Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt. Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning

Relevanta dokument
Hydrodynamisk modellering av mikrobiell vattenkvalitet

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

2016, Arbetslösa samt arbetslösa i program i GR i åldrarna år

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Kvantitativ mikrobiell riskanalys för hälsosamt dricksvatten i Örebro

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten

DRICKS. Projektprogram för FoU inom dricksvattenområdet i Sverige från råvatten till tappkran (projekt nr , för DRICKS )

Nationella dricksvattenkonferensen i Göteborg den april 2013

Riskbaserat beslutsstöd för säkrare dricksvatten (RiBS)

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2013

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt

GIS-stöd för prioritering av parasitkällor i ytvattentäkter

VIRUS I VATTEN SKANDINAVISK KUNSKAPSBANK ARBETSPAKET 2 EPIDEMIOLOGI

Mikrobiologisk riskbedömning för grundvattentäkter

Kartläggning av virusförekomst i Göta älvregionen

Att aktivt arbeta med att inventera risker för mikrobiologisk förorening exempel från Rådasjön.

Läsvecka Mål för veckan Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Lördag Söndag 31 aug 1 sep 2 sep 3 sep 4 sep 5 sep 6 sep

STATUSKLASSNING AV SLUMPÅNS PÅVERKAN PÅ VATTENFÖR- SÖRJNING Kvalitetsfaktorer

Kunde vi ha undgått Östersundsutbrottet. riskvärdering? Norsk vannförening 30 jan Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Stockholm

Mikrobiologiska dricksvattenrisker Riskklassning av svenska ytråvatten

Mikrobiologisk riskbedömning av dricksvattenförsörjning (QMRA) Thomas Pettersson Chalmers tekniska högskola, Göteborg

Handbok om mikrobiologiska risker i ytråvatten

Om patogener i en svensk vattentäkt om modellering och validering

Cryptosporidium och Giardia. - rekommendationer om åtgärder för att minska risken för vattenburen smitta

måndag tisdag onsdag torsdag fredag lördag söndag den 26 dec den 27 den 28 den 29 den 30 den 31 den 1 jan 17

Utmaningen säkrare dricksvatten

Dagvattenåtgärder i den befintliga staden. Sara Malmroth Hilde Hagen Björgaas

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Nr , Utvärdering av filter i dagvattenbrunnar en fältstudie i Nacka kommun

Kömiljard - utveckling under 2012 samt statsbidrag per landsting

Att använda mikrobiologiska riskverktyg i planeringen

Skjutledare. Jullov. Jullov Leif Larsson. Rickard "Rune" Karlsson Simon Jonsson

Cryptosporidium och Giardia

Per Ericsson Görvälnverket

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Verktygslåda för fekal källspårning på laboratorium och i fält

Dricksvattenrisker Beslutsstöd för översyn och optimering av dricksvattenberedning

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Stöd för installation av solceller

Hur kan man gå tillväga för att riskbedöma sin vattenförsörjning med avseende på mikrobiologi? Vilka verktyg finns det?

Avkastning Premiepension Bas sedan starten

Parametrar normal råvattenundersökning. Parameter Enhet Kommentar

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Tävlingskalender, trav och galopp 2016 ( ) datum

Realtidsmätning av vattenkvalitet och automatisk provtagning vid befarad mikrobiell förorening

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Preliminär elmarknadsstatistik per månad för Sverige 2014

Spridningsmodellering av utsläpp till Mälaren. Kristina Dahlberg Norrvatten Kvalitet och utveckling

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Smittspridning och mikrobiologiska risker i grundvattentäkter

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Minska samhällets sårbarhet för vattenburen virussmitta i ett förändrat klimat VISK

Per Ericsson Norrvatten

Johan Nordgren, Andreas Matussek, Ann Mattsson, Lennart Svensson, Per-Eric Lindgren Division of Medical Microbiology/Molecular Virology Department of

SCHEMA Yh Arbetsledare Anläggning 400 Yh-poäng, intag 1 Utbildningsnummer:

Kontinuerlig övervakning av vattenkvalitet i dricksvattennät - vad är möjligt inom kort?

Nationell Dricksvattenkonferens

Mats Bergmark, Utvecklingschef - Vatten, MittSverige vatten.

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Klimatförändringar, råvattenkvalitet, mikrobiella risker genom hälsostudier. Andreas Tornevi

Bakterier i Mölndalsån

Att utreda mikrobiologisk påverkan på ytråvatten

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

EN BÄTTRE BALANS MED SVAGT SJUNKANDE TRÄVARUPRISER 2015 OCH EN NY PRISUPPGÅNG I MITTEN AV 2016

Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten

Vad är vatten egentligen?

En låg temperatur är i de flesta fall det bästa för livet i ett vattendrag. I ett kallt vatten blir det mer syre.

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

RECIPIENTEN MIKROBIOLOGI INDIKATORORGANISMER PATOGENA BAKTERIER

Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning

Fekal källspårning i ytråvatten

Pressmeddelande från SKOP om Hushållens förväntningar om bostadsmarknaden 16 mars kommentar av SKOP:s Örjan Hultåker

Utrikes. Utrikes. trafik världen utrikes trafik Utrikes Inrikes work flyg flyg luftfart totalt

Hur påverkas luften i centrala Göteborg om trängselavgifter införs? Scenarier. Emissionsberäkning. Tre scenarier Nu-scenarie: 2006

Ilenio/IUC Rapportskrivning 1/2 21-okt 09:00-16:00 Kalmar Flundran Bygg och materiallära 35 yh poäng Anders Persson

Efterbehandling & Distribution

Arvidstorp avloppsreningsverk, Trollhättan Energi AB, Box 933, Trollhättan *epost:

Eka tar ett nytt steg framåt för miljön!

Uppdaterad

A B C D Kvarstående sökande i etableringsuppdraget vid månadens slut Period Samtliga Kvinnor Män dec jan feb

Bambino Banker. Sida 1

Dricksvattenkonsumtionens påverkan på frekvensen magsjuka. Jonas Toljander & Magnus Simonsson Livsmedelsverket

Cryptosporidium (och Giardia) vad är det för något? Kan det finnas i min vattentäkt? Anette Hansen Smittskyddsinstitutet Livsmedel och Vatten

Riskbaserat beslutsstöd

Uppdaterad

RÖK 2017 Hur mycket bräddar det i Sverige? Cecilia Wennberg, DHI

SMS-Livräddare 8 Mars 2018 PreHospen Symposium Högskolan Borås. Team PreHospital Samordning Christopher Lundberg

Aktörsgemensam CBRNE-strategi. Gemensamt arbetssätt för ständiga förbättringar

Samverkan kring barn och unga med psykisk ohälsa. Statistikbilaga. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

SPRÅNGBRÄDAN PROJEKTLEDARE: SOFIA GUSTAFSSON FRÅN AF: MALIN JOHANNESSON. Västra Göteborg

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Jordfel från år 1963 [eg 1955]

Långtgående reningskrav vid återanvändning av renat avloppsvatten till dricksvatten. Barriärtänkande kring organiska substanser

Översvämningsseminarium 2010 Konsekvenser av ett förändrat klimat för vatten och vattenförsörjning

Geografiska informationssystem (GIS) för analys av parasitkällor i ytvattentäkter

Per Ericsson Görvälnverket

Transkript:

Värdering av risker för en relativt opåverkad ytvattentäkt Modellering av Rådasjön med stöd av inaktiveringsstudier och mikrobiell källspårning Ekaterina Sokolova Chalmers tekniska Högskolan, Bygg- och miljöteknik SVU-rapport Nr 2011-18

Rådasjön råvattenintag Yta: 2 km 2 Max. djup: 23 m 1, 2 enskilda avlopp 3 dagvatten 4 betesmark 5 bräddavlopp

Översikt Mikrobiologiska undersökningar Mikrobiell källspårning Inaktiveringsförsök Hydrodynamisk modellering Riskvärdering

E. coli i utsläppspunkter vid Rådasjön 2008 2011 10000000 1000000 100000 10000 1000 100 10 max median 1

antal/ 100 ml 30 apr -09 20 maj -09 9 jun -09 29 jun -09 19 jul -09 8 aug -09 28 aug -09 17 sep -09 7 okt -09 27 okt -09 16 nov -09 6 dec -09 26 dec -09 15 jan -10 4 feb -10 24 feb -10 16 mar -10 5 apr -10 25 apr -10 15 maj -10 4 jun -10 24 jun -10 14 jul -10 3 aug -10 23 aug -10 12 sep -10 2 okt -10 22 okt -10 11 nov -10 1 dec -10 21 dec -10 10 jan -11 30 jan -11 19 feb -11 11 mar -11 31 mar -11 20 apr -11 10 maj -11 30 maj -11 19 jun -11 9 jul -11 29 jul -11 18 aug -11 7 sep -11 27 sep -11 At-line övervakning av E. coli vid 15 m intag 1000 100 10 1 stickprovanalys Colifast-instrument (CALM)

Parasiterna Giardia och Cryptosporidium påvisade

Mikrobiell källspårning qpcr analyser av humana (BacH) och idisslarspecifika (BacR) genetiska markörer Expertbedömningar

Inaktiveringsförsök Avdödning av indikatororganismer i Rådasjön Ljus och mörk mikrokosm Tillsatser: avloppsvatten & gödsel Olika ljus/temperatur förhållande mars augusti november varmt augusti mörkt ljust november mars kallt

Inaktiveringsförsök Mikrokosmförsök 10000 Exempel: Inaktivering av enterokocker i mars 1000 100 10 Ljus Mörk 1 0 2 4 6 8 10 12 14

Rådasjön råvattenintag Yta: 2 km 2 Max. djup: 23 m 1, 2 enskilda avlopp 3 dagvatten 4 betesmark 5 bräddavlopp

Hydrodynamisk modellering djup Mesh yta Mesh tvärsnitt råvattenintag språngskikt cross section

Hydrodynamisk modellering

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat och uppmätta halter 60 50 40 30 20 10 8 m uppmätt 15 m uppmätt 8 m modell 15 m modell 0 2008

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat: bidrag från olika källor 60 50 Intag 8 m 40 30 20 10 0 enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 bräddavlopp betesmark dagvatten Mölndalsån 2008

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec E. coli, antal / 100 ml Modellering: E. coli i Rådasjön Modelleringsresultat: bidrag från olika källor 60 50 Intag 15 m 40 30 20 10 0 enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 bräddavlopp betesmark dagvatten Mölndalsån 2008

Uppskattning av patogenhalter i Rådasjön Kända utsläppspunkter Uppmätta indikatorhalter i utsläppspunkter Uppskatta patogenhalter i utsläppspunkter P u I u p P f I f P u p P f I f patogenhalt i utsläpp indikatorhalt i utsläpp sjukdomsgrad patogenhalt i fekalt material indikatorhalt i fekalt material I u

Norovirus (genkopior/l) Modellering: Norovirus i Rådasjön Intag 15 m: Epidemiska förhållanden enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 dagvatten bräddavlopp

Modellering: Cryptosporidium i Rådasjön Intag 15 m: Epidemiska förhållanden Cryptosporidium (oocystor/l) enskilda avlopp 1 enskilda avlopp 2 dagvatten bräddavlopp betesmark

Riskvärdering - ODP Optimal desinfektionspraxis (ODP) Indata: historiska data om fekalindikatorer Bestämning av: Nödvändig barriärhöjd Existerande barriär före slutdesinfektion Krav på slutdesinfektion Existerande barriär i slutdesinfektionen Slutsatser Bakterier - tillfredställande Virus och parasiter - oacceptabelt risk Osäkerheter Barriärverkan i Dynasand-filter Mätserier för kloröverskott och totalt organisk klor behövs

Riskvärdering - QMRA Kvantitativ mikrobiell analys (QMRA) Indata: patogenhalter Karakterisering av råvatten Definiera reningsprocessen Dos-respons Karakterisering av risk

Riskvärdering - QMRA Årlig infektionsrisk i Mölndal (50- och 95-percentil) Den streckade linjen riskniva som av USEPA förespråkas som acceptabel

Sammanfattning Mikrobiologiska undersökningar Mikrobiell källspårning Inaktiveringsförsök Hydrodynamisk modellering Riskvärdering

Författare: Johan Åström (Tyréns AB, tidigare Chalmers) Olof Bergstedt (Göteborg Vatten) Ekaterina Sokolova (Chalmers) Inger Kjellberg (Göteborg Vatten) Thomas Pettersson (Chalmers) Charlotta Borell-Lövstedt (DHI) Anna Karlsson (DHI) Cecilia Wennberg (DHI) Projektledare: Stefan Jonsson (Mölndals Stad) Finansiärer: Svenskt Vatten EU-projektet TECHNEAU Göteborgs stad Mölndals stad Härryda kommun Länsstyrelsen i Västra Götalands län GR EU-projektet VISK Göta älvs Vattenvårdsförbund