Årsredovisning 2001 SSAB ska befästa sin position som ett specialstålsföretag inom handelsstålsområdet med produkter som bl a genom sin hållfasthet, formbarhet eller slitstyrka skapar ett väsentligt mervärde. Mervärdet ska skapas i nära samarbete med kunden och komma såväl kunden som SSAB tillgodo.
Bolagsstämma Ordinarie bolagsstämma hålls i Luleå fredagen den 26 april 2002 kl 13.00. Rätt att delta på bolagsstämman har den aktieägare som, dels är registrerad i den utskrift av aktieboken som görs tisdagen den 16 april 2002, dels har anmält sin avsikt att delta på bolagsstämman senast tisdagen den 23 april 2002 kl 12.00. Förvaltarregistrerade aktier Aktieägare med förvaltarregistrerade aktier måste ägarregistrera sina aktier för att kunna delta på bolagsstämman. Tillfällig ägarregistrering, s k rösträttsregistrering, bör göras i god tid före den 16 april 2002. Anmälan Anmälan om deltagande på bolagsstämman sker per brev, fax eller telefon. SSAB Svenskt Stål AB, Koncernstab Ekonomi Box 26208, 100 40 Stockholm Telefon 08-45 45 700, fax 08-45 45 705 Vid anmälan uppges namn, personnummer (organisationsnummer) samt adress och telefonnummer. Anmälan måste ha kommit SSAB tillhanda senast tisdagen den 23 april 2002 kl 12.00, då anmälningstiden går ut. Nomineringskommitté Leif Gustafsson, styrelsens ordförande Björn Franzon, vvd Fjärde AP-fonden Marianne Nilsson, stf aktiechef Robur Anders Nyrén, VD Industrivärden Nomineringskommittén ger bolagsstämman förslag till val av styrelseledamöter och revisorer samt arvode till styrelsen. Utdelning Som avstämningsdag för rätt att erhålla utdelning föreslås den 2 maj 2002. Utbetalning beräknas då kunna ske genom VPC den 7 maj 2002. Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att utdelning för 2001 lämnas med 5 kr per aktie. Ekonomisk information SSAB har för avsikt att lämna följande information för verksamhetsåret 2002: Rapport för första kvartalet den 26 april 2002. Halvårsrapport den 22 juli 2002. Rapport för de tre första kvartalen den 23 oktober 2002. Bokslutskommuniké den 12 februari 2003. Årsredovisning i mars 2003. Innehåll 2 Strategi och mål 3 Organisation 4 Koncernchefens kommentar 6 Nya möjligheter med kylda stål 8 SSAB och miljön 12 Aktien Förvaltningsberättelse 14 Koncernöversikt 24 SSAB Tunnplåt 28 SSAB Oxelösund 32 Plannja 34 SSAB HardTech 36 Tibnor 38 Dickson PSC 39 SSAB Finans 40 Övriga bolag Koncernens och moderbolagets redovisning 41 Koncernens resultaträkning 42 Koncernens balansräkning 43 Koncernens kassaflödesanalys 44 Moderbolagets resultaträkning 45 Moderbolagets balansräkning 46 Moderbolagets kassaflödesanalys 47 Redovisnings- och värderingsprinciper 49 Noter 63 Vinstdisposition 64 Revisionsberättelse 65 Koncernledning, koncernstaber och revisorer 66 Styrelse 68 Adresser SSAB Svenskt Stål AB (publ) Org nr 556016 3429 Joe Brig Art AB, Göteborg. Foto: Dag Sundberg, Elisabeth Olsson, Hans Wretling, Bo Björkdahl, Lars Vaksjö. Tryck: Edita Västra Aros, Västerås 2002.
1997 1998 1999 2000 2001 Försäljning (Mkr) 17 474 17 835 16 807 19 271 19 682 Resultat efter finansnetto (Mkr) 1 906 1 424 467 1 870 913 Investeringar i anläggningar (Mkr) 2 145 2 035 1 218 1 701 933 Kassaflöde (Mkr) 242 604 436 406 151 Nettoskuld (Mkr) 2 929 1 644 1 728 3 085 3 659 Sysselsatt kapital (Mkr) 14 121 12 864 12 747 14 412 14 558 Balansomslutning (Mkr) 18 211 17 126 17 255 19 351 19 128 Räntabilitet på sysselsatt kapital före skatt (%) 14 11 5 15 8 Räntabilitet på eget kapital efter skatt (%) 11 8 3 14 6 Soliditet (%) 70 58 56 50 51 Nettoskuldsättningsgrad (%) 23 17 18 32 38 Utdelning per aktie (kr) 2001 förslag 4,50 4,50 4,50 5,00 5,00 Vinst per aktie (kr) 10,40 8,20 2,50 12,00 6,10 Medelantal anställda 9 630 9 661 9 529 9 831 9 809 Produktion av råstål (kton) 3 349 3 390 3 398 3 411 3 820 Definitioner framgår av not 21. Värdeutveckling SSAB-aktien Börskurs Återinvesterade utdelningar Återinvesterat värde inlösenrätter kr 200 175 150 125 100 75 50 Leveranser av specialprodukter kton 1200 1050 900 750 600 450 300 Det vänstra diagrammet visar värdeutvecklingen på en aktie i SSAB tecknad för 35 kr i samband med börsintroduktionen 1989. Utdelningar och värdet på erhållna inlösenrätter har antagits återinvesterade i SSAB-aktier. Sedan 1989 har detta givit en genomsnittlig värdeökning på knappt 14% per år. För höghållfasta tunnplåtsprodukter har kundbasen fortsatt breddats och därmed i stort sett kompenserat för en lägre efterfrågan främst från segmentet tunga fordon. Under året har leveranserna av kylda stål begränsats av produktionskapaciteten. 25 150 89 90 91 92 93 94 95 96 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 0 1
Strategi och mål Strategi SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Västeuropa. Koncernens stålrörelse har utvecklats framgångsrikt genom en medveten nischorientering. Denna strategiska inriktning skall bibehållas genom en stark fokusering på några utvalda produktsegment där en dominerande marknadsposition och hög kostnadseffektivitet kan uppnås. På närmarknaden där en betydande lägesfördel och goda lönsamhetsförutsättningar finns skall stålrörelsen erbjuda ett fullständigt tunn- och grovplåtssortiment. Koncernens handels- och vidareförädlingsrörelser skall på närmarknaden aktivt utnyttjas så att stålrörelsens redan starka ställning och höga marknadsandelar ytterligare kan stärkas. På grovplåtsområdet sker satsningen inom kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål, där koncernen redan idag har en världsledande ställning. Satsningen inom tunnplåtsområdet sker inom höghållfasta stål, speciellt extra och ultra höghållfast tunnplåt, där koncernen är en av de ledande aktörerna i Europa. Tillväxten i dessa nischer har varit högre än för stålmarknaden generellt och leveranserna av dessa produkter har ökat kraftigt under den senaste femårsperioden, vilket framgår av diagram på föregående sida. De investeringar som gjorts inom koncernens stålrörelse i slutet av 1990-talet och som fullföljts under 2001 möjliggör en fortsatt stark tillväxt inom dessa nischområden. Genom att utnyttja kylda stål eller höghållfast tunnplåt skall kunden kunna förbättra sina produkter och därigenom sin lönsamhet. Detta skapande av mervärde är en process som ofta sker i nära samarbete med kunden. Det mervärde som skapas skall komma såväl kunden som SSAB tillgodo och därigenom säkerställa en fortsatt god lönsamhet för koncernen. Finansiella mål Kapitalstruktur Koncernens verksamhet är starkt beroende av konjunkturen. Enskilda investeringsprojekt inom stålrörelsen kan dessutom vara mycket stora varför soliditeten bör vara relativt hög. Målet är att soliditeten skall uppgå till ca 50% och nettoskuldsättningsgraden till ca 30%. Utdelning Utdelningen skall anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. Lönsamhet För att säkra den långsiktiga utvecklingen och med beaktande av soliditetskravet och utdelningspolitiken är målet att räntabiliteten på eget kapital efter skatt i genomsnitt under en konjunkturcykel skall vara minst 6 procentenheter högre än den tioåriga statsobligationsräntan. Stålrörelsens produktionsflöde Råstål 165 kton Stålämnen 37 kton Malm Kol Varmvalsad tunnplåt 1 285 kton Kallvalsad tunnplåt 531 kton Metallbelagd tunnplåt 328 kton Färgbelagd tunnplåt 209 kton Malm Grovplåt 535 kton Kol Stålämnen 79 kton Koksverk i Luleå och Oxelösund Varmbandverk i Borlänge Kvartovalsverk i Oxelösund Metallbeläggning i Borlänge Metallurgi i Luleå och Oxelösund Kallvalsverk i Borlänge Färgbeläggning i Borlänge och Finspång 2
Organisation Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital Andel av koncernens förädlingsvärde resultat efter finansnetto sysselsatta kapital SSAB Tunnplåt SSAB Tunnplåt är Nordens största tillverkare av tunnplåt och en av de ledande aktörerna i Europa inom området höghållfast tunnplåt. Den höghållfasta tunnplåten används bl a inom fordonsindustrin och av krantillverkare. Ordinär tunnplåt används främst inom verkstads- och byggindustrin. SSAB Oxelösund SSAB Oxelösund är världens ledande producent av kylda stål, dvs slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Dessa används bl a i entreprenadmaskiner, gruvutrustningar, kranar och broar. Ordinär grovplåt används inom varvsoch allmän verkstadsindustri. Plannja Plannja är ett av Europas ledande byggplåtföretag. Plannja vidareförädlar tunnplåt till bl a takpannor och vattenavrinningsprodukter. I ökande omfattning tillverkas också prefabricerade byggelement av sandwichtyp. SSAB HardTech SSAB HardTech utvecklar, tillverkar och marknadsför presshärdade säkerhetskomponenter till bilindustrin. Tibnor Tibnor är det ledande företaget inom svensk stålhandel med ett sortiment av handelsstål, specialstål, rör och rostfritt stål. Metaller och byggrelaterade produkter kompletterar sortimentet. Dickson PSC Dickson förbehandlar tunnplåt genom bl a slittning och formatklippning. Försäljningen sker via Tibnor och SSAB Tunnplåt. SSAB Finans SSAB Finans placerar koncernens likvida medel, hanterar koncernens valutaflöden och upplåning samt tillgodoser kapitalbehovet hos främst koncernens svenska dotterbolag. Coronet Finance Coronet Finance tillgodoser kapitalbehovet hos främst koncernens utländska dotterbolag. Moderbolaget VD Koncernledning SSAB Finans Koncernstaber Stålrörelse SSAB Tunnplåt Vidareförädling Dickson PSC Handel Tibnor SSAB Oxelösund Plannja Utländska försäljningsbolag SSAB HardTech 3
Koncernchefens kommentar Ett svagt stålår I ett globalt perspektiv blev 2001 ett svagt år för stålindustrin. Visserligen var stålkonsumtionen efter en fortsatt stark tillväxt i Kina något högre än under det tidigare rekordåret 2000. Redan under andra halvåret 2000 minskade dock stålförbrukningen kraftigt i USA och i början av året började vi känna av en minskande stålkonsumtion i Europa. Nedgången i Europa har varit måttlig men priserna på tunnplåtsprodukter kom ändå under press redan i slutet av 2000. I kombination med ökade råvarukostnader ledde detta till minskade marginaler och sjunkande lönsamhet för stålindustrin. Vi valde att prioritera pris före volym under inledningen av året och kunde därmed markant minska effekten av pressen på priserna dock till priset av minskade volymer. Prispressen ökade åter under slutet av året och vi valde då att göra några mer spotbetonade affärer utanför våra ordinarie marknader. Sammantaget lyckades vi bättre än i tidigare konjunkturavmattningar dämpa ett generellt pristryck. I kombination med en svagare svensk valuta var våra priser i svenska kronor därför relativt konstanta under året. Den volymmässiga utvecklingen i stålrörelsen blev dock svag. En markant lägre aktivitet inom bl a lastbilssegmentet i Europa ledde till minskad efterfrågan på vår specialprodukt höghållfast tunnplåt. Detta volymbortfall lyckades vi emellertid i stort sett kompensera genom en fortsatt breddning av vår kundbas. För vår andra specialprodukt kylda stål inom grovplåtsområdet begränsades leveranserna av tillgänglig produktionskapacitet fram tills vi startade upp en ny härdlinje i Oxelösund under andra halvåret. Den svenska marknaden för tunn- och grovplåt var dessutom en av de svagare i Europa och minskade med 10%. Vi kunde dock till skillnad från i flertalet tidigare konjunkturavmattningar bibehålla våra marknadsandelar i Sverige. Stark utveckling i Plannja och SSAB HardTech Lönsamheten i Plannja och SSAB HardTech var fortsatt mycket god med en avkastning på sysselsatt kapital på ca 20%. Plannja har kunnat stärka sina marginaler och i SSAB HardTech har den kraftiga tillväxten fortsatt. Genom uppstart av ett flertal nya projekt främst i den amerikanska produktionsanläggningen kunde leveranserna och försäljningen i SSAB HardTech ökas med nästan 30%. Såväl SSAB HardTechs amerikanska som svenska produktionsanläggning var fullt belagd under andra halvåret och nya produktionslinjer tas i bruk under 2002 i bägge anläggningarna i takt med att ytterligare kontrakterade projekt startas upp. Försämrad lönsamhet Den svaga utvecklingen av stålmarknaden medförde att resultatet i vår operativa verksamhet dvs rensat från effekter av engångskaraktär minskade med 448 Mkr till 835 Mkr. Detta innebar att avkastningen på det egna kapitalet i den operativa verksamheten var 6%. Jämfört med övriga stålföretag i Europa och USA är detta ett bra resultat. Vår målsättning är dock att under en konjunkturcykel ha en avkastning på det egna kapitalet som ligger 6 procentenheter över den tioåriga statsobligationsräntan, dvs i dagsläget på knappt 12%. Lönsamheten varierar starkt över konjunkturcykeln och vi måste därför i högkonjunkturen ligga klart över vår målsättning för att kompensera för den sämre lönsamheten under lågkonjunkturen. En avkastning på 6% under ett lågkonjunkturår är dock inte tillräcklig för att nå vår målsättning speciellt med beaktande av att vi under året gynnats av en svag svensk krona. Vår intjäningsförmåga måste därför ökas. Jag ser goda möjligheter att göra detta genom att fullfölja vår nischstrategi. Fortsatt nischorientering SSAB är ett av de medelstora stålföretagen i Europa. Vi valde tidigt att utveckla stålrörelsen genom en utpräglad nischstrategi och har under de senaste 10 åren genom organisk tillväxt kunnat öka försäljningen av våra specialprodukter höghållfast tunnplåt och kylda stål inom grovplåtsområdet från 1500 Mkr till mer än 5 000 Mkr. Under de senaste fem åren har vi investerat ungefär 3 500 Mkr för att skapa förutsättningar för en fortsatt tillväxt inom dessa områden. Den sista delen i detta stora investeringsprogram var en ny härdningslinje i Oxelösund som vi startade upp efter sommaren 2001. Vår kapacitet för kylda stål ökade därmed med ungefär 50% och totalt sett medger investeringarna en tillkommande affärsvolym för våra nischprodukter på ungefär 3 000 Mkr med dagens priser. Vår grovplåtsaffär har redan nu en tydlig nischprägel och vi har inom kylda stål uppnått en ledande position med en global marknadsandel på nära 20%. Den fortsatta tillväxten inom kylda stål kommer bl a att ske genom en breddning av produktprogrammet med tunnare 4
plåt och genom en ökad försäljning utanför de traditionella marknaderna i Europa och USA. Vi är också idag en av de större leverantörerna av höghållfast tunnplåt i Europa. Höghållfast tunnplåt innehåller dock ett vitt spektrum av produkter. För att stärka vår nischorientering skall vi öka fokuseringen på de extra och ultra höghållfasta stålen där antalet aktörer är begränsat och där vi har unika produktionsförutsättningar. Vi ser goda tillväxtmöjligheter för dessa extra och ultra höghållfasta stål men måste här delvis bryta ny mark och själva utveckla marknaden. Våra åtgärder koncentreras därför på att i samverkan med våra kunder utveckla nya applikationer för dessa spetsprodukter. Med de åtgärder vi nu vidtar för att ytterligare utveckla marknaden för våra specialprodukter bör vi om ungefär fem år fullt kunna utnyttja den kapacitet vi skapat och därmed ytterligare ha förbättrat vår intjäningsförmåga. Amerikansk protektionism Speciellt för ett nischorienterat stålföretag som SSAB är det viktigt att ha tillgång till en världsmarknad utan handelshinder. Därför är det djupt olyckligt att den amerikanska administrationen även i denna lågkonjunktur införde omfattande skyddstullar att gälla under en treårsperiod från mars 2002. Skyddstullarna kommer att leda till en konstlat hög nivå på de amerikanska stålpriserna vilket i sin tur kommer att medföra en försämrad konkurrenskraft för den stålförbrukande industrin i USA. Åtgärderna kommer också att leda till förändrade handelsflöden för stål och därmed negativt påverka stålmarknader utanför USA. Däremot är det inte troligt att åtgärderna löser de fundamentala problemen för den amerikanska stålindustrin, vilka snarare beror på att de integrerade amerikanska stålföretagen har svårt att konkurrera med nyinvesterade och högeffektiva amerikanska sk minimills. Vår stålexport till USA motsvarar drygt 2% av stålrörelsens försäljning. Den här gången drabbas dock även våra specialprodukter av skyddstullar vilka under det första året uppgår till hela 30%. För våra specialprodukter speciellt de kylda stålen har vi under en lång tid byggt upp nära relationer till en trogen och nöjd kundkrets som för sin verksamhet är beroende av leveranser från oss. Vi kommer därför att försöka utverka undantag från skyddstullarna för våra specialprodukter som ju knappast kan vålla den amerikanska stålindustrin någon skada. Fokus på specialprodukter, kostnader och kassaflöde Stålkonsumtionen i Europa förväntas inte generellt börja öka förrän tidigast under andra halvåret 2002. Vi ser dock även i en sådan marknad goda tillväxtmöjligheter speciellt för kylda stål men även för extra och ultra höghållfast tunnplåt. En kraftsamling sker därför i marknadsledet inom stålrörelsen för att maximalt utnyttja dessa möjligheter. Därutöver har vi under det gångna året vidtagit ett antal åtgärder för att minska våra kostnader, vilket bör leda till att förädlingskostnaderna i stort sett kan hållas konstanta i absoluta tal även med ökade volymer av våra specialprodukter. Efter den intensiva investeringsfasen under andra hälften av 1990-talet kom investeringarna under 2001 ner på en för oss mer normal nivå på drygt 900 Mkr. Investeringarna de närmaste åren förväntas ligga kvar på ungefär denna nivå och sannolikt mer avse hantering och distribution av ökade volymer specialprodukter. Fokus ligger nu på att skapa kassaflöden och därmed skörda frukterna av gjorda investeringar. Anders Ullberg 5
Nya möjligheter med kylda stål SSAB Oxelösund har sedan lång tid målvedvetet satsat på grovplåt i det övre kvalitetssegmentet, s k kylda stål i form av slitstål och höghållfasta konstruktionsstål. Under närmare 30 år har produkterna utvecklats och investeringar genomförts som stöttat denna utveckling. De höghållfasta konstruktionsstålen har tillverkats i allt starkare utföranden och fått varunamnet WELDOX. Slitstål har tillkommit och levereras idag i flera hårdhetsklasser under varunamnet HARDOX. Genom åren har HARDOX och WELDOX utvecklats till några av stålvärldens mest kända varumärken och är idag synonyma med kylda stål av hög kvalitet. Detta har starkt bidragit till att SSAB Oxelösund blivit en världsledande leverantör av kylda stål. Utvecklingen av stålen och dess applikationer sker utifrån kundernas behov. Marknadstillväxten stöds genom en specialiserad marknadsorganisation med säljare och applikationsingenjörer som tillsammans med konstruktörer hos kunden arbetar med produktoch produktionsutveckling. Applikationsingenjörerna kombinerar sina goda materialkunskaper med en god förståelse för kundens förutsättningar och behov. Arbetet bedrivs på ett likartat sätt globalt och försäljningen sker via egna dotterbolag i ett trettiotal länder och genom egna distributionskanaler. Investering i ny härdlinje SSAB Oxelösunds första härdverk, som togs i drift 1970, är efter utbyggnad idag världens största härdverk för grovplåt. Härdverket byggdes för plåtar tjockare än 8 mm vilket var den marknad som då var aktuell. Eftersom idén bakom de kylda stålen bygger på att materialens höga prestanda ska kunna utnyttjas för ökad livslängd och reducerad egenvikt har utvecklingen inneburit att allt tunnare plåtar efterfrågas ju mer avancerade stålens egenskaper blivit. Successivt har också allt tunnare material introducerats. Det ursprungliga härdverket kan i dag härda plåt ner till tjocklekar på 5 mm. Bristande härdkapacitet har under de senaste åren utgjort ett hinder för en fortsatt ökad försäljning av kylda stål. Samtidigt har efterfrågan på ännu tunnare och samtidigt bred plåt ökat. Efter en fördjupad analys av förväntad framtida efterfrågan beslutades därför att en ny linje för kylda stål i det tunnare dimensionsområdet skulle uppföras. Investeringarna som totalt uppgick till drygt 750 Mkr består av ett härdverk för plåttjocklekar på 3 12 mm och i bredder upp till 3100 mm, en färdigställningssträcka och en sorteringsterminal. Dessa anläggningar kan härda, formatera, rikta, måla, märka och sortera plåten efter kundorder. Genom en sofistikerad styrning av härdningen kan man med hög precision ge plåten återkommande jämna och önskvärda egenskaper vilket ger stora fördelar vid all efterföljande bearbetning av plåten. Av särskild vikt har också varit att åstadkomma plåt med mycket goda ytegenskaper. Färdigställningslinjen och sorteringsterminalen togs i drift 1998 respektive 2000 och det nya härdverket togs i drift i augusti 2001. Härigenom ökar kapaciteten för kylda stål med 50%. Applikationsutveckling Genom samarbetet mellan applikationsingenjörer och kunderna utvecklas många intressanta produkter där de kylda stålens avancerade egenskaper kan utnyttjas. Under senare tid har utvecklingstakten ökat genom att tillgången på de nya tunna kylda stålen gjort att allt fler användningsområden tillkommit. Ett exempel är den tyska dumpertillverkaren Carnehl som vände sig till SSAB Oxelösund sedan man fått en förfrågan från en kund om möjligheten att tillverka en kombinationsdumper. Dumperflaket skulle i huvudsak användas för skrot och andra skrymmande material men skulle också ha förmågan att lasta kompaktare och slitande material som grus och sand. I samarbete med SSAB Oxelösunds applikationsingenjörer togs en ny typ av dumperkonstruktion fram. Konstruktionen innebar att plåten i flaket bockades. Därmed uppnåddes en förstyvning av flaket som tidigare endast varit möjligt genom traditionella, tunga och kostsamma förstyvningar. Lösningen innebar att 5 mm tunn plåt av slitstålet HARDOX 450 användes. Genom valet av HARDOX 450 kunde dumperflakets vikt minskas med 20% och lastförmågan därmed ökas med 20%. Vidare ökade flakets förväntade livslängd med 50% jämfört med ett traditionellt flak. Konstruktionen och materialvalet innebär att dumperägaren sparar 500 kkr per år under dumperns livslängd jämfört med ett traditionellt dumperflak. Besparingen uppkommer genom lägre drivmedelsförbrukning, ökad lastförmåga och minskade underhållskostnader. Mobilkransindustrin har under det senaste decenniet varit i en kraftig utveckling, något som möjliggjorts 6
I den nya härdlinjen härdas plåt med tjocklek 3 12 mm och med en bredd upp till 3100 mm. Användningsområden för denna plåt är bl a i lastbils- och dumperflak. genom tillgången på nya, tunna och starkare konstruktionsstål. I SSAB Oxelösunds nära samarbete med världens mobilkranstillverkare är applikationsingenjörernas främsta uppgift att agera som rådgivare i processutvecklings- och materialfrågor. Tillverkarna av mobilkranar får hjälp med att bl a optimera parametrarna för svetsning och bockning samt med avancerade utmattningsprovningar för att säkerställa att stålet inte brister under de kraftiga påfrestningarna. I början av 1970-talet kunde de då största mobilkranarna med teleskoparm lyfta vikter på knappt 50 ton. Idag kan samma krantyp, genom användandet av världens starkaste konstruktionsstål, WELDOX 1100, lyfta upp till 500 ton. Den ökade lyftförmågan ger kranarna ett bredare användningsområde och en bättre totalekonomi. Kranarnas storlek har också ökat och med WELDOX 1100 har det blivit möjligt att tillverka kranar med teleskoparmar som har en lyftkraft på upp till 800 ton. 7
SSAB och miljön Stål ett kretsloppsmaterial Stål är ett av världens mest använda konstruktionsmaterial. Huvuddelen tillverkas från järnmalm, men ca 40% av produktionen baseras på återvunnet skrot och denna andel ökar. Därmed är stål det mest återvunna materialet i världen. Stål utvecklas ständigt och egenskapsförbättringarna leder bl a till högre hållfasthet och ökad livslängd. SSAB fokuserar på utveckling av sådana höghållfasta stål. Dessa stål är starkare och tåligare och gör att vikten i en given konstruktion kan minska, vilket harmonierar med samhällets krav på resurssnålare användning av material. De ständiga förbättringarna av stålets egenskaper samt en väl utbyggd återvinning gör att stål uppfyller de grundläggande förutsättningarna för att passa in i ett resurssnålt och miljömedvetet samhälle. Miljöarbetet Miljöpolicy Koncernens miljöpolicy utgör grunden för de insatser som görs på miljöområdet. Miljöpolicyn föreskriver att all verksamhet ska bedrivas på ett resurssnålt och effektivt sätt avseende användningen av råvaror, energi och andra naturresurser. Resurs- och energianvändningen liksom belastningen på omgivningsmiljön minskar och ligger enligt gjorda jämförelser på internationellt sett låga nivåer. Varje dotterbolag har utformat sin miljöpolicy utgående från koncernens miljöpolicy, vilket givit en fokusering på respektive dotterbolags viktigaste miljöfrågor. Miljövillkor för verksamheten Miljövillkoren för verksamheten är offentligt prövade. Återkommande prövningar och nya tillstånd har successivt lett till högt ställda miljökrav. Utsläppen kontrolleras genom ett stort antal mätningar. Resultaten är offentliga och delges berörda myndigheter. Tillåtna maximala produktionsvolymer framgår av vidstående tabell. Därutöver har Plannja tillstånd för målad plåt med 85 kton, SSAB HardTech för presshärdad plåt med 35 kton och Tibnor för målad plåt med 70 kton per år. Under året har det underlag som ska ligga till grund för förnyat miljötillstånd från och med 2003 tagits fram för SSAB Tunnplåts verksamhet i Borlänge. Totalt finns det över 170 villkor för verksamheten, Tillåtna produktionsvolymer SSAB SSAB kton Oxelösund Tunnplåt Koks 530 800 Råjärn 1 700 2 300 Råstål 1 900 2 500 Varmvalsad plåt 820 2 800 Betad plåt 2 200 Kallvalsad plåt 1 200 Glödgad plåt 600 Varmförzinkad plåt 360 Aluzinkbelagd plåt 250 Målad plåt 215 merparten inom stålrörelsen. De faktiska utsläppen från verksamheten är i de flesta fall betydligt lägre än de begränsningsvärden som myndigheterna föreskrivit och inga gränsvärden har överskridits under året. Koncernen har inte haft några miljörelaterade tvister under året och har ansvarsförsäkringar som täcker skada för tredje person samt lagstadgad miljöskadeförsäkring. Enligt gjorda inventeringar så föreligger inte något aktuellt behov av marksanering som är av ekonomisk betydelse. Organisation av miljöarbetet Samordning och information i det dagliga miljöarbetet sker inom stålrörelsen i särskilda avdelningar. Dessa arbetar nära produktionsavdelningarna och ger råd och stöd. Inom vidareförädlings- och handelsrörelserna bedrivs miljöarbetet oftast i kombination med företagets kvalitetsarbete. Koncernens miljöråd, som består av miljöcheferna i de större dotterbolagen, träffas regelbundet och svarar för samordning inom koncernen. Inverkan på omgivningsmiljön studeras löpande. Utsläpp mäts enligt fastlagda kontrollprogram och rapporteras till tillsynsmyndigheten i respektive län. Kontrollerna består både av emissionsmätningar, d v s kontroll i utsläppspunkter, och recipientkontroller. Det senare innebär att eventuell påverkan på omgivningen studeras med hjälp av bioindikatorer såsom mossa eller bottenfauna och fiskeribiologiska undersökningar. Ledningssystem för miljö ingår som en viktig del i respektive dotterbolags verksamhetssystem. Därigenom säkerställs att relevanta miljökrav ställs i samband med inköp av råvaror och förnödenheter samt vid utveckling av produkter, produktionsteknik och anläggningar. Information till och dialog med samhället kring miljöfrågor sker på många olika sätt. Den viktigaste 8
Huvuddelen av stoftutsläppen från ett koksverk uppkommer då den färdiga koksen trycks ut ur koksugnen ned i en sk släckvagn. Den huv som installerats vid koksverket i Luleå minskar dessa utsläpp med ca 80%. informationen är den offentliga miljörapport som varje år lämnas in till länsstyrelserna. Miljörapporter kan beställas från miljöavdelningarna på varje ort. Miljöinformation finns även på koncernens hemsida. På respektive verksamhetsort sker information via miljöfoldrar och vid speciella träffar med allmänheten. Medarbetare i koncernen deltar ofta som föreläsare i utbildningar vid universitet, skolor och lokala intressegrupper. Koncernen deltar i såväl nationell som internationell forskning och utveckling inom miljöområdet. Nätverksbyggande med experter vid andra stålföretag, institut och universitet är viktigt för att utveckla miljökompetensen. Ett antal medarbetare i dotterföretagen deltar i miljöforskning inom bl a Jernkontoret, MEFOS, Kompetenscentrum MIMER och International Iron and Steel Institute. Kunderna köper plåt utifrån sina krav på materialets egenskaper. I en ökande omfattning ställs krav på information om produkternas miljöegenskaper. Därför har många av koncernens produkter miljödeklarerats på ett sätt som ger kunden möjlighet att värdera stålet ur miljösynpunkt. 9
Miljöpåverkan Koldioxid Ståltillverkningen i koncernen sker med järnmalm som den viktigaste råvaran. Tillsatsen av stålskrot är ca 20%. Tillverkningen av stål börjar med att järnmalm i form av pellets (kulor) reduceras till råjärn i masugnarna. För den kemiska reduktionen av järnmalmen används kol. Något annat industriellt användbart reduktionsmedel finns inte och därmed blir koldioxid en oundviklig biprodukt. Masugnen är fortfarande den smältreduktionsprocess som har den lägsta produktionen av koldioxid per ton råjärn och masugnarna i koncernen ligger på låga nivåer i en internationell jämförelse som gjorts av International Iron and Steel Institute. Insatser görs löpande för att sänka den totala förbrukningen av kol i råjärnstillverkningen och därmed minska utsläppen av koldioxid. En förutsättning för låga utsläpp är en stabil drift med ett minimum av produktionsstopp. Viktiga insatsområden är att öka injektionen av kol direkt i masugnen samt att utnyttja energiinnehållet i masugnsgasen. Emissionen av koldioxid från koncernens råjärnstillverkning har minskat under de senaste tio åren, räknat per ton producerat råjärn. Transporter Stålrörelsens transporter är bl a anpassade för att ge en så låg miljöbelastning som möjligt. Transporterna av råvaror sker uteslutande med järnväg eller båt och leveranserna av de färdiga stålprodukterna sker till ca 85% med järnväg eller båt. De omfattande transporterna av stålämnen sker med järnväg och returkapaciteten används till utfrakt av färdigprodukter och till att försörja SSAB HardTech och Plannja med material. Transporter till kund från SSAB HardTechs svenska verksamhet sker i huvudsak med tåg, medan Tibnor och Plannja till stor del levererar med lastbil. Energiproduktion De energirika gaser som bildas vid järn- och ståltillverkningen tas tillvara i så stor utsträckning som möjligt. De används i produktionen bl a för att tillverka varmluft till masugnarna, bränna kalk, värma skänkar och värma stålämnen före valsning. Vidare används gasen för produktion av hetvatten för fjärrvärme och elkraft. Den på så vis återvunna energin från ståltillverkningen motsvarar energiinnehållet i drygt 250 000 kubikmeter eldningsolja. Inom Luleå och Oxelösunds kommuner står den därigenom producerade fjärrvärmen för mer än 90% av värmebehovet i fjärrvärmenätet. Den producerade elkraften motsvarar drygt 50% av stålrörelsens totala förbrukning av elkraft. Restprodukter Koncernens ståltillverkning genererade under 2001 ca 2,3 (2,1) miljoner ton restprodukter. Ambitionen är att återföra restprodukterna i tillverkningen eller att sälja dem till externa kunder, direkt eller som vidareförädlade produkter. Det är endast när dessa vägar inte är möjliga som deponering sker. Idag deponeras ca 10% av restprodukterna. Stoft 0,35 (0,34) kg SO2 0,42 (0,41) kg NOX 0,42 (0,45) kg CO2 950 (990) kg Järnråvaror 1590 kg Legeringar och slaggbildare 135 kg Kol 690 kg Energi (olja, el och gasol) 930 kwh Material- och energibalans i stålrörelsen 2001 (2000) per producerat ton färdig produkt Stål 1 000 kg Restprodukter till återvinning 600 kg, deponering 70 kg Energi för el- och värmeproduktion 865 kwh Suspenderade ämnen 0,07 (0,08) kg Syretärande ämnen 0,052 (0,048) kg Olja och fett 0,008 (0,009) kg 10
SSAB Merox är specialiserade på att återta restprodukter och ur dessa utveckla säljbara produkter. Slagg används vid vägbyggnad och vid markstabilisering eller som råvara vid tillverkning av cement och spackel. Järnoxid säljs till bl a elektronikindustrin. Material- och energibalans Under året tillverkades 3,8 miljoner ton råstål som förädlades till 3,3 miljoner ton färdiga produkter. Figuren på föregående sida visar material- och energibalansen vid tillverkning av 1 000 kg färdig produkt. Utsläppen från verksamheten var fortsatt på en låg nivå. Nedanstående diagram visar utsläppen av stoft och svaveldioxid till luft samt av olja och fett till vatten. av koks vid koksverket i Luleå. Huven togs i drift i januari 2002. Genom denna åtgärd beräknas stoftemissionen vid tryckning av koks, vilket är den enskilt största källan för stoftemissioner vid koksverket, minska med ca 80%. Vidare har oljeavskiljning installerats för processvattnet från koksverket och om- och tillbyggnationer gjorts av tillufts- och utsugningssystemen för tapphallen på masugnen i Luleå. Under 2001 genomfördes en större miljöundersökning i havet utanför verksområdet i Oxelösund. Prover togs på såväl sediment, musslor som fiskar. Resultatet kommer att redovisas under 2002. Miljöhändelser under 2001 Miljöledningssystem enligt ISO 14 001 är under införande i koncernens dotterbolag. Vid utgången av 2001 var Tibnor certifierade. SSAB Tunnplåt och SSAB HardTech har genomfört förrevisioner. Arbetet med certifiering av samtliga dotterbolag beräknas vara slutfört under 2003. Förståelse, kunskap och delaktighet hos alla medarbetare är förutsättningar för ett effektivt miljöarbete. Därför utbildas personal kontinuerligt i miljöfrågor. Under 2001 har ca hälften av koncernens medarbetare genomgått miljöutbildning som ett led i certifieringsarbetet. 2000 fattades beslut om att investera knappt 100 Mkr i en huv för uppsamling av stoft från tryckningen Stoft Svaveldioxid Olja och fett kg/ton kg/ton kg/ton 0,70 0,70 0,014 0,60 0,60 0,012 0,50 0,50 0,010 0,40 0,40 0,008 0,30 0,30 0,006 0,20 0,20 0,004 0,10 0,10 0,002 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 0 11
Aktien Aktiekapital Aktiekapitalet uppgår till 2 522,4 Mkr fördelat på 100,9 miljoner aktier om nominellt 25 kronor per aktie. Av aktierna är 74,5 miljoner av serie A och 26,4 miljoner av serie B. Samtliga aktier är fria. Varje aktie av serie A medför en röst och varje aktie av serie B en tiondels röst. Nedsättning av aktiekapital För att justera bolagets kapitalstruktur bemyndigade den ordinarie bolagsstämman i april 2000 styrelsen att återköpa högst 10% av antalet utestående aktier. Under första kvartalet 2001 förvärvades 1,6 miljoner aktier (0,8 miljoner A-aktier och 0,8 miljoner B-aktier) för 150 Mkr. Därigenom hade styrelsens hela mandat utnyttjats och sammantaget 11,2 miljoner aktier förvärvats för 974 Mkr. På den ordinarie bolagsstämman i april 2001 togs beslut att sätta ned aktiekapitalet genom indragning utan återbetalning av de återköpta aktierna. Aktiekapitalet nedsattes i enlighet med detta beslut med 281 Mkr och uppgår efter detta till 2 522 Mkr. Bolaget äger i och med detta inte längre några egna aktier. Utdelning Utdelningen skall anpassas till den genomsnittliga resultatnivån över en konjunkturcykel och långsiktigt utgöra 30 50% av vinsten efter skatt. För verksamhetsåret 2001 föreslås utdelningen uppgå till oförändrat 5 kronor per aktie, dvs 81% av vinsten per aktie. Sedan börsintroduktionen 1989 har därmed utdelningen i genomsnitt motsvarat 38% av vinsten efter skatt. SSAB på börsen Aktierna noteras sedan 1989 på Stockholms Fondbörs A-lista. Sedan 1994 noteras de bland mest omsatta aktier. En börspost utgörs av 200 aktier. Sedan våren 1994 har OM ställt ut köp- och säljoptioner på aktierna. Under året omsattes aktier för drygt 6 800 Mkr. Handel i aktierna förekom samtliga börsdagar och uppgick i genomsnitt till ca 27 Mkr per dag. Omsatta aktier motsvarade knappt 75% av de utestående aktierna och motsvarade 0,2% av den totala omsättningen på Stockholms Fondbörs A-lista. Omsättningen per månad de senaste fem åren för aktier av serie A respektive B framgår av vidstående diagram. 0 Kursutvecklingen 1997 1998 1999 2000 2001 A-aktier B-aktier 60 65 70 75 80 85 90 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 Lägst/högst Affärsvärldens Generalindex Antal omsatta aktier per månad Kr 220 210 200 190 180 170 160 150 140 130 120 110 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Milj 14 13 12 11 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 A-aktien har under året handlats som lägst till 70 kronor och som högst till 107 kronor. Vid årsskiftet var börsvärdet ca 10 100 (9100) Mkr. Ägarstruktur Industrivärden var vid årsskiftet den kapitalmässigt störste ägaren följd av Robur Aktiefonder, Skandia och AMF Pension. Robur Aktiefonder har minskat sin ägarandel under året medan AMF Pension ökat. Det utländska ägandet har minskat något. Antalet aktieägare minskade under året med 3% och uppgick vid årets slut till knappt 30 000. Härav äger 27 600 aktieägare 1000 aktier eller mindre. De tio största institutionella ägarna äger knappt 50% av antalet aktier. 12
Antalet aktier och aktiekapitalet har sedan 1989 förändrats enligt följande Förändring av Förändring av aktie- Aktiekapital År antalet aktier Antal aktier kapitalet (Mkr) (Mkr) 1989 Konvertering +1 500 000 26 500 000 +150 2 650 1994 Konvertering +5 500 000 32 000 000 +550 3 200 1995 Split 4:1 +96 000 000 128 000 000 0 3 200 1998 Inlösen 15 891 199 112 108 801 397 2 803 2001 Nedsättning 11 210 880 100 897 921 281 2 522 Data per aktie 1997 1998 1999 2000 2001 Börskurs 31 dec, A fria, kr 130,00 77,50 132,00 90,00 102,50 Vinst, kr 10,40 8,20 2,50 12,00 6,10 Vinstmultipel, P/E 12,5 9,5 52,8 7,5 16,8 Kassaflöde, kr 1,90 5,05 3,90 3,75 1,50 Eget kapital, kr 100,00 88,70 86,50 94,80 96,70 Utdelning, kr 1 4,50 4,50 4,50 5,00 5,00 Direktavkastning, % 3,5 5,8 3,4 5,6 4,9 Genomsnittligt antal aktier, milj. 128,0 128,0 128,0 108,8 101,1 Antal aktier vid årets slut, milj. 128,0 128,0 128,0 102,5 100,9 Analyser Under 2001 har bl.a nedanstående banker och fondkommissionärer publicerat analyser av SSAB: Alfred Berg Carnegie Commerzbank Den Danske Bank Deutsche Bank Enskilda Hagströmer & Qviberg Handelsbanken HSBC Nordiska Fondkommission Société General Swedbank 1 Enligt styrelsens förslag för verksamhetsåret 2001. Största aktieägare Andel i % av: kapital röster Industrivärden 12,0 15,6 Robur aktiefonder 10,1 5,1 Skandia 5,2 4,9 AMF Pension 5,1 6,7 LKAB 4,8 6,2 Handelsbanken fonder 4,3 3,8 Alecta 3,4 1,7 SEB fonder 2,9 3,8 Nordea Fonder 2,4 3,2 Fjärde AP-fonden 2,2 2,3 AFA Försäkring 2,1 1,5 Länsförsäkringar/Wasa 1,2 1,5 Andra AP-fonden 1,1 1,1 Utländska ägare 12,1 13,1 Övriga 31,1 29,5 Summa 100,0 100,0 Aktiefördelning Aktieinnehav Antal i % av alla aktieägare i % av aktiekapitalet 1 500 24 197 80,8 8,2 501 1 000 3 460 11,5 2,6 1 001 5 000 1 724 5,8 3,5 5 001 10 000 189 0,6 1,5 10 001 50 000 226 0,8 5,1 50 001 100 000 41 0,1 3,0 100 001 117 0,4 76,1 Totalt 29 954 100,0 100,0 Tabellerna över största aktieägare och aktiefördelning är baserad på uppgifter från VPC per den 31 december 2001. 13
FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Koncernöversikt Internationell överblick Enligt IISIs (International Iron and Steel Institute) bedömning ökade stålkonsumtionen i världen något till en ny rekordnivå på 768 Mton. Den stora tillväxten har skett i Kina som nu svarar för 22% av världsmarknaden medan stålkonsumtionen har minskat på de flesta andra stora marknaderna. I USA ökade stålefterfrågan starkt under 1990-talet och kulminerade i början av 2000. Under andra halvåret 2000 minskade stålförbrukningen snabbt och har sedan under 2001 stabiliserats på den nivå som uppnåddes i slutet av 2000. Stålkonsumtion Mton 2000 2001 Förändr % EU 145 142 2 Övriga Europa 36 34 6 Fd Sovjetrepubliker 30 32 + 7 Nordamerika 132 118 11 Japan 76 73 4 Kina 141 170 + 21 Korea 38 38 0 Övriga Asien 83 82 1 Övriga länder 79 79 0 Totalt 760 768 + 1 Källa: IISI Europamarknaden Stålförbrukningen i Europa kulminerade under slutet av 2000 och har sedan successivt minskat. Nedgången har dock varit måttlig. Tunnplåtsmarknaden har följt samma utveckling som stålmarknaden i stort. Grovplåt låg dock senare i konjunkturen med en stark efterfrågan under första halvåret som sedan planade ut. För att möta en svagare efterfrågan minskade de europeiska stålproducenterna sin produktion under andra halvåret. Svenska marknaden Stålförbrukningen i Sverige har varit markant lägre inom segmenten tunga fordon och telekom men varit något högre inom byggsektorn. Marknaden för tunnoch grovplåt minskade med 10% till ca 1 700 respektive 200 kton. Koncernens marknadsandelar för tunn- och grovplåt var ungefär oförändrade. Försäljning Under slutet av 2000 kom priserna på tunnplåt under press. Genom att prioritera pris före volym kunde dock effekten av prispressen begränsas. Mindre prishöjningar i lokala valutor kunde sedan genomföras för varmvalsad tunnplåt under inledningen av hösten men priserna kom därefter åter under press. Under avslutningen av året var orderingången svag och order på 160 kton tunnplåt tecknades med kunder utanför ordinarie marknader för att säkerställa beläggningen i bredbandverket under slutet av året och inledningen av 2002. Efterfrågan på såväl ordinär grovplåt som kylda stål var god och priserna i lokal valuta kunde höjas under första halvåret. Sammantaget var koncernens stålpriser i lokala valutor 6% lägre än föregående år. I svenska kronor var de Råstålsproduktion Västeuropa Nordamerika Stålkonsumtion i USA Stålkonsumtion i Västeuropa Östeuropa inkl. Sovjet Asien Övriga världen Mton Mton Mton 700 175 175 600 150 150 500 125 125 400 100 100 300 75 75 200 50 50 100 25 25 70 75 80 85 90 95 01 0 70 75 80 85 90 95 01 0 70 75 80 85 90 95 01 0 14
dock 4% högre än under 2000. Prisutvecklingen i svenska kronor framgår av nedanstående diagram. Leveranserna från stålrörelsen minskade något under året och uppgick till 2 771 (2 811) kton. För höghållfasta tunnplåtsprodukter har kundbasen fortsatt breddats och därmed i stort sett kompenserat för en lägre efterfrågan främst från segmentet tunga fordon. Sammantaget var leveranserna av höghållfast tunnplåt 3% lägre än föregående år. Under året har leveranserna av kylda stål begränsats av produktionskapaciteten. I takt med att den nya härdlinjen körts igång under andra halvåret har kapaciteten ökat och utgör inte längre någon begränsning. Sammantaget minskade leveranserna av kylda stål med 2% till 297 kton. Försäljningen av specialprodukter uppgick därmed till ca 5 150 (5 000) Mkr och utgjorde 41 (42)% av stålrörelsens leveranser mätt i volym. Efterfrågan från den svenska marknaden var svag under året, speciellt från telekom och tung fordonsindustri. I stålrörelsen minskade leveranserna till svenska kunder med 10% men i den Sverigeberoende handelsrörelsen var nedgången endast 2% till följd av ökad efterfrågan från främst byggindustrin. Sammantaget ökade koncernens försäljning med 2% till 19 682 (19 271) Mkr. Justerat för avyttrad verksamhet var ökningen 5%. Högre volymer bidrog med 4 procentenheter och högre priser med 1 procentenhet. Försäljningen per verksamhetsområde framgår av följande tabell. Försäljning per verksamhetsområde Mkr 2000 % 2001 % Stålrörelsen 12 689 59 12 967 60 Vidareförädling 1 920 9 2 180 10 Handelsrörelsen 6 918 32 6 475 30 Koncernjustering 2 256 1 940 Summa 19 271 100 19 682 100 Stålrörelsens exportandel mätt i volym ökade till 69 (65)%. För koncernen i sin helhet svarade försäljningen utanför Sverige för 57 (51)%, som framgår av följande tabell över försäljningen per geografisk region. Försäljning per region Mkr 2000 % 2001 % Sverige 9 382 49 8 383 43 Tyskland 1 521 8 1 610 8 Danmark 1 507 8 1 552 8 Storbritannien 968 5 1 047 5 Finland 888 5 1 012 5 Italien 903 5 991 5 Benelux 669 3 856 4 Övriga EU 928 5 1 076 6 Norge 693 3 722 4 Nordamerika 700 4 875 4 Övriga marknader 1 112 5 1 558 8 Summa 19 271 100 19 682 100 Amerikanska ståltullar I mitten av året inledde International Trade Commission (ITC) på uppdrag av president Bush en undersökning enligt paragraf 201 i den amerikanska handelslagstift- Stålkonsumtion i Sverige Stålkonsumtion i Sverige Rullande 12 månader Prisutveckling Index 100 = 1988 kv 1 70 75 80 85 90 95 01 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 97 98 99 00 01 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 97 98 99 00 01 Index 140 130 120 110 100 90 80 70 15
ningen. ITC ansåg att stålimporten skadat den amerikanska stålindustrin och föreslog presidenten att skyddstullar skulle införas på bl a alla tunn- och grovplåtsprodukter. Presidentens beslut i frågan kommer under början av mars. Koncernens export till USA som enligt ITCs förslag berörs av tullarna uppgick under 2001 till drygt 300 Mkr. Kostnadsstruktur och kostnadsutveckling Kostnaderna i rörelsen ökade till 19 037 (18 233) Mkr. Därav utgjorde 4 734 (4 818) Mkr inköp av produkter för försäljning, vilka huvudsakligen säljs av koncernens handelsföretag Tibnor. Den resterande kostnadsmassan på 14 303 (13 415) Mkr utgörs av tillverkningskostnader, avskrivningar samt kostnader för insatsvaror och energi. Tillverkningskostnaderna består huvudsakligen av kostnader för den egna personalen samt för köpta tjänster. Dessa kostnader är lönerelaterade. Råstålsproduktionen nådde en ny rekordnotering och uppgick till 3 820 (3 411) kton en ökning med 12%. Ökningen berodde främst på att den nya masugnen i Luleå kördes utan sommarstopp. Produktionen i bredbandverket i Borlänge var, förutom en viss bromsning av marknadsskäl, stabil och hög och uppgick till 2 481 (2 389) kton. Även produktionen i kvartovalsverket i Oxelösund var hög och uppgick till 535 (507) kton. Produktiviteten i stålrörelsen förbättrades med 12 % till 2,8 (3,2) mantimmar per ton råstål. Räknat på färdiga produkter ökade produktiviteten med 8%. Tillverkningskostnaderna ökade med 3% främst till följd av löneökningar men även till följd av ökade underhållsinsatser i stålrörelsen. Investeringstakten har minskat efter de senaste 5 årens stora investeringar och låg strax under avskrivningsnivån. Avskrivningarna var i stort sett oförändrade och uppgick till 1 141 (1 131) Mkr. Vid tillverkning av tunn- och grovplåt är ungefär hälften av kostnaderna hänförliga till insatsvaror. Avtal om priser och leveranser för malm och kol träffas årsvis i början av året. Legeringsämnen däremot köps normalt kvartalsvis. Insatsvarorna prissätts på världsmarknaden och priserna, som främst noteras i USD, är starkt beroende av stålkonjunkturen. Kolpriserna har under det senaste året dessutom påverkats av bristen på energikol. Kol och malm är de dominerande insatsvarorna. Prisökningen i malm- och kolavtalen var i USD räknat 2% respektive 13%. Den starka dollarn medförde dock att kostnaderna för malm i svenska kronor ökade med 20%. För kol där avtalen gäller först från 1 april och därigenom inte fick fullt genomslag förrän under andra halvåret, ökade kostnaderna med 21%. Kostnaderna för legeringar ökade med 8%. Koncernens kostnadsstruktur framgår av nedanstående diagram. Energi Kol är ett nödvändigt reduktionsmedel för att ta bort syre ur järnmalmen och utgör en av de viktigaste insatsvarorna vid malmbaserad ståltillverkning. Via kol tillförs också merparten ca 85% av energin till stålrörelsen. I övrigt tillförs energi genom el, olja och gasol. Totalt förbrukade stålrörelsen 1 508 (1 455) GWh elenergi och 1 518 (1 475) GWh olja och gasol under året. Genom att utnyttja de energirika gaser som framkommer Kostnadsstruktur Försäljning Råstålsproduktion Avskrivningar 6% Råvaror 27% Energi 5% Köpta produkter 25% Tillverkningskostnader 37% 97 98 99 00 01 Mkr 17500 15000 12500 10000 7500 5000 2500 0 97 98 99 00 01 kton 3500 3000 2500 2000 1500 1000 500 0 16
vid ståltillverkningen produceras bl a el i det hälftenägda energibolaget Lulekraft och i kraftverket OK3 i Oxelösund. Under året producerade dessa anläggningar 797 (641) GWh el som användes i stålrörelsen. Sammantaget uppgick kostnaderna för energi (exkl kol) till 977 (981) Mkr. I kostnaden ingick 111 (104) Mkr i form av olika skatter. Informationsteknologi IT IT utnyttjas i stor omfattning såväl inom processtyrning och produktutveckling som inom administrativa processer. Övervakning och kontroll i ståltillverkning och valsning görs från kontrollrum med hjälp av avancerade program och kraftfulla datorer. Simuleringar av förlopp kan exempelvis göras på en bråkdel av den tid som tidigare togs i anspråk. Produktutveckling och konstruktion görs med hjälp av bl a CAD/CAM. Inom exempelvis SSAB HardTech konstrueras säkerhetsdetaljer till bilar med tredimensionella CAD-program och krockförlopp testas med avancerade Finita Element Metods-program. Kundkontakter sker i ökande utsträckning med hjälp av IT. Tibnors e-handel har under året utökats med bl a förfrågnings- och offertfunktioner. Koncernens kostnader för utveckling och underhåll av system uppgick till 110 (115) Mkr och för drift av IT-systemen till 130 (120) Mkr. Poster av engångskaraktär Tibnors industrivaruhusgrupp avyttrades den 1 september till Ahlsell vilket gav en reavinst före skatt på 135 Mkr. Vidare gav affären en positiv likviditetseffekt på knappt 430 Mkr. SSAB Tunnplåt har genom ett femtonårigt avtal levererat flytande råstål till Inexa Profil i Luleå. I mitten av september lämnade styrelsen för Inexa Profil in sin konkursansökan. Nettofordran vid konkursen uppgick till 57 Mkr. Rörelseresultatet har belastats med en nedskrivning av hela denna fordran. Poster av engångskaraktär under 2000 bestod av en intäkt på 636 Mkr avseende SPPs överskottsmedel samt en kostnad på 49 Mkr avseende energiskatter för åren 1995 1999. Sammantaget ingår därför poster av engångskaraktär i resultat med 78 (587) Mkr. Resultat Mkr 2000 2001 Försäljning 19 271 19 682 Kostnader 16 785 17 554 Avskrivningar 1 131 1 141 Poster av engångskaraktär 587 78 Intressebolag 20 3 Rörelseresultat 1 962 1 068 Finansnetto 92 155 Resultat 1 870 913 Rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär var 385 Mkr sämre än 2000 och uppgick till 990 (1 375) Mkr. Som framgår av tabellen på nästa sida innebar försämrade marginaler i såväl stålrörelsen som handelsoch vidareförädlingsrörelserna samt högre förädlingskostnader en försämring på drygt 750 Mkr medan högre Plåtproduktion Resultat efter finansnetto Rullande 12 månader Valutaflöden Tunnplåt Grovplåt SPP-överskott Inflöde Utflöde Mkr kton Mkr 5000 3500 2800 3750 3000 2400 2500 2500 2000 1250 2000 1600 0 1500 1200 1250 1000 800 2500 500 400 3750 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 0 5000 USD EUR DKK GBP NOK Övriga 17
volymer gav en förbättring på knappt 400 Mkr. Resultatet har belastats med 152 (4) Mkr avseende bedömda förluster i stålrörelsen på tecknade order för leverans under första kvartalet 2002. I förädlingskostnaderna ingår kostnader på 18 (94) Mkr för vinstandelssystemet inom koncernen. Förändring av rörelseresultatet exklusive poster av engångskaraktär Mkr Stålrörelsen Försämrade marginaler 360 Högre volymer + 285 Handels- och vidareförädlingsrörelserna Försämrade marginaler 130 Högre volymer + 100 Ökade förädlingskostnader 265 Ökade avskrivningar 10 Övrigt 5 Förändring av rörelseresultat 385 Inklusive poster av engångskaraktär på 78 (587) Mkr uppgick rörelseresultatet till 1 068 (1 962) Mkr. En ökad nettoskuld medförde att finansnettot försämrades till 155 ( 92) Mkr. Resultatet efter finansnetto uppgick därmed till 913 (1 870) Mkr. Lönsamhet och soliditet Resultatförsämringen ledde till att räntabiliteten på sysselsatt kapital före skatt minskade till 8 (15)% och på eget kapital efter skatt till 6 (14)%. Rensat från effekten av SPPs överskottsmedel uppgick räntabiliteten föregående år till 11% respektive 9%. Räntabilitet på eget kapital efter skatt i förhållande till lönsamhetsmål framgår av nedanstående diagram. Soliditeten uppgick till 51 (50)% och nettoskuldsättningsgraden till 38 (32)%. Utdelning Utdelningen föreslås oförändrat uppgå till 5 kr per aktie motsvarande 504 (504) Mkr. Valutarisker Försäljningen på exportmarknaderna sker huvudsakligen i lokala valutor. Exportförsäljningen skapar därför valutainflöden i europeiska valutor samt i USD. Inköp av främst malm och kol sker i USD. Därtill kommer valutautflöden till följd av större investeringsupphandlingar, vilka till viss del sker i främmande valutor, främst euro. Sammantaget innebär detta att koncernen har ett nettoinflöde av samtliga valutor förutom USD. Nettoinflödet av främmande valutor minskade till 4 600 (4 700) Mkr. Koncernens väsentligaste valutaflöden framgår av diagram på föregående sida. Valutariskerna hanteras av koncernens internbank SSAB Finans. Dotterbolagen terminssäkrar sina kontrakterade valutaflöden hos internbanken. I den mån dessa inte kan matchas mot andra valutaflöden avtäcker SSAB Finans valutariskerna främst genom terminskontrakt. Under året har dock valutaflödena i USD för inköp av malm och kol inte säkrats. Eftersom stålrörelsens orderstock normalt endast motsvarar sex sju veckors produktion innebär detta att förändrade valutarelationer relativt snabbt påverkar koncernens resultat. Räntabilitet på eget kapital efter skatt Investeringar i anläggningar samt avskrivningar Kassaflöde Lönsamhetsmål % Avskrivningar Mkr Mkr 16 2000 1000 14 1750 750 12 1500 500 10 1250 250 8 1000 0 6 750 250 4 500 500 2 250 750 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 0 97 98 99 00 01 1000 18