Handläggare Datum Ärendebeteckning Carl-Johan Fredriksson 2015-08-31 2015-3909 0480-45 03 17 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Fastighet: Sökande: Ärende: *Remiss Näringsdepartementet REMISS, Generella krav på utrymme för lagring av gödsel från djurhållning på jordbruksföretag eller annan djurhållande verksamhet. Kalmar kommun har fått möjlighet att yttra sig över Näringsdepartementets förslag kring en ändring av den lagstiftning som gäller förvaring av gödsel. I Kalmar kommun är det Samhällsbyggnadsnämnden som har tillsyn över hur gödseln hanteras enligt miljöbalken. Samhällsbyggnadsnämnden har fått möjlighet att lämna synpunkter på Näringsdepartementets förslag till kommunstyrelsen och vill lämna följande yttrande: Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på förslaget att samma generella regler ska gälla för jordbruksföretag oavsett var i landet man driver sin verksamhet. Samhällsbyggnadsnämnden tycker att det är bra att det införs krav på tät lagring av gödsel även för privatpersoner. Det är rimligt att dessa krav anpassas utifrån varje enskild situation. Samhällsbyggnadsnämnden tycker att ett alternativ där det är upp till djurhållaren att visa vilket behov av lagring som finns är att föredra. Samhällsbyggnadsnämnden anser inte att en överträdelse av föreskriften bör vara kriminaliserad för privatpersoner. Miljöenheten Adress Box 611, 391 26 Kalmar Besök Storgatan 35 A Tel 0480-45 00 00 vx Fax 0480-45 04 29 E-post: sam.byggnadskontoret@kalmar.se
Datum 2015-09-17 2 (4) Motivering Fråga 1 och 2: Samma krav på lagringsutrymme i hela landet Enligt EU:s direktiv om skydd mot att vatten förorenas av nitrater från jordbruket (nitratdirektivet) ska Sverige ställa krav på att stallgödsel kan lagras under en viss tid. Antalet områden (nitratkänsliga områden) som omfattas av dessa krav har succesivt utökats. Hela Kalmar kommun omfattas idag av de regler som gäller för nitratkänsliga områden. Alla jordbruksföretag inom kommunen med fler än 2 djurenheter är skyldiga att ha lagringsutrymme för den gödsel som företaget producerar under minst 6 månader. Har företaget fler än 10 djurenheter ska gödseln kunna lagras under 8 eller 10 månader beroende på vilket djursslag företaget håller. Kalmar kommun omfattas idag av lagens skarpaste krav. Genom att ha möjlighet att lagra gödseln skapas bra förutsättningar för företagen att kunna sprida gödseln vid lämpliga tidpunkter. Att sprida gödseln vid rätt tidpunkt ger både ekonomiska och miljömässiga fördelar genom att grödan kan tillgodogöra sig de växtnäringsämnen som annars bidrar till övergödning av våra vatten. Vi tillsammans med våra grannkommuner delar på ansvaret för våra vattendrag och kustvatten. Genom att alla får samma regler blir detta ansvar tydligare. Förslaget bidrar till att uppnå flera miljömål så som Ingen övergödning, Hav i balans och Levande sjöar och vattendrag. Förslaget bidrar också till att uppnå vattendirektivets mål: God vattenstatus. Sveriges lantbruk agerar idag på en global marknad. Förslaget bidrar till att konkurrensen inom landet utjämnas vilket är positivt för kommunens lantbrukare. Samhällsbyggnadsnämnden ser positivt på förslaget att samma generella regler ska gälla för jordbruksföretag oavsett var i landet man driver sin verksamhet. Fråga 3-5: Regler för förvaring av gödsel även för privatpersoner Dagens regler kring hantering av gödsel gäller enbart för jordbruksföretag. I dagsläget har kommunen möjlighet att reglera hanteringen av gödsel via de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken eller om gödseln hanteras inom tätbebyggt område, detaljplan eller vattenskyddsområde. Problematiken med gödseln är den samma oavsett om den härstammar från djur i ett företag eller inte. För att kunna hantera gödseln på ett miljömässigt godtagbart sätt krävs i de allra flesta fall någon form av tät förvaring där gödseln kan lagras under en viss tid. Kravet bör rimligtvis gälla alla sorters djur om djurhållningen ger upphov till gödsel som behöver lagras.
Datum 2015-09-17 3 (4) Jordbruksverket har ett bemyndigande att bestämma att kravet endast gäller för de jordbruksföretag som håller ett visst antal djur. I dag gäller kraven för de som håller fler än 2 djurenheter. I remissen förutsätter utredaren att samma regler även kommer att gälla för privatperson. Det inte lika befogat att ställa samma krav på privat djurhållning som på ett företag när det gäller storleken på lagringsutrymmet. I regel är djurhållningen hos privatpersoner inte lika intensiv som djurhållningen hos jordbruksföretag. Det finns även stora skillnader i tiden som djuren får gå på bete mellan olika djurslag, olika djurhållare och mellan privatpersoner och företag. Det är därför bättre att anpassa storleken på lagringsutrymmet efter varje enskild djurhållares behov. Privatpersoner har inte heller möjlighet till investeringsstöd. Förslaget bidrar till att uppnå flera miljömål så som Ingen övergödning, Hav i balans och Levande sjöar och vattendrag. Förslaget bidrar också till att uppnå vattendirektivets mål: God vattenstatus. Samhällsbyggnadsnämnden tycker att det är bra att det införs krav på tät lagring av gödsel även för privatpersoner. Det är rimligt att dessa krav anpassas utifrån varje enskild situation. Samhällsbyggnadsnämnden tycker att ett alternativ där det är upp till djurhållaren att visa vilket behov av lagring som finns är att föredra. Fråga 6: Sanktionering för överträdelser En ändring av föreskriften ger tillsynmyndigheten större möjlighet att ställa krav på gödselhantering som inte uppfyller miljöbalkens krav. Möjligheten för kommunen att använda föreläggande eller förbud och till detta koppla ett vite bedöms räcka som åtgärd. Samhällsbyggnadsnämnden anser inte att en överträdelse av föreskriften bör vara kriminaliserad för privatpersoner.
Datum 2015-09-17 4 (4) Bilaga 1: Förklaringar till begrepp Känsliga områden Enligt EU:s nitratdirektiv ska varje land utse vilka områden i landet som är extra känsliga för påverkan av nitrater från jordbruket, se kartan nedan. Hela Kalmar kommun ligger inom känsligt område. Detta påverkar den lagstiftning som finns kring lagring och spridning av gödsel där lantbruk inom känsligt område har strängare krav än lantbruk utanför. Vart fjärde år sker en översyn av dessa områden och i den här översynen har Sverige succesivt utökat dessa områden. Djurenhet Att omvandla lantbruksdjur till djurenheter (DE) är ett sätt att kunna jämföra olika verksamheter med varandra. För varje djurslag är det bestämt hur många antal djur som utgör en djurenhet. Till exempel är en mjölkko och en häst lika med 1 djurenhet och tre nöt och tio får är 1 djurenhet. Om regeringen beslutar enligt samhällsbyggnadsnämndens yttrande medför det till exempel att alla jordbruksföretag med mellan 2-10 hästar eller mjölkkor, 6-30 nöt, 20-100 får eller 20 till 200 slaktsvin även i övriga landet får krav på tät förvaring av gödseln under minst 6 månader. På samma sätt får den som håller djur utan att vara ett företag krav på sig att kunna lagra gödseln under den tid som behövs innan den kan användas eller lämnas bort. Lagringskapacitet Lagringskapacitet är storleken på den behållare, vanligtvis gjuten platta eller brunn, som lagrar gödseln. Jordbruksverket har tagit fram schablonvärden för hur mycket gödsel olika djur producerar under exempelvis 6 månader. Utrymmet måste då vara tillräckligt stort för att kunna lagra denna mängd gödsel. Kostnader Enligt utredningen är kostnaden för att bygga en platta 625 kronor per kvadratmeter. En gödselplatta som kan lagra gödseln för 2 till 10 djurenheter beräknas då kosta mellan 10 000 och 150 000 kronor. Den högre kostnaden gäller för en djurhållning med 30 nöt (10 DE) och den lägre kostnaden för djurhållning med 20 får (2 DE). Jordbruksföretag har möjlighet att söka investeringsstöd via lantbruksprogrammet.