19.9.2011 LÄGESRAPPORT 1.5 31.8.2011 MOTTAGARE AV PROJEKTBESLUT: VÄSTERBOTTENS MUSEUM DIARIENUMMER: 304 201000913 KONTAKTPERSON: ANDERS KARLSSON/JANS HEINERUDD (FRÅN OCH MED 1.9.2011) PARTNER: MUSEIVERKET KONTAKTPERSON: KAISA LEHTONEN/TANJA TENHUNEN (FR.O.M. 1.10.2011) PROJEKTETS NAMN: SKOGENS KULTURARV I KVARKENREGIONEN 2 (SKAIK2) 1. Projektets bakgrund Idén till ett nordiskt projekt i anslutning till skogar och det arkeologiska kulturarvet föddes under vårvintern 2007, då Västerbottens museum i Umeå tog kontakt med Museiverket och föreslog ett gemensamt projekt. Vid samarbetsmötena under våren 2007 konstaterade man att Österbottens och Västerbottens långa gemensamma historia, miljöförhållanden, skogarnas arkeologiska kulturarv samt det tilltagande intensiva skogsbruket utgör en intressant och utmanande grund för ett gemensamt projekt. Det viktigaste målet för projektet är att minska skadorna på fornlämningar förorsakade av skogsbruk genom ett omfattande samarbete, utbildning, information och genom att utveckla nya metoder. Målet är ambitiöst och för att uppnå det är det viktigt att dra nytta av all den erfarenhet och allt det kunnande som står till buds på vardera sidan om Kvarken. Projektet SKAIK inleddes år 2009 som ett innovationsprojekt på ett år (SKAIK1). De nyskapande resultaten och det omfattande samarbetet under pilotåret uppmuntrade till att ansöka om en fortsättning på projektet. I etableringsprojektet 2011 2013 (SKAIK2) deltar de finländska samarbetspartnerna Museiverket och Skogscentralen Södra Österbotten samt Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum och kommunerna i området. 2. Projektets mål Kyroland har valts till målområde i Finland. Kyroland är en ekonomisk region som består av kommunerna Laihela, Storkyro och Lillkyro. Inom projektet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information, förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och läroanstalter inom skogsbranschen. En stor del av forn- och kulturlämningarna i Kyroland finns i nuvarande ekonomiskogar. Inom projektet skapar man i samarbete med experter inom skogsbranschen metoder och praxis som lämpar sig för skogsekonomiska behov, så att målen kan beaktas så bra som möjligt vid skogsanvändning och skogsvård. I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. Som besöksmål väljer man ut fornlämningar som är placerade längs guidade kulturoch naturslingor. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreations- och turismbruk som finns i området sedan förut. Projektmålen för Finland i etableringsskedet 2011 2013 är:
Samarbete med skogsbranschen Utveckling av inventeringsmetoder Inventering av skogarnas kulturarv Utveckling av datasystem Information Gränsöverskridande samarbete 2011 2012 2013 Information och utbildning för skogsägare, fornlämningar och skogsbehandling Utveckling och testning Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Inventeringsdatabas, utveckling, testning och genomförande www-sidor, presentationer och rapporter, bl.a. EEA Oslo Gemensamma exkursioner, fältarbeten, möten, seminarier, skapande av ett samarbetsnätverk Läroanstalter inom skogsbranschen, rådgivning, information, planering av en natur- och kulturslinga, värdefulla livsmiljöer i skogarna, miljöstödsrådgivning Ibruktagande av metoden Fältarbetsperioder i Kyroland; Laihela, Storkyro och Lillkyro Ibruktagande av inventeringsdatabas Planering av skyltar vid slingor och presentationsområden, föredrag och meddelanden Gemensamma exkursioner, möten, fältarbeten och samarbetsnätverkets seminarium Instruktioner om skogsbruk i områden med fornlämningar, anläggande av natur- och kulturslinga Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov Sammandrag av resultaten från fältarbetet, fältkontroller av slingorna och vårdobjekten Erfarenheter av användning, utvärdering, utvecklingsbehov En fickguide om skogsbruk i områden med fornlämningar, presentation av besöksmålen på www-sidorna, föredrag och meddelanden Gemensamma möten och ett allmänt seminarium om skogarnas kulturarv, rådgivningsdagar Resultaten från genomföringsprojektet för Finland under den andra lägesrapportperioden beskrivs i kapitel 4 i rapporten. 3. Projektorganisation Projektet leds på två nivåer. Den högsta ledningen består av en styrgrupp med en representant för varje projektpart samt för tre samarbetsinstanser. Sedan den 31 augusti 2011 fungerar Anders Karlsson från Västerbottens museum som projektledare. Från och med den 1 september 2011 blir Jans Heinerud från Västerbottens museum ansvarsperson för projektet till följd av att Karlsson byter arbetsplats. Projektgrupperna i de båda länderna har bildat en egen referensgrupp, som består av representanter för de viktigaste samarbetsinstanserna och intressentgrupperna. Gruppen verkar som ett forum för förmedling av information, diskussion, erfarenheter och kunskaper i anslutning till projektets mål. Museiverket är i egenskap av projektpartner ansvarig för Finlands insatser. Fältarbetsgruppen består av två arkeologer, Vesa Laulumaa och Satu Koivisto, som huvudsakligen också ansvarar för projekthanteringen. Arkeologerna Kaisa Lehtonen och Leena Koivisto, som är ansvariga för skydd och vård av fornlämningar vid Museiverket, samt överintendent Helena Taskinen, som ansvarar för Västra Finlands kulturmiljötjänster vid Museiverkets enhet Kulturmiljöskydd, medverkar i projektet vid sidan av sina normala arbetsuppgifter. Den 30 september 2011 blev Kaisa Lehtonen tjänstledig från Museiverket och hennes ersättare, Tanja Tenhunen, fungerar därefter som projektets ansvarsperson i Finland. Samarbetsinstanserna i Sverige är Västerbottens museum, Skogsmuseet i Lycksele och Västerbottens läns skogscentral samt Skellefteå kommun, Västerbottens länsstyrelses kulturmiljöenhet, skogsekonomi, hembygdsrörelse och föreningar. Samarbetspartnerna i Finland är, förutom Museiverket och Skogscentralen Södra Österbotten, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM, Metsäliitto, Stora Enso, Forststyrelsen, Österbottens museum samt kommunerna i området. 2
Referensgruppen som sammanställde Finlands SKAIK-projektgrupp består av representanter från följande instanser: Skogscentralen Södra Österbotten, Skogscentralen Kusten, Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten, UPM:s, Metsäliittos och Stora Ensos lokala kontor, Forsstyrelsen, Skogscentralen Tapio, Österbottens museum, Laihelas hembygds- och museiföreningen samt kommunerna i Kyroland. I etableringsskedet fortsätter man att informera om skogarnas kulturarv och att utbilda genom att erbjuda information förutom till aktörer inom skogsbranschen även särskilt till skogsägare och utbildningsanstalter inom skogsbranschen. Informations- och utbildningssammankomsterna anordnas i samarbete med Skogscentralen Södra Österbotten. Referensgruppens första möte anordnas i Vasa i november-december 2011. Information om projektet förmedlas via de gemensamma webbsidorna för projektet samt på Museiverkets och Västerbottens museums egna webbsidor. På projektets webbsidor berättar man om resultaten från inventeringarna och om skogarnas kulturarv även med bilder och kartor. Till webbsidorna kommer man även att länka skyddsregister, sidor där mål för kulturarvet och deras rekreationsbruk presenteras samt övriga informationskällor. Man skickar också ut pressmeddelanden om projektet två gånger per år. Utgående från projektresultaten sammanställs nya instruktioner om hur fornlämningar bör beaktas inom skogsbruket, instruktioner i anslutning till skogsplaner för skogsägare samt en fickguide om fornlämningar i skogarna. Broschyrerna publiceras på finska och svenska. Det skickas ett meddelande till markägarna om fornlämningar som konstateras vid inventeringarna. Merparten av projektresultaten publiceras elektroniskt, men de kan även utnyttjas inom annat slags publicerings- eller utställningsverksamhet med anknytning till ett områdes kulturarv. Projektet presenteras även vid nationella och internationella seminarier och konferenser inom branschen. 4. Projektverksamheten i huvuddrag under perioden 1.5 31.8.2011 Denna lägesrapport behandlar den finländska projektpartnerns, Museiverkets, andel som en del av en större helhet under den andra rapportperioden 1.5 31.8.2011 för SKAIK2-etableringsprojektet. Projektforskarnas verksamhetsort är Helsingfors, där de har sina arbetslokaler. Fältarbetet genomfördes i maj-juni under totalt sju veckor. Satu Koivisto var studieledig 1.5 28.8.2011. FM Piritta Häkälä anställdes som inventeringsassistent till Vesa Laulumaa under fältarbetsperioden i Laihela. Fältarbetena fortsätter i Kyroland i september-oktober och efter den genomförda fältarbetsperioden fortsätter behandlingen och rapporteringen av materialet i Helsingfors. Projektet har delats in i tre, delvis överlappande skeden: 1. Planeringsperiod 1.3 30.4. 2. Fältarbetsperiod 1.5 30.10. 3. Efterarbets- och rapportperiod 1.11 31.12. Under denna rapportperiod, 1.5 31.8.2011, har följande åtgärder inom projektets fältarbetsperiod genomförts: Information 4.5. hölls ett informationstillfälle om de kommande fältarbetena vid bronsåldersrösena i Soukannevankallio i Laihela. 3
10.5. presenterade Helena Taskinen SKAIK2-projektet under fältseminariet Kulturarv i privata skogar som utvecklingscentralen Tapio anordnade i Mäntsälä 11.5. publicerades en artikel om SKAIK-projektet i Skogsvårdsföreningens tidning MettäSanomat 30. 31.5. producerades texter och bilder till projektets webbsidor 7.6. uppdaterades projektets webbsidor på adressen http://www.nba.fi/fi/skaik 15.6. godkände EAA:s (European Association of Archaeologists) vetenskapliga kommitté att det abstrakt som Vesa Laulumaa och Satu Koivisto har skrivit presenteras under kongressen EAA 17th Annual Meeting i Oslo i september 19.7. intervjuades Vesa Laulumaa för en kommande artikel i tidningen Ympäristö, redaktör Riitta Malve Myndighetssamarbete 4.5. bekantade man sig med Laihela skogsvårdsförenings verksamhet och lokaler samt höll ett möte om projektets och skogsvårdsföreningarnas samarbete och målsättningar 16. 20.5. ordnades en gemensam inventeringsvecka i Laihela tillsammans med de svenska projektsamarbetspartnerna från Västerbottens museum och Skogsstyrelsen 15.6. ordnades utbildning om fornlämningar för de skogstjänstemän, skogsmaskinsentreprenörer och skogsmaskinsförare som är verksamma inom Mellersta Österbottens område Inventering 2.5. 17.6. gjordes inventeringar i Laihela under totalt sju veckor 19.5. gjordes provgrävningar tillsammans med de svenska projektpartnerna vid rösena Soukannevankalliot 1 i Laihela 20.5. sattes fornlämningsskyltar upp vid följande fornlämningar i Laihela: Tuoressaari 1 (stenåldersboplats), Soukannevankalliot 1 (gravrösen från bronsåldern) och Korvenmäki (flerperiodisk fornlämningsområde) Utveckling och utbildning 18.5. testades flygfotografering över fornlämningsområdena Rautakallio 2 och Yhteismetsä i Laihela i maj-juni testades programvaran Geographic Tracker i kartprogrammet Mapinfo i juni-juli analyserades Lantmäteriverkets laserskannade material LiDar från Kyrolandsområdet Projektadministration 9.5 rapport för lägesrapportperioden 1.1 30.4.2011 11.5 revisorns utlåtande 1.5 Museiverkets organisationsreform och dess inverkningar på SKAIK2-projekthanteringen Tyngdpunkten för projektverksamheten under rapportperioden 1.5. 31.8.2011 låg på inventeringsperioden i Laihela. Inventeringen koncentrerades till de västra och östra delarna av Laihela. I början av inventeringen, då växtligheten fortfarande var knapp, gick man i synnerhet igenom fornlämningar som hänför sig till strandhöjder från järnåldern, vars små och låga rösen täcks av växtlighet under sommaren. Det finns många sådana fornlämningar i de västra och mellersta delarna av Laihela. Under juni flyttades tyngdpunkten för inventeringen till fornlämningar från bronsåldern, vars rösen är lättare att upptäcka. Vid inventeringen granskades totalt 83 kända fornlämningsområdena. Under fältarbetena jämfördes de aktuella iakttagelserna med iakttagelser som gjorts tidigare av arkeologiintresserade och arkeologer. I synnerhet när det gäller fornlämningar som har klassificerats som järnåldersrösen kunde man sällan verifiera exakt 4
samma iakttagelser som tidigare. Orsaken till detta är huvudsakligen att iakttagelserna lämnar rum för tolkning, och i vissa fall förekom uppenbarligen felaktigheter i geografiska data. Metodtesterna för att dokumentera inventeringen framskred inte enligt förväntningarna. Orsaken var främst att projektet fick så lite stöd från Museiverkets enheter för informationshantering och dokumentering. Bristen på stöd berodde på att Museiverket höll på att flytta till nya verksamhetslokaler och reformera sin organisation, vilket återspeglades som brådska, osäkerhet och ombytlighet i fråga om ansvarsområdena. Sannolikt kommer det tekniska stödet att vara större först år 2012, då arbetsfördelningen och ansvarsområdena inom den nya organisationen har blivit klarare. Under inventeringen testades programvaran Geographic tracker, som borde kunna länka en gps-sändares placering direkt till Mapinfo-programmet. Man fick dock inte detta att fungera trots talrika försök. I samband med inventeringen gjordes provgrävningar tillsammans med de svenska samarbetspartnerna i omgivningen runt bronsåldersrösena Soukannevankalliot 1. Syftet med provgrävningarna var att undersöka om man i omgivningen runt rösena kan hitta tecken på bosättning från samma period. Under utgrävningarna upptäcktes dock inga tecken på bevarade boplatser. Å andra sidan var det undersökta området mycket litet, så resultatet utesluter inte att det kan finnas en boplats i närheten av det rätt så stora röseområdet. När fältarbetena inleddes den 4 maj arrangerades ett informationstillfälle om projektet vid rösena i Soukannevankallio i Laihela. Museiverkets enhet för kommunikations- och marknadsföringstjänster ansvarade för att det meddelande som projektpersonalen hade sammanställt skickades ut till medier i Österbotten, Mellersta Österbotten och Södra Österbotten, till riksomfattande tidningar och de viktigaste tidningarna inom landskapen, samt till de riksomfattande elektroniska mediernas kultur- och vetenskapsredaktioner. Vid informationstillfället representerades SKAIK-projektet av Riitta Raatikainen (Skogscentralen Södra Österbotten), Jarmo Lahdenmaa (Skogsvårdsföreningen Södra Österbotten), Pentti Risla (Österbottens museum), Kaisa Lehtonen (Museiverket), Vesa Laulumaa (Museiverket) och Piritta Häkälä (Museiverket). Av medierna var redaktörer från tidningarna Pohjalainen och Kyrönmaa samt en TVgrupp från Rundradions regionala redaktion i Österbotten närvarande. Nyheter om SKAIK-projektet sändes i de regionala nyheterna och publicerades i ovan nämnda tidningar. Den gemensamma inventeringsveckan i Laihela den 16 20 maj, som genomfördes tillsammans med de svenska projektpartnerna, Västerbottens museum och Skogsstyrelsen, sammanfattade på ett konkret sätt utbytet av tankar, metoder och yrkesskicklighet mellan Finland och Sverige. I inventeringsveckan deltog Erik Sandén och Berit Andersson från Västerbottens museum, AnnKristin Unander och Helena Gustafsson från Skogsstyrelsen Region Nord samt Vesa Laulumaa och Piritta Häkälä från Museiverket. Förutom inventeringen innefattade samarbetsveckan dessutom en exkursion till österbottniska fornlämningar från olika perioder, uppsättning av fornlämningsskyltar, provgrävningar och testning av flygfotografering över fornrösen. Ett mer detaljerat program för samarbetsveckan ingår som bilaga i lägesrapporten. I maj testades också flygfotograferingens lämplighet för kartläggning av omfattande områden med fornrösen. Fotograferingen utfördes av PIEneering AB. På basis av bildmaterialet kunde man konstatera att 5
det material som erhålls genom flygfotografering har hög resolution, men att det inte lämpar sig för lokalisering av enskilda rösen enbart på basis av en bild. Låga rösen kan inte urskiljas tillräckligt väl på bilderna, om inte deras stensättning tydligt blottläggs ur torven och har en färg som avviker från den omgivande terrängen. Flygfotografering skulle vara mer lämpligt för till exempel övervakning av miljöförändringar vid fornlämningsområden. Man skulle kunna tänka sig att regelbunden övervakning av vissa fornlämningar med ett stort besökarantal med hjälp av flygfotografering skulle bidra till att åskådliggöra miljöbelastningen på dessa områden och förhindra att fornlämningen skadas. I juni ordnades utbildning om fornlämningar för de skogstjänstemän, skogsmaskinsentreprenörer och skogsmaskinsförare som är verksamma inom Mellersta Österbottens område. Utbildningsdagen ordnades i samarbete med Skogscentralen Södra Österbotten. Under utbildningsdagen gick man igenom lagstiftningen om fornlämningar, identifiering av fornlämningar i terrängen och frågor med anknytning till virkesproduktion. Utbildningsdagen innehöll en fältexkursion. Programmet för utbildningsdagen ingår som en bilaga i lägesrapporten. I juni-juli analyserades det laserskannade materialet LiDar, som har producerats av Lantmäteriverket. Punktmolnet som täckte Kyrolandsområdet analyserades av Nina Heiska från Nordic GeoCenter. Avsikten med analysen var att fortsätta den under pilotåret 2009 inledda testningen av laserskanningsmetoden som hjälp vid arkeologisk inventering. Målet är att göra fältarbetet under inventeringen effektivare genom att redan i förberedelseskedet definiera potentiella strukturer och områden på basis av de flygbilder och höjdmodeller som producerats av punktmolnsmaterialet. Utöver visualiseringen och analyseringen av punktmolnsmaterialet rapporterade man arbetets fortskridande och bedömde de använda programmen. De anomalier som upptäcktes som ett resultat av laserskanningsanalysen kommer man att granska i terrängen under fältarbetsperioden i höst. Rapporten från den 22 juli har bifogats Under den här rapportperioden orsakades förändringarna med anknytning till projekthanteringen huvudsakligen av den organisationsreform som inleddes vid Museiverket i våras. Den nya strategibaserade processorganisationen infördes i sin helhet den 1 maj 2011. Arja Hirvonen, som tidigare ansvarade för projektets ekonomiska redovisning, övergick till en annan avdelning och ersattes av assistent Sinikka Riska. I och med organisationsreformen övergick också SKAIK2-projektet från Museiverkets enhet Kulturmiljöskydd till att vara underställd enheten Västra Finlands kulturmiljötjänster. I slutet av den gångna lägesrapportperioden, den 29 augusti, inleddes den gemensamma inventeringsveckan i Västerbotten i Sverige. I fältarbetsdelen i Skellefteå i början av veckan deltog Berit Andersson från Västerbottens museum, AnnKristin Unander från Skogsstyrelsen Region Nord samt Vesa Laulumaa och Satu Koivisto från Museiverket. Även arkeologerna Taisto Karjalainen och Jouni Taivainen från Forststyrelsens resultatområden Västra Finland respektive Västra Lappland deltog i inventeringen av kulturarvet i de svenska skogarna i Västerbotten. Forststyrelsen fungerar som en av de nationella medfinansiärerna för SKAIK2-projektet och samarbetet kring skogarnas kulturarv intensifierades på detta sätt även på en praktisk nivå. Det möte för projektets styrgrupp som ordnades i Skellefteå i slutet av samma vecka tillhör följande rapportperiod 1.9 31.12.2011. 6
4. Projektets ekonomi Etableringsprojektets totala budget uppgår till 937 457 euro, varav Finlands andel är 416 856 euro. Budgeten för Finlands del, uppdelad på olika kostnader, framgår av bilagan. När det gäller finansieringen för hela projektet kommer 50 procent från Botnia Atlantica-programmet och 30 procent består av nationell finansiering, som kommer från Österbottens förbund i Finland och från länsstyrelsen i Västerbotten i Sverige. De kostnader uppdelade enligt kostnadsområden som den finländska partnern stått för under perioden 1.5. 31.8.2011 framgår av bilagan. 5. Nyttan av projektresultaten I Finlands del presenteras skogarnas arkeologiska kulturarv genom att förvalta utvalda fornlämningar, presentera dem med skyltar i terrängen och med hjälp av Internetsökningar. I etableringsskedet väljs 5 10 fornlämningar ut som besöksmål. Fornlämningarna är utplacerade längs en särskilt planerad och genomförd rutt. För att målens tillgänglighet och vård ska kunna fortbestå är det viktigt att de kan kopplas till rekreation och turism som redan finns i området. Målen väljs, planeras och genomförs i samarbete med Museiverket, Skogscentralen samt lokala aktörer. Det görs tre lägesrapporter om projektet varje år och en slutrapport till Botnia Atlantica och övriga finansiärer. Projektet ger även upphov till separata inventeringsrapporter och vid behov delrapporter för olika avsnitt. Till projektets viktiga mål hör också att stärka samhörigheten mellan finländare och svenskar och att främja informationsutbytet som berör kulturarvet. För att säkerställa detta deltar inventerarna inom projektet i varandras fältarbeten. Därtill anordnas det två projektmöten i Finland och Sverige varje år. År 2012 anordnas ett arbetsseminarium om aktuella teman inom branschen. År 2013 anordnas ett allmänt seminarium som avslutning på projektet. Där kommer man att grunda ett samarbetsnätverk och ett diskussionsforum om skogens kulturarv i Kvarkenregionen. Det berättas om projektresultaten även på andra seminarier och i andra publikationer inom branschen. 7