M äl arän g, Bredän gs trafikpl ats, Stockh ol m s s tad

LVF 201 8 : 3 M äl arän g, Bredän gs trafikpl ats, Stockh ol m s s tad SPRIDNINGSBERÄKNINGAR FÖR HALTER AV P ARTIKLAR (PM10) OCH KVÄVEDIOXID (NO2) ÅR 2030 Boel Lövenheim SLB - ANALYS, FEBRUARI 2018

FÖRORD Denna utredning är g jord av SLB - analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm. SLB - analys är operatör för Östra Sveriges L uftvårdsförbundsystem för övervakning och utvärdering av luftkvalitet i regionen. Uppdragsgivare för utredningen är E xploateringskontoret Stockholm s s tad [1]. Rapporten har granskats internt av Sanna Silvergren Uppdragsnummer: 2018 116 Daterad: 2018-03 - 07 Handläggare : Boel Lövenheim, 08-50828 955 Status: Granskad Miljöförvaltningen i Stockholm Box 8136 104 20 Stockholm www.sl b.nu 2

Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 INLEDNING... 6 BERÄKNINGSUNDERLAG... 8 Trafik utbyggnadsalternativ... 8 Trafik nollalternativ... 8 Bebyggelse... 9 Spridningsmodeller... 10 Emissioner... 10 MILJÖKVALITETSNORMER OCH MILJÖKVALITETSMÅL... 12 Partiklar, PM10... 12 Kvävedioxid, NO2... 13 HÄLSOEFFEKTER AV LUFTFÖRORENINGAR... 14 LUFTFÖRORENINGSHALTER FÖR NULÄGET... 15 RESULTAT... 17 Nollalternativ - halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid år 2030, jämförelse med miljökvalitetsnorm och nationella miljömål... 18 Utbyggnadsalternativ - halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid år 2030, jämförelse med miljökvalitetsnorm och nationella miljömål... 23 Den nya bebyggelsens påverkan på halterna... 30 Planering av bebyggelse och vistelseytor... 31 OSÄKERHETER I BERÄKNINGARNA... 32 REFERENSER... 33 3

Sammanfattning I området kring Bredängs trafikplats, intill E4/E20, pågår ett detaljplanearbete för området Mälaräng i Stockholm stad. Detaljplanen syftar till att skapa ett område med varierad och blandad bebyggelse med totalt ca 1100 bostäder. Planen innehåller förutom bostäder en ny F-9 skola, en fristående förskola, lokaler i bottenvåningar och utbyggnad av handelsytor. Som underlag för den pågående planeringen har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter år 2030 av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2, utförts. I beräkningarna tas hänsyn till de effekter på luftföroreningshalterna som uppstår i de gaturum som bildas när den planerade bebyggelsen är uppförd. Beräknade halter jämförs med ett nollalternativ år 2030 och ett nuläge år 2015 samt med miljökvalitetsnormen och de nationella miljömålen för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2. Resultaten i denna rapport utgår från utformningen av planen i samrådsförslaget. Ändringar i utformning av bebyggelsen i det västra kvarteret, som tillkommit i senare skede, påverkar beräknade luftföroreningshalter marginellt och ligger inom osäkerheten för beräknade halter. Jämförelse med miljökvalitetsnormen och nationella miljömål för PM10 och NO 2 Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande föreskrifter och får inte överskridas. I Stockholmsområdet är det normen för dygnsmedelvärde som är svårast att klara. Miljökvalitetsmålen anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande. Miljömålet för NO 2 timme och PM10 år är svårast att klara i Stockholmsregionen. I nuläget överskrids miljökvalitetsnormen för NO 2 och PM10 intill E4/E20 samt för PM10 även på delar av Murmästarvägen. Miljömålet för kvävedioxid överskrids i området från Skärholmsvägen och söderut. Målet för PM10 överskrids i stort sett hela detaljplaneområdet. År 2030 förväntas utsläppen av kvävedioxid från biltrafiken minska tack vare en renare fordonspark. För partiklar förväntas en minskning av förbränningspartiklar till år 2030 medan andelen slitagepartiklar förväntas vara samma som i dagsläget. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halten. I nollalternativet år 2030 klaras miljökvalitetsnormen och miljömålet för kvävedioxid i hela området. Halten PM10 beräknas överskrida normen längs med E4/E20 och på delar av Murmästarvägen. Miljömålet för PM10 överskrids inom större delen av planområdet förutom på norra delen på Bredängsvägen och delar av Slättgårdsvägen. Utbyggnadsalternativ år 2030 Beräkningarna för utbyggnadsalternativet visar att miljökvalitetsnormen och miljömålen för kvävedioxid klaras i området år 2030. Även normen för PM10 klaras förutom intill E4/E20 samt på delar av Murmästarvägen. Högst gaturumshalter har beräknats längs Murmästarvägen, på delar av Bredängsvägen samt vid avfarten till Bredängs trafikplats från E4/E20 södergående. Det är även här de högsta trafikflödena i gaturum återfinns. 4

Miljömålet för PM10 överskrids i stora delar av planområdet. Vid den planerade förskolan på Eksätravägen och vid F-9 skolan på Slättgårdsvägen klaras dock målet förutom vid fasad mot väg. Likaså klaras målet i Slättgårdsparken. Den nya bebyggelsens påverkan på halterna De enkel- och dubbelsidiga gaturum som bildas av den nya bebyggelsen på Bredängsvägen ökar dygnsmedelhalten av PM10 med som mest ca 10 µg/m 3 jämfört med nollalternativet. Motsvarande siffra för Hantverksgången, mellan Handelshuset och de planerade bostäderna, är en ökning på ca 7 8 µg/m 3. Den nya avfarten till Bredängs trafikplats för södergående fordon passerar ca 15 meter söder om de planerade ungdomsbostäderna. Halterna vid husets södra fasad blir förhöjda jämfört med nollalternativet utan byggnad, både på grund av ökad trafik och av att huset försvårar utspädningen av luftföroreningarna. Längs Murmästarvägen är det främst den ökade trafiken i utbyggnadsalternativet som orsakar de högre halterna jämfört med nollalternativet då bebyggelsen är befintlig. Den nya bebyggelsen längs Eksätravägens södra sida påverkar luftföroreningshalterna marginellt jämfört med nollalternativet, likaså den planerade skolbyggnaden på Slättgårdsvägen. Planering av bebyggelse och vistelseytor Det är viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som kommer bo och vistas i det planerade området. Det beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. För att skapa en så bra miljö som möjligt inom ett planområde bör man därför sträva efter att sänka halten av luftföroreningar, speciellt i områden vid skolor och bostadsbebyggelse och där människor ska vistas, t ex på gårdar, lekplatser och gång- och cykelbanor. Planens skolor och förskolor ligger bra placerade ur luftföroreningssynpunkt. Den planerade förskolan på Eksätravägen och F-9 skolan på Slättgårdsvägen är placerade så att miljömålen klaras runt skolorna utom precis vid fasad mot väg. Skolgård och utelek bör placeras i området där målet klaras. Vid de planerade förskolorna på Eksätravägens södra sida ligger halten på gårdssidan precis över miljömålet för årsmedel av PM10, mellan 15 och 16 µg/m 3 jämfört med målet 15 µg/m 3. Även i Slättgårdsparken klaras miljömålen. I delar av området mellan E4/E20 och Murmästarvägen har halter över miljökvalitetsnormen för PM10 beräknats. Om människor tillåts vistas i detta område riskerar de att utsättas för halter över normvärdena för PM10. Busshållplatser och gång- och cykeltrafik bör undvikas i detta område. Intag för friskluftsventilation för byggnader längs de beräknade gaturummen på Bredängsvägen, runt Handelshuset samt vid ungdomsbostäderna bör placeras i taknivå eller vid fasad som inte vetter mot gatan. 5

Inledning I området kring Bredängs trafikplats, intill E4/E20, pågår ett detaljplanearbete för området Mälaräng. Planområdet omfattar området mellan Bredängs trafikplats och Strömsätravägen söder om Eksätravägen, Slättgårdsparken och Slättens förskola samt Bredängsvägen upp till Ugglemossevägen. Till planområdet hör även ett mindre område söder om E4/E20 där en drivmedelsstation ska placeras, se figur 1. Detaljplanen syftar till att omvandla området kring Bredängs trafikplats till ett område med varierad och blandad bebyggelse med totalt ca 1100 bostäder. Planen innehåller förutom bostäder en ny F-9 skola, en fristående förskola, lokaler i bottenvåningar och utbyggnad av handelsytor. Som underlag för den pågående planeringen har spridningsberäkningar för luftföroreningshalter år 2030 av partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2 utförts. I beräkningarna tas hänsyn till de effekter på luftföroreningshalterna som uppstår i de gaturum som bildas när den planerade bebyggelsen är uppförd. Beräknade halter jämförs med ett nollalternativ år 2030 och ett nuläge år 2015 samt med miljökvalitetsnormen och de nationella miljömålen för partiklar, PM10, och kvävedioxid, NO 2. Resultaten i denna rapport utgår från utformningen av planen i samrådsförslaget. Ändringar i utformning av bebyggelsen i det västra kvarteret, som tillkommit i senare skede, påverkar beräknade luftföroreningshalter marginellt och ligger inom osäkerheten för beräknade halter. Detta beror bl.a. på att trafikflödena på omgivande gator, Eksätravägen och Hantverksgången, är låga och haltförändringen p.g.a. ändrad bebyggelsestruktur blir liten. Beräkningar med ny utformning av västra kvarteret bedöms därför inte behövas. Figur 1. Översiktskarta över planerat område. Planområdet Mälaräng är markerat med rött. Bild från Planbeskrivning, Detaljplan för Mälaräng, Stockholms stad, [2]. 6

Ev ny förskola Ungdomsbostäder E4/E20 E4/E20 Figur 2. Illustrationsplan över planområdet med ny bebyggelse år 2030. Bild från planbeskrivning, illustration EGA/AIM [2]. 7

Beräkningsunderlag Trafik utbyggnadsalternativ Beräkningarna har utförts med trafikflöden för prognosår 2040 men med emissionsfaktorer för år 2030 då scenarier för 2040 saknas. Trafikprognoserna, andel tung trafik och hastighet har hämtats från Trafik PM för Bredängs Trafikplats och PM för Mälaräng, samt från bullerutredningen för området. [3, 4, 5]. Underlag för nya vägdragningar har levererats av beställaren. I figur 3 visas de trafikflöden som har använts som indata till beräkningarna för utbyggnadsalternativet. Tung trafikandel motsvarar dagens tunga trafik, 10 % på E4/E20 inklusive av och påfarter samt på Murmästarvägen. På Bredängsvägen norr om Slättgårdsvägen, Eksätravägen samt på övriga lokalgator har 4 % tung trafik antagits. Skyltad hastighet är 80 km/h på E4/E20 inklusive av- och påfarter. På Murmästarvägen och Bredängsvägen gäller 50 km/h och på övriga vägar 40 km/h med undantag för delar av Slättgårdsvägen där hastighetsgränsen är 30 km/h. Trafik nollalternativ I nollalternativet används samma trafikflöden för de vägar som är gemensamma för utbyggnad och nollalternativ; E4/E20, Bredängsvägen och Slättgårdsvägen. För övriga vägar används samma trafikflöden som i nuläget enligt trafikanalys för Bredängs trafikplats [4]. Figur 3. Trafikflöden per årsmedeldygn i trafikprognos år 2040. Bild och flöden från trafik PM samt bullerutredning (flöde lokalgata) [3,5]. 8 Lokalgata 2500 f/d

Bebyggelse Planförslaget innebär cirka 1100 bostäder i flerbostadshus om 4-6 våningar med punktvis högre bebyggelse upp till 8 våningar. För beräkning av byggnadshöjd ovan mark har antagits 3 m per våning. Bebyggelsehöjden ovan gatunivå varierar mellan 12 och 24 meter, se figur 4. För befintlig bebyggelse längs Murmästarvägen varierar byggnadshöjden mellan 6 och 8 meter. Bebyggelsestrukturen utgår från utformningen av planen i samrådsförslaget. Den nya bebyggelsen som planeras bildar enkel- eller dubbelsidiga gaturum längs vissa vägar. Denna typ av bebyggelse kan förändra ventilationsförhållandena och medföra risk för förhöjda luftföroreningshalter i gaturummet. Hur stor effekten byggnationen har för luftföroreningshalterna är beroende av bl a hushöjd, gaturumsbredd och trafikflöde. Figur 4. Utformning av byggnader i området år 2030. I bilden visas höjd över mark (m) för planerade byggnader samt användningsområde. Bebyggelsestrukturen utgår från utformningen av planen i samrådsförslaget. 9

Spridningsmodeller Beräkningar av luftföroreningshalter har gjorts med Airviro gaussmodell [6] och med OSPM gaturumsmodell [7] integrerad i Airviro. Airviro vindmodell har använts för att generera ett representativt vindfält över gaussmodellens beräkningsområde. Airviro vindmodell Halten av luftföroreningar kan variera mellan olika år beroende på variationer i meteorologiska faktorer och intransport av långväga luftföroreningar. När luftföroreningshalter jämförs med miljökvalitetsnormer ska halterna vara representativa för ett normalår. Som indata till Airviro vindmodell används därför en klimatologi baserad på meteorologiska mätdata under en flerårsperiod (1993-2010). De meteorologiska mätningarna har hämtats från en 50 meter hög mast i Högdalen i Stockholm och inkluderar horisontell och vertikal vindhastighet, vindriktning, temperatur, temperaturdifferensen mellan tre olika nivåer samt solinstrålning. Vindmodellen tar även hänsyn till variationerna i lokala topografiska förhållanden. Airviro gaussmodell Airviro gaussiska spridningsmodell har använts för att beräkna den geografiska fördelningen av luftföroreningshalter två meter ovan öppen mark. I områden med tätbebyggelse representerar beräkningarna halter två meter ovan taknivå. I beräkningarna har används en variabel gridstorlek som är beroende av emissionen från väglänkar och punktkällor. Gridrutornas storlek varierar mellan 25 och 500 meter, där de minsta gridrutorna skapas där det är störst utsläpp. För att beskriva haltbidragen från utsläppskällor som ligger utanför det aktuella området har beräkningar gjorts för hela Stockholms och Uppsala län. Haltbidragen från källor utanför länen har erhållits genom mätningar. OSPM gaturumsmodell I tätbebyggda områden beskriver gaussmodellen halter av luftföroreningar i taknivå. För att beräkna halterna nere i gaturum kompletteras därför gaussberäkningarna med beräkningar med gaturumsmodellen OSPM. Förutsättningarna för ventilation och utspädning av luftföroreningar varierar mellan olika gaturum. Breda gator tål betydligt större avgasutsläpp, utan att halterna behöver bli oacceptabelt höga, än trånga gator med dubbelsidig bebyggelse. Just bebyggelsefaktorn, dvs. om gaturummet är slutet samt dess dimensioner, spelar stor roll för gatuventilationen och därmed för haltnivåerna. OSPM-modellen används för att beräkna halterna vid enkel- och dubbelsidig bebyggelse. Emissioner Emissionsdata, dvs. utsläppsdata, utgör indata för spridningsmodellerna vid framräkning av halter av luftföroreningar. För beräkningarna har Östra Sveriges Luftvårdsförbunds länstäckande emissionsdatabas för år 2015 använts [8]. Där finns detaljerade beskrivningar av utsläpp från bl.a. vägtrafiken, energisektorn, industrin och sjöfarten. I Stockholmsregionen är vägtrafiken den största källan till luftföroreningar. Utsläppen innehåller bl.a. kväveoxider, kolväten samt avgas- och slitagepartiklar. Vägtrafikens utsläpp av kväveoxider och avgaspartiklar är beskrivna med emissionsfaktorer år 2030 för olika fordons- och vägtyper enligt HBEFA-modellen 10

(ver. 3.3). Det är en europeisk emissionsmodell för vägtrafik som har anpassats till svenska förhållanden [9]. Trafiksammansättningen avseende fordonsparkens avgasreningsgrad (olika euroklasser) gäller för år 2030. Sammansättning av olika fordonstyper och bränslen, t ex andel dieselpersonbilar år 2030, gäller enligt Trafikverkets prognoser för scenario BAU ( Business as usual ). Fordonens utsläpp av avgaspartiklar och kväveoxider kommer att minska i framtiden beroende på kommande skärpta avgaskrav som beslutats inom EU. Den förväntade ökade dieselandelen kommer dock att dämpa minskningen. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. Under perioder med torra vägbanor vintertid kan haltbidraget från dubbdäckslitaget vara 80-90 % av totalhalten PM10. Emissionsfaktorer för slitagepartiklar utifrån olika dubbdäcksandelar baseras på Nortrip-modellen [29, 30]. Korrektion har gjorts för att slitaget och uppvirvlingen ökar med vägtrafikens hastighet [10, 29, 30]. För beräkningarna 2030 används samma emissionsfaktorer motsvarande dubbdäcksandelar på 50 60 % för personbilar och lätta lastbilar, vilka har registrerats i Stockholm av SLB-analys senaste vintern [11]. Större infartsleder har något högre dubbdäcksandelar än lokalgator, vilket stöds av Trafikverkets mätningar [12]. 11

Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål Miljökvalitetsnormer syftar till att skydda människors hälsa och naturmiljön. Normerna är juridiskt bindande föreskrifter som har utarbetats nationellt i anslutning till miljöbalken. De baseras på EU:s regelverk om gränsvärden och vägledande värden. Det nationella miljökvalitetsmålet Frisk luft är definierat av Sveriges riksdag. Halterna av luftföroreningar ska senast till år 2020 inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Miljökvalitetsnormerna fungerar som rättsliga styrmedel för att uppnå de strängare miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen med preciseringar anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande för myndigheter, kommuner och andra aktörer. Vid planering och planläggning ska kommuner och myndigheter ta hänsyn till miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål. I plan- och bygglagen anges bl.a. att planläggning inte får medverka till att en miljökvalitetsnorm överträds. För närvarande finns miljökvalitetsnormer för kvävedioxid, partiklar (PM10 och PM2.5), bensen, kolmonoxid, svaveldioxid, ozon, bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly 13. Halterna av svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, bens(a)pyren, partiklar (PM2,5), arsenik, kadmium, nickel och bly är så låga att miljökvalitetsnormer för dessa ämnen klaras i hela regionen [15, 16, 17, 18, 18]. Miljökvalitetsnormer och miljökvalitetsmål innehåller värden för halter av luftföroreningar både för lång och kort tid. Från hälsoskyddssynpunkt är det viktigt att människor både har en låg genomsnittlig exponering av luftföroreningar under längre tid (motsvarar årsmedelvärde) och att minimera antalet tillfällen då de exponeras för höga halter under kortare tid (dygns- och timmedelvärden). För att en miljökvalitetsnorm ska klaras får inget av normvärdena överskridas. I Luftkvalitetsförordningen [13] framgår att miljökvalitetsnormer gäller för utomhusluften med undantag av arbetsplatser samt väg- och tunnelbanetunnlar. Partiklar, PM10 Tabell 1 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 till skydd för hälsa. Värdena anges i enheten g/m 3 (mikrogram per kubikmeter) och omfattar ett årsmedelvärde och ett dygnsmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 35 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av PM10 varit svårare att klara än årsmedelvärdet. Även 2015 års kartläggning av PM10-halter i Stockholms- och Uppsala län visade detta [19]. 12

Tabell 1. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för partiklar, PM10 avseende skydd av hälsa [13, 20]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 15 Värdet får inte överskridas 1 dygn 50 30 Värdet får inte överskridas mer än 35 dygn per kalenderår Kvävedioxid, NO 2 Tabell 2 visar gällande miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 till skydd för hälsa. Normvärden finns för årsmedelvärde, dygnsmedelvärde och timmedelvärde. Målvärden finns för årsmedelvärde och timmedelvärde. Årsmedelvärdet får inte överskridas medan dygnsmedelvärdet får överskridas högst 7 gånger under ett kalenderår. Timmedelvärdet får överskridas högst 175 gånger under ett kalenderår. I alla mätningar i Stockholms- och Uppsala län har dygnsmedelvärdet av NO 2 varit svårare att klara än årsmedelvärdet och timmedelvärdet. Detta bekräftades även i kartläggningen av NO 2-halter i Stockholms och Uppsala län [19]. Tabell 2. Miljökvalitetsnorm och miljökvalitetsmål för kvävedioxid, NO 2 avseende skydd av hälsa [13, 20]. Tid för medelvärde Normvärde ( g/m 3 ) Målvärde ( g/m 3 ) Anmärkning Kalenderår 40 20 Värdet får inte överskridas 1 dygn 60 - Värdet får inte överskridas mer än 7 dygn per kalenderår 1 timme 90 60 Värdet får inte överskridas mer än 175 timmar per kalenderår 13

Hälsoeffekter av luftföroreningar Det finns tydliga samband mellan luftföroreningar och effekter på människors hälsa 21, 22. Effekter har konstaterats även om luftföroreningshalterna underskrider gränsvärdena enligt miljöbalken [23, 24]. Att bo vid en väg eller gata med mycket trafik ökar risken för att drabbas av luftvägssjukdomar, t.ex. lungcancer och hjärtinfarkt. Hur man påverkas är individuellt och beror främst på ärftliga förutsättningar och i vilken grad man exponeras. Barn är mer känsliga än vuxna eftersom deras lungor inte är färdigutvecklade. Studier i USA har visat att barn som bor nära starkt trafikerade vägar riskerar bestående skador på lungorna som kan innebära sämre lungfunktion resten av livet. Över en fjärdedel av barnen i Stockholms län upplever obehag av luftföroreningar från trafiken [22]. Människor som redan har sjukdomar i hjärta, kärl och lungor riskerar att bli sjukare av luftföroreningar. Luftföroreningar kan utlösa astmaanfall hos både barn och vuxna. Äldre människor löper större risk än yngre att få en hjärtoch kärlsjukdom och risken att dö i förtid av sjukdomen ökar om de utsätts för luftföroreningar. 14

Luftföroreningshalter för nuläget Figur 5 och 6 visar beräknad halt av PM10 och NO 2 under det 36:e respektive 8:de värsta dygnet för nuläget år 2015 från Östra Sveriges Luftvårdsförbunds kartläggning [18]. Miljökvalitetsnormen för dygn är den tidsupplösning som är svårast att klara i Stockholmsområdet. Trafiken på E4/E20 är i beräkningen drygt 115 200 fordon per årsmedeldygn söder om trafikplats Bredäng och drygt 126 700 norr om trafikplatsen. I nuläget överskrids miljökvalitetsnormen för kvävedioxid (NO 2) och partiklar (PM10) intill E4/E20 samt för PM10 även på delar av Murmästarvägen. Miljömålet för kvävedioxid (timmedelvärde, visas inte i bild) överskrids i området från Skärholmsvägen och söderut inklusive området runt E4/E20 och Murmästarvägen. Målet för PM10 överskrids i stort sett hela detaljplaneområdet. Figur 5. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nuläget år 2015 [18]. Överskrider halten på kartan 50 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan större än 30 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 15 Tpl Bredäng

Tpl Bredäng Figur 6. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nuläget år 2015 [18]. Överskrider halten på kartan 60 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Miljömål saknas. 16

Resultat I följande avsnitt redovisas beräknade totala luftföroreningshalter i området för nollalternativ och utbyggnadsalternativ år 2030. I totala halter ingår lokala haltbidrag från vägtrafik samt haltbidrag från regionen och intransport av luftföroreningar från andra länder. Halterna gäller 2 meter ovan mark vid ett meteorologiskt normalt år och jämförs med miljökvalitetsnormen och nationella miljömål. Efter redovisningen av beräknade halter följer en diskussion om de nya byggnadernas påverkan på luftföroreningshalten. Sedan följer ett resonemang om exponering och en redovisning av osäkerheter i beräkningen. Miljökvalitetsnormerna är juridiskt bindande föreskrifter och får inte överskridas. I Stockholmsområdet är det normen för dygnsmedelvärde av PM10 och NO 2 som är svårast att klara. För att miljökvalitetsnormen till skydd för människors hälsa ska klaras för PM10 får dygnsmedelhalten under det 36:e värsta dygnet inte överstiga 50 µg/m 3 och årsmedelhalten inte överskrida 40 µg/m 3. För kvävedioxid får dygnsmedelhalten under det 8:e värsta dygnet inte överstiga 60 µg/m 3, årsmedelhalten inte överskrida 40 µg/m 3 och timmedelvärdet inte överskrida 90 µg/m 3 under det 176:e värsta dygnet för att normen ska klaras. De nationella miljökvalitetsmålen anger en långsiktig målbild för miljöarbetet och ska vara vägledande. För att miljökvalitetsmålet för PM10 ska klaras får inte halten det 36:e värsta dygnet överstiga 30 µg/m 3 och årsmedelhalten inte överskrida 15 µg/m 3. Miljömålet för år är normalt den tidsupplösning som är svårast att klara för PM10. För att miljökvalitetsmålet ska klaras för NO 2 får inte årsmedelhalten överskrida 20 µg/m 3 och timmedelvärdet inte överskrida 60 µg/m 3 under det 176:e värsta dygnet. Miljömål för dygnsmedelvärde saknas. Miljömålet för timme är den tidsupplösning som är svårast att klara för kvävedioxid i Stockholmsområdet. Miljökvalitetsnormen och de nationella miljömålen för PM10 är svårare att klara år 2030 än för NO 2. Detta beror främst på att utsläppen av kvävedioxid från biltrafiken förväntas minska tack vare en renare fordonspark år 2030. För partiklar förväntas en minskning av förbränningspartiklar till år 2030 medan andelen slitagepartiklar förväntas vara samma som i dagsläget. Slitagepartiklar i trafikmiljö orsakas främst av dubbdäckens slitage på vägbanan men bildas också vid slitage av bromsar och däck. Längs starkt trafikerade vägar utgör slitagepartiklarna huvuddelen av PM10-halterna. 17

LVF 2018:3 Luftkvalitetsutredning för Mälaräng, år 2030 Nollalternativ - halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid år 2030, jämförelse med miljökvalitetsnorm och nationella miljömål Nollalternativet har beräknats utan nya vägar och ny bebyggelse. Trafikflödena är samma som utbyggnadsalternativet på de vägar som återfinns i båda scenarierna. Övriga vägars trafik är desamma som i dagsläget. De högsta luftföroreningshalterna i området har beräknats längs E4/E20. Murmästarvägen påverkas till stor del av utsläppen från E4/E20. Jämförelse med miljökvalitetsnormen och miljömål för PM10 Figur 7 visar beräknad halt av PM10 under det 36:e värsta dygnet för år 2030 och Figur 8 visar beräknad årsmedelhalt, båda för nollalternativet. Miljökvalitetsnormen för dygn överskrids på E4/E20. Överskridande sker dock främst inom vägområdet där människor inte normalt ska vistas. Miljömålet för PM10 år, som är svårast att klara, överskrids inom större delen av planområdet förutom på norra delen på Bredängsvägen och delar av Slättgårdsvägen. Figur 7. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för nollalternativ år 2030. Överskrider halten på kartan 50 µg/m3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan större än 30 µg/m3 klaras inte miljömålet. 18

Figur 8. Beräknad årsmedelhalt år 2030 av partiklar, PM10 (µg/m³) för nollalternativ år 2030. Överskrider halten på kartan 40 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan större än 15 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 19

Jämförelse med miljökvalitetsnormen och miljömål för NO 2 Figur 9 visar beräknad halt av NO 2 under det 8:e värsta dygnet för år 2030 och Figur 10 och 11 beräknad års- respektive timmedelhalt i nollalternativet. Miljökvalitetsnormen och miljömålen klaras med god marginal då utsläppen till år 2030 förväntas minska till följd av redan beslutade utsläppskrav för fordon. Figur 9. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för nollalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 60 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Miljömål saknas. 20

Figur 10. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) i nollalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 40 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan högre än 20 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 21

Figur 11. Beräknad timmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under den 176:e värsta timmen för nollalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 90 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan högre än 60 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 22

Utbyggnadsalternativ - halter av partiklar, PM10, och kvävedioxid år 2030, jämförelse med miljökvalitetsnorm och nationella miljömål De högsta luftföroreningshalterna i området har, liksom i nollalternativet, beräknats längs E4/E20 och Murmästarvägen. Trafiken på Murmästarvägen ökar jämfört med nollalternativet, då vägen ska ersätta delar av Skärholmsvägen som delvis försvinner. Trafiken på avfarten från E4/E20 i södergående riktning till Bredängs trafikplats har stor påverkan på luftföroreningshalten vid de ungdomsbostäder som planeras norr om avfarten. De planerade nya byggnaderna längs Bredängsvägen bildar dubbel- och enkelsidiga gaturum vilket försämrar utvädringen av luftföroreningarna. Beräkningar längs Slättgårdsvägen och Hantverksgången visar också att halterna påverkas av den nya bebyggelsen. Jämförelse med miljökvalitetsnormen för PM10 Figur 12 visar beräknad halt av PM10 under det 36:e värsta dygnet för år 2030 och Figur 13 visar beräknad årsmedelhalt. E4/E20 inklusive på- och avfarter Inom vägområdet samt norr och söder utmed E4/E20 har halter över PM10 dygnsmedelnorm beräknats. Vid de ungdomsbostäder som planers norr om avfarten från E4/E20 har halter på som mest 49 µg/m 3 beräknats som dygnsmedelvärde vid den fasad som vetter mot E4/E20. Murmästarvägen Dygnsmedelnormen av PM10 överskrids vid större delen av byggnadernas fasad mot vägen. Halterna påverkas både av föroreningar från E4/E20 och den lokala trafiken på vägen. Dygnsmedelhalterna i områdena med överskridande ligger i intervallet 53 56 µg/m 3. Bredängsvägen Dygns- och årsmedelnormen för PM10 klaras på hela Bredängsvägen. Högst dygnsmedelhalter, 36-39 µg/m 3, har beräknats mellan Hantverksgången och Slättgårdsvägen där de två 21 meter höga husen bildar ett dubbelsidigt gaturum. Norr om Slättgårdsvägen bildar den nya bebyggelsen tre gaturum med bebyggelse på den östra sidan. Dygnsmedelhalten ligger i intervallet 35-38 µg/m 3. Hantverksgången och Eksätravägen Miljökvalitetsnormen klaras med god marginal på båda gatorna. Längs Hantverksgången har haltbidraget från E4/E20 minskat och trafikmängden på gatan är liten. Högst dygnsmedelhalter har beräknats vid Handelshuset, 36-39 µg/m 3. Eksätravägen har liten trafikmängd och husen får korta fasader mot vägen vilket gör att utvädringen av luftföroreningar är god. Slättgårdsvägen Miljökvalitetsnormen klaras med god marginal. Vid den planerade skolan är dygnsmedelhalten av PM10 beräknad till 27-30 µg/m 3. 23

Jämförelse med miljömål för PM10 Jämförelse med de nationella miljömålen kan göras i Figur 12 och 13. Miljömålen för år är svårast att klara och överskrids i stora delar av planområdet. Vid den planerade förskolan på Eksätravägen och vid F-9 skolan på Slättgårdsvägen klaras målet förutom vid fasad mot vägen. Vid de nya bostadshusen på norra delen av Bredängsvägen klaras inte målet på vägsidan men klaras vid övriga fasader. Figur 12. Beräknad dygnsmedelhalt av partiklar, PM10 (µg/m³) under det 36:e värsta dygnet för utbyggnad år 2030. Överskrider halten på kartan 50 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan större än 30 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 24

LVF 2018:3 Luftkvalitetsutredning för Mälaräng, år 2030 Figur 13. Beräknad årsmedelhalt år 2030 av partiklar, PM10 (µg/m³) för utbyggnad år 2030. Överskrider halten på kartan 40 µg/m3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan större än 15 µg/m3 klaras inte miljömålet. 25

Jämförelse med miljökvalitetsnormen för NO 2 Figur 14 visar beräknad halt av NO 2 under det 8:e värsta dygnet för år 2030 och i Figur 15 och 16 beräknad års- respektive timmedelhalt. Miljökvalitetsnormen klaras i hela planområdet. E4/E20 inklusive på- och avfarter Inom vägområdet samt norr och söder utmed E4/E20 har dygnsmedelhalter mellan 29 och 35 µg/m 3 beräknats. Vid de ungdomsbostäder som planers norr om avfarten från E4/E20 har halter på som mest 36 µg/m 3 beräknats som dygnsmedelvärde vid den fasad som vetter mot E4/E20. Murmästarvägen Dygnsmedelhalten vid byggnadernas fasad mot vägen ligger inom intervallet 30-36 µg/m 3. Halterna påverkas både av föroreningar från E4/E20 och den lokala trafiken på vägen. Bredängsvägen Miljökvalitetsnormen för NO 2 klaras på hela Bredängsvägen. Förhöjda dygnsmedelhalter har beräknats på sträckan mellan Hantverksgången och Slättgårdsvägen där de två 21 meter höga husen bildar ett dubbelsidigt gaturum. Norr om Slättgårdsvägen bildar den nya bebyggelsen tre gaturum med bebyggelse på den östra sidan. Dygnsmedelhalterna ligger i intervallet 29-32 µg/m 3. Hantverkargången och Eksätravägen Miljökvalitetsnormen klaras med god marginal på båda gatorna. Slättgårdsvägen Miljökvalitetsnormen klaras med god marginal. Vid den planerade skolan är dygnsmedelhalten beräknad till 26-28 µg/m 3. Jämförelse med miljömålen för NO 2 Miljömålen för år och timme klaras i hela planområdet. Beräknad timmedelhalt för NO 2 är som mest 45-50 µg/m 3 jämfört med målvärdet på 60 µg/m 3. 26

Figur 14. Beräknad dygnsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under det 8:e värsta dygnet för utbyggnadsalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 60 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Miljömål saknas. 27

Figur 15. Beräknad årsmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) för utbyggnadsalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 40 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan högre än 20 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 28

Figur 16. Beräknad timmedelhalt av kvävedioxid, NO 2 (µg/m³) under den 176:e värsta timmen för utbyggnadsalternativet år 2030. Överskrider halten på kartan 90 µg/m 3 överskrids miljökvalitetsnormen. Är halten på kartan högre än 60 µg/m 3 klaras inte miljömålet. 29

Den nya bebyggelsens påverkan på halterna Bygger man höga hus med en lång sammanhängande fasad längs med och nära intill en väg med mycket trafik riskeras höga halter av luftföroreningar på fasadsidan mot vägen då utvädringen av luftföroreningar försämras av huskroppen. Höga hus med en lång sammanhållen fasad ökar halterna mer än t ex punkthus. Bebyggelsens effekt på luftföroreningshalten är beroende av bl a omgivande terräng, hushöjd, fasadlängd och väderstreck samt om hus finns på båda eller bara ena sidan om vägen. En hög byggnad nära en trafikerad väg, med lång sammanhängande fasad längs med vägen, ger den största ökningen av luftföroreningshalten på fasadsidan mot väg men fungerar även som en skärm och ofta erhålls bra luftkvalitet vid husets fasad som vetter från vägen. I vissa områden har detta utnyttjats genom att t ex kontor byggts som en buller- och luftföroreningsdämpande skärm nära vägen för att kunna skapa bostadsbebyggelsen bakom. Skapar man denna typ av bebyggelse bör dock inte området mellan väg och kontorsfasad användas som vistelseyta, t ex för gång- och cykelbanor, om miljökvalitetsnormen riskerar att överskridas. Bullerskärm längs en trafikerad väg kan ge en viss haltreduktion vid bebyggelse bakom skärmen. I denna utredning har vi inte räknat med någon bullerskärm längs med E4/E20. De enkel- och dubbelsidiga gaturum som bildas av den nya bebyggelsen på Bredängsvägen ökar dygnsmedelhalten av PM10 med som mest ca 10 µg/m 3 jämfört med nollalternativet. För NO 2 är motsvarande siffra ca 10-12 µg/m 3. Längs Murmästarvägen är det främst den ökade trafiken i utbyggnadsalternativet som orsakar de högre halterna jämfört med nollalternativet då bebyggelsen är befintlig. Dock bidrar det nya Handelshuset till ökade halter i utbyggnadsalternativet på grund av det enkelsidiga gaturum som det 15 meter höga huset bildar mot Murmästarvägen. Den nya bebyggelsen längs Eksätravägens södra sida påverkar luftföroreningshalterna marginellt jämfört med nollalternativet. Detta beror dels på att husens fasader är korta dels på att trafikflödet är mindre än i nollalternativet, ca 1000 fordon per dygn jämfört med nollalternativets ca 2000 fordon per dygn. Haltökningen har beräknats till max 1 µg/m 3 jämfört med nollalternativet, både för PM10 och NO 2 dygnsmedelvärde. Längs den nya gatan Hantverksgången är halterna högst i den östra delen. Mellan Handelshuset och de planerade bostäder på norra sidan bidrar byggnaderna till en haltökning på ca 7 8 µg/m 3 räknat som dygnsmedelvärde PM10. Den planerade skolbyggnaden på Slättgårdsvägen är 15 meter hög och har längre sammanhållen fasad längs vägen jämfört med nuvarande bebyggelse. Ökningen är dock marginell. Haltökningen, som beror på en högre och längre byggnad, har beräknats till ca 1 µg/m 3 både för dygnsmedelvärde av PM10 och NO 2. Den nya avfarten till Bredängs trafikplats för södergående fordon, med ca 17 000 fordon per dygn, passerar ca 15 meter söder om de planerade ungdomsbostäderna. Halterna vid husets södra fasad blir förhöjda jämfört med nollalternativet utan byggnad, både på grund av ökad trafik och av att huset försvårar utspädningen av luftföroreningarna. 30

Planering av bebyggelse och vistelseytor Det är viktigt med så låg exponering av luftföroreningar som möjligt för människor som kommer bo och vistas i det planerade området. Det beror på att det inte finns någon tröskelnivå under vilken inga negativa hälsoeffekter uppkommer. Särskilt känsliga för luftföroreningar är barn, gamla och människor som redan har sjukdomar i luftvägar, hjärta eller kärl. För att skapa en så bra miljö som möjligt inom ett planområde bör man därför sträva efter att sänka halten av luftföroreningar, speciellt i områden vid skolor och bostadsbebyggelse och där människor ska vistas, t ex på gårdar, lekplatser och gång- och cykelbanor. Planens skolor och förskolor ligger bra placerade ur luftföroreningssynpunkt. Den planerade förskolan på Eksätravägen och F-9 skolan på Slättgårdsvägen är placerade så att miljömålen klaras runt skolorna utom precis vid fasad mot väg. Skolgård och utelek bör placeras i området där målet klaras. Även i Slättgårdsparken klaras miljömålen. Vid de planerade förskolorna på Eksätravägens södra sida (se Figur 2 och 13) ligger halten på gårdssidan precis över miljömålet för årsmedel av PM10, mellan 15 och 16 µg/m 3 jämfört med målet 15 µg/m 3. I delar av området mellan E4/E20 och Murmästarvägen har halter över miljökvalitetsnormen för PM10 beräknats. Om människor tillåts vistas i detta område riskerar de att utsättas för halter över normvärdena för PM10. Busshållplatser och gång- och cykeltrafik bör undvikas i detta område. Intag för friskluftsventilation för byggnader längs de beräknade gaturummen på Bredängsvägen, vid Handelshuset samt vid ungdomsbostäderna bör placeras i taknivå eller vid fasad som inte vetter mot gatan. Luftföroreningshalten avtar med höjden på en exponerad byggnadsfasad då den förorenade luften späds ut under transporten upp längs byggnadens fasad. 31

Osäkerheter i beräkningarna Modellberäkningar av luftföroreningshalter innehåller osäkerheter. För att säkerställa kvaliteten i beräkningarna jämförs beräknade halter med mätningar på en rad platser. Baserat på dessa jämförelser justeras de beräknade halterna så att bästa möjliga överensstämmelse kan erhållas. Det finns dock inga krav fastställda vad gäller kvaliteten på beräkningar av framtida halter vid olika planer och tillståndsärenden. Däremot finns krav på beräkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer och enligt Naturvårdsverkets Luftguide ska avvikelsen i beräknade årsmedelvärden för NO 2 vara mindre än 30 % och för dygnsmedelvärden ska den vara mindre än 50 %. För PM 10 ska avvikelsen vara mindre än 50 % för årsmedelvärden (krav för dygnsmedelvärden saknas). I rapporten SLB 11:2017 [31] presenteras beräkningsmetoderna som används av SLB analys vid konsekvensberäkningar i samband med planer och tillståndsärenden. Rapporten redovisar också vilka osäkerheter som finns i beräkningarna samt jämförelser mellan uppmätta halter och beräknade halter efter att korrektion genomförts. Sammanfattningsvis konstateras att de genomsnittliga avvikelserna efter justeringar både för PM10 och NO 2 är mindre än 10 % från uppmätta halter, vilket betyder att kvalitetskraven på beräkningar enligt föreskrifterna för kontroll av miljökvalitetsnormer uppfylls med god marginal [26]. För beräkningar av halterna i framtida scenarier (planer och tillståndsärenden) appliceras samma korrigeringar av de beräknade halterna som erhållits från jämförelserna med mätdata. Därför blir osäkerheterna i framtidsscenarierna i hög grad beroende av förutsättningarna som scenariot baseras på, t ex förväntade framtida trafikflöden och prognosticerad användning av bränslen, motorer och däck. För de totala halterna i framtidsscenarier bidrar också bakgrundshalternas utveckling till osäkerheterna; SLB-analys antar oförändrade bakgrundshalter. För kvävedioxid och partiklar har den urbana bakgrundshalten i beräkningarna kalibrerats efter antagande från mätningar och beräkningar i taknivå vid Torkel Knutssonsgatan på Södermalm i Stockholms innerstad. 32

Referenser 1. Stockholms stad, Exploateringskontoret, Lena Hall. 2. Planbeskrivning, Detaljplan för Mälaräng i stadsdelarna Bredäng, Mälarhöjden och Fruängen, S-Dp 2016-15389, Stockholms stad 3. Mälaräng Trafik PM, augusti 2017, Stockholms stad. 4. Trafikplats Bredäng Trafikanalys, 2017-08-17, Tyrens. 5. Mälaräng, Fokus Skärholmen, Stockholms stad, Omgivningsbuller, rapportnr 2016-181 r01, 2017-08-15, Structor Akustik AB Stockholm. 6. SMHI Airviro Dispersion: http://www.smhi.se/airviro/modules/dispersion/dispersion-1.6846 7. Operational Street Pollution Model (OSPM): http://envs.au.dk/en/knowledge/air/models/ospm/ 8. Luftföroreningar i Östra Sveriges Luftvårdsförbund. Utsläppsdata för år 2013. Östra Sveriges Luftvårdsförbund, LVF-rapport 2016:22. 9. HBEFA-modellen, http://www.hbefa.net/e/index.html 10. Bringfeldt, B, Backström, H, Kindell, S., Omstedt, G., Persson, C., och Ullerstig, A., Calculations of PM-10 concentrations in Swedish cities Modelling of inhalable particles. SMHI RMK No. 76, 1997. 11. Användning av dubbdäck i Stockholms innerstad år 2016/2017. SLB-rapport 4:2017. 12. Undersökning av däcktyp i Sverige vintern 2017 (januari mars). Trafikverket, publikation 2017:184. 13. Förordning om miljökvalitetsnormer för utomhusluft, Luftkvalitetsförordning (2010:477). Miljödepartementet 2010, SFS 2010:477. 14. Luften i Stockholm. Årsrapport 2016, SLB-analys, SLB-rapport 1:2017. 15. Kartläggning av bensenhalter i Stockholm- och Uppsala län. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2004:14. 16. Kartläggning av bens(a)pyren-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnormer. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2009:5. 17. Kartläggning av arsenik-, kadmium- och nickelhalter i Stockholm och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun. Jämförelse med miljökvalitetsnormer, Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2008:25. 18. Kartläggning av PM2,5-halter i Stockholms- och Uppsala län samt Gävle kommun och Sandvikens tätort. Jämförelser med miljökvalitetsnorm. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVF-rapport 2010:23.. 19. Kartläggning av luftföroreningshalter i Stockholms och Uppsala län samt Gävle och Sandvikens kommun. Spridningsberäkningar för halten av partiklar (PM10) och kvävedioxid (NO 2) år 2015 LVF-rapport 2016:32. 20. Miljökvalitetmål: http://www.miljomal.se/ 21. Hälsoeffekter av partiklar. Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund. LVFrapport 2007:14. 22. Miljöhälsorapport 2013, Institutet för Miljömedicin, Karolinska Institutet, ISBN 978-91-637-3031-3, Elanders, Mölnlycke, Sverige, april 2013. 33

23. World Health Organization (WHO), Air quality and Health, Fact sheet no 313, September 2011, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs313/en/ 24. World Health Organization (WHO), Air quality guidelines for particulate matter, ozone, nitrogen dioxide and sulfur dioxide, Global update 2005 - Summary of risk assessment, WHO Press, World Health Organization, Geneva, Switzerland, 2006. 25. Exposure - Comparison between measurements and calculations based on dispersion modelling (EXPOSE), Stockholms och Uppsala läns Luftvårdsförbund, 2006. LVF rapport 2006:12. 26. Naturvårdsverkets föreskrifter om kontroll av luftkvalitet Naturvårdverket, NFS 2016:9. 27. Samlad lägesrapport om vinterdäck Redovisning av ett regeringsuppdrag. Vägverket rapport FO 30 A 2008:68231. 28. Emission of inhalable particles from studded tyre wear of road pavements. A comparative study. Mats Gustafsson and Olle Eriksson. VTI rapport 867A, 2015. 29. Denby, B.R., Sundvor, I., Johansson, C., Pirjola, L., Ketzel, K., Norman, M., Kupiainen, K., Gustafsson, M., Blomqvist, G., och Omstedt, G. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 1: Road dust loading and suspension modelling. Atmospheric Environment 77:283-300, 2013. 30. Denby, B.R., Sundvor, I., Johansson, C., Pirjola, L., Ketzel, K., Norman, M., Kupiainen, K., Gustafsson, M., Blomqvist, G., Kauhaniemi, M., och Omstedt, G. A coupled road dust and surface moisture model to predict non-exhaust road traffic induced particle emissions (NORTRIP). Part 2: Surface moisture and salt impact modelling. Atmospheric Environment 81:485-503, 2013. 31. Luftkvalitetsberäkningar för kontroll av miljökvalitetsnormer. Modeller, emissionsdata, osäkerheter och jämförelser med mätningar, SLB rapport 11:2017. SLB- och LVF-rapporter finns att hämta på: www.slb.nu 34

Östra Sveriges Luftvårdsförbund är en ideell förening. Medlemmar är 50 kommuner, två landsting samt institutioner, fö retag och statliga verk. Samarbete sker även med länsstyrelserna i länen. Målet med verksamheten är att samordna övervakning av luftkvaliteten inom samverkansområdet. Systemet för luftöver - vakning består bl. a. av mätningar, utsläppsdatabaser och spridning smodeller. SLB - analys driver systemet på uppdrag av Luftvårdsförbundet. Box 38145, 10064 Stockholm Södermalmsallén 36 08 58 00 2101 www.oslvf.se