Klimatstrategi för Eslövs kommun Klimatstrategin syftar till att ge en överskådlig och samlad bild av Eslövs kommuns bidrag till klimatpåverkan. Baserat på en grundläggande inventering av källor till utsläpp av växthusgaser och en översiktlig analys av möjligheterna att minska utsläppen, ges förslag till mål och åtgärder att minska Eslövs bidrag till klimatpåverkan. Inventeringen av utsläppskällor baseras på de kommunprofiler och nyckeltal som Statistiska Centralbyrån sammanställt för samtliga svenska kommuner, kompletterat med kommunens eget underlag. Analys, målsättningar och åtgärdsförslag vilar i stor utsträckning på redan antagna planer som Energiplan Strategi för ett miljöanpassat energisystem i Eslövs kommun, Cykelplan, Översiktsplan, Miljöskyddsprogram och därtill hörande handlingsprogram samt redan antagna miljömål i kommunen. Klimatstrategin omfattar främst utsläpp av koldioxid från förbränning av fossila bränslen för produktion av el och fjärrvärme, enskild uppvärmning, inom industrin och i transportsektorn. Detta bedöms omfatta minst 75 % av kommunens samlade utsläpp av växthusgaser. En första översiktlig bedömning görs även av i vilken utsträckning övriga växthusgaser och källor inom kommunen som bidrar till klimatpåverkan. Nuläget i Eslövs kommun Vid årsskiftet 22/23 fanns 28 985 invånare i Eslövs kommun varav ca 55 % var bosatta i Eslövs tätort. Ca en fjärdedel av befolkningen bor i övriga 11 små tätorter och ytterligare 2 % bor på landsbygden. Näringslivet domineras av tillverkningsindustrin, med 28 % av antalet arbetstillfällen. Vård och omsorg svarar för 17 % av arbetstillfällena och handel och transport för 15 %. De ca 735 jordbruksföretagen ger 6 % av arbetstillfällena liksom byggsektorn. Markanvändningen i kommunen domineras helt av jordbruket, som upptar 73 % av kommunens yta. Energianvändningen i Eslövs kommun uppgick år 2 till ca 1327 GWh. Av detta stod energianvändningen i bostäder och lokaler för ca 33 %, industrisektorn för 47 % och transportsektorn för 2 %. Av den totala energianvändningen inom kommunen baseras 71 % på fossila bränslen, främst naturgas, olja och drivmedel. Elenergi står för drygt 25 %, medan resterande, mindre än 4 %, utgörs av förnybara bränslen. Transporter 2 % I centralortens fjärrvärmesystem, utgjorde förnybara energikällor (biogas) och spillvärme år 2 ca 37 % av energitillförseln. Fjärrvärmeproduktion Olja 1% Spillvärme 3% Bensin, diesel 98 % Biogas 1% Fjärrvärme 1% Olja 9% Biogas, el 2% El 5% Bostäder och lokaler 33 % Naturgas 1% Olja 29 % Biobränsle 2% Fjärrvärme 18% Naturgas 48% El 2% Biogas 7% El (värmepump) 14% Naturgas 69% Industri 47 % 1
Energianvändningen i kommunen har ökat med 11 GWh, eller ca 9,5 % sedan 199. Ökningen är störst inom transportsektorn, där användningen ökat med ca 4 GWh/år, motsvarande nästan 2 %. Den totala energianvändningen i kommunen år 2 motsvarade 48,3 MWh per invånare, vilket kan jämföras med 44 MWh per invånare för landet som helhet. Även energianvändningen per invånare har ökat sedan 199 då den var 45,8 MWh per invånare. 6 5 4 3 2 1 Energianvändning per invånare 2 (MWh) Eslöv Lund Kävlinge Hörby Industri Transporter Service Hushåll Totalt Den huvudsakliga anledningen till att energianvändningen per invånare i Eslöv är högre än genomsnittet är att kommunen har en förhållandevis stor andel processindustri som sysselsätter även invånare i andra kommuner. Vid en jämförelse med närliggande kommuner kan man emellertid konstatera att energianvändningen per invånare är högre även i transportsektorn och hushållssektorn. Klimatpåverkan från källor inom kommunen bedöms till största delen komma från utsläpp av koldioxid från energi- och transportsektorn. Dessa utsläpp uppgick år 2 till ca 217 ton, vilket är en ökning med ca 21 ton, eller 11 % sedan 199. 25 2 15 1 5 Koldioxidutsläpp från olika sektorer 199, 1995 och 2 (ton) 199 1995 2 Hushåll Industri Service Transporter Totalt Ökningen har främst skett inom hushållssektorn, som ökat med ca 875 ton eller drygt 4 %, och inom transportsektorn, där utsläppen ökat med ökat med ca 11 ton eller knappt 2 %. Koldioxidutsläppen från industrin ligger på en relativt konstant nivå under perioden. En betydande minskning av koldioxidutsläppen, i storleksordningen 25 %, skedde under 198-talet då processindustrin i Eslöv i hög utsträckning gick över från olja till naturgas som processenergi. Koldioxidutsläppen per invånare i Eslöv ligger på 7,6 ton vilket är över genomsnittet för landet som är 6,2 ton per invånare. Utsläppen per invånare har ökat med ca,6 ton mellan 199 och år 2. Övriga växthusgaser som bidrar till klimatpåverkan är metan, främst från deponier och djurhållning, dikväveoxid från jordbruksmark och HFC (fluorkolväte) från kylanläggningar och värmepumpar. Dessa övriga växthusgaser beskrivs vidare på sidan 1. 2
Klimatstrategins övergripande mål Klimatstrategins mål ansluter till de mål som anges i redan antagna planer, som kommunens energiplan (2), översiktsplan (22), Eslövs lokala mål för Agenda 21 (1997) och Cykelplan (21). De uppsatta målen i klimatstrategin ska även utgöra en lokal tillämpning av nationella och regionala mål. Enligt Sveriges klimatstrategi (proposition 21/2:55) ska svenska utsläpp av växthusgaser som ett medelvärde för perioden 28 212 vara minst fyra procent lägre än utsläppen år 199 och en halvering av utsläppen bör uppnås inom 5 år. Eslövs kommun ansluter sig till de nationella klimatmålen. Kunskapen om utsläpp av övriga växthusgaser utom koldioxid, är emellertid ännu inte fullständig inom kommunen, varför vi väljer att begränsa målet på kort sikt (21) till att omfatta koldioxid. Målsättningen att minska utsläppen av koldioxid med 4 % fram till 21, jämfört med nivån 199, innebär en stor utmaning för kommunen. Mellan 199 och 2 ökade koldioxidutsläppen i Eslöv med 21 ton, eller 11 %. För att uppnå målet, krävs en minskning på hela 28 8 ton, jämfört nivån år 2. Följande övergripande mål föreslås således för Eslövs kommun: Övergripande mål Utsläppen av växthusgaser från källor inom Eslövs kommun ska år 25 vara halverade jämfört med utsläppsnivån 199. Utsläppen av koldioxid från källor inom Eslövs kommun ska år 21 vara 4 % lägre än 199 års nivå, vilket motsvarar en minskning med 28 8 ton från nivån år 2. De viktigaste delmålen för att uppnå de övergripande målen kan sammanfattas enligt följande: Uppvärmning av fastigheter som ägs av kommunen eller av kommunala bolag ska senast 21 ske med förnybara energikällor eller fjärrvärme. Energianvändningen per invånare ska genom effektivisering och hushållning minska med 4 % till 21, jämfört med 199 års nivå. Användning av el för uppvärmningsändamål ska minska i kommunen som helhet och användningen av el från förnybara energikällor ska öka. Utsläppen från vägtrafiken, räknat per invånare, ska stabiliseras på 199 års nivå, vilket innebär att utsläppen maximalt ska uppgå till 2,1 ton per invånare. Detta betyder att utsläppen från trafiken måste minska med ca 6 ton. Åtgärder för att uppnå målen För att nå de uppsatta målen, krävs åtgärder inom alla områden i samhället. I energiplanen ges förslag på ett flertal konkreta åtgärder som ska uppnås fram till 21 inom energisektorn. Arbetet pågår kontinuerligt för att arbeta in dessa åtgärdsförslag i handlingsprogram för berörda förvaltningar och kommunala bolag. För att kommunen ska kunna uppnå de uppsatta målen krävs dock ytterligare insatser. En fördjupad inventering och analys, särskilt vad gäller transporterna, bör genomföras. Den skall ligga till grund för en god prioritering mellan konkreta åtgärdsförslag. Det är viktigt att det finns tillräcklig kunskap om orsaken till de senaste årens utsläppsökning och i vilken utsträckning olika typer av aktiviteter bidrar till utsläppen. En översiktlig bedömning av kostnader för att genomföra föreslagna åtgärder bör göras för att uppnå målen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. 3
Kunskapen om utsläpp av övriga växthusgaser och utsläpp från källor utanför energi- och transportsektorn behöver öka för att ge en tydligare bild av utgångsläget och för att relevanta mål och åtgärder för dessa utsläpp ska kunna formuleras. Genom riktade informationsinsatser mot utvalda målgrupper ökar möjligheterna att uppnå målen. I det följande görs en översiktlig genomgång av situationen i dag, möjligheterna att minska utsläppen samt föreslagna åtgärder inom områdena uppvärmningsenergi, elförsörjning, energieffektivisering, industrisektorn och transporter. Uppvärmningsenergi Under perioden 199 2 har energianvändningen för uppvärmning av bostäder och lokaler samt användning av driftel och hushållsel ökat med drygt 3 GWh, motsvarande ca 8 %. År 2 uppgick energianvändningen i sektorn till ca 413 GWh. 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Energianvändning inom bostäder och lokaler (GWh) 199 1995 2 Olja Träbränsle Fjärrvärme Naturgas El Totalt Det är positivt att användningen av fjärrvärme ökat, i den utsträckning det skett på bekostnad av el och olja. Tyvärr har emellertid även användningen av el och olja ökat under perioden, efter en nedgång i mitten av nittiotalet. Koldioxidutsläppen från sektorn uppgick år 2 till 33 3 ton, vilket innebär en ökning under nittiotalet med 43 ton, motsvarande nära 15 %. Möjligheterna att begränsa utsläppen från bostäder och lokaler är till stor del förknippat med möjligheterna att utnyttja kollektiva uppvärmningssystem, främst fjärrvärme baserad på förnybara energikällor. I kommunen finns idag ett fjärrvärmenät i centralorten och ett naturgasnät i Marieholm. I figuren visas uppvärmningsenergin för bostäder och lokaler fördelat på olika energibärare för Eslövs tätort och övriga utbyggnadsområden inom kommunen. Fjärrvärmeleveranserna uppgick år 2 till ca 73 GWh (exkl leveranser till industrin), vilket motsvarar ca 18 % av sektorns Marieholm Örtofta Billinge Gårdstånga Flyinge Harlösa Sektordiagrammens storlek motsvarar förhållandet mellan uppvärmningsbehovet i respektive tätort (Energiplan 2) energianvändning. Nya bostäder och lokaler ansluts kontinuerligt till fjärrvärmenätet och 22 hade värmeleveranserna ökat till ca 85 GWh. Till detta kommer knappt 5 GWh som levereras till Eslöv Stockamöllan Stehag Kungshult Hurva Löberöd Fjärrvärme Naturgas Olja Elpanna Direkt-el Övrigt (ved etc) 4
industrikunder. Den sammanlagda potentialen för fjärrvärmen har i energiplanen beräknats uppgå till 95 114 GWh. Drygt 7 % (6,8 GWh) av energitillförseln för fjärrvärmeproduktionen utgörs av biogas producerad vid kommunens avloppsreningsverk. Det finns en ambition i kommunen att öka biogasproduktionen och med befintlig teknik har den ytterligare potentialen beräknats uppgå till ca 5 GWh. Genom övergång till effektivare teknik, bland annat s.k. termofil rötning, bedöms denna potential kunna fördubblas. En viktig fråga som emellertid först måste lösas är hur det rötade slammet kan tas omhand och spridas på åkermark. Möjligheterna till småskaliga fjärrvärmenät i kommunens mindre orter har studerats i energiplanen, men med dagens kostnadsläge, både vad gäller energipriser och kostnader för utbyggnad och konvertering, bedöms det inte vara ekonomiskt motiverat i någon av orterna. Under senare tid har möjligheterna till utnyttjande av geotermisk energi också studerats i kommunen. Fortsättningen på detta beror till stor del på utgången av ett pågående geotermiprojekt i Lund. Andra möjligheter att minska utsläppen från uppvärmningssektorn är genom övergång från enskild oljeeldning till exempelvis pellets eller genom installation av värmepumpar, vilket väsentligt minskar behovet av primär energi. Under senare år har intresset för framförallt värmepumpar ökat markant i Eslöv. År 21 ansökte drygt 8 villaägare om tillstånd att installera värmepump och om intresset håller i sig kan det på sikt bidra till en minskad energianvändning inom hushållssektorn. Det är dock viktigt att installation av värmepumpar inte undergräver framtida möjligheter för anslutning av småhusområden till fjärrvärmenätet. Genom energieffektiviseringsåtgärder kan också stora besparingar göras, både vad gäller uppvärmningsenergi och förbrukning av hushållsel och driftel. Vid övervägande kring byte av uppvärmningssystem, är det i de flesta fall ekonomin som avgör. Det krävs därför ofta incitament i form av exempelvis bidrag, för att öka intresset för de mer miljövänliga uppvärmningsformerna. För att kunna bedöma olika systems för- och nackdelar, krävs emellertid även kunskap om de olika alternativ som finns. Kommunen har här en viktig roll, genom tillhandahållande av energirådgivning och annan information. Energieffektiviseringsåtgärder är ofta ekonomiskt lönsamma, men också här måste det finnas kunskap om vilka effekter som kan förväntas av olika åtgärder. De relativt låga energipriser som rått i Sverige under lång tid har inneburit att energifrågor ofta inte prioriterats, men ökade energipriser, vilket märkts av redan i vinter (22/3) kan sannolikt bidra till att ökat intresset för energieffektivisering i framtiden. I energiplanen föreslås bland annat följande vad gäller uppvärmningsenergin: att fjärrvärme förordas vid nybyggnation inom centralorten och att flerbostadshus och lokaler med vattenburet uppvärmningssystem i centralorten ansluts till fjärrvärmesystemet att fjärrvärmeproduktionen baseras på förnybara energitillgångar, där de lokala energitillgångarna halm, avfalls- och returbränslen och biogas prioriteras att installation av direktverkande elvärme och pannor för enbart oljeeldning undviks vid nybyggnation att kommunen ska verka för utbyggnad av centrala uppvärmningssystem inom tätorter utanför centralorten att kommunen aktivt arbetar för att stimulera användningen av förnybar energi för uppvärmningsändamål på landsbygden att möjligheterna att utnyttja solenergi vid ombyggnad och nybyggnation beaktas 5
Kommunens egna verksamheter Kommunen är i egenskap av stor fastighetsägare också en stor energianvändare. Kommunens egna lokaler omfattar en yta på ca 15 m 2 medan man genom de helägda kommunala bolagen Eslövs Bostads AB (ebo) och Eslövs Industrifastigheter AB (EIFAB) äger och förvaltar ytterligare ca 23 m 2. Andra kommunala verksamheter som förbrukar större mängder energi är främst VA-verksamheten omfattande vattenverk, avloppsreningsverk och pumpstationer samt elenergibehovet för gatubelysning. Användningen av el- och värmeenergi i de fastigheter där kommunen både bedriver verksamhet och står för el- och värmeinköpen uppgick år 22 till ca 27 GWh. Av detta utgjordes 1,5 GWh av elanvändning som även omfattar driftel i fastigheterna. Ungefär en tredjedel av värmeenergin (5,5 GWh) beräknas utgöras av förnybar eller återvunnen energi. Inkluderas de fastigheter som kommunen genom ägande har inflytande över beräknas den totala energianvändningen uppgå till drygt 6 GWh vilket motsvarar 4,5 % av den totala Uppvärmningsbehovet i kommunens fastigheter - fördelning på energislag 1998 Naturgas 11% Fjärrvärme 39% energianvändningen i kommunen. Den sammanlagda elanvändningen inom VA-verk och för gatubelysning, uppgår till knappt 1 GWh/år. I de egna verksamheterna har kommunen större möjligheter att direkt påverka val av uppvärmningsenergi och att utnyttja potentialen för energieffektivisering. I flera olika studier har det visats att det finns möjlighet att genomföra relativt enkla energieffektiviseringsåtgärder, både vad gäller uppvärmningsenergi och driftel, som resulterar i besparingar på i storleksordningen 15 %. Åtgärder i de verksamheter som kommunen har en direkt påverkansmöjlighet skulle således kunna innebära en minskad energianvändning för uppvärmning på ca 7,5 GWh/år och ett minskat behov av driftel på ca 3 GWh/år. En minskad värmeenergianvändning med 15 % skulle betyda minskade utsläpp av koldioxid med ca 36 ton per år. Den ekonomiska lönsamheten för genomförande av åtgärder för energieffektivisering är beroende av energikostnad för respektive energislag och investeringskostnaden och måste bedömas från fall till fall. För att tillvarata effektiviseringspotentialen och uppnå en effektiv användning av energi föreslås i energiplanen bland annat: att kommunen som ett led i sitt miljöledningsarbete årligen sammanställer uppgifter om energianvändning och resultat av energieffektiviseringsåtgärder i kommunens verksamhet att kommunen verkar för att förvaltningar och kommunala bolag upprättar egna energistrategier för respektive verksamhet, som en del i miljöledningsarbetet. att kommunen ska tillämpa begreppet livscykelkostnad som en värderingsgrund vid upphandling El 39% Olja 11% 6
Elförsörjning I Eslövs kommun användes 316 GWh elenergi år 2. Den största delen av den el som används i Eslöv köps in från producenter utanför kommunen. En mindre del produceras dock inom Eslövs kommun. År 2 producerade vindkraft verk i Eslöv drygt 14 GWh el och naturgasbaserad mottryckproduktion i industrin stod för ca 25 GWh. Förutsättningarna för ökad produktion av elenergi inom kommunen har värderats översiktligt och bedömts vara begränsade. Mellan år 2 och 22 har emellertid vindkraftproduktionen nästan fördubblats, till 27 GWh. Totalt finns idag 2 vindkraftverk inom kommunen med en sammanlagd installerad effekt på drygt 11 MW. Ytterligare vindkraftproduktion bedöms vara möjlig och policy och riktlinjer vid lokalisering av vindkraftverk anges i kommunens översiktsplan. Med hänsyn till riktlinjerna har 11 lägen identifierats som lämpliga för etablering av vindkraftverk. Enligt policyn ska 3-5 verk byggas i varje grupp, vilket innebär att ytterligare mellan 33 och 55 verk Vindkraft 4% Mottryck (naturgas) 7% Inköpt el 89% skulle kunna uppföras i kommunen. Utvecklingen går mot allt större verk, och om de nya verken antas ha en installerad effekt på 2 MW uppgår den teoretiska potentialen inom kommunen till ca 7 1 MW. Den inköpta elen är till stor del baserad på kärnkraft och vattenkraft som inte ger upphov till några utsläpp av koldioxid. Det svenska elsystemet är emellertid sammanbundet med våra grannländers, och på marginalen i det sammankopplade elsystemet sker elproduktionen i fossileldade anläggningar. En ökad eller minskad användning av el i Eslöv påverkar därför de globala koldioxidutsläppen, även om de uppstår utanför kommunens, och landets, gränser. Det är möjligt att påverka elproduktionen i andra delar av landet genom att välja att köpa in el som producerats med förnybara energikällor. Det kommunala bolaget Ringsjö Energi tillhandahåller Bra Miljöval el och från och med 23 ska all el som köps in via kommunens centrala avtal vara sådan el. För att utveckla elproduktion och eldistribution i Eslövs kommun i riktning mot ett miljöanpassat energisystem föreslås utifrån antagen energiplan och antagna mål i Agenda 21-planen bland annat: att möjligheterna till elproduktion inom kommunen fortsätter att utredas att kommunen ska tillhandahålla adekvat information om bra miljöval och el från förnybara energikällor att kommunen ska ha en energirådgivningsfunktion gentemot hushållen/fastighetsägare i kommunen och aktivt stimulera till installation av energisnål teknik. att kommunen genom energirådgivning till hushållen i kommunen aktivt ska stimulera alla invånare att spara energi. att kommunens egna verksamheter och kommunala bolag senast år 21 helt försörjs med el från förnybara energikällor 7
Industrisektorn Industrisektorns energianvändning i Eslöv kännetecknas av en mycket hög användning av naturgas, främst som processenergi i Procordia Foods produktionsanläggning i Eslöv och Danisco Sugars sockerbruk i Örtofta. Naturgasen har tekniska fördelar som processenergi och miljöfördelar gentemot olja, främst i form av lägre utsläpp av koldioxid och svavel. I kommunens energiplan bedöms en utbyggnad av naturgasnätet för att tillgodose uppvärmningsbehov i industrin som positivt. Övriga möjligheter för kommunen att påverka energianvändningen inom industrin är främst genom information och energirådgivning samt genom tillsynsarbete. 5 45 4 35 3 25 2 15 1 5 Koks Energianvändningen i industrin (GWh) Olja, diesel Naturgas, gasol 199 1995 2 Fjärrvärme Biobränsle, övrigt El Drivkrafterna från industrins sida att arbeta med energi- och miljöfrågor är förutom att uppfylla lagar och andra krav, främst ekonomiska. De korta återbetalningstider som industrin ofta kräver innebär emellertid att energieffektiviseringsprojekt som är lönsamma på sikt ofta inte genomförs. Allt fler företag blir dock miljöcertifierade, vilket bidrar till en ökad medvetenhet om miljö- och klimatpåverkan. Åtgärdsförslag för industrisektorns energitillförsel i Eslövs kommun innefattar bland annat: att kommunen ska ha en energirådgivningsfunktion gentemot näringslivet i kommunen och aktivt stimulera företag att använda förnybara energikällor att kommunen ska ha en energirådgivningsfunktion gentemot näringslivet i kommunen och aktivt stimulera företag att använda energisnål teknik. att kommunen ska verka för att Ringsjö Energi utvecklar verksamheten mot att ta ett större engagemang som totalenergileverantör till industrin i kommunen Transporter Energianvändningen i transportsektorn uppgick år 2 till 263 GWh, vilket är en ökning med drygt 4 GWh sedan 199. Utsläppen av koldioxid ökade under samma period med ca 11 ton, eller ca 19 %, till 69 1 ton år 2. En bidragande anledning till ökningen är att invånarantalet i kommunen under perioden har ökat med drygt 7 personer. Även utsläppen per invånare har emellertid ökat, från 2,1 ton 199 till 2,4 ton år 2. Den helt övervägande energianvändningen för transporter utgörs av fossila bränslen i form av bensin och diesel. Sedan 1997 finns emellertid en tankstation för lokalt producerad biogas vid Ellinge avloppsreningsverk. Användning av biogas som fordonsbränsle ökar i kommunen och idag körs 56 fordon på biogas, varav 48 är personbilar och övriga är bussar, sopbilar m fl tunga fordon. Av personbilarna ägs 22 stycken av kommunen, och ingår i kommunens bilpool. Den producerade mängden fordonsgas motsvarar idag ca 1 GWh. Anläggningen har kapacitet för upp till 7 fordon, och om efterfrågan ökar finns planer på att bygga ut den befintliga anläggningen för att kunna försörja uppåt 3 fordon. 8
En stor del av persontransporterna utgörs av arbetspendling till och från kommunen. Ca 54 invånare pendlar till orter utanför kommunen, främst Lund och Energianvändning och koldioxidutsläpp i transportsektorn Malmö, medan ca 35 personer 3 pendlar till Eslöv från andra Energianvändning (MWh) Koldioxid (kton) kommuner. 25 Som samhällsplanerare har kommunen en viktig roll för att minska miljöbelastningen från 2 15 transporterna. Genom bland annat översiktsplanen kan strategier för utbyggnader av såväl bostäder och andra verksamheter som kollektivtrafikspår och 1 5 cykelvägar påverka både behovet av transporter och vilken typ av 199 1995 2 transporter som används. En del i arbetet för att minska miljöbelastningen från trafiken är bland annat framtagning av en cykelplan (antagen av Miljö- och Samhällsbyggnadsnämnden 21) och medverkan i den gemensamma kommunsatsningen Miljö- och Trafiksäker kommun (MöTs). Cykelplanens syfte är att tillvarata det ökande intresset för cykling i kommunen genom att förbättra förutsättningarna för cyklister. Sammanlagt föreslås i planen 16 mil nya cykelstråk, varav 6,4 mil är nya cykelvägar. MöTs är ett treårigt samarbetsprojekt som startade under hösten 21 med målet att skapa förändringsprocesser som leder mot olika mål för miljö, trafiksäkerhet och tillgänglighet. För att minska utsläppen från kommunens egna transporter har personalen på förvaltningarna för Miljö- och samhällsbyggnad och inom äldre- och handikappomsorgen som kör mycket bil, genomgått utbildning i Ecodriving. Målet är att anställda vid samtliga förvaltningar på sikt ska genomgå utbildningen. I mars 23 antogs också en ny resepolicy för alla anställda i kommunen, med syfte att minska miljöpåverkan från de egna transporterna. Bland annat följande mål och åtgärder föreslås i Översiktsplan, Agenda 21-plan, Cykelplan och inom MöTs-projektet för att minska miljöbelastningen från transportsektorn: Mål Alla kommunala fordon ska drivas med förnybara drivmedel senast 26 Eslövs centrala delar ska vara avlastade från biltrafik senast 26 7 % av de privata fordonen drivs med förnybara drivmedel senast 226 Genomföra Cykelplanen Antalet cyklister ska öka med 2 % utifrån mätningar gjorda 21 15 kommunanställda utbildas i EcoDriving Kommunen minskar sin drivmedelförbrukning med 1 % 1 % av skolorna arbetar med trafik och miljö integrerat i undervisningen Kännedom kring kommunens biogasprojekt ska vara 25 % bland kommuninvånarna Exempel på åtgärder Öppna pågatågstrafik från Eslöv till Marieholm och vidare till Helsingborg Utveckla kollektivtrafiken Studera möjligheter att utveckla samåkning, zontaxi och andra alternativ till den befintliga kollektivtrafiken 9
Minska resbehoven genom att planera för närhet mellan boende, arbete, fritid m m Utveckla infrastrukturen för alternativa bränslen Utbildning av kommunens personal i EcoDriving och av en referensgrupp för uppföljning av bränsleförbrukning Inventering av kommunens transportupphandlingar En nulägesbeskrivning omfattande kommunens egna resor tas fram och en handlingsplan utarbetas för att nå en bättre miljö och säkerhet Fler biogasbilar och cyklar införskaffas till kommunens bilpool Närodlad mat kortare transportsträckor Information kring alternativa bränslen och EcoDriving Trafik- och miljöinformation för föräldrar och personal inom skolan och förskolan Kommunen ska verka för att Cykelplanen blir fullt genomförd till år 22. En cykelkarta över hela kommunen och inom tätorterna ska tryckas. Kampanjer genomförs för ökad cykling, bland annat cykla till jobbet och Hälsotrampare. Gå ut i tidningar och meddela vad kommunen har gjort för cyklingen senaste året. Det här ville ni det här har vi gjort. Övriga växthusgaser De växthusgaser som förutom koldioxid är viktiga för bidraget till klimatpåverkan är metan (CH4), dikväveoxid (N2O, lustgas ), flourkolväten (HFC), Fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF6). I det följande beskrivs de viktigaste källorna till utsläpp av dessa gaser och den kunskap som finns om situationen i Eslöv. Metan Metan bildas vid nedbrytning av organiskt material och de viktigaste källorna till utsläpp av metan är avfallsdeponier och djurhållning. Utsläpp av ett kilo metan påverkar klimatet lika mycket som 21 kilo koldioxid. I Sverige står metan, omräknat till s k koldioxidekvivalenter, för ca 9 % av de samlade utsläppen av växthusgaser. För att minska potentialen för metangasbildning, införs 25 ett förbud mot deponering av organiskt material. För redan deponerat material är deponigasinsamling den i särklass viktigaste åtgärden för att minska utsläpp av metan. Sedan 1992 deponeras inget organsikt material i Eslövs kommun, då utsortering av organiskt avfall för kompostering infördes. Den gas som genereras vid den numera täckta deponin vid Rönneholmstippen samlas sedan mitten på nittiotalet in och utnyttjas delvis för uppvärmningsändamål. Gas motsvarande ca 2,5 GWh samlas in varav ca,7 GWh nyttiggörs i biogaspannor dels vid en Stehags skola och dels vid Ringsjöverken. Resterande gasmängd facklas. Metan bildas även vid djurens matsmältning, främst hos nötkreatur, och vid gödselhantering. I kommunen finns drygt 7 nötkreatur, vilka uppskattningsvis medför ett metanutsläpp på ca 6 ton. Omräknat till koldioxid skulle det motsvara ca 12 6 ton, vilket motsvarar knappt 6 % av kommunens utsläpp av koldioxid. En fortsatt analys av problembilden krävs dock för att kunna vidta adekvata åtgärder. Dikväveoxid Utsläpp av dikväveoxid (lustgas) kommer främst från omvandling av kväve i jordbruksmark och påverkas av mängden stallgödsel, handelsgödsel, växtrester och kvävefixerande grödor. Utsläpp av ett kilo dikväveoxid påverkar klimatet lika mycket som 31 kilo koldioxid och i Sverige står dikväveoxid, omräknat till koldioxidekvivalenter, för ca 9 % av de samlade utsläppen av 1
växthusgaser. Enligt LRF:s miljörapport 22 uppgår lustgasavgången från jordbruksmark i Sverige till ca 16 ton. Baserat på denna uppgift och på Eslövs andel av landets areal av jordbruksmarker (1,15 %) har utsläppen av lustgas från Eslövs kommun uppskattats till ca 185 ton. Detta motsvarar omräknat till koldioxidekvivalenter ca 57 5 ton, eller ca 2 % av kommunens samlade utsläpp av växthusgaser. Utsläpp av dikväveoxid utgör således en betydligt större andel av de samlade växthusgasutsläppen i Eslövs kommun är i Sverige som helhet. Detta förklaras av att hela 73 % av Eslövs yta består av jordbruksmark, jämfört med rikssnittet på 8 %. Kunskapen inom kommunen om faktorer kring lustgasavgång från åkermark är begränsad. Vi avser att kartlägga problemet och i samarbete med LRF och jordbruksföretag inom kommunen ta fram relevant information för att om möjligt minska lustgasavgången från våra jordbruksmarker. Fluorkolväten (HFC), Fluorkarboner (FC) och svavelhexafluorid (SF6) HFC, FC och SF6 är mycket starka klimatgaser. HFC är 13 gånger starkare än koldioxid medan FC och SF6 är 65 respektive 239 gånger starkare än koldioxid. De små utsläppen av dessa gaser innebär trots detta att de omräknat till koldioxidekvivalenter tillsammans står för mindre än 1 % av Sveriges samlade utsläpp av växthusgaser. HFC är ett köldmedium som Installerad mängd HFC samt läckage 199-21 (kg) används i kyl- frys och klimatanläggningar samt i 1 värmepumpar. Användningen av 9 Läckage HFC ökar till följd av förbudet 8 Installerat mot de ozonnedbrytande 7 freonerna CFC och HCFC och 6 kan antas fortsätta att öka under 5 den närmaste tiden. I Eslöv stod 4 HFC för drygt 85 % av 3 installerade mängden köldmedie i 2 anmälningspliktiga anläggningar år 1 21. Läckaget från dessa uppgick till ca 153 kg, vilket motsvarar ca 2 ton koldioxidekvivalenter. Installerad mängd och läckage från anläggningar i Eslöv från 199 till 21 visas i diagram. Installerad mängd HFC i Eslöv samt läckage 199 21 (kg) 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 Fluorkarboner uppstår främst vid tillverkningsprocessen för aluminium och någon sådan tillverkningsprocess finns inte in9oom kommunen. SF6 utnyttjas i tyngre elektrisk apparatur och några uppgifter om utsläpp av gasen i Eslöv finns idag inte tillgängliga. En kartläggning avses att genomföras för att bedöma om det finns behov av åtgärder. 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Sammanställning I diagrammen nedan jämförs fördelningen för de olika växthusgasernas bidrag till klimatpåverkan, omräknat till koldioxidekvivalenter, för Sverige respektive Eslövs kommun. Det framgår att bidraget av dikväveoxid är betydligt större i Eslöv än i Sverige som helhet. Detta kan förklaras av att andelen jordbruksmark är betydligt högre i Eslöv än i landet som helhet. Det bör också poängteras att alla källor till utsläpp ännu inte är kartlagda i Eslöv. Fortsatt arbete krävs för att bestämma främst utsläpp av metan från deponier, metan och dikväveoxid från förbränning, metanläckage från hantering av gödsel och eventuella utsläpp från industriprocesser inom kommunen. 11
Fördelning av växthusgaser i Sverige (koldioxidekvivalenter) Fördelning av cäxthusgaser i Eslöv (koldioxidekvivalenter) Dikäveoxid 1% Metan 9% HFC, FC, SF6 1% Metan 4% Dikäveoxid 2% HFC, FC, SF6 < 1% Koldioxid 8% Koldioxid 76% Når vi målen? Eslövs övergripande mål på kort sikt är att utsläppen av koldioxid år 21 ska vara 4 % lägre än utsläppen år 199. Under perioden 199 2 ökade utsläppen från 196 ton till 217 ton. Detta innebär att utsläppen från nivån år 2 måste minska med ca 28 8 ton, eller drygt 13 %, för att målet ska nås. För transportsektorn är kommunens mål att utsläppen av koldioxid från vägtrafiken, räknat per invånare, ska stabiliseras på 199 års nivå då utsläppen uppgick till 2,1 ton per invånare. I praktiken innebär detta att utsläppen måste minska med runt 6 ton, vilket är en stor utmaning. Tendensen inom transportsektorn är att utsläppen fortsätter att öka, vilket innebär att det kommer att krävas kraftfulla satsningar på bland annat förbättrade förutsättningar för kollektivtrafik, cykling och förnybara drivmedel om trenden ska brytas och utsläppen minska fram till 21. Om målet för transportsektorn uppnås, krävs ytterligare utsläppsreduktioner på ca 22 8 ton för att det övergripande målet för 21 ska nås. Nedan anges hur dessa utsläppsreduktioner skulle kunna uppnås till följd av genomförandet av föreslagna åtgärder. Övergång från olja och naturgas till förnybara energikällor eller fjärrvärme för uppvärmning av fastigheter som ägs av kommunen eller av kommunala bolag bedöms kunna medföra minskade utsläpp av koldioxid med ca 25 ton per år. En ökad andel förnybara energikällor och spillvärme i fjärrvärmeproduktionen (från ca 4 % till ca 9 %) bedöms kunna medföra minskade utsläpp av koldioxid med ca 55 ton. Övergång från enskild uppvärmning med olja till biobränslebaserad uppvärmning bedöms enligt energiplanen kunna medföra minskade årliga utsläpp av koldioxid med ca 2 ton. Detta motsvarar att en tredjedel av alla oljepannor byts ut mot exempelvis eldning med pellets. Energieffektivisering inom industrin motsvarande en minskad användning av naturgas med 5 %, skulle medföra minskade årliga utsläpp av koldioxid med ca 5 ton. Åtgärderna ovan ger en sammanlagd årlig utsläppsreduktion på ca 15 ton koldioxid, vilket tillsammans med de minskade utsläpp som enligt kommunens mål ska uppnås inom transportsektorn, ger minskade utsläpp av koldioxid på totalt 21 ton. För att det övergripande utsläppsmålet till 21 ska nås, måste alltså ytterligare utsläppsminskningar på 7 8 12
ton åstadkommas. Det är således viktigt att kraftfulla insatser genomförs även på andra områden. Bland annat krävs att energieffektiviseringsinsatser genomförs såväl inom kommunens egna verksamheter som inom hushålls- och servicesektorn. Informations- och rådgivningsaktiviteter blir här viktiga verktyg och troligen kan framtida höjda priser och skatter på energi medverka till en utveckling mot effektivare energianvändning. Det är också viktigt att uppmuntra små och medelstora företag gå över från uppvärmning med olja till biobränslebaserad uppvärmning alternativt jord- eller bergvärme där det ur lokaliseringssynpunkt inte är möjligt kopplas in på fjärrvärmenätet. Uppföljning och dokumentation Uppfyllande av klimatstrategins målsättning bygger på en samverkan mellan flera aktörer, som kommunen i olika grad har möjlighet att påverka. För att göra kommunens intentioner på energioch klimatområdet trovärdiga för alla parter krävs att föreslagna åtgärder genomförs på ett konsekvent och uthålligt sätt av kommunen och av de bolag mm som kommunen har möjlighet att påverka samt att resultaten följs upp, dokumenteras och sprids. Klimatstrategin bygger i stor utsträckning på energiplanen, vars åtgärdsförslag inarbetas i handlingsprogram för nämnder, förvaltningar och kommunala bolag. En samlad uppföljning av utsläppsnivåer och av genomförande av åtgärdsförslagen sammanställs i det årliga miljöbokslutet för kommunen. Energi- och klimatområdet är under snabb utveckling, såväl vad gäller politiska beslut och nya styrmedel, som tekniska förbättringar. Enligt strategins åtgärdsförslag ska även insatser för att öka kunskapen om kommunens klimatpåverkan genomföras. Det är därför viktigt att regelbundet värdera klimatstrategins mål och åtgärdsförslag i relation till förändringar i omvärlden och i takt med att kunskapen ökar. Statistik källor och felkällor Huvuddelen av den statistik som använts är hämtad från SCBs energibalanser som tagits fram för samtliga kommuner och publicerats på SCBs hemsida i mars 23. Datamaterialet är framtaget med samma källor för alla kommuner, för att möjliggöra kommunvis jämförelse. Det är dock viktigt att tänka på följande: Uppgifterna avseende energitillförsel och energianvändning är inte temperaturkorrigerade, medan nyckeltalen (sid 2) har temperaturkorrigerats. Energianvändningen avser den insatta mängden av energibäraren inte den utvunna energin. Uppgifter avseende användning av diesel och bensin för transporter baseras på den mängd som levererats till kommunen, dvs till tankställen, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som att bränslet använts inom kommunen. Modeller har använts för att beräkna biobränslen till hushåll, el till uppvärmning inom småhus och dieselanvändningen inom jordbruket, vilket innebär att uppgifterna inte är exakta. För utsläpp av koldioxid har inte utsläpp till följd av elproduktion räknats med. I vissa fall har statistiken kompletterats med uppgifter framtagna inom kommunen. Användningen av olika statistiska källor är i sig en felkälla, vilket bör uppmärksammas. 13