2009-01-30 Näringsdepartementet Energi Henrik Wingfors 103 33 Stockholm Svensk Fjärrvärme AB 101 53 Stockholm Besöksadress: Olof Palmes gata 31 Telefon vx: 08-677 25 50 Fax: 08-677 25 55 Org nr: 556280-1430 Remissvar på Energieffektiviseringsutredningen. Svensk Fjärrvärme lämnar härmed sina synpunkter på remissen Ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:25), Vägen till ett energieffektivare Sverige (SOU 2008:110). Slutbetänkande av Energieffektiviseringsutredningen Svensk Fjärrvärme är mycket positiv till utredningen och dess resultat. I utredningen har avgörande steg tagits mot en helhetssyn på energieffektivisering. Syftet med energieffektivisering är att säkerställa att jordens knappa resurser räcker för våra behov. Primärenergibegreppet tar hänsyn till användningen av energiresurser i hela kedjan från källa till slutanvändning. För att denna systemsyn ska få fullt genomslag i Sverige krävs att den använda energin värderas utgående från dess totala resursutnyttjande och att denna värdering används i vissa lämpliga styrmedel. Lokala faktorer för respektive fjärrvärmenät måste i samma anda också fastslås. Lokala primärenergifaktorer för fjärrvärme används redan i andra europeiska länder, bland annat i Tyskland. Svensk Fjärrvärme har tillsammans med Svensk Energi haft en referensgrupp som följt utredningen. Där har ställningstaganden för energibranschen diskuterats. Båda föreningarna har varit representerade i utredningens expertgrupp. Med ett väsentligt undantag, som kommenteras nedan, har el- och fjärrvärmebranschen likartad syn på alla gemensamma energifrågor som varit aktuella i utredningen. Sammantaget har den samlade energibranschens synpunkter mottagits väl av utredningen. Skiljaktigheterna handlar om olika uppfattning om värdet av att använda begreppen primärenergi och viktningsfaktorer i energieffektiviseringen, vilket i sin tur påverkar synen på lämpliga styrmedel och åtgärder. Vikten av systemperspektiv Svensk Fjärrvärme stöder utredningens systemsyn. Fjärrvärmens idé är att tillvarata resurser som annars skulle gå förlorade. Detta innebär att utnyttja andra energiflöden än de primära. Olika energislag/energisystem har olika förluster på vägen till slutanvändaren. Därför kan effektivisering inte enbart styras mot att minska slutanvändarens inköp av energi. Hänsyn måste också tas till hur energivaran har kommit till. Energieffektivisering är nödvändigt för ett hållbart samhälle. Det är ett medel att uppnå EUs mål om försörjningstrygghet, klimat och konkurrenskraft samt innebär, som utredningen understryker, en hushållning med jordens ändliga resurser.
Med detta systemperspektiv på slutanvändningen av energi kan staten hela tiden fokusera sina ekonomiska resurser till de områden där de gör mest nytta. Svensk Fjärrvärme stöder utredarens förslag att använda primärenergi- eller viktningsfaktorer som revideras i takt med att energisystemen förändras. Tillsammans med primärenergifaktorer för olika energislag bör koldioxidvärden fastställas nationellt. Därmed klarläggs vad en sparad kwh energi betyder. Idag används en mängd olika synsätt och därmed värden, beroende på vad man vill uppnå i varje situation. Detta leder bort från en konsekvent minskning av primärenergianvändningen och därtill kopplade koldioxidutsläpp. Ofta tas inköp av klimatneutral el som förevändning för att gå över till elbaserade lösningar där kanske bättre alternativ finns eller som förevändning för att inte ytterligare energieffektivisering behöver göras. Slutanvändaren har köpt sig fri. Konsumentens makt är mycket viktig för förändring och bör uppmuntras men det krävs också att effektiviteten i energisystemet som helhet främjas genom lämpliga styrmedel. Energieffektivisering handlar således både om att välja rätt energibärare för sin tillämpning och att använda energibäraren effektivt. Sverige har stora möjligheter att bli en nettoexportör av elenergi. Detta skulle då starkt bidra till att minska den fossila kondenskraften i Nordeuropa. Sverige har, till skillnad från många andra europeiska länder, stora fysiska möjligheter att producera klimatneutral el och även avsevärda möjligheter att effektivisera elanvändningen. Detta gäller även med hänsyn tagen till en omställning av en stor del av landets transporter från fossila bränslen till el, en utveckling som är önskvärd ur många aspekter. Styrmedel och energieffektivisering Energipriset är troligen det viktigaste styrmedlet och fjärrvärmebranschen har förståelse för att kunden i första hand styr mot minskad energikostnad. Alla samhällskostnader är dock inte - och kan inte - inkluderas i energipriset. Minskad primärenergi är därtill inte något som slutanvändaren normalt kan förväntas ha kunskap eller intresse av. Utredningen pekar mycket riktigt på ett stort energieffektiviseringsgap, dvs. det finns åtgärder som är lönsamma både för samhället och för slutanvändaren, men som ändå inte genomförs. Mot bakgrund av energieffektiviseringsgapet är det samhällets uppgift att utforma styrmedel som tillsammans med priset leder till minskad primärenergianvändning. Korrekt information om energisystemen är ett viktigt styrmedel. Avsikten med styrmedel är att få till stånd en förändring. Detta innebär att en marginalbetraktelse alltid bör tillämpas. Viktningsfaktorer är en approximation av resultatet från en fullständig livscykelanalys. Med fastställda viktningsfaktorer kan även energislag in i slutanvändarledet jämföras med varandra. Ett exempel på hur viktningsfaktorer kan användas i styrmedel är de tyska byggreglerna, där viktningsfaktorer ingår. I Sverige har ett stort steg tagits mot viktning av olika energislags förbrukning av energiresurser genom de byggregler som börjar gälla den 1 februari i år. Vikningsfaktorer används även i EU-direktivet Promotion of the use of energy from renewable sources. Syftet är där att kunna beräkna andelen förnybart vid jämförelser mellan el och flytande drivmedel i fordon. Svensk Fjärrvärme anser att primärenergifaktorer, baserade på viktning av olika energislag, bör fastslås per fjärrvärmenät. Fjärrvärmenäten är alla olika men inte så 2 (11)
många att det blir ohanterligt. Primärenergifaktorer kan bli ett viktigt incitament för att styra fjärrvärmebranschen mot allt lägre användning av primärenergi. Svensk Fjärrvärme stöder utredningens förslag på följande punkter: Stöd till energieffektivisering i byggnader Utredningen föreslår som huvudalternativ ett utökat bidragssystem till vissa åtgärder. Svensk Fjärrvärme anser att bidrag eller motsvarande bara bör ges till åtgärder som är motiverade systemmässigt. En alternativ utformning föreslås i form av avdrag för vissa åtgärder. Om ett system för skattereduktion väljs framför bidragsmodellen anser vi att det även bör omfatta lokalsektorn och ej endast bostadshus. Bidrag för projektering och upphandling av åtgärder som föreslås i samband med att energideklaration upprättas Energitjänster Flera av förslagen till styrmedel ger en ökad efterfrågan av energitjänster från marknaden. Svensk Fjärrvärme anser att en efterfrågestyrd marknad är rätt väg att gå. Vi stöder även förslaget att Energimyndigheten får en större roll avseende energitjänster. Teknikupphandling och marknadsintroduktion Detta är ett eftersatt mjukt styrmedel som sannolikt är mycket kostnadseffektivt och kan tillämpas inom många sektorer och på många områden. Effektivare fjärrvärme Utredningen föreslår en central och lokal organisation där fjärrvärmebranschen och slutkunderna ska diskutera lokala primärenergifaktorer och hur besparingar av primärenergi kan göras praktiskt. Detta arbete är sedan länge påbörjat och branschen har redan idag ett gott samarbete med kunderna men kommer att fördjupa detta. Processen med en energieffektiviseringskommitté under Värmemarknadskommittén är påbörjad och parallellt funderas över om, och hur, energieffektivisering kan ingå i vårt system Reko Fjärrvärme. Det är dock alltid kunden som bestämmer över och ansvarar för sin egen energianvändning (till vad och i vilken mängd energin ska användas). Individuell mätning av varmvatten i nya och ombyggda flerbostadshus Generellt sett är det en fördel om slutanvändaren ser och bekostar den energi hon/han själv använder. Individuell mätning är därför fjärrvärmebranschen i grunden positiv till. Dock måste incitamentet alltid ges till den som har möjlighet att förändra. Individuell mätning av tappvarmvatten ger till exempel slutanvändaren en tydlig möjlighet att spara. Samtidigt är det vad vi vet oftast en kostnadseffektiv åtgärd. Incitamentet gäller däremot inte vid uppvärmning av en fastighet eftersom en enskild lägenhets- eller lokalinnehavare inte nämnvärt kan påverka sin värmeförbrukning. I det fallet är det istället fastighetsägaren som har möjligheterna i sin hand och därför bör stå för energikostnaden. Individuell mätning av temperatur kan dock vara motiverat i vissa fall men med allt energisnålare fastigheter tror vi inte detta är kostnadseffektivt. Karläggning och möjligheter till individuell mätning och debitering av verksamhetsel Potentialen för energieffektivisering av verksamhetsel är enligt utredningen avsevärd och det enda styrmedlet idag är energikostnaden. Den ger av många olika anledningar oftast inte tillräckliga incitament att energieffektivisera. 3 (11)
Dessutom är det vanligt med så kallade split incentives där lokalhyresgästen står för energikostnaden men fastighetsägaren tillhandahåller installationerna (belysningsarmaturer mm). För denna sektor borde även andra direkta styrmedel kunna övervägas. Den offentliga sektorns särskilda ansvar Den offentliga sektorn har stora möjligheter att föregå med gott exempel både genom sin roll som stor upphandlare och som stor användare av energi. Svensk Fjärrvärme anser att utredningens förslag är väl avvägda och förankrade. Forum för energieffektivisering Energibranschen har under hela utredningen påpekat vikten av bra och lätt tillgänglig information. Potentialen för informationsinsatser är svår att beräkna men bör ses som en nödvändighet i samband med energieffektivisering. Energifakturor Utrednings förslag angående information till slutanvändare i samband med fakturor är väl avvägt. Svensk Fjärrvärme stöder att information om förbrukning och energieffektivisering ska lämnas till slutanvändare och att detta får göras på lämpligt sätt. Det är här angeläget att regelverken i Fjärrvärmelagen beaktas (se vidare nedan). Energianvändningsstatistiken Svensk Fjärrvärme har länge efterfrågat en högre kvalitet på energianvändningsstatistiken.. Det är då av yttersta vikt att statistiken verkligen omarbetas så att uppgifter tas in om vad energin används till, inte som nu vem som använder den. Idag är statens samlade krav på uppgiftslämnande mycket betungande för energibolagen. Vi stödjer därför starkt utredningens förslag om att samtidigt förenkla uppgiftslämnandet för slutanvändarna. Detta måste även beaktas vid utformandet av Fjärrvärmelagen och dess föreskrifter. Energiinnehåll i kwh Allmänhetens förståelse för energi höjs om alla energislags energiinnehåll, även de fossila, pellets med flera, tydligt deklareras i samband med köp. Då kan även till exempel bilens energibehov jämföras med bostadens. I en förlängning kan även övervägas att informera om den köpta energins totala energiresursbehov. Detta system borde sannolikt på sikt även vara lämpligt för andra produkter som köps, t.ex. dagligvaror. Energieffektiviseringsråd Inrättandet av ett råd vid Energimyndigheten för berörda myndigheter bör vara ett effektivt sätt att samordna statens resurser avseende energieffektivisering. Överföringstariffer för ledningsbunden energi Svensk Fjärrvärme stöder utredningens förslag att staten ej generellt bör styra hur energibolagen gör sina priskonstruktioner. Vi har självklart förståelse för att detta bevakas av myndigheterna, så att den fasta delen inte blir omotiverat stor i det enskilda fallet. Kundtrycket ger att utvecklingen generellt går mot mindre fast andel. Svensk Fjärrvärme vill justera eller komplettera utredningens förslag angående Nybyggnadsregler och energihushållningskrav Dagens nybyggnadsregler innebär i praktiken ett primärenergiperspektiv. Detta välkomnas av Svensk Fjärrvärme. Långsiktigt vill vi dock förorda 4 (11)
ett konsekvent genomfört system med viktningsfaktorer. Detta skulle även förenkla reglerna avsevärt. Ombyggnadsregler och energihushållningskrav Om det blir ombyggnadskrav avseende energihushållning bör dessa göras lika kommande nybyggnadsregler med hårdare krav för elvärmda byggnader eller ännu hellre med direkta viktningsfaktorer. Bidrag till direktelkonvertering Detta bidrag behövs för att minska inlåsningen till att använda el för uppvärmning. Bidraget bör dock omarbetas till att endast omfatta installation av det vattenburna systemet och ej energitillförseln (fjärrvärmen/värmepumpen/biopannan). Krav kan dock ställas på att ett miljömässigt lämpligt tillförselsystem ska installeras. Energideklarationer Svensk Fjärrvärme anser att de behövs en oberoende utvärdering av systemet för energideklarationer. Dock bör denna kunna påbörjas omedelbart och inte genomföras senast 2010 som utredningen föreslår. Tillräcklig erfarenhet av systemet bör finnas redan idag och förslag till förbättringar kan då införas tidigare. Vid en revidering av energideklarationerna måste utgångspunkten vara att husets alla energiflöden inkluderas, dvs. även hushållsel och verksamhetsel. Nu är det uppenbart att högre användning av hushållsel respektive verksamhetsel ger husägaren en bättre energideklaration. Incitament saknas därmed för att spara på sådan elanvändning. Idag finns ingen samstämmighet i energideklarationerna när det gäller vilken klimatpåverkan olika energislag har. Det finns exempel på energideklarationer där elvärme klassas som flerfalt bättre än fjärrvärme och där fjärrvärme bara är något bättre än en oljepanna. Sådana brister kommer att leda till att många miljömässigt felaktiga beslut fattas av fastighetsägarna. Svensk Fjärrvärme anser att staten bör fastställa värden för olika energislags klimatpåverkan (LCA-värden). Utredning om ackreditering/certifiering av energitjänsteföretag Om en utredning beställs bör den utföras av oberoende part, ej Swedac. Fakturering baserad på faktisk förbrukning Svensk Fjärrvärme stöder att debitering av fjärrvärme görs på basis av faktisk förbrukning. Detta innebär dock för branschen att en relativt stor mängd värmemätare sannolikt behöver bytas ut. Det är ett arbete som tar tid och kostnader i anspråk. Vi anser det därför rimligt att branschen får till åtminstone 2011 på sig, innan krav på faktisk förbrukning ställs. Detta är även framfört till utredningen. Fjärrvärmelagen De kompletteringar i Fjärrvärmelagen som utredningen föreslår måste justeras så att de stämmer överens med övrigt innehåll och lagens intentioner. Detta är delgivet i särskild skrivelse som bifogas denna remiss. Svensk Fjärrvärme anser att följande styrmedel saknas eller är otillräckliga i utredningen: Sammantaget har utredningen och dess expertgrupp arbetat mest med energieffektivisering av byggnader. Mindre tid har ägnats åt transport- 5 (11)
och industrisektorerna. Svensk Fjärrvärme bedömer att ytterligare kostnadseffektiva potentialer och åtgärder med tillhörande styrmedel kan identifieras för transportsektorn och industrin. Skattenedsättningen för icke energiintensiv industri Denna skattenedsättning bör ses över med intentionen att nivån bör gå mot den för hushållen. En större likställighet mellan industri och hushåll ger framför allt minskade klimatutsläpp men även minskning av primärenergianvändningen genom övergång från fossila bränslen och el till i huvudsak fjärrvärme och biobränslen. Svensk Fjärrvärme stöder föreslagen om förlängning av PFE-programmet och en utökning till icke energiintensiv industri. Dock är vi tveksamma till att PFE kommer att få samma genomslag i icke-energiintensiv industri, dels för att sektorns kostnader för energi generellt sett är lägre, dels för att möjlig skattenedsättning nu är mycket låg. Utbildning för ett energieffektivare Sverige Utredningen konstaterar att det finns och kommer att finnas brist på utbildat folk inom området energi och energieffektivisering. Någon konkret plan för en varaktig lösning på detta problem hanns dock inte med i utredningen. Vi föreslår att stat/myndigheter tillsammans med berörda branscher fortsätter processen med målet att utarbeta en handlingsplan. Övergång till fjärrvärme för vissa vitvaror mm i bostäder Enligt en sammanställning från Göteborg Energi (se även deras remissvar) finns det stora framtida möjligheter att minska behovet av hushållsel i bostäder genom att istället använda fjärrvärme. Denna övergång minskar inte behovet av köpt energi men primärenergianvändningen minskar drastiskt. Även i detta fall är det viktigt att detta klassas som energieffektivisering om denna möjlighet ska få stort genomslag. Idag finns inga styrmedel för denna övergång utom möjligen energikostnaden. I normalfallet är denna inte så betungande att någon insats görs av bostadsinnehavaren. En tydlig markering/viljeyttring/styrmedel på lämpligt sätt från staten bör öka drivkraften till förändring. Byte transportslag Byte av transportslag saknas i utvärderingen av transportsektorn. En omfattande övergång till elfordon är önskvärd, både med avseende på energieffektivitet och andra miljömål. Ökad andel godstransporter på fartyg respektive järnväg skulle också ge en avsevärd energieffektivisering. Fjärrvärmebranschen arbetar intensivt med frågan om mer energieffektiva och hållbara bränsletransporter Olika styrmedel för att främja denna utveckling bör övervägas. Mera utnyttjande av spillvärme Svensk Fjärrvärme stöder utredningens förslag om att möjligheten att utnyttja spillvärme alltid ska utredas i samband medmiljökonsekvensbeskrivningar för nya produktionsanläggningar. Svensk Fjärrvärme i har under utredningen överlämnat en skrivelse som beskriver situationen och ger flera exempel på tänkbara ytterligare styrmedel för att främja användningen av spillvärme. Ett exempel på styrmedel är någon typ av investeringsstöd, villkorslån eller andra riskavlyft för längre sammanbindningsledningar. Det kan också finnas skäl att göra en översyn av skattesystemet i syfte att jämställa spillvärme med konkurrerande alternativ, som kraftvärme och avfallsvärme. Utökad kunskap, t.ex. i form av en aktuell kartläggning av spillvärmepotentialen, kan också underlätta utnyttjande av spillvärme i fjärrvärmenät. 6 (11)
Fjärrvärmebranschen är positiv till att kunder energieffektiviserar Fjärrvärmebranschen ska alltid hjälpa kunden att minska sin energianvändning och utnyttja mer energieffektiva lösningar. Nya användningsområden för fjärrvärme innebär i de flesta fall en energieffektivisering totalt sett. En övergång från eldrivna till fjärrvärmedrivna nyttigheter som tvätt-, tork- och diskmaskiner, kyla, handdukstorkar, liksom övergång till fjärrvärme i vissa industriprocesser innebär en stor energieffektivisering. Byggnadens klimatskal, det vill säga väggar, tak och fönster har normalt mycket längre livslängd än installationerna och tillförselsystemen och är dessutom mer kostsamt att bygga om. Byggnader ska därför alltid ha ett bra klimatskal eftersom en sparad kwh alltid är det bästa för miljön i det långa loppet, även om miljöpåverkan är olika stor för olika uppvärmningsalternativ. Att spara är alltså viktigt även om tillförseln är baserad på kraftvärme där en ökad fjärrvärmeförsäljning ger mer elproduktion, vilket minskar kolkondensproducerad el, i dag och många år framåt. Även för spillvärme gäller att den begränsade tillgången kan räcka till fler om man effektiviserar. All förbränning ger vissa oönskade utsläpp, även de icke fossila. Införande av viktningsfaktorer innebär inte att fokus på energieffektivisering minskar, utan endast att energieffektiviseringen görs i rätt ordning samt att suboptimeringar undviks. Fjärrvärmen på värmemarknaden Svensk Fjärrvärme vill understryka att den text i utredningen som behandlar samhällsekonomisk prissättning av fjärrvärme bör ses som ett teoretiskt bidrag som inte kan läggas till grund för konkreta förslag. Frågan om prissättning på fjärrvärme har behandlats utförligt i andra sammanhang, t.ex. i Fjärrvärmeutredningen. Finansieringen Avseende finansieringen måste fiskal beskattning skiljas från styrande skatter och avgifter. Syftet med fiskala skatter är att ge intäkter till staten. Företag som påläggs fiskala skatter försöker alltid ta ut dessa av slutkonsumenten. Detta innebär att finansiering av tillkommande styrmedel i första hand bör sökas från slutanvändaren, om inte särskilda skäl föreligger. All finansiering bör övervägas grundligt innan beslut. Om en energikonsumtionsskatt skulle komma att diskuteras bör denna avse viktad energi. I det särskilda yttrandet från experten Bengt Wånggren är uppgivet att föreslagen finansiering skulle öka fjärrvärmebolagens vinst med ca 420 miljoner kronor. Detta bygger på en icke korrekt bild av fjärrvärmens prissättning och vi återkommer gärna med synpunkter vid behov. Övrigt Det hade varit en fördel i utredningen om statens tillämpning av grundläggande samhällsekonomiska beräkningar bifogats utredningsdirektiven. Detta kan vara en idé även i kommande utredningar. Vi vill betona vikten av att korrekta samhällsekonomiska beräkningar görs och att dessa inkluderar miljökostnader, oavsett vad dessa uppstår i energisystemet. 7 (11)
Slutligen vill vi poängtera att många fjärrvärmebolag är relativt små Det är därför av vikt att detta beaktas vid utformning av styrmedel. Enligt beräkningar av Näringslivets Regelnämnd (NNR) är regelbördan för fjärrvärmebolagen hög. Med vänlig hälsning Lena Sommestad Bilaga: PM till departementet angående Fjärrvärmelagen, daterat 0901XX 8 (11)
Bilaga: PM till departementet angående Fjärrvärmelagen 2009090116 Kommentar till Energieffektiviseringsutredningens (Eneff) författningsförslag gällande fjärrvärmelagen Eneff har till regeringen föreslagit att man ska utöka fjärrvärmelagen med två paragrafer. 51b och 53b. 51b lyder som följer: Fakturering av fjärrvärme 51 b Vid fakturering av fjärrvärme ska, om inte kunden begär annan debiteringsprincip, debiteringen beräknas på uppmätt värmeanvändning under den period fakturan avser. Fakturan ska innehålla information om aktuella priser och uppmätt energimängd. Fjärrvärmeföretaget ska på eller i samband med fakturor, eller på annat lämpligt sätt, redovisa 1. uppgift om hur kundens användning av fjärrvärme utvecklats under minst tolv månader tillbaka i tiden samt 2. kontaktinformation till oberoende organisationer, som kan lämna råd om hur fjärrvärmeanvändningen kan effektiviseras. Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela närmare föreskrifter om hur information enligt 2 3 styckena ska lämnas. Paragrafen som den är utformad kommer sannolikt att leda till förvirring. Inledningsvis talar paragrafen om kund. Det begreppet finns inte i fjärrvärmelagen utan man har valt att kalla den som köper fjärrvärme för fjärrvärmekund. Fjärrvärmekund kopplas även sedan i fjärrvärmelagen till fjärrvärmekonsument. Det är viktigt att föreslagna ändringar eller tillägg utgår från 2 där definitioner för fjärrvärmelagen finns. 9 (11)
En viss dubblering finns också mellan 6 och den föreslagna skrivningen. 6 föreskriver bland annat att avtalet ska innehålla uppgifter om priset för fjärrvärmen och hur det bestäms samt var kunden kan finna information om fjärrvärmeföretagets priser. Andra stycket i 51b innehåller också dessa uppgifter. Det är viktigt att lagstiftaren tydliggör om det är samma uppgifter man talar om eller om dessa uppgifter kan/ska skilja sig åt. Det är även värt att hålla i minnet att fjärrvärmelagens syfte är att stärka kundens ställning i affärsrelationen till fjärrvärmeföretaget. Fokus ligger alltså på att kunden ska bli rätt och riktigt hanterad. Mot den bakgrunden vore det mer logiskt att väva in relevanta delar av föreslagen text i befintlig lagtext. Fokus ska även i framtiden vara att stärka kunden. Kraven som Eneff vill lägga till borde hanteras och betraktas som en del av kundens stärkta ställning, inte som en separat del av fjärrvärmelagen. Man minskar också risken för att paragraferna, nu eller i framtiden, helt eller delvis kommer i konflikt med varandra. Stora delar av 51bs text borde kunna inordnas under 5, prisinformation. 5 har lagstiftaren redan behäftat med föreskriftsmöjligheter av den myndighet som regeringens utser. Rimligtvis kommer regeringen att utse samma myndighet att utforma föreskrifterna kring det som föreslås i 51b som i 5. 53b lyder som följer Uppföljning av energieffektiviseringsprogram 53 b Ett fjärrvärmeföretag ska på begäran, men inte oftare än en gång per år, till de myndigheter regeringen bestämmer rapportera de uppgifter om fjärrvärmeanvändningen i nätet, som krävs för att program för effektivare energianvändning ska kunna utformas och utvärderas. En sådan begäran får förenas med vite. För uppgifter som rapporteras enligt första stycket ska bestämmelserna i sekretesslagen (1980:100) tillämpas. Regeringen, eller de myndigheter regeringen bestämmer, får meddela föreskrifter om insamling av de uppgifter som krävs enligt första stycket. I allt väsentlig är redan det som 53b avser att lösa hanterat i 40-43. Sannolikt kommer de uppgifter energieffektiviseringsutredningen avser att hämta in med 53b att finnas när rapporteringen enligt de befintliga paragraferna kommer igång. Mot bakgrund av det finns det ingen anledning att i dagsläget utöka lagen med ytterligare krav på rapportering. Om lagstiftaren känner osäkerhet när det gäller omfattningen av 40-42 borde dessa paragrafer kunna utökas i stället för att man lägger till en ny 10 (11)
paragraf på slutet av fjärrvärmelagen. Detta av samma skäl som ovan. Dessutom har regeringen även här (i 40-42) möjlighet att utse myndighet att utfärda föreskrifter för 40-42. Allmän reflektion. Nutek har redan idag konstaterat att regelbördan och kostnaderna för regeluppfyllnad ökar inom fjärrvärmeområdet. Detta måste beaktas i utarbetandet av lagen och kommande föreskrifter. 11 (11)