på utbyggnaden av Campus Norrköping. UmU Figur 3.1: Grundutbildningens takbelopp för några lärosäten 1997 respektive 2014. Anm: Lärarhögskolan i Stockholm ingår fr o m 2008 i Stockholms universitet. För att få jämförbara siffror har därför Lärarhögskolans takbelopp 1997 adderats till takbeloppet för Stockholms universitet detta år. Fr o m 2014 ingår högskolan på Gotland i Uppsala universitet. Grundutbildningens kraftiga expansion under denna period framgår till exempel genom att studera ökningen av lärosätenas takbelopp (mnkr), se figur 3.1. Att universitetets grundutbildning håller Takbelopp 2014 högsta klass framgår bland annat av att universitetet erhållit omdömet hög kvali- Takbelopp tet eller 1997 mycket hög kvalitet på 87 % (riksgenomsnitt: 76 %) av de utbildningar som Universitetskanslersämbetet (tidigare Högskoleverket) granskat och presenterat resultat för till och med 2013 års utgång inom ramen för det nu tillämpade utvärderingssystemet som fokuserar på utbildningarnas resultat. Detta betyder också att tillhör de lärosäten som fått lägst andel omdömen bristande kvalitet i de beslut som fattats i anslutning till utbildningarnas ursprungliga utvärderingar (se figur 3.2). De utbildningar som vid hittills utvärderats och resultat presenterats för uppgår till 94 och finns inom Filosofisk fakultet, Medicinsk fakultet och Teknisk fakultet. Samtidigt visar rapporten genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 (statistiska meddelanden UF 20 SM 1303) att universitetets prestationskvot ligger bland de högsta i landet. Universitetskanslersämbetets (tidigare Högskoleverkets) årliga uppföljningar (den senaste publicerad i december 2013) av studenternas inträde på arbetsmarknaden har över tiden visat på en mycket hög etableringsgrad på arbetsmarknaden för LiU-studenter. Detta tillsammans med att söktrycket till universitetets utbildningar är högt visar på att lyckats kombinera utbyggnaden av den grundläggande högskoleutbildningen med hög kvalitet och goda resultat samt hög etableringsgrad på arbetsmarknaden. 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning När 1977 års utbildningsreform med en tydlig linjestruktur vid sidan av de mer traditionella enstaka kurserna fastställdes beslutade sig för att ge prioritet åt att utveckla universitetets utbildningslinjer. I stället för att stapla befintliga kurser på varandra ägde ett utvecklingsarbete rum som innebar en väl genomtänkt sammanhållen studiegång där kursernas ordningsföljd övervägdes noga och där kursernas innehåll i stor ut-

3 sträckning sattes samman av integrerade kursmoment från flera ämnesområden. Denna inriktning på grundutbildningen innebar också med nödvändighet att nya undervisningsmetoder utvecklades, inte minst gällde detta studentaktiva arbetsformer. Syftet med detta arbete var givet: Linköpings universitet skulle på detta sätt profilera sig gentemot de mer etablerade universiteten. Universitetets prioritering av utbildningsprogrammen går alltså tillbaka till mitten av 1970-talet och har sannolikt varit den mest bidragande faktorn till att Linköpings universitet idag av många uppfattas ha en av landets bästa grundutbildningar. Detta har naturligen bidragit till att universitetets grundutbildning vuxit dramatiskt under denna tid, från ca 4 000 till knappt 18 000 helårsstudenter, eller omräknat till studenter från ca 6 000 till ca 27 000 individer inkluderande Campus Valla, Campus US i Linköping, Campus Norrköping samt Lidingö där universitetet bedriver Carl Malmstens hantverksutbildningar. Universitetets grundutbildning i Norrköping är i dag ungefär lika stor som universitetets totala grundutbildning var i mitten på 1970-talet. fortsätter att prioritera utbildningsprogram och campusförlagd utbildning. Den av universitetsstyrelsen fastställda strategikartan anger att skall vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet med innovativa, utmanande och studentaktiva utbildningar. Färdriktningen är således tydlig: Universitetets grundutbildning kommer även i framtiden att till övervägande del bestå av utbildningsprogram och vara campusförlagd. Det sistnämnda innebär dock inte att universitetet avstår från att ta del av och utveckla modern teknik för undervisningssammanhang. Denna utveckling kommer företrädesvis att få betydelse för den campusförlagda utbildningen men givetvis kommer även distansutbildningen att kunna dra nytta av detta. har ambitionen att fortsätta att ha landets bästa utbildning på grundnivå- och avancerad nivå. För att nå dit måste bland annat utbildningskvaliteten, former för lärande samt utbildningsmiljöerna fortsätta att utvecklas. Detta arbete sker inom ramen för metaforen ett pedagogiskt språng. Detta utvecklingsarbete är särskilt viktigt för ett lärosäte som Linköpings universitet, som rekryterar merparten av sina studenter utanför närområdet. Denna riksrekrytering gäller särskilt utbildningsprogrammen. Vidare har en struktur för kvalitetsarbetet vid för perioden 2014 2016 fastställts som bland annat tydliggör ansvar och arbetsordning för arbetet med utbildningskvalitet inom universitetet. En utredning har också genomförts under 2013 som bl.a. sett över utbildningsutbudets sammansättning och förläggning mellan universitetets campusområden. Resultatet av detta arbete beskrivs på sidorna 12 och 13. Fig 3.2 UK-ämbetet utvärderingar av lärosätenas grundutbildning Procent 100% 80% 60% 40% 20% 0% HHS FHS CTH (2) LTU (3) LiU (50) SH (34) LU (94) (30) HS (150) SU GU (20) UU (116) (135) HJ UmU (137) KTH (29) SLU (94) KI (36) KaU (17) (15) HV ÖU (52) HKr (14) MaH (54) HiG (15) BTH (32) LNU (30) HB (16) MdH (65) HH (22) MiU H (32) (45) Da HG (34) (21) (4) Handelshögskolan i Stockholm (2) Försvarshögskolan (3) Chalmers tekniska högskola (50) Luleå tekniska universitet (34) (94) Södertörns högskola (30) Lunds universitet (150) Högskolan i Skövde (20) Stockholms universitet (116) Göteborgs universitet (135) Uppsala universitet (137) Högskolan i Jönköping (29) Umeå universitet (94) Kungliga Tekniska högskolan (36) Sveriges lantbruksuniversitet (17) Karolinska institutet (15) Karlstads universitet (52) Högskolan Väst (14) Örebro universitet (54) Högskolan Kristianstad (15) Malmö högskola (32) Högskolan i Gävle (30) Bristande kvalitet Hög kvalitet Figur 3.2: Resultat av Universitetskanslersämbetets ursprungliga utvärderingar av lärosätenas grundutbildningar till och med 2013. Inom parentes anges antalet utvärderade utbildningar. Mycket hög kvalitet Blekinge tekniska högskola (16) Linnéuniversitetet (65) Högskolan i Borås (22) Mälardalens högskola (32) Högskolan i Halmstad (45) Mittuniversitetet (34) Högskolan Dalarna (21) Högskolan på Gotland(4)

4 Tabell 3.1 Utbildningsprogram och fristående kurser inom universitetets verksamhetsområden År 2011 2012 2013 Program % Frist. kurs % HST Program % Frist. kurs % HST Program % Frist. kurs % HST Filosofiska fakulteten 65 35 6 019 65 35 6 034 64 36 6 011 Utbildningsvetenskap 88 12 2 404 87 13 2 381 89 11 2 378 Medicinska fakulteten 94 6 2 623 95 5 2 662 95 5 2 649 Tekniska fakulteten 91 9 7 070 92 8 6 774 93 7 6 828 Totalt 82 18 18 116 82 18 17 850 83 17 17 866 HST = Helårsstudenter Tabell 3.2 Utbildningsutbudets fördelning 2011 2013 på grundnivå och avancerad nivå Grundnivå Avancerad nivå År 2011 2012 2013 2011 2012 2013 Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Andel % HST Program 75 11 194 76 11 180 76 11 254 25 3 703 24 3 528 24 3 577 Fristående kurser 84 2 703 84 2 624 83 2 532 16 515 16 517 17 503 Totalt 77 13 897 77 13 804 77 13 786 23 4 218 23 4 045 23 4 080 HST = Helårsstudenter I det följande visas hur prioriterat och prioriterar sitt utbildningsutbud och hur det resulterat i studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Utbildningsprogrammen dominerar utbildningsutbudet Universitetets strategi är således att vidareutveckla profilen av ett program- och campusuniversitet. Av tabell 3.1 framgår andelen utbildningsprogram och andelen fristående kurser vid universitetet under perioden 2011 2013. Det är tydligt att utbildningsprogrammen dominerar utbildningsutbudet. Av tabellen framgår att, räknat i antalet helårsstudenter, utbildningsprogrammen 2013 utgör 83 % medan de fristående kurserna utgör 17 %. Sedan mitten av 1990- talet har utbildningsprogrammens andel ökat med drygt 10 procentenheter. Andelen utbildningsprogram är störst inom Medicinska fakulteten (95 %) följt av den Tekniska fakulteten (93 %) och Utbildningsvetenskap (89 %). Inom Filosofiska fakulteten utgör utbildningsprogrammen 64 %. Den lägre andelen program förklaras av att de fristående kurserna har och alltid har haft en betydande roll i fakultetens utbildningsutbud. Andelen utbildningsprogram inom den Filosofiska fakulteten har dock ökat från 54 % år 2005 till 64 % år 2013. Om fördelningen mellan utbildningsprogram och fristående kurser i stället görs med antalet helårsprestationer som utgångspunkt utgör utbildningsprogrammen 85 % av utbildningsutbudet mot 15 % för de fristående kurserna. Detta betyder att prestationskvoten är högre på utbildningsprogrammen än på de fristående kurserna. De fristående kurserna är dock viktiga även för programstudenterna inom universitetets samtliga fakulteter (motsv.), då de erbjuder möjligheter att både bredda och fördjupa programutbildningarna samtidigt som de skapar möjlighet att vid sidan av en yrkesexamen också ge underlag till en generell examen. Att vara en del av ett universitet och därmed ha tillgång till ett utbud av fristående kurser ser universitetet således som ytterst väsentligt även för den mer professionsinriktade utbildningen, oavsett fakultetsområde. De fristående kurserna har givetvis också stor betydelse för studenter som väljer att kombinera kurser till en egen utbildningsprofil och för studenter som väljer att komplettera en tidigare utbildning. Examina med ett tydligt professionsfokus s utbildningsutbud kännetecknas således i första hand av professionsutbildningar, som antingen leder till en i examensordningen definierad yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus såsom affärsjuridisk masterexamen, ekonomie masterexamen, medicine masterexamen och teknologie masterexamen. Det bör också understrykas att det blivit vanligare att studenter som studerar på utbildningsprogram som leder till en yrkesexamen, förutom denna yrkesexamen, också avlägger en generell examen medan det omvända inte gäller. Detta gör det vanskligt att studera examensstatistiken som mot bakgrund av ovanstående får en övervikt av generella examina, detta trots att Linköpings universitet är ett programuniversitet. Under 2013 utfärdades totalt 5 111 examina. Av dessa var 2 167 yrkesexamina medan 2 944 var generella examina. En stor andel av de generella examina har som påpekats ovan ett tydligt professionsfokus. Nästan all utbildning är campusförlagd Av universitetets strategi framgår således att universitetet skall fortsätta att utveckla den campusförlagda utbildningen. Denna målsättning har under lång tid varit vägledande för universitetet vilket också betyder att distansutbildningen haft ringa omfattning. Av universitetets grundutbildning med ca 18 000 helårsstudenter bedrivs 97 % (ca 17 500 helårsstudenter) på något campus medan endast 3 % (ca 500 helårsstudenter) bedrivs som distansutbildning. Den avancerade nivån bör med utgångspunkt i antalet helårsstudenter utgöra en fjärdedel Den utbildnings- och examensstruktur som infördes 1 juli 2007 innebar att grundutbildningen delades upp i grundnivå och avancerad nivå. Det finns flera olika sätt att beskriva grundutbildningens uppdelning

5 på dessa nivåer men har valt antalet helårsstudenter på grundnivå respektive avancerad nivå för denna uppdelning. Med denna utgångspunkt bör, utifrån utbildningsutbudets sammansättning, antalet helårsstudenter på den avancerade nivån utgöra ca en fjärdedel. Det bör dock betonas att utan utbildning på grundnivå går det inte att upprätthålla lämplig omfattning på avancerad nivå. Antalet helårsstudenter uppdelade på grundnivå och avancerad nivå Om antalet helårsstudenter under verksamhetsåret 2013 utgör fördelningsgrund för utbildningsutbudets uppdelning på grundnivå och avancerad nivå fås en sammanställning enligt tabell 3.2. Antalet helårsstudenter inkluderar särskilda utbildningar utanför utbildningsuppdraget såsom kompletterande utbildningar och vidareutbildning av lärare. Universitetets utbildningar är uppdelade i utbildningsprogram och fristående kurser på grundnivå respektive avancerad nivå. För minst fyraåriga utbildningar som leder till yrkesexamen på den avancerade nivån har antalet helårsstudenter under de tre första åren förts till grundnivån medan antalet helårsstudenter från och med årskurs fyra förts till den avancerade nivån. Av universitetets utbildningsutbud finns totalt 23 % (4 080 helårsstudenter) på avancerad nivå medan 77 % (13 786 helårsstudenter) återfinns på grundnivå om antalet studenter utgör fördelningsgrund. Sedan 2008 har andelen som ligger på den avancerade nivån ökat med ca 5 %. Utbildningsprogrammen har större andel (24 %) på den avancerade nivån än fristående kurser (17 %). Andelen av utbildningsutbudet som ligger på den avancerade nivån är rimligt med tanke på definitionen av grundnivå och avancerad nivå samt med tanke på utbildningsutbudets sammansättning med drygt 80 % utbildningsprogram (varav 24 % av kurserna på avancerad nivå) och knappt 20 % fristående kurser (med 17 % av kurserna på avancerad nivå). Studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov Utbildningsutbudet skall svara både mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. Antalet förstahandssökande Tabell 3.3 Antalet förstahandssökande per utbildningsplats År 2009 2010 2011 2012 2013 Utbildningsprogram 2,38 2,56 2,30 2,50 2,46 - varav utbildning på svenska 2,33 2,48 2,41 2,60 2,54 - varav utbildning på annat språk än svenska 2,75 3,05 0,97 1,35 1,50 Fristående kurser 2,27 2,80 2,49 2,47 2,95 Tabell 3.4 Studerandes etablering 2011 på arbetsmarknaden av examinerade 2009/2010 per nybörjarplats får beskriva efterfrågan medan etableringsgraden på arbetsmarknaden får bekräfta arbetsmarknadens behov. Studenternas efterfrågan Rekryteringen till universitetets utbildningar är huvudsakligen nationell. I tabell 3.3 anges antalet förstahandssökande per plats sammantaget till universitetets utbildningar. Av tabellen framgår till exempel att det genomsnittligt går ca 2,5 förstahandssökande per nybörjarplats till universitetets utbildningsprogram. För de fristående kurserna avser uppgifterna det totala antalet sökande eftersom sökande till fristående kurser får ange flera kurser inom ramen för sitt förstahandsalternativ. Totalt sett är universitetets utbildningar således mycket efterfrågade. Även om de flesta utbildningar har en stor efterfrågan så finns det även undantag. Ett exempel på det sistnämnda är utbildningar som ges på annat språk än svenska, företrädesvis utbildningar som leder till en masterexamen, där införandet av studieavgifter för studenter utanför EES-området innebar en kraftig reduktion i efterfrågan, Faktisk andel etablerade från 3,05 förstahandssökande per nybörjarplats 2010 till 0,97 under 2011. Under 2012 och 2013 har en viss återhämtning ägt rum som resulterat i 1,5 förstahandssökande per plats under 2013. Universitetet har ambitionen att fortsatt öka både antalet förstahandssökande och antalet registrerade studenter från länder utanför EES-området. Arbetsmarknadens behov Etableringsgraden av examinerade från landets lärosäten ger indirekt ett mått på hur väl respektive lärosätes utbildningsutbud svarar mot arbetsmarknadens behov. Ett utdrag ur Universitetskanslersämbetets rapport Etableringen på arbetsmarknaden 2011 examinerade läsåret 2009/10 (UKÄ rapport: 2013:11) återfinns i tabell 3.4. Detta är den senaste rapporten som belyser etableringen på arbetsmarknaden. Jämförelsetal 81,1 1,03 Uppsala universitet 81,5 1,03 Lunds universitet 75,7 0,95 Göteborgs universitet 77,1 1,00 Stockholms universitet 80,4 1,05 Umeå universitet 77,4 0,98 Karolinska institutet 85,5 1,00 Kungliga Tekniska högskolan 83,1 0,99 Chalmers tekniska högskola 82,5 1,00 Luleå tekniska universitet 74,4 0,93 Handelshögskolan i Stockholm 83,6 1,03 Sveriges lantbruksuniversitet 76,4 1,00 Karlstads universitet 75,8 0,97 Mittuniversitetet 73,7 0,94 Linnéuniversitetet 78,3 1,01 Örebro universitet 80,3 1,02 Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärsosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än ett anger att etableringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än ett. Jämförelsetalet anger faktisk andel etablerade i förhållande till förväntad andel etablerade, givet respektive lärosätes utbildningsutbud. Ett jämförelsetal större än ett anger att etableringsgraden för lärosätet är större än riksgenomsnittet för de utbildningar som finns vid lärosätet. Det omvända gäller om jämförelsetalet är lägre än ett. Oavsett om man studerar den faktiska

6 Fig 3.4 Ungdomar 19-24 år Antal 800 000 700 000 600 000 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 00 01 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 2000 2001 andelen etablerade 2011 av de som examinerades 2009/10 eller jämförelsetalet hamnar bland de absolut bästa och så har det även varit i motsvarande tidigare rapporter. För hela landet var den faktiska etableringsgraden Antal 150 000 100 000 50 000 0 00 03 2002 2003 2004 2005 2006 06 09 under 2011 (av de som examinerades 2009/10) 78,3 %. Andelen studenter från LiU som var etablerade på arbetsmarknaden var 81,1 %. Endast fackhögskolor, Uppsala universitet och högskolan i Jönköping Fig 3.3 Antalet 19-åringar 2000-2024 Figur 3.4: Antalet 19-åringar i Sverige 2000 2024. Källa: SCBs befolkningsstatistik. SCB-prognos från och med 2013. 12 Antal individer 19-24 år Figur 3.3: Antalet 19-24-åringar i Sverige 2000 2025. Källa: SCB:s befolkningsstatistik. 15 2007 2008 18 21 2009 2010 24 Prognos antal individer 19-24 år 2011 2012 2013 2014 nådde högre värden. Studeras jämförelsetalet är det endast Stockholms universitet (1,05) som har ett högre tal än Linköpings universitet (1,03). I sammanhanget måste också påpekas att den lokala arbetsmarknaden inte är lika bra som den som finns i Stockholmsregionen. Detta innebär således att studenter från måste söka sig till andra delar av landet för att få arbete, vilket man, när ovan nämnda jämförelsetal studeras, lyckas förhållandevis väl med. LiU är således en resurs för hela Sverige. har således ett utbildningsutbud som är efterfrågat av både studenter och arbetsmarknad. Bedömningar av framtiden är naturligtvis medvetet om att ungdomskullarna kommer att minska under de kommande åren. Studeras utvecklingen av antalet 19-åringar blir bilden dramatisk, från ca 130 000 individer år 2009 till ca 100 000 år 2018, en minskning med ca 25 % (se figur 3.4). Därefter ökar antalet 19-åringar igen. 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Studeras i stället utvecklingen av antalet ungdomar i åldersintervallet 19-24 år (se figur 3.3) blir bilden inte lika dramatisk då Antal 19-å Utbildning på gr Forskning och ut

7 Tabell 3.5 Antalet helårsstudenter (HST) 2004 2013 inom ordinarie utbildningsuppdrag vid LiU totalt samt inom naturvetenskap och teknik År 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal HST 18 421 18 187 17 402 17 069 17 076 17 742 18 857 17 989 17 708 17 779 Antal HST inom NT 7 813 7 522 6 905 6 687 6 729 7 310 7 951 7 838 7 646 7 731 Tabell 3.6 Utbildningsvolym 2012 och 2013 samt prognos för 2014 2017 År 2012 2013 2014 2015 2016 2017 Utfall Utfall Prognos Prognos Prognos Prognos Utbildningsvolym (HST) 17 708 17 779 17 660 17 580 17 570 17 585 Utbildningsvolym (mnkr) 1 325 1 347 1 381 1 381 1 385 1 388 Takbelopp (mnkr) 1 319 1 324 1 354 - - - Planeringsförutsättningar i BP 2014 i 2014 års - - - 1 352 1 365 1 376 pris- och löneläge (mnkr) Utnyttjat anslagssparande (mnkr) 6 23 - - - - Överproduktion (mnkr) - - 27 29 20 12 minskningen dämpas genom att de äldre årskullarna fortfarande är relativt stora. Detta innebär att grundutbildningens volym inte kommer att minska drastiskt från ett år till ett annat. I stället sker minskningen mer kontinuerligt, vilket innebär att minskningen av antalet studenter sker under en lång period och når sitt minimum år 2020 för att sedan öka igen. Grundutbildningen kommer därför under de närmast kommande åren att fortsätta att vara på en mycket hög nivå. Det måste också påpekas att någon fullständig korrelation mellan söktryck och ungdomskullarnas storlek inte föreligger. Andra faktorer såsom arbetsmarknadens utveckling spelar också stor roll. Som exempel kan nämnas att när antalet 20-åringar minskade i slutet på 1990-talet så ökade antalet förstahandssökande till universitetets civilingenjörsutbildningar medan det omvända gällde under perioden 2003 2006. Den minskning av antalet ungdomar som kommer att äga rum de närmaste åren kommer inte heller att påverka alla lärosäten likformigt. står väl rustat att möta framtiden. Den prioritering som universitetet gjort och gör på campusförlagda programutbildningar har visat sig vara mycket framgångsrik både utifrån studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov. I stället för en minskad grundutbildning ser universitetet ett behov av höjt takbelopp (se avsnitt 3.4) för att kunna upprätthålla dagens utbildningsutbud och för att kunna expandera attraktiva utbildningar inte minst inom vårdområdet och teknikområdet. Det inledda arbetet med ett pedagogiskt språng kommer också att bidra till universitetets fortsatta attraktivitet. 3.3 Utfall och prognos Sedan det nu tillämpade resursfördelningssystemet infördes 1992/93 har Linköpings universitet varje år, med undantag av perioden 2006 2009, haft en utbildningsvolym som överstigit universitetets takbelopp. Utbildningen vid Linköpings universitet är och har således varit mycket efterfrågad. Underproduktionen under 2006 2009 innebar dels att universitetet förbrukade den buffert av ersättningar för sparade helårsstudenter och helårsprestationer som byggts upp med hjälp av tidigare överproduktioner, dels att universitetet under denna period byggde upp ett anslags sparande som vid ingången till 2010 utgjorde 124 710 tkr. Den överproduktion som universitetet hade under perioden 2010 2012 kunde finansieras genom att utnyttja detta anslagssparande. Under 2010 uppgick överproduktionen till 45 701 tkr medan den under 2011 och 2012 uppgick till 49 956 tkr respektive 6 466 tkr. Vid ingången till 2013 återstod därmed 22 587 tkr av anslagssparandet. Under 2013 uppgick universitetets utbildningsvolym till 1 346 318 tkr, dvs 22 224 tkr högre än takbeloppet (1 324 094 tkr). Tillsammans med tidigare ej avräknade helårsprestationer från december 2012 (372 tkr) innebar detta att LiU kunde avräkna 1 346 681 tkr. Detta betyder att universitetet under 2013 utnyttjade hela sitt återstående anslagssparande om 22 587 tkr och började bygga upp en buffert om 9 tkr (= skillnaden mellan överproduktion och utnyttjat anslagssparande). Utbildningsvolymen vid Linköpings universitet var således under 2013 fortsatt stor och omfattade nästan 18 000 helårsstudenter. Utvecklingen av universitetets grundutbildning inom ordinarie utbildningsuppdrag (uttryckt i antalet helårsstudenter = HST) sedan 2004, det år som universitetets grundutbildning före 2010 nådde sin dittills högsta volym, framgår av tabell 3.5. Av denna framgår också utvecklingen av antalet helårsstudenter inom naturvetenskap (N) och teknik (T). Tabellen visar att LiU också ligger högt när det gäller antalet helårsstudenter inom dessa båda utbildningsområden. Uppgifterna avser ordinarie utbildningsuppdrag. Även om studentkullarna minskar de kommande åren så sker detta mer kontinuerligt än drastiskt (se ovan). Detta, tillsammans med det stora antalet studenter som redan bedriver utbildning vid LiU och en förhoppningsvis fortsatt stor efterfrågan på att få börja studera vid universitetet, innebär att universitetet prognostiserar en fortsatt överproduktion varje år i perioden 2014 2017 (se tabell 3.6). Särskilt stor beräknas överproduktionen bli under de första åren i perioden 2014 2017 för att sedan minska något mot slutet. Att överproduktionen minskar beror på att utbildningsutbudet inom vissa områden, framför allt inom den filosofiska fakulteten, tvingats att reduceras för att inte överproduktionen skall bli allt för stor. skulle med lätthet, om ekonomiska förut-

8 Tabell 3.7 Föreslagen utbyggnad av läkarutbildningen År 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Ökning av antal helårsstudenter 3 10 18 26 34 41 44 Ökning av takbeloppet (tkr) 400 1 400 2 400 3 500 4 600 5 500 5 900 sättningar ges, upprätthålla nuvarande utbildningsvolym. Se vidare avsnittet Ett förhöjt takbelopp. 3.4 Förändringsförslag inom utbildning på grundnivå och avancerad nivå Nedan presenteras några områden inom grundläggande högskoleutbildning, dvs utbildning på grundnivå och avancerad nivå, där ser ett behov av förändring. En fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen Dåvarande Högskoleverket konstaterade i sin rapport Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (Rapport 2010:1 R) bland annat att antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen är lågt jämfört med rekryteringsbehovet på arbetsmarknaden. För närvarande, och sedan flera år tillbaka, täcks därför en stor del av behovet genom rekrytering av färdigutbildade läkare från andra länder. I rapporten konstateras vidare att trots att antalet nybörjarplatser på läkarutbildningen har ökats under de senaste åren är utbyggnaden inte tillräcklig. Det var därför motiverat att regeringen i budgetpropositionen för 2013 beslutade att viktiga vårdutbildningar skall byggas ut. Beslutet innebar bland annat att läkarutbildningen byggs ut med totalt 80 nybörjarplatser (40 platser fr o m 2013 och ytterligare 40 platser fr o m 2014). Platserna fördelades lika mellan Göteborgs universitet och. I Högskoleverkets motsvarande rapport hösten 2012 om Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden (Rapport 2012:22 R) konstaterar verket att de senaste årens utbyggnad av läkarutbildningen tillsammans med det beräknade invandringsöverskottet, medför att tillgången ökar något snabbare än efterfrågan, särskilt i slutet av prognosperioden. Det finns dock risk för att det kvarstår en brist på läkare 2030. Utan ett invandringsöverskott kommer bristen att förstärkas.... Läkarutbildningen vid ligger sedan länge i nationell topp i utvärderingar (bl.a. Framstående Utbildningsmiljö, Högskoleverket 2007), resultat på AT-skrivningar och Läkarförbundets enkäter. Detta bekräftades också i UK-ämbetets nyligen genomförda utvärdering där, tillsammans med Karolinska institutet, var det lärosäte som kom bäst ut. En fortsatt utbyggnad av läkar utbildningen vid innebär således att fler kvalificerade läkare kan utbildas. är därför fortsatt berett att ytterligare öka dimensioneringen av antalet nybörjarplatser i enlighet med Utbildningsdepartementets avisering om fortsatt fullfinansierad utbyggnad av läkarutbildningen och med universitetets tidigare äskande från 2012 om totalt 48 nybörjarplatser (varav 40 nybörjarplatser redan beviljats i budgetpropositionen för 2013). föreslår därför en fortsatt utbyggnad av läkarutbildningen under åren 2016 2017 så att från och med 2017 kan öka antalet nybörjarplatser på utbildningen med ytterligare 8 per år, dvs skillnaden mellan det äskande om en utbyggd läkarutbildningen som universitetet presenterade i budgetunderlaget för perioden 2013 2015 och det faktiska utfallet i budgetpropositionen för 2013. Genom att Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer att etableras som undervisningssjukhus och därmed ge tillgång till fler VFU-platser finns utomordentligt goda möjligheter att fortsätta utbyggnaden av läkarutbildningen vid. Detsamma gäller det avtal som slutits med Landstinget i Jönköpings län (LJL) och som innebär att LJL påtar sig ansvaret att bli upplåten enhet för läkarutbildningen vid. Den föreslagna ytterligare utbyggnaden om 8 nybörjarplatser fördelas med 4 nybörjarplatser från och med 2016 (två per termin) och med ytterligare 4 nybörjarplatser från och med 2017 (två per termin). Av tabell 3.7 framgår antalet helårsstudenter samt det behov av ett förhöjt takbelopp som denna utökning genererar. Den relativt stora och snabba sammanlagda utbyggnaden (inkl. den tidigare beslutade utbyggnaden med 40 nybörjarplatser) möjliggörs genom särskilda satsningar inriktade på både kvantitet och kvalitet. Genom ett beslut i Landstingsstyrelsen 2012-01-31 (se budgetunderlag för perioden 2013 2015) ställer sig Landstinget i Östergötland bakom s ansökan om att utöka antalet studenter på läkarprogrammet enligt ovanstående planering. Vrinnevisjukhuset i Norrköping kommer därmed att kunna fortsätta att etableras som undervisningssjukhus, med stark betoning på en välfungerande VFU. Vrinnevisjukhuset är ett fullvärdigt länssjukhus för östra Östergötlands cirka 170 000 invånare. Sjukhuset har omkring 310 vårdplatser och cirka 2 200 anställda. Norrköpingssatsningen ger möjlighet att bemanna Vrinnevisjukhuset med 6-9 akademiska kombinationstjänster (på lektorseller professorsnivå) inom undervisningstunga specialiteter. De första fyra tjänsterna (1 biträdande professor, 3 lektorat) är tillsatta med påbörjad tjänstgöring under 2013. Från vårterminen 2013 har en successiv utökning av antalet studenter påbörjats och handledarutbildning genomförs. Fler akademiska tjänster kommer att utannonseras under treårsperioden. Landstinget i Jönköpings län (LJL) har, som samarbetspartner till, under lång tid bedrivit verksamhetsförlagd utbildning (VFU) av hög kvalitet. Dessutom finns ett långvarigt, välfungerande och förtroendefullt samarbete mellan och LJL avseende utbildning på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå och forskning inom områden av betydelse för hälso- och sjukvården. Därför undertecknades ett avtal som innebär att LJL från och med 2013-01-01 påtagit sig ansvaret att bli upplåten enhet för läkarutbildningen vid Linköpings universitet. Detta möjliggör inrättande av akademiska kombinationstjänster vid LJL, vilket ytterligare borgar för fortsatt kvantitet och hög kvalitet för vår läkarut-

9 bildning. Diskussioner om VFU-placeringar pågår även med Landstingen i Kalmar, Kronoberg och Södermanland. Arbete pågår också med ett mer optimerat utnyttjande av enheten för klinisk färdighetsträning, Clinicum. Utöver denna kvantitativa satsning har Medicinska fakulteten vid under 2013 genomfört en utredning som lagt ett förslag till curriculum som tar hänsyn till ett ökat antal studenter, hälso- och sjukvårdens behov, den nationella utredningen om sexårig läkarutbildning samt optimerat utnyttjandet av VFU och ökad träning av interprofessionellt teamarbete. Syftet är att utveckla utbildningen mot kvalitet i internationell toppklass. Utredningen har varit ute på remiss internt och i regionen. Implementering av detta nya curriculum för läkarutbildningen kommer att påbörjas under treårsperioden. För att ytterligare säkerställa och utveckla kvaliteten inom VFU i framtidens utbildning kommer handledarutbildning att genomföras för läkare och sjuksköterskor inom VFU, med särskild inriktning på Vrinnevisjukhuset och övriga östra länsdelen samt inom kommunal verksamhet där den största utvecklingspotentialen och utbildningsbehovet idag finns. En utbyggnad planeras också av verksamheten på Clinicum, med professionella patienter och annan VFU-förberedande verksamhet, för förbättrad progression och kvalitet i VFU. Tabell 3.8 visar anmälnings- och antagningsstatistik för läkarutbildningen vid under det nu pågående läsåret. Det totala antalet sökande har ökat jämfört med föregående motsvarande termin medan antalet förstahandssökande ligger på en hög och jämn nivå. Mellan hösttermin och vårtermin äger alltid en viss minskning rum av antalet sökande, totalt och i 1:a hand. En särskild forskningsprofil under läkarutbildningen Ett identifierat behov av att stimulera fler blivande läkare till forskning tidigt i karriären gjorde att Vetenskapsrådet ledde ett symposium kring detta ämne vid 2013 års Medicinska Riksstämma. Många av landets mest framgångsrika medicinska forskare har haft en bakgrund med läkarutbildning och sedan valt forskarkarriären, till Tabell 3.8 Sökande till läkarutbildningen de tre senaste läsåren exempel har alla svenska medicinska nobelpristagare denna bakgrund. Denna närhet mellan läkarutbildning och forskning har varit en framgångsfaktor för svensk medicin. Under senare år har dock bilden ändrats: av professorer inom medicinska basvetenskaper är det få som har läkarutbildning och söktrycket till de kliniska professurerna har minskat. Dessutom är det få med medicinsk bakgrund bland dem som söker nationella utlysningar för yngre forskare. Det är oerhört viktigt för den medicinska utvecklingen att det finns en fortsatt nära koppling mellan professionerna inom hälso- och sjukvård och medicinsk forskning. Alla läkarutbildningar i Sverige har en vetenskaplig del i utbildningen, med till exempel ett 30 hp självständigt arbete, men detta räcker inte. Det behövs särskilda satsningar inom detta angelägna område. Antal sökande 1:a hand kommer att undersöka förutsättningarna för ett forskningsinriktat program för 5-10 % av läkarstudenterna där studenterna läser de Totalt antal sökande obligatoriska forskarutbildningskurserna parallellt med utbildningen och lägger in ett två-terminers studieuppehåll för heltidsforskning. Universitetet föreslår att forskningsåret finansieras för studentens del av ett stipendium från staten (enligt norsk modell motsvarande studiemedelssystemet (lån + bidrag)). Lärartid och laboratoriekostnader finansieras av Medicinska fakulteten. Examinationen innebär genomgånget kursprogram samt publicering av en vetenskaplig artikel inklusive muntlig presentation och försvar av denna. De norska erfarenheterna av en liknande modell visar att 80 % av dessa studenter är doktorander inom ett år från läkarexamen och disputerar vid 29,5 års ålder (jmf. 39,8 år normalt i Norge). Kostnaderna per år för staten, för finansiering av stipendier enligt Plats antal ovanstående modell till 20 deltagare, blir ca 2 mnkr. LiU är, med tanke på att universitetet varit en föregångare med att utveckla forskarskolor, väl lämpat att bedriva ett forskningsinriktat program med ovanstående inriktning. 1:a handssökande/plats Betydelsen av anslaget för klinisk utbildning och forskning (ALF) för läkarutbildningens forskningsanknytning Välutbildade studenter från avancerad- och forskarnivå är den viktigaste kanalen för att nyttiggöra ny kunskap i samhälle och näringsliv. Därför är det också angeläget att universiteten har en struktur som kan tillgodogöra sig och föra vidare de 99 % av världens forskning som inte sker i Sverige. Detta kan bara ske genom att de undervisande lärarna också är aktiva forskare. Det gör det angeläget med en basfinansiering som säkrar en tillräcklig bredd för de långa och avancerade utbildningsprogrammen (till exempel läkare och civilingenjör). Läkarutbildningen är ett tydligt exempel i sammanhanget. Där är det nödvändigt att ta till sig de nya forskningsresultaten inom både de prekliniska och kliniska områdena, för att tillförsäkra upp daterade kunskaper i sin undervisning och utveckla nya utbildningsmoment. Totalt sökande/plats Ht 2013 492 4 772 98 5,0 48,7 Ht 2012 499 4 490 88 5,7 51,0 Ht 2011 488 4 375 82 6,0 53,3 Vt 2014 317 2 957 98 3,2 30,2 Vt 2013 314 2 604 98 3,2 26,6 Vt 2012 310 2 503 89 3,5 29,1 Därför är anslaget till klinisk utbildning och forskning (ALF), liksom de medel som landstingen avsätter för motsvarande ändamål, av stor betydelse. I förhandlingarna om ett nytt ALF-avtal bör därför, förutom internationellt hög standard av klinisk forskning, fortsatta möjligheter att bedriva högkvalitativ forskningsbaserad läkarutbildning i hela landet vara en viktig faktor vid omfördelning av ALF-medel för klinisk forskning. LiU har höga ambitioner när det gäller klinisk forskning och genomför därför under 2014 en extern utvärdering av all medicinsk forskning vid lärosätet och universitetssjukhuset. Universitetet gör

10 Tabell 3.9 Föreslagen utbyggnad av specialistsjuksköterskeutbildningen År 2015 2016 2017 2018 Ökning av antal helårsstudenter 5 15 25 30 Ökning av takbeloppet (tkr) 600 1 800 3 000 3 600 också en satsning för att stimulera läkarstudenterna att börja forska tidigt i karriären (se ovan). Universitetskanslersämbetets utvärdering av läkarutbildningarna som offentliggjordes nyligen visar att LiU fortsatt håller en hög position bland landets lärosäten och har fått regeringens förtroende att utvidga utbildningen med 40 nya platser varje år 2013 2019. LiU har betydligt lägre tilldelning av ALF-medel för forskning än de andra lärosätena i förhållande till antalet läkarstuderande. Det är därför oerhört viktigt att ökningen av antalet studieplatser åtföljs av ökade möjligheter att bedriva högkvalitativ klinisk forskning. Därför måste tilldelningen av ALF-medel för klinisk forskning till LiU öka. En utbyggd specialistsjuksköterskeutbildning är landets näst största lärosäte för sjuksköterskeutbildning, vilket framgår av Universitetskanslersämbetets effektivitetsanalys rörande kursklassificering av sjuksköterskeutbildningen. Utöver den utbyggnad om 8 nybörjarplatser som annonserades i budgetpropositionen för 2013 planerar universitetet inte någon utbyggnad av sjuksköterskeutbildningen den kommande budgetperioden. Det är viktigt att bibehålla ett fortsatt högt söktryck till grundutbildningen för sjuksköterskor. Däremot bör en utbyggnad av specialistsjuksköterskeutbildningen ske, från 120 till 150 nybörjarplatser. Denna utbyggnad bör ske successivt med en utökning med 10 nybörjarplatser per år från och med höstterminen 2015 (se tabell 3.9). En utökning av specialistsjuksköterskeutbildning bör ske både regionalt och nationellt för att utveckla vårdens kvalitet. Inriktningen på dessa bör ske i nationell samverkan kring välfärdens framtida utmaningar i form av ökat antal äldre och ökad psykisk ohälsa. Det kommer till exempel att finnas ett uppenbart behov av specialistsjuksköterskor inom kommunal vård i hemsjukvårdsreformens kölvatten. I dialog med landstingen bör bättre förutsättningar skapas för sjuksköterskor att gå specialistutbildningarna. Detta är av oerhört stor betydelse för hälso- och sjukvårdens fortsatta kvalitetsutveckling. En utbyggd ingenjörsutbildning Som del av sitt Ungdomspaket aviserade regeringen hösten 2012 en permanent utbyggnad av landets ingenjörsutbildningar med 1 600 nya nybörjarplatser under åren 2012 2017. Två etapper har genomförts 2012 och 2013. Av de 400 nya civilingenjörsplatser som fördelades redan 2012 fick LiU 25 platser. Av de ytterligare 400 platser (200 civilingenjör och 200 högskoleingenjör) som fördelades 2013 fick LiU 30 civilingenjörsplatser och 10 högskoleingenjörsplatser. Av permanenta platser har de fyra stora lärosätena i de två första omgångarna tilldelats 205 platser till KTH, 215 platser till Chalmers, 105 platser till Lund och endast 65 platser till LiU. Därutöver har regeringen under 2013 genomfört en tillfällig satsning motsvarande ca 1 400 platser riktade till sjuksköterske- och ingenjörsutbildningarna under perioden 2013 2014. För s del innebar denna tillfälliga satsning ett förhöjt takbelopp 2013 och 2014 med 6,3 mnkr som använts helt och hållet för en expansion av ingenjörsutbildningarna. Den ökning av utbildningsuppdraget som gjordes redan hösten 2013 bestod i 30 platser på civilingenjörsutbildningarna, dvs ett åtagande om 5 år, och 40 på högskoleingenjörsutbildningarna, dvs ett åtagande om 3 år, och kommer att vara ofinansierad från 2015 om inte den planerade utbyggnaden av ingenjörsutbildningarna fortsätter i enlighet med Ungdomspaketet. För att inte tvingas minska utbildningens nuvarande volym fordras 2015 för Linköpings universitets del minst 60 nya ingenjörsplatser enbart för att säkra fi nan sieringen av de tillfälliga platser som tillskapades 2013. Skall det därutöver bli en reell ökning av ingenjörsplatser 2015 jämfört med dagsläget krävs ytterligare nybörjarplatser. har långtgående planer på en utbyggnad av ingenjörsutbildningarna i Norrköping inom området hållbar stadsutveckling och önskar därför få ytterligare 30 nya civilingenjörsplatser från budgetåret 2015. Sammantaget önskar LiU inför budgetåret 2015 totalt 60 nya civilingenjörsplatser och 30 nya högskoleingenjörsplatser. Linköpings universitet, med en av landets bästa grundutbildningar, är också ett av landets mest riksrekryterande lärosäten. Ovan nämnda förslag innebär följande behov av förhöjt takbelopp (tkr) enligt tabell 3.10. Fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet Design Utbildningsområdet Design är vid Linköpings universitet avsedda för de utbildningar som finns vid Carl Malmsten Furniture Studies. har för närvarande rätten att inom detta utbildningsområde avräkna högst 50 helårsstudenter och högst 50 helårsprestationer. har fortsatt att arbeta efter Högskoleverkets rekommendation i utvärderingsrapporten från 2010 (Reg.nr 641-3752-09) med att prioritera en för utbildningarna ändamålsenlig långsiktig strategi i syfte att skapa en tydlig forskande/konstnärligt utvecklande miljö. Mot bakgrund av Högskoleverkets yttrande och de numera etablerade professurerna i Möbeldesign respektive Möbelkultur framstår inrättandet av ett masterprogram alltmer som en nödvändig förutsättning för att kunna möta den ökande efterfrågan av utbildning på avancerad nivå som finns hos våra egna studenter men som i än större omfattning innefattar internationella studenter såväl inom som Tabell 3.10 Föreslagen utbyggnad av ingenjörsutbildningarna 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Ökning av antal helårsstudenter 45 135 225 300 360 390 Ökning av takbeloppet (tkr) 4 300 12 800 21 300 28 400 34 100 36 900

11 utanför EES-området. konstaterar att samlokaliseringen och interaktionen mellan respektive programinriktningar på Carl Malmsten Furniture Studies kan medverka till att skapa en unik såväl nationell som internationell profil, har infriats nationellt och att den unika profilen i ett internationellt sammanhang är på väg att etableras. Målsättningen är således att etablera ett för verksamheten gemensamt masterprogram (Master s Programme in Furniture Studies). För att möjliggöra denna satsning behöver universitetet kunna avräkna fler helårsstudenter och helårsprestationer inom utbildningsområdet design än vad nuvarande övre gräns om 50 tillåter. Linköpings universitet föreslår därför att denna gräns höjs till 70. Resursbehovet, dvs behovet av ett förhöjt takbelopp, för detta förslag beräknas till ca 4,7 mnkr. Ett förhöjt takbelopp Som framgår av avsnitt 3.3 Utfall och prognos bedömer universitetet att utbildningsvolymen kommer att överstiga respektive års takbelopp under varje år i perioden och troligen därefter. Det bör i sammanhanget påpekas att reduceringen i efterfrågan till landets högre utbildning inte kommer att bli momentan utan kontinuerligt spridas ut över en period. Detta beror bland annat på att minskningen i antalet 19-20 åringar uppvägs av att de något äldre årskullarna fortfarande är stora och att det finns en växande efterfrågan av högre utbildning också bland de som redan har en akademisk examen. Den begränsade reduceringen av efterfrågan till högre utbildning som ändå kan förutspås kommer också att beröra olika lärosäten med varierad kraft. Som framgår av avsnitt 3.2 Utbildningsutbudets sammansättning har de flesta utbildningar som ges vid LiU en nationell rekrytering med ett högt söktryck. Eftersom universitetets grundutbildning brukar uppfattas som en av landets främsta finns det goda skäl att utgå från att söktrycket kommer att vara fortsatt högt. Universitetets utbildningsutbud består av en stor andel program som leder till yrkesexamen eller till en generell examen med ett tydligt professionsfokus. Sådana utbildningar ger goda förutsätt- Tabell 3.11 Konsekvenser för takbeloppet av utbyggnadsförslagen (tkr) År 2015 2016 2017 Beräknat takbelopp (BP 2014) 1 353 523 1 352 236 1 365 069 Beräknad överproduktion (vid oförändrad utbildningsvolym) 30 000 30 000 30 000 Utökad läkarutbildning 400 1 400 Utökad specialistsjuksköterskeutbildning 600 1 800 3 000 Utökad ingenjörsutbildning 4 300 12 800 21 300 Fler designplatser 4 700 4 700 4 700 Behov av nytt takbelopp 1 393 123 1 401 936 1 425 469 ningar för bra studieresultat och hög etableringsgrad på arbetsmarknaden, vilket också statistik från Statistiska Centralbyrån och Universitetskanslersämbetet visar (rapport UF 20 SM 1303: Genomströmning och resultat på grundnivå och avancerad nivå till och med 2011/12 ). Detta betyder att universitetet redan innan vissa utbildningar tillåts expandera har ett stort behov av ett höjt takbelopp. Som framgår av avsnittet Utfall och prognos räknar universitetet med att ha en överproduktion varje år i perioden 2015 2017. Detta trots att universitetet reducerar sin utbildningsvolym för att bättre anpassa den till takbeloppets nivå. Om universitetet inte skall behöva minska i sin utbildningsvolym krävs enbart av detta skäl en ökning av universitetets takbelopp med 30 mnkr. Därtill kommer den expansion som regeringen föreslagit och riksdagen beslutat om i tidigare budgetpropositioner och de förslag som i detta budgetunderlag presenteras rörande till exempel en utbyggd läkarutbildning, civilingenjörsutbildning, specialistsjuksköterskeutbildning samt Skola, fritidshem och förskola som en del av välfärden Yngre barns lärande Gestaltning som ett pedagogiskt verktyg Välfärdens utmaningar Gestaltning av välfärdens utmaningar och lösningar Gestaltning fler utbildningsplatser inom utbildningsområdet Design. Sammanställningen i tabell 3.11 beskriver det behov av höjt takbelopp som universitetet behöver för att kunna finansiera utbildningen på grundnivå och avancerad nivå, inklusive universitetets förslag till utbyggnad under perioden för budgetunderlaget, dvs 2015 2017. I beräknat takbelopp (i enlighet med budgetpropositionen för 2014) ingår de förstärkningar som hittills beslutats av riksdagen. Utöver sammanställningen i tabell 3.11 tillkommer ett behov av höjt takbelopp till följd av de förslag som presenterats av den utredning inom universitetet som sett över universitetets framtida utbildnings- och forskningsutbud och dess förläggning samt ett behov av resurser för kvalitetsökning (se nedan). Det finns också mycket starka forskningsmiljöer inom områden såsom genus, äldre och åldrande och etnicitet, med en förhållandevis liten omfattning på grundutbildningen, där universitetet gärna ser en utbyggnad. Figur 3.5: Förslag på 4 fakultetsövergripande profilområden på LiU med koncentration till Campus Norrköping. Samhällsbyggnad för framtidens välfärdslösningar Samhällsbyggnad Gestaltning av samhällsbyggnadsidéer

12 Utredning av universitetets framtida utbildningsoch forskningsutbud och dess förläggning Styrelsen för beslutade i november 2012 att tillsätta en utredning som bland annat skulle se över utbildningsutbudets sammansättning och förläggning mellan universitetets campusområden. Utredningen presenterade sina förslag, som styrelsen ställt sig bakom, i november 2013. Förslagen, som i huvudsak är koncentrerade till Campus Norrköping, utgörs av fyra fakultetsövergripande profilområden (se nedan) som sammantaget skulle kunna betecknas en oslipad diamant (se figur 3.5 på föregående sida). Det är dock viktigt att poängtera att det redan i dag finns flera mycket framgångsrika verksamheter som är etablerade vid och av stort värde för den fortsatta utvecklingen av Campus Norrköping. Välfärdens utmaningar Utvecklingen på vårdområdet kan övergripande beskrivas i tre faser. Tidigare har vården riktats till patienten, nu bedrivs vården för patienten medan den i framtiden alltmer kommer att bedrivas med patienten. I framtiden förväntas således patienten alltmer få rollen av brukare som skall ges förutsättningar till aktiv egenvård i sina egna hem utanför de traditionella sjukvårdsmiljöerna. Det här kommer att ställa helt nya krav på hur verksamheten skall organiseras, de kompetenser som behövs och inte minst efterfrågan på användarvänliga tekniska redskap. Delar av landstingens sjukvårdsverksamhet överförs nu till kommunernas ansvarsområde hemsjukvårdsreformen utgör ett exempel på det. En stor andel av de studenter som i dag utbildar sig inom vård och omsorg kommer således att arbeta inom kommunalt finansierade verksamheter. Den kommunalt finansierade verksamheten inom vård och omsorg behöver utvecklas. I detta arbete är utbildning och forskning centrala delar i det långsiktiga arbetet med att höja status och attraktivitet. På Campus Norrköping finns i dag mycket värdefull verksamhet kopplad till välfärdssektorn. Det finns också stora möjligheter att ytterligare kraftsamla och utveckla den existerande verksamheten i relation till de samlade grundutbildnings-, fortbildnings- som forskningsbehoven inom välfärdsområdet. Det handlar bland annat om att omsätta den samlade kunskapen till praktisk handling för att kunna möta de framtida utmaningarna. En stark utbildningsrelaterad stomme inom vård- och omsorgsområdet finns redan på plats på Campus Norrköping: utbildningarna till sjuksköterska, socionom och arbetsterapeut. Till de redan befintliga vård- och omsorgsrelaterade utbildningarna på Campus Norrköping finns det stora möjligheter att tillföra hela utbildningsprogram inom t.ex. folkhälsa, olika påbyggnadsutbildningar såsom distriktssjuksköterska samt delar av andra utbildningar som kommer att arbeta mot kommunalt finansierad vård och omsorg. Det framtida behovet av forskning kommer också att vara stort inom en rad områden, t.ex. den forskning inriktad på äldre och åldrande som bedrivs inom det Nationella institutet för forskning om äldre och åldrande (NISAL). Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) understödjer forskningen på det här området. Välfärdens utmaningar kan emellertid inte hanteras inom ramarna för traditionella vård- och omsorgsyrken. Den kulturella kontexten av vården kommer att vara oerhört avgörande på åtminstone två plan. För det första krävs en integration mellan olika etniska grupper i utförande- och brukarleden. Det kräver också att nya alternativa perspektiv och idéer får möjlighet att utmana de traditionella. Här kommer forskningen inom Institutet för forskning om migration, etnicitet och samhälle (RE- MESO) med tillhörande utbildningsprogram Samhälls- och kulturanalys (SKA) att bli central. Också verksamheten inom andra kulturrelaterade områden såsom Kultur-, samhälle och mediegestaltning (KSM) kommer att vara viktig. Teknik och hälsa är ett annat centralt område i arbetet med att utveckla profilområdet Välfärdens utmaningar. Behovet av att integrera och dra nytta av såväl medicin, samhällskunskap och teknik är nyckeln till hela konceptet och där har LiU de bästa förutsättningar att lyckas. Redan i dag finns ett relativt nytt civilingenjörsprogram i medicinsk teknik. Därutöver finns det stora möjligheter att integrera informations- och kommunikationstekniska (IKT) inslag i sjuksköterskeutbildningen samt inte minst i specialistsjuksköterskeutbildningarna. Civilingenjörsprogrammen i Medieteknik, Mjukvaruteknik och Design och produktutveckling har alla möjligheter att bidra med olika lösningar på IKT-området. Civilingenjörsprogrammet i Industriell ekonomi kan erbjuda kurser inom området vårdlogistik. Inom Hälsans nya Verktyg (HNV) finns ett stort antal projekt som ansluter till utveckling av Välfärdens utmaningar. I integrationen av olika ämnen skapas förutsättningar för att identifiera nya lösningar med stor kommersiell utvecklingspotential. I dag finns det till exempel flera plattformar för att testa idéer i utvalda bostadsområden i Norrköping. Med ett fokus på att arbeta med brukaren öppnas nya utmaningar och möjligheter, där inte minst design och gestaltning blir centrala aspekter i arbetet. Även samhällsbyggnad och samhällsplanering behöver anpassas till en förändrad vårdstruktur. Välfärdens utmaningar utgör således ett mycket väsentligt område inom vilket behoven och inte minst efterfrågan kommer att vara mycket stor. Yngre barns lärande I skoldebatten till exempel i efterdyningarna av PISA-rapporten lyfts vikten av att barn tidigt får lägga en grund för lärande inom basala områden. Det kan handla om att i lekfulla former närma sig naturvetenskapliga fenomen och tekniken i vardagen, och om att ta de första stegen mot att lära sig läsa, skriva och räkna. Vid Campus Norrköping finns förskollärarutbildning och grundlärarprogrammet, med inriktningarna fritidshem och F-3. Inom dessa program pågår ett aktivt arbete med att relaterat till barns olika ålder och utvecklingsnivå möta nämnda utmaningar. Programmen kopplar till forskningsmiljön Pedagogiskt arbete, vid Campus Norrköping, men också till forskning inom naturvetenskapens och teknikens didaktik, och till en rad miljöer vid Campus Valla i Linköping. För att skapa en sammanhängande och ännu mer attraktiv utbildningsmiljö vore det värdefullt att erbjuda möjligheten att som studerande kunna gå hela vägen, från grundutbildning via avancerad nivå till forskarutbildning. I dag saknas den avancerade nivån inom området, vilket

13 skulle vara ett värdefullt tillskott. Utvecklingen av Yngre barns lärande hör samman med övriga profilområden. Samtidigt är det svårt att bortse ifrån att Yngre barns lärande har framförallt pedagogiska och inte minst didaktiska förtecken, som åtminstone i nuläget skiljer sig väsentligt åt från den mer vård/omsorgsbetonade verksamheten. När verksamheten inom vård och omsorg förändras till med brukaren (utanför de traditionella vårdmiljöerna) kommer också de pedagogiska och didaktiska aspekterna av den verksamheten att öka hjälp till egenvård är mer eller mindre omöjligt utan pedagogiska och didaktiska inslag. Yngre barns lärande har därför stora beröringspunkter med profilområdet Välfärdens utmaningar där inte minst de traditionella vård- och omsorgsyrkena har mycket att lära av lärarnas pedagogiska och didaktiska kunskaper. Profilområdet Yngre barns lärande bör därför arbeta nära verksamheten inom profilområdet Välfärdens utmaningar. Tillsammans med till exempel verksamheterna inom Välfärdens utmaningar och inte minst Gestaltning finns stora möjligheter att attrahera forskningsresurser till nya spännande verksamheter. Ett exempel på samarbete med området Gestaltning är möjligheten för t.ex. förskollärarutbildningen att samarbeta med Visualiseringscenter C kring visualisering av naturvetenskapliga och tekniska fenomen för små barn. Spännande skolgårdar, som stödjer både lek och lärande, är ett exempel på ett möjligt samarbetsprojekt inom området Stadsbyggnad. Samhällsbyggnad Svensk samhällsbyggnad har starka traditioner med internationell lyskraft. Den traditionella svenska samhällsbyggnadsmodellen byggde emellertid på andra antaganden än de som förväntas i framtiden. Nu finns det ett behov av att utveckla nya modeller för samhällsplanering och samhällsbyggnad allt från övergripande översiktsplanering på de kommunala ritborden till materialet i de väggar som bygg entreprenörerna använder. Det behövs en samhällsbyggnad som tar hänsyn till framtidens vård- och omsorgslösningar där vården sker med brukaren i hemmet snarare än för patienten på sjukhuset. Själva planeringen i sig behöver på ett likande sätt ske i samråd med medborgaren snarare än för medborgaren. Det behövs en samhällsbyggnad som tar hänsyn till framtidens miljö-, energi- och klimatbehov samtidigt som människor och produkter kommer att behöva förflytta sig i en alltmer globaliserad värld. Kort sagt, det finns inte bara ett behov av nya generationer samhällsbyggare det finns också ett behov av nya samhällsbyggnadsidéer som återigen kan komma att exporteras ut i världen. På Institutionen för teknik och naturvetenskap (ITN) finns verksamhet inom byggteknik, geografiska informationssystem (GIS), transporter, kommunikation och logistik. De mest eftersökta utbildningarna finns inom byggteknik och flygtransport i båda fallen finns också väl etablerade samarbeten med det omgivande samhället i Norrköping såsom stora byggbolag och Luftfartsverket. Inom framförallt området byggteknik finns det en väldigt stor efterfrågan på påbyggnadsutbildning och forskning. Den nuvarande mest omfattande utbildningen på det här området är civilingenjörsutbildningen i Kommunikation, transport och samhälle (KTS). En hel utbildning eller delar av en utbildning med inriktning på lantmäteri är en annat potentiellt nytillskott. Landstinget i Östergötland har därutöver tydligt kommunicerat ett behov av utbildningar inom vårdlogistik. Ett nytt samlat utbildningsprogram i samhällsbyggnad med ovanstående inriktning skulle dels ha stor potential, dels sannolikt bli mycket efterfrågat. Kompetensen kring samhällsplanering samt miljö och klimat inom Institutionen för Tema kommer också att vara viktig i en sådan satsning. Gestaltning Under de senaste årtiondena har det blivit mycket enklare att sprida och ta till sig information. Därför har och kommer gestaltning av information att bli en alltmer central aspekt. Gestaltning som profilområde innefattar användandet av den teknik, den design och de uttryck som på olika sätt kan användas i andra verksamheter. Inom såväl lärande för yngre som samhällsbyggnad finns det t.ex. uppenbara behov av att visualisera olika fenomen och planer. Inom välfärdens utmaningar finns det ett behov av att designa brukarvänlig omsorgsteknik. Men det finns också ett behov av att utifrån samhällsvetenskapliga och kulturella angreppssätt gestalta alternativa perspektiv på t.ex. välfärdsproblem och samhällsbyggnadsprojekt att ge uttryck för nya utmanande idéer och förhållningssätt. Utformandet av tekniska hjälpmedel är till exempel beroende av den kulturella kontexten inom välfärdssektorn och samhället i stort hur människor förhåller sig till teknik i sin vardag. I det här profilområdet möts således teknik, design och kultur inte för att de i sig utgör områden med stora utmaningar utan för att tekniken, designen och de kulturella uttrycken kan tilllämpas på områden där de samhälleliga utmaningarna är stora. Även på det här området finns redan i dag en stark verksamhet vid Linköpings universitet. Den verksamhet och framförallt forskning som är knuten till Visualiseringscenter C i Norrköping är väldigt framgångsrik. Flera utbildningsprogram av betydelse för gestaltning finns vid Campus Norrköping såsom civilingenjörsprogrammet i Medieteknik, kandidatprogrammet i Kultur, Samhälle och Mediegestaltning (KSM) och kandidatutbildningen i Grafisk design och kommunikation. LiU:s verksamhet på designområdet är inte avgränsad till Campus Norrköping på Campus Valla finns det till exempel väl etablerad designforskning på såväl institutionerna för datavetenskap (IDA) och industriell och ekonomisk utveckling (IEI). På IEI finns det t.ex. också ett civilingenjörsprogram i Design och produktutveckling. Kvalitetsökning Universitetet anser att den av regeringen inledda kvalitetsförstärkningen av den grundläggande högskoleutbildningen måste fortsätta. Motiven för detta är dels att ersättningsbeloppen per student sedan 1992/93 genomsnittligt urholkats kraftigt, dels att många nya arbetsuppgifter tillkommit som om de skall bli framgångsrika förutsätter betydande resursinsatser. I Resursutredningens betänkande Resurser för kvalitet görs en beräkning som visar på att det nationella ersättningsbelop-

14 Fig 4.2 Externt finansierad verksamhet 2009-2013 4.1 Jämförelse mellan takbelopp och forskningsanslag för några lärosäten mnkr mnkr 2 500 350 Forskningsansnslag 2014 2 000 1 500 300 250 200 Takbelopp 2014 LiT H 1 000 150 FilFak/Ut 100 500 50 0 LiU UU LU GU SU UmU 0 09 10 11 12 13 Takbelopp 2014 Basanslag för forskning 2014 Forskningsråd Övriga svenska finansiärer Statliga myndigheter Vinnova EU-kommissionen Kommuner och landsting Utländska företag och organisationer Figur 4.1: Jämförelse mellan takbelopp och basanslag för forskning för några lärosäten. Figur 4.2: Bidragsfinansierad forskning vid 2009 2013. pet för en helårsstudent + en helårsprestation inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi borde ligga på drygt 52 tkr i stället för de drygt 38 tkr som gällde under budgetåret 2008 för att den av Högskoleutredningen definierade miniminivån för lärarledd undervisning skall kunna nås. Mot den bakgrunden föreslår utredningen en grundersättning på 50 tkr per helårsstudent, exklusive komponenten för forskningsanknytning. Detta motsvarar ca 54 tkr i 2014 års pris- och löneläge. Samtidigt säger utredningen Om RUT 2 hade lämnat förslag med utgångspunkt i att det nuvarande resurstilldelningssystemet skulle bibehållas, hade det varit rimligt att föreslå motsvarande resursförstärkningar för per capitaersättningen inom samtliga utbildningsområden, vilket skulle innebära att även ersättningsbeloppen till dessa utbildningsområden borde räknas upp med 30 %. Mot denna bakgrund föreslår LiU att ersättningarna per helårsstudent och helårsprestation räknas upp med 30 % inom samtliga utbildningsområden. Omgående bör dock gälla att inget utbildningsområde skall ha (om ersättningen för en helårsstudent och ersättningen för en helårsprestation summeras) en ersättning som understiger 54 tkr. Riksdagens beslut att öka ersättningsbeloppet för en helårsstudent inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap och teologi från och med 2013 med 6 500 kronor är en betydelsefull bit på väg mot ett sådant mål. Med denna ökning uppgår den sammanlagda ersättningsnivån inom dessa utbildningsområden för en helårsstudent och en helårsprestation till drygt 48 tkr, dvs det återstår således drygt 5 tkr för att uppnå den första målsättningen att inget utbildningsområde skall ha en ersättning som understiger 54 tkr. 4. Forskning och utbildning på forskarnivå 4.1 Inledning Universitetets strategiska mål för forskningen är att skapa och sprida internationellt forskningsresultat med internationell genomslagskraft. Detta skall ske genom att stärka och utveckla internationellt slagkraftiga forskningsmiljöer som även tar ansvar för utbildning och samverkan. har etablerat framgångsrika och starka forskningsmiljöer inom samtliga fakulteter. Här finns en av landets starkaste teknikvetenskapliga forskningsmiljöer, betydelsefull medicinsk forskning, en sammanhållen filosofisk fakultet känd för sin förmåga till mång- och tvärvetenskaplig forskning samt en framgångsrik utbildningsvetenskaplig forskning. Karaktäristiskt för forskningen vid LiU är en strävan att ta sig an frågeställningar som inte bara är vetenskapligt fruktbara utan också samhälleligt relevanta. Vid LiU bedrivs en stor del av utbildningen på forskarnivå i form av forskarskolor. LiU har varit en föregångare på området allt sedan filosofiska fakultetens temaforskning i början av åttiotalet introducerade modellen i Sverige. Med den kunskap och erfarenhet som då byggdes upp utvecklade universitetet sedan en rad forskarskolor vid samtliga fakulteter.

15 4.2 s förutsättningar för finansiering av forskning Nedan följer en beskrivning av de förutsättningar som gäller för avseende finansiering av forskning och utbildning på forskarnivå inför den treårsperiod (2015 2017) som detta budgetunderlag omfattar. Ett relativt andra universitet lågt basanslag hade vid ingången till 2014 och i likhet med tidigare år, ett relativt de andra stora universiteten, mycket lågt basanslag (= fakultetsanslag) (se figur 4.1). Detta faktum missgynnar LiU, i relation till andra universitet, på flera sätt. Exempelvis kräver många finansiärer i dag samfinansiering av projekt, antingen direkt medfinansiering av projekten eller medfinansiering på grund av att ersättningen av de indirekta kostnaderna är för låga. Detta gäller både nationella och internationella finansiärer, såsom EU:s 7:e ramprogram och framgent Horizon 2020. Vidare behövs basanslagen för att finansiera infrastrukturen vid universiteten, utbildningen på forskarnivå samt den fria grundforskningen. Dessutom är basanslagen grunden för LiU:s förmåga att attrahera externa forskningsmedel. Sammanlagt gör detta att har ett svårare utgångsläge än andra jämförbara universitet. God förmåga att erhålla externa forskningsmedel har under lång tid varit framgångsrikt då det gäller att erhålla externa forskningsmedel. LiU har således, trots basanslagets storlek, lyckats erhålla en hög andel externa medel under perioden 2010 2013. De största ökningarna kommer från forskningsråden samt övriga svenska finansiärer. Intäkterna från VINN- OVA minskar dock under fyraårsperioden (se figur 4.2). Universitet och högskolor, liksom flertalet finansiärer, i Sverige har olika profiler vad gäller vetenskaps- och forskningsområden. Den finansiär som ger bidrag till alla större vetenskapsområden är Vetenskapsrådet, VR. Därför har LiU valt VR som utgångspunkt i analysen av hur pass framgångsrika lärosätena är i att attrahera externa medel. Beslutade medel till de Tabell 4.1 Effekten (tkr) av omfördelningarna avseende anslagen för utbildning och anslagen för forskning 2010 2014 År 2010 2011 2012 2013 2014 Summa Karolinska institutet 19 699 1 521 1 013-1 407 30 398 51 224 Lunds universitet 20 071-4 381-5 148-4 500 11 622 17 664-736 890 1 997 3 317 4 768 10 236 Chalmers tekniska högskola 988-220 -177 996 6 309 7 896 Göteborgs universitet -4 950 1 289 581 3 809-1 189-460 Örebro universitet -464 817 1 132 371-5 297-3 441 Mittuniversitetet -4 887 1 141 1 609 311-2 360-4 186 Kungliga Tekniska högskolan -7 297-697 -1 355 296 3 920-5 133 Stockholms universitet -11 270 2 724 1 857-445 -2 650-9 784 Karlstads universitet -5 490 97 431 488-6 793-11 267 Luleå tekniska universitet -7 524-58 410 4-5 117-12 285 Uppsala universitet 697-5 616-6 335-2 221-1 034-14 509 Linnéuniversitetet -4 017 1 307 462-65 -12 229-14 542 Sveriges lantbruksuniversitet -10 000-1 734-234 -3 014-2 368-17 350 Umeå universitet -10 647-486 2 838 53-12 611-20 853 största lärosätena vid Vetenskapsrådets ordinarie utlysningar 2010, 2011, 2012 och 2013 framgår av figur 4.3 på nästa uppslag. För s del har beviljade medel ökat. Mellan 2010 och 2011 var ökningen kraftig. Glädjande nog har LiU lyckats stanna kvar på denna höga nivå under 2013, vilket resulterade i det högsta belopp som universitetet någonsin erhållit under ett verksamhetsår i Vetenskapsrådets ordinarie utlysning. Basanslaget är den grund som lärosätena erhåller för den fria grundforskningen och det utgör således även en bas för att söka externa medel. Om de beviljade forskningsbidragen från Vetenskapsrådet under perioden 2010 2013 relateras till respektive lärosätes basanslag erhålls figur 4.4 på nästa uppslag. Som framgår av figuren har en mycket hög utväxling av beviljade medel från VR i relation till basanslaget. lyckas väl vid omfördelningen av basanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå Omfördelningen av basanslagen till forskning och utbildning på forskarnivå sker utifrån de två kriterierna (med lika vikt) externa medel och antalet publiceringar/citeringar och omfattar från och med 2014 20 % (tidigare 10 %) av lärosätenas samlade anslag till forskning och utbildning på forskarnivå. Liksom tidigare sker en viktning utifrån respektive lärosätes vetenskapliga inriktning, som innebär att tekniskt och medicinskt vetenskapsområde ges vikten 1, naturvetenskapligt vetenskapsområde vikten 1,5, humanistiskt/ samhällsvetenskapligt vetenskapsområde vikten 2 och övrigt vikten 1,1. Den olika viktningen mellan de tekniska och naturvetenskapliga vetenskapsområdena är problematisk då det finns lärosäten, t.ex. Linköpings universitet, som bedriver omfattande naturvetenskaplig forskning inom tekniskt vetenskapsområde och således missgynnas i förhållande till lärosäten som bedriver teknisk forskning inom naturvetenskapligt vetenskapsområde. Linköpings universitet har ändå sedan modellen med omfördelning började tillämpas klarat sig mycket bra. Av tabell 4.1 framgår att hamnar på tredje plats, efter Karolinska institutet och Lunds universitet, när den samlade effekten av omfördelningarna 2010 2014 beaktas. Detta indikerar att universitetets strategiarbete för att stärka kvaliteten i universitetets forskning har varit framgångsrik. Resultatet innebär att universitetets basanslag till forskning och utbildning på forskarnivå, till följd av omfördelningarna, ligger drygt 10 mnkr högre än vad det skulle ha gjort om inte modellen med omfördelningar införts. Ökningen av basanslaget till som en följd av denna omfördelning utgör dock endast en liten till av den totala ökningen som uppgår till ca 230 mnkr mellan 2009 och 2014 (inklusive de i budgetpropositionerna tillämpade pris- och löneomräkningarna).

16 Fig 4.3 Totalt beviljade medel från VR:s ordinarie årliga utlysning av projektmedel. mnkr 700 600 500 400 300 2013 2012 2011 2010 13 12 11 10 procent 200 100 0 Chalmers Göteborgs tekniska Karlstads Karolinska Kungl universitet högskola Linköpings Tekniska Institutet Linnéuniversitetet Luleå Högskolan Tekniska Lunds Stockholms universitet Universitet Umeå Uppsala universitet Örebro universitet Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Karlstads universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Linnéuniversitetet Luleå Tekniska Universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Fig 4.4 Andel beviljade medel från VR i relation till basanslagen för forskning. Figur 4.3: Totalt beviljade medel från Vetenskapsrådet 2010 2013 (ordinarie utlysning). Procent 60% 2013 50% 40% 30% 2013 2012 2011 2010 2012 2011 2010 procent 20% 10% 0% Chalmers Göteborgs tekniska Karlstads Karolinska Kungl universitet högskola Linköpings Tekniska Institutet Linnéuniversitetet Luleå Högskolan Tekniska Lunds Stockholms universitet Universitet Umeå Uppsala universitet Örebro universitet Chalmers tekniska högskola Göteborgs universitet Karlstads universitet Karolinska institutet Kungl. Tekniska högskolan Linnéuniversitetet Luleå Tekniska Universitet Lunds universitet Stockholms universitet Umeå universitet Uppsala universitet Örebro universitet Figur 4.4: Andel beviljade medel från Vetenskapsrådetds stora utlysning 2010 2013 i relation till basanslaget för forskning.

17 Strategiska forskningsområden De strategiska forskningsområdena var ett resultat av regeringens proposition Ett lyft för forskning och innovation 2008 med målet att stärka Sveriges forskningsposition internationellt. LiU erhöll anslag inom fem av de utpekade 20 strategiska forskningsområdena, varav tre som huvudsökande. De tre anslagen där LiU är huvudman är IT och mobil kommunikation, Materialvetenskap samt Säkerhet och krisberedskap. Dessutom medverkar LiU inom E-vetenskap och inom Transportforskning. Miljöerna finansieras under en femårsperiod, 2010 2014, och under 2014/2015 kommer miljöerna följas upp av en utvärdering. Anslagen till miljöerna, som idag går via VR, Vinnova och Formas, skulle, efter positivt utfall i utvärderingen, överföras till universitetens basanslag efter perioden slut. Det råder idag osäkerhet när dessa beslut kommer att tas och hur medlen för 2015 kommer att fördelas då utvärderingarna sannolikt ej är klara innan 2014 års utgång. Nationell samordning av klinisk forskning Regeringens utredning (SOU 2013:87) föreslår att ett nationellt samordningssystem för kliniska studier byggs av en ny central nämndmyndighet, där regionala stödstrukturer tillsammans med sjukvårdsregionerna är basen i det nya systemet. Utredningen har identifierat fyra områden med särskilda behov av nationell samordning när det gäller kliniska studier: samarbetsstrukturer, stödfunktioner, nationell kontaktpunkt samt löpande uppföljning och utveckling. stöder dessa förslag och det kommer att vara en prioriterad uppgift för Medicinska fakulteten att utveckla den nuvarande stödverksamheten för klinisk forskning för att bygga upp en framstående regional enhet. Behovet av infrastrukturfinansiering Trots de aviserade resursökningarna i forskningspropositionen så finns en osäkerhet vad gäller infrastrukturen vid lärosätena. Stora delar av forskningen blir allt mer beroende av allt dyrare utrustning och här har inte de förändrade finansieringsmöjligheterna erhållit full effekt. Det är därför angeläget att det skapas goda förutsättningar för en balanserad långsiktig finansiering och utveckling av forskningens infrastruktur, för såväl lokala core facilities som nationella och internationella noder. Detta behov kommer att öka under perioden då Wallenbergstiftelserna meddelat att de ej kommer att finansiera nationellt viktig (landsgagnelig) infrastruktur från och med 2014. Vad gäller de lokala infrastrukturerna kommer lärosätena själva att behöva ta på sig investeringsansvaret för utrustningar för att eventuellt kunna erhålla avskrivningskostnader via beviljade projektanslag. Investeringsansvaret och de numer allt dyrare utrustningarna kommer att innebära att universitetets låneram för perioden behöver öka, se 8.5 nedan. När det gäller de nationella infrastrukturerna finansierade via VR, stöder LiU rekommendationerna i Kåre Bremers utredning som gjordes på uppdrag VR:s tidigare generaldirektör Mille Millnert. 5. Demola ett projekt för ökad samverkan Samverkan är sedan länge en lagstadgad uppgift för svenska universitet och högskolor, och trots avsaknaden av ett tydligt uppdrag och riktade anslagsmedel, bedriver lärosätena ett mycket framgångsrikt samverkansarbete, ett faktum som slagits fast i SOU 2012:41, Innovationsstödsutredningen. Vissa större samverkansprojekt inom utbildningsområdet kräver dock stora extra insatser som omöjligt kan bekostas med ordinarie prislappar. Ett sådant samverkansprojekt med stor potential är Demola som adresserar många aspekter inom samverkan. Med Demola vill skapa ett tätare samarbete med näringslivet (i bred mening) i regionen och få fler företag att startas av studenter. Många företag ser i dag en svårighet att rekrytera på grund av kompetensbrist i länet. Demola kan bidra till att företag och kompetens enklare finner varandra och detta redan under studietiden, samtidigt som det också leder till en högre grad av relevans och till en ökad anställningsbarhet. Eftersom samverkansprojektet Demola bedöms ha en mycket stor potential önskar universitetet att få bedriva och vidareutveckla det som ett särskilt projekt och med en särskild finansiering om förslagsvis 3 mnkr., med sin höga andel av professionsutbildningar, är särskilt lämpat för ett sådant projekt. Projektet utvecklar studenternas generiska färdigheter och bidrar således till att nå examensmålen. Demola är en arena för samverkan mellan studenter och näringsliv. Idéer hämtas framför allt från näringslivet och utvecklas i studentteam som sätts samman av studenter från olika program och därmed med olika kompetenser. Demola skapar möjligheter för näringsliv och offentlighet att få hjälp att ta idéer vidare, att utifrån tidiga skrivbordsidéer utveckla prototyper och demonstratorer. Idébäraren får släppa äganderätten av idén till studentteamet under utvecklingsfasen, som typiskt är 4-6 månader. Utvecklingsprojektet är kostnadsfritt för idébäraren, man betalar dock för att få tillgång till resultatet i form av en licens. Studentteamen sätts samman specifikt för respektive projekt och består av tre till sju studenter per team. Studenterna får högskolepoäng efter genomfört projekt. De skriver också en individuell examination efter avslutad projekttid. Konceptet är framgångsrikt initierat i Tampere, Finland, och är i nätverksform spritt till i dag sju länder. Verksamheten är ett samarbete mellan Norrköpings kommun, Norrköping Science Park och, där Norrköping Science Park koordinerar projekten. 6. Finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid har i tidigare budgetunderlag anmält ett fortsatt behov av finansiering av lokaler för preklinisk utbildning och forskning. Bakgrunden till detta behov beskrivs kortfattat nedan. En fullständig beskrivning finns i bilaga. Det avtal till vilket hänvisning sker i bilagan framgår av underbilaga. Bakgrundsbeskrivningen tar sin utgångspunkt i budgetpropositionen för budgetåret 1985/86 i vilken regeringen föreslog att en fullständig läkarutbildning skulle inrättas vid med första antagning av studenter inför

18 höstterminen 1986. Riksdagen godkände förslaget. I ett avtal som ingicks under år 1985 mellan staten och Landstinget i Östergötland åtog sig landstinget att, under 30 år, till och med utgången av år 2015, och utan krav på ersättning, tillhandahålla universitetet lokaler för den utbildning och forskning som skulle bli en följd av nämnda beslut. Detta skulle enligt avtalet ske inom ramen för en ny byggnad som i landstingets plan för US-området, och därmed också i avtalet, gavs benämningen Objekt 463. Byggnaden uppfördes enligt plan och har alltsedan universitetets ianspråktagande av den under våren/sommaren 1986 tillhandahållits enligt bestämmelserna i avtalet. Läkarutbildningen vid etablerade sig snabbt som en nyskapande utbildning, har fått flera utmärkelser och har högt söktryck. I budgetpropositionen för 2013 tilldelades läkarutbildningen 40 nya årsplatser, vilket innebär att Linköpings universitet kommer att bli Sveriges fjärde största utbildningsort för läkarutbildning. Med denna utveckling har följt en stadig utbyggnad av den prekliniska forskningen vid. För att ytterligare stärka universitetets medicinska forskning genomförs just nu en extern peer review-utvärdering av all forskning vid Medicinska fakulteten och Universitetssjukhuset. Resultaten från denna kommer att vara klara i april 2014. Landstingets finansiering av lokalerna, vilka nu, och för överskådlig framtid, är nödvändiga för läkarutbildningen och den medicinska forskningen vid universitetet, upphör vid utgången av år 2015. Årskostnaderna för lokalerna uppgår till drygt 19 mnkr, varav 75 % motsvarar deras användning för forskning (inkl. utbildning på forskarnivå) och 25 % användningen för läkarutbildningens behov. Till den del lokalkostnaderna hänför sig till forskning bör bortfallet av landstingets finansiering från och med år 2016 ersättas av en ökad medelsanvisning om drygt 14,3 mnkr under universitetets myndighetsanslag för forskning och forskarutbildning. 7. Tecknande av hyresavtal som kräver regeringens medgivande är, vilket framgår ovan, ett utpräglat program- och campusuniversitet som rekryterar huvuddelen av studenterna utanför närområdet. För att universitetet skall kunna fortsätta att ha en högkvalitativ utbildning som uppskattas av studenterna behöver också universitetets lokaler för undervisning, bibliotek, studentservice liksom studenternas lärmiljöer för eget bruk förnyas. Projekt Campus LiU 2015 beskriver i detta avseende de förändringar som universitetet förväntas genomföra under den kommande femårsperioden. På campus Valla planeras för en ny byggnad, med det tillfälliga arbetsnamnet Origo 2. Denna nya byggnad kommer att utgöra en kunskapsnod innehållande all service som studenterna behöver, läsplatser, IKT-utrustning samt ett nytt modernt universitetsbibliotek. Som en konsekvens av detta planeras också att den byggnad, D-huset, som idag innehåller lokaler för universitetsbiblioteket, byggs om för att innehålla arbetsplatser för universitetsförvaltningen och fakultetskanslierna. Universitetsstyrelsen fattade i november 2013 beslut om projekteringsavtal för ny- och ombyggnation av nämnda objekt. Projektering fram till systemhandling och kalkyl beräknas pågå fram till november 2014. Parallellt med projekteringen skall universitetet, på styrelsens uppdrag, inkomma med ansökan till ekonomistyrningsverket och utbildningsdepartementet om möjligheten att få teckna hyresavtal längre än tio år för nybyggnationen. 8. Budgetunderlag för Linköpings universitet ekonomisk utveckling och strategiska utmaningar överlämnar genom detta beslut sitt budgetunderlag för perioden 2015 2017 till regeringen. Beräknade intäkter och kostnader (tabell 1) för samtliga år i denna period anges i 2014 års pris- och lönenivå. Redovisningen av beräknade intäkter under perioden 2015 2017 innehåller de av regering och riksdag redan beslutade anslagsökningarna. Beräknade intäkter och kostnader har också delats upp på de två områdena utbildning på grundnivå och avancerad nivå (tabell 2) respektive forskning och utbildning på forskarnivå (tabell 3). Universitetets prognos för perioden 2014 2017 pekar på en negativ kapitalförändring varje år i perioden, vilket innebär att en del av universitetets myndighetskapital kommer att utnyttjas under motsvarande tidsrymd. Jämförs enskilda år framgår att den negativa kapitalförändringen varierar i styrka. Den beräknas vara som störst under 2015 för att sedan successivt minska på grund av planerad återhållsamhet med universitetets kostnader. Det bör uppmärksammas att denna minskning sker trots att universitetet i sina beräkningar utgått från ett bortfall av intäkter av avgifter för finansiering av kostnader för lokaler för preklinisk utbildning och forskning vid LiU (objekt 463) från Landstinget i Östergötland (se avsnitt 6) på ca 19 mnkr. Den föreslagna kompensationen om drygt 14 mnkr inom ramen för universitetets myndighetsanslag för forskning och utbildning på forskarnivå ingår inte i beräkningarna över anslagsutvecklingen. Intäkterna bedöms öka under perioden, framför allt beroende på ökade anslagsoch bidragsintäkter. Intäkter av anslag under perioden bedöms öka något till följd av framförallt ett ökat utbildningsåtagande och ett från och med 2016 förhöjt anslag till forskning och forskarutbildning. I underlaget till prognos har universitetet beträffande anslaget för klinisk utbildning och forskning i sina beräkningar utgått från nuvarande avtal mellan staten och vissa landsting. Även intäkter av bidrag bedöms öka, delvis till följd av att universitetet räknar med att utnyttja sina oför - brukade bidrag. Under perioden 2014 2017 bedöms också universitetets kostnader öka. Främst gäller det lokal- och personalkostnaderna men även övriga kostnadsslag ökar. Den prognostiserade negativa kapitalförändringen innebär att universitetet successivt kommer att förbruka en del av universitetets myndighetskapital som vid ingången till 2014 uppgick till ca 750 mnkr. Utnyttjandet av universitetets myndighetskapital kommer att ske efter en medveten och långsiktig plan.