Yxor och pilspetsar vid stranden

UV VÄST RAPPORT 2007:17 ARKEOLOGISK UNDERSÖKNING Yxor och pilspetsar vid stranden Mellanmesolitiska fynd i norra Halland Halland, Släp socken, Bukärr 2:28 och 1:10, RAÄ 233 Glenn Johansson

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Kvarnbygatan 12 431 34 Mölndal Växel: 010-480 81 90 Fax: 010-480 82 13 e-post: uvvast@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se www.raa.se/uv Bildredigering Eva Crafoord Layout Lena Troedson Omslagsbilder På rapportens framsida syns arkeolog Bengt Nordqvist i färd med att gräva och på rapportens baksida i arbete vid hackbordet på boplatsen RAÄ 233. Foto: Glenn Johansson. Tryck/Utskrift Intellecta Docusys, Västra Frölunda, 2007 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. Kartorna i rapporten är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2007-11-22. Dnr 601-2007/2030. 2007 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2007:17 ISSN 1404-2029

Innehåll Inledning 7 Bakgrund 7 Områdets topografi och fornlämningar 7 Undersökningens målsättning och metod 10 Resultat RAÄ 233 (Bukärr 2:28) 12 Fyndmaterialet 13 Resultat onumrerat område (Bukärr 1:10) 15 Fyndmaterialet 16 Sammanfattande diskussion 17 Referenser 19 Administrativa uppgifter 19 Bilagor 20 Bilaga 1. Sammanställning av fyndmaterialet från RAÄ 233 20 Bilaga 2. Sammanställning av fyndmaterialet från undersökt fornlämning inom fastigheten Bukärr 1:10 (onumrerad) 21 Figurförteckning 22 Tabellförteckning 22

N O R G E V Ä R M L A N D D A L S L A N D B O H U S L Ä N V Ä S T E R G Ö T L A N D GÖTEBORG Släp H A L L A N D Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.

År 2005 undersökte Riksantikvarieämbetet UV Väst två mindre stenåldersboplatser i Bukärr, Släp socken i Kungsbacka. På boplatserna hittades bland annat yxor och pilspetsar (kärnyxor och lancettmikroliter) i flinta. Föremålen är karaktäristiska för jägarstenåldern och 9000 till 10 000 år gamla. Lokalerna som undersökts ligger idag ungefär 500 meter in från havet, men för cirka 9500 år sedan, stod havsnivån betydligt högre och boplatserna låg då direkt vid stranden. Inledning Med anledning av planerad byggnation inom fastigheterna Bukärr 2:28 och 1:10 i Släp socken, Kungsbacka, har Riksantikvarieämbetet UV Väst, utfört en arkeologisk undersökning av två fornlämningar inom fastigheterna. Undersökningen genomfördes under perioden 31 oktober till 11 november 2005 och bekostades av exploatören NCC Construction Sverige AB. Undersökningen omfattade två närliggande boplatser från äldre stenålder och fynden karaktäriseras av föremål utmärkande för mellanmesolitikum och så kallad Sandarnakultur. Undersökningen genomfördes sent på året under en period med mycket nederbörd och minusgrader. Bakgrund Den nu genomförda och här redovisade undersökningen föregicks av en arkeologisk utredning och förundersökning inom berörda fastigheter. Detta arbete utfördes av UV Väst år 2004 (Lindman 2004). Utredningen omfattade ett 1,4 hektar stort markområde och förundersökning av den registrerade boplatsen RAÄ 125. Vid förundersökningen påträffades ett fåtal svallade flintor och enstaka diffusa anläggningar på RAÄ 125; bedömningen gjordes dock att det ur vetenskaplig synpunkt ej fanns motiv till fortsatt undersökning. Däremot påträffades inom planområdet Bukärr 2:28 en tidigare okänd stenåldersboplats. Boplatsen förmodades vara från äldre stenålder och bedömdes vara intressant för vidare undersökning. Den nu genomförda undersökningen omfattar den nyupptäckta boplatsen och den tidigare kända och registrerade boplatsen RAÄ 233. Områdets topografi och fornlämningar Platsen som undersökts ligger nära havet och nordväst om Kungsbacka stad i norra Halland. Det kringliggande landskapet är typiskt för denna del av halland. Här i landskapets nordligaste del förenas den bohuslänska skärgården med ett flackare kustlandskap. Det är ett varierat landskap med kuperade bergspartier omgivna av flackare åkerlandskap. Fornlämningarna som undersökts låg i norra kanten av en bred lerdalgång som mynnar ut i havet cirka en halv kilometer västerut. Mot norr avgrän- Yxor och pilspetsar vid stranden 7

Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000. 8 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

0 500 m Fig. 3. Utsnitt ur Fastighetskartan, blad 6B 6d, med undersökningsområdet markerat. Skala 1:10 000. sas området av låga bergsområden. Marken består av lera eller lera täckt av tunna sandlinser. De båda platser som undersökts har i senare tid utnyttjats som åker respektive trädgård. I närområdet finns relativt få kända fornlämningar, men något söderut i dalgången har fynd av slagen flinta gjorts på boplatslämningar (RAÄ 144, RAÄ 177 och RAÄ 178) och på ett bergskrön cirka 300 meter åt nordost finns en osäker stensättning (RAÄ 47). En dryg halvkilometer åt sydväst finns även där en stensättning (RAÄ 40). Dessa är från yngre bronsålder eller äldre järnålder och således betydligt yngre än de nu undersökta stenåldersboplatserna. Yxor och pilspetsar vid stranden 9

Sett i ett lite större perspektiv kan man dock säga att de undersökta boplatserna vid Släp ligger i en miljö och ett landskap där spåren efter äldre stenålder är omfattande. På Onsalahalvön omedelbart söder om Släp finns ett par av Västsveriges mer kända och klassiska mesolitiska lokaler, Gottskär och Västra Hagen (Fredsjö 1953) (fig. 4). Ytterligare något söderut, vid Ölmanäs, finns ännu en betydelsefull mesolitisk boplats, Ölmevalla 171 (Ullberg-Loh 1997). Under senare år har dessutom fler boplatser påträffats och undersökts i området, bland annat boplatsen vid Kolla (Johansson 2001), Onsala kyrka (Nordqvist 2007) och Ölmevalla 102 (Johansson 2000). Sammanfattningsvis kan man alltså konstatera att boplatserna vid Släp inte utgör en isolerad företeelse utan att de ingår i en grupp av lokaler, som tillsammans vittnar om omfattande aktiviteter i denna del av Halland under mesolitikums äldre del. Undersökningens målsättning och metod I undersökningsplanen som upprättades inför den nu genomförda och här redovisade undersökningen formulerades ett antal frågeställningar vilka undersökningen syftade till att belysa och diskutera. Undersökningen omfattade i själva verket två olika boplatsytor, belägna knappt 500 meter ifrån varandra. Från utredningen och förundersökningen fanns fynd från de båda platserna som sannolikt kunde dateras till Sandarnakultur och mellanmesolitikum. En fråga för slutundersökningen blev därför att reda ut huruvida de båda boplatserna verkligen kan anses vara samtida och i så fall om fynden från dem kan belysa hur och på vilket sätt platserna nyttjats. Det vill säga, går det att urskilja olika typer av aktiviteter och funktion kopplade till respektive plats? Utöver dessa frågor kring datering och funktion, pekades i undersökningsplanen också på vikten av att söka spår efter boplatskonstruktioner. 10 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

Fig. 4. Kartan visar hur Kungsbackaområdet såg ut med en 10 meter högre strandlinje än dagens. Detta är den nivå som var aktuell vid tidpunkten för boplatserna vid Släp, Bukärr, cirka 8000 före Kristus. På kartan har de i texten nämnda platserna markerats. 1. Kolla. 2. Onsala Kyrka. 3. Gottskär. 4. Västra Hagen. 5. Ölmevalla 102. 6. Ölmevalla 171. Yxor och pilspetsar vid stranden 11

Resultat RAÄ 233 (Bukärr 2:28) Boplatsen RAÄ 233 har tidigare uppskattats vara ungefär 500 kvadratmeter stor och låg i vad som under senare tid utgjort trädgård, en flack slänt mot sydväst som mot norr, nordväst och öster avgränsades av berg och en väg (fig. 5). Undersökningen inleddes med att det fyndförande området avgränsades stratigrafiskt och i plan med hjälp av grävmaskin. Genom denna schaktgrävning kunde boplatsen avgränsas till en endast cirka 300 kvadratmeter stor yta. Lagerföljden på platsen visade sig vara relativt okomplicerad och ensartad. Överst fanns ett cirka 0,45 meter tjockt humöst ploglager och därunder ett 0,10 0,20 meter tjockt och något grusigt sandlager. Under sandlagret fanns en grågrön lera som innehöll en svag inblandning av musselskal. Fynden koncentrerades huvudsakligen till sandlagret och förekom jämt spridda i hela lagret. Enstaka fynd fanns dock även i ploglagret. Boplatsen låg på en nivå runt 10 meter över havet vilket innebar att fynd skulle kunna finnas överlagrade under en postglacial lera. Av denna anledning drogs ett 15 meter långt schakt tvärs över boplatsen ner till ett djup av 2,5 meter. Inga som helst fynd gjordes nere i eller under leran. Nästa moment i undersökningen blev att hela det fyndförande området banades av med grävmaskin. Detta innebar att ploglagret avlägsnades och det underliggande, fyndförande sandlagret frilades. I sandlagret handgrävdes därefter 27 meterrutor (fig. 6). Fig. 5. Arkeolog Bengt Nordqvist vid hackbordet på boplatsen RAÄ 233. Fotot är taget från nordväst. Foto: Glenn Johansson. 12 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

Fyndmaterialet Till ytan var boplatsen relativt liten och det skulle visa att även fyndmaterialet var mycket begränsat. Totalt framkom inte fler än 265 flintor från de 27 grävda rutorna, viket innebär ett genomsnitt på 10 fynd per kvadratmeter (bilaga 1). Utöver avslag och övrig slagen flinta finns bland fynden 2 mikroliter, 2 kärnyxor, 2 mikrospån, 2 spån samt 9 kärnor (tabell 1). Utmärkande och karaktäristiskt för flintan är att den är vitpatinerad och genomgående mer eller mindre svallad (fig. 7 9). Utöver dessa fynd av flinta hittades också en keramikskärva. Den endast ett par centimeter stora skärvan är anonym men av förhistorisk karaktär. Föremålstyp Antal Föremålstyp Antal Kärnyxa 2 Lancettmikrolit 2 Mikrospån 2 Spån 8 Spånkärna ensidig, 1 plattform 2 Spånkärna, fragment 3 Övrig kärna, 1 plattform 2 Plattformskärna övrig 2 Avslag/övrig slagen flinta 242 Summa 265 Tabell 1. Sammanställning av flintmaterialet. Fig. 6. Schaktplan som visar grävda meterrutor på boplatsen RAÄ 233. Skala 1:250. Yxor och pilspetsar vid stranden 13

Fig. 7. De två pilspetsar (lancettmikroliter) som hittades vid undersökningen av RAÄ 233. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord. Fig. 8. Ett fåtal spån ﬁnns från undersökningen av RAÄ 233. På bilden syns exempel på sådana. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord. Fig. 9. Den ena av de två kärnyxor som hittades och två exempel på kärnor från RAÄ 233. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord. 14 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

Resultat onumrerat område (Bukärr 1:10) Den andra ytan som undersöktes låg i åkermark och knappt 500 meter sydöst om RAÄ 233. Området sluttade svagt mot sydväst och avgränsades i sydöst av en liten uppstickande bergsknalle. Marken var mycket lerig och dessutom vattensjuk vid undersökningstillfället. Liksom vid undersökningen av RAÄ 233 inleddes undersökningen av detta andra område med att den fyndförande ytan avgränsades i plan och stratigrafiskt med hjälp av grävmaskin. Lagerföljden kunde konstateras bestå av ett 0,4 0,5 meter tjockt lerigt ploglager som täckte ett cirka 0,1 meter tjockt gruslager som i sin tur låg på lera. Två djupschakt drogs närmare tre meter ner i leran utan att fynd påträffades. Utöver enstaka fynd av flinta i ploglagret, koncentrerades flintan till det tunna gruslagret. Nästa moment i undersökningen blev därför att med grävmaskin schakta bort ploglagret så att det underliggande och fyndförande gruslagret frilades. Den fyndförande ytan kunde härvid avgränsas till knappt 500 kvadratmeter. I det fyndförande gruslagret handgrävdes därefter 11 meterrutor (fig. 10). Vid avbaningen framkom fyra diffusa och oregelbundna mörkfärgningar direkt under ploglagret. De 0,4 0,8 meter stora mörkfärgningarna undersöktes genom handgrävning och bedömningen gjordes att de flacka groparna sannolikt var recenta. Fig. 10. Bengt Nordqvist under pågående undersökning av en yta inom fastigheten Bukärr 1:10 (onumrerat område). Området sett från nordost. Foto: Glenn Johansson. Yxor och pilspetsar vid stranden 15

Fyndmaterialet Om fyndmaterialet var begränsat vid RAÄ 233 kan det sägas vara än mindre vid Bukärr 1:10. Totalt finns från de 11 grävda meterrutorna endast 58 bearbetade flintor (bilaga 2). Utöver 53 avslag hittades 1 mikrospån, 2 mikrospånkärnor samt 2 fragment av spånkärnor. Från förundersökningen finns dock ytterligare något spån, ett par spånskrapor samt förarbete till något kärnredskap, eventuellt yxor (Lindman 2004). Liksom vid RAÄ 233 var flintföremålen som framkom vid Bukärr 1:10 genomgående svallade och vitpatinerade. 16 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

Sammanfattande diskussion Den här rapporten redovisar undersökningen av två stenåldersboplatser vid Bukärr, utförda under vintriga förhållanden sent på året 2005. Väderleken, minusgrader i kombination med mycket nederbörd, skapade inte de bästa förutsättningarna för den arkeologiska undersökningen, men på något avgörande vis tror jag ändå inte att detta påverkat resultatet. En skillnad skulle vara att under bättre förhållanden hade större ytor kunnat undersökas för hand. Ett något mer omfattande fyndmaterial hade hittats, men detta skulle sannolikt ändå inte förändrat bilden. De båda boplatserna som undersöktes låg nära varandra, avståndet mellan dem var inte mer än knappt 500 meter och likheterna är stora. Båda lokalerna karaktäriseras av att de till ytan är små och att de innehöll mycket få fynd. Detta är ett faktum som skulle kvarståt även om fler meterrutor grävts. Gemensamt för flintan på båda lokalerna är också att den genomgående är svallad. Svallningen är ett resultat av den postglaciala transgressionen. Efter det att boplatserna övergivits har havsnivån höjts och havets vågor har rört sig över de forna boplatsytorna. Fynden har skvalpat runt i sand och grus och blivit rundnötta. Som en effekt av denna geologiska process har sannolikt också en del av de på den forna stranden ursprungligen kvarlämnade föremålen sköljts ut och bort från boplatsen. Hur mycket material som på detta sätt försvunnit bort går inte att beräkna och därigenom blir också de slutsatser och tolkningar man gör utifrån de påträffade fynden osäker. Trots denna osäkerhet kan man nog ändå utgå ifrån att de båda boplatsernas omfattning inte varit som vid en del andra mesolitiska boplatser i området. Boplatser i norra Halland där fynden kan räknas i tiotusental. Vad gäller dateringen av de båda lokalerna så kan den fastställas ganska bestämt. Boplatserna ligger på en nivå kring 10 meter över havet och under mesolitikum är denna nivå endast torrlagd under en period på ungefär 500 år. Det är bara mellan ca 8500 8000 före Kristus som platsen inte ligger under vatten (Påsse 1986). Den geologiska dateringen stämmer också väl med hur fynden ser ut. Typologiskt är framförallt spånen och mikroliterna mycket karaktäristiska för denna tid och kan tillskrivas så kallad Sandarnakultur. Från denna tid, mellanmesolitikum, finns ett flertal kända och undersökta boplatser i norra Halland, inte minst nere på Onsalahalvön. Vad som på ett väsentligt sätt skiljer Bukärrslokalerna från dessa är omfattningen och storleken. I många fall är de mesolitiska boplatserna såväl stora till ytan som enormt fyndrika. I jämförelse med dessa är lokalerna vid Bukärr helt annorlunda till sin karaktär med sitt begränsade fyndmaterial. Uppenbart är att det under mellanmesolitikum, vid sidan av de stora och fyndrika boplatserna, även finns mycket små boplatser. Vad dessa skillnader representerar är intressant, då det möjligen speglar bosättningsstrategier som har med landskapets utnyttjande att göra och är ett uttryck för och ett resultat av att platserna fyllt olika funktioner och använts på helt olika sätt. I modeller där försök gjorts att rekonstruera mesolitiska samhällens organisation och bosättningsstrategier, utgår man som regel från att det funnits ett system med basboplatser. Dessa har tänkts utgöra en större grupp människors mer permanenta vistelseplats. På en sådan lokal har en grupp männis- Yxor och pilspetsar vid stranden 17

18 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning kor, som också innefattat små barn och äldre personer, tänkts vistats relativt permanent, åtminstonde säsongsvis under en del av året. En förutsättning för detta är naturligtvis att platsen varit lokaliserad på ett sådant sätt att man från den, i omgivningarna haft access till vad man behöver för sitt uppehälle. Detta gäller bland annat mat, dricksvatten, ved och andra typer av material för tillverkning av bland annat olika redskap och kläder. En del av detta har säkert funnits direkt vid boplatsen eller kunnat införskaffas i den närmaste omgivningen, exempelvis dricksvatten och ved, medan annat har fått hämtas på längre avstånd. Jakt på olika landdäggdjur har bedrivits på varierande avstånd från boplatsen och detsamma kan nog sägas gälla viss typ av fiske och havsjakt. Alldeles säkert genererar ett sådant basläger ett mycket stort antal lokaler för olika typer av ändamål kring sig. Platser som mer eller mindre regelbundet besöks och används för specifika ändamål. Modellen kan liknas vid ett centrum eller nav kring vilket ett stort antal satelliter genereras. Möjligen representerar lämningarna vid Bukärr sådana lokaler. Fyndmaterialet är i jämförelse med andra lokaler mycket litet. Flinta har helt enkelt inte bearbetats och slagits i någon större omfattning. Vad gäller de redskap som påträffades, så rör det sig endast om ett par yxor och ett par pilspetsar i form av lancettmikroliter. Intressant att notera är frånvaron av andra redskapstyper som annars regelbundet återfinns på boplatser från denna tid. Skrapor, sticklar, knivar, borr och stora mängder spån/mikrospån. Att endast yxor och ett par pilspetsar hittades vid undersökningarna vid Bukärr kan tolkas som att man vid eller från platsen endast bedrivit en speciell verksamhet som ska kopplas till dessa redskapstyper. I så fall utgör boplatserna vid Bukärr egentligen inte boplatser i bokstavlig mening utan snarare tillfälliga men regelbundet utnyttjade lokaler från vilka en specialiserad aktivitet utgått.

Referenser Fredsjö, Å. 1953. Studier i Västsveriges äldre stenålder. Akademisk avhandling. Göteborg. Johansson, G. 2000. Ett inlagrat Hensbackamaterial. I: Johansson, G. & Streiffert, J. Arkeologisk förundersökning. Ölmevalla socken, Ölmanäs 24:1. UV Väst Rapport 2000:15. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Johansson, G. 2001. Kolla en 10 000 år gammal stenåldersboplats i Kungsbacka. Halland, Tölö socken, Kolla 3:3. UV Väst Rapport 2001:27. Arkeologisk förundersökning och undersökning. Kungsbacka. Lindman, G. 2004. Boplatslämningar i Släp, Kungsbacka kommun. Halland, Släp socken, Bukärr 2:28, RAÄ 125. UV Väst Rapport 2004:19. Arkeologisk utredning och förundersökning. Mölndal. Nordqvist, B. 2007. En 11 000 år gammal stenåldersboplats vid Onsala kyrka. Halland, Onsala socken, Onsala 1:1, RAÄ 401. UV Väst Rapport 2007:2. Arkeologisk efterundersökning. Mölndal. Påsse, T. 1983. Havsstrandens nivåförändringar i norra Halland under holocen tid. Göteborgs Universitet. Geologiska institutionen. Publ. A45. Ullberg-Loh, K. 1997. Ölmanäs två meter under markytan en överlagrad mesolitisk boplats i Halland. Arkeologisk och geologisk undersökning. Arkeologiska Resultat UV Väst Rapport 1997:8. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Administrativa uppgifter Riksantikvarieämbetets dnr: 423-2669-2005. Länsstyrelsens dnr: 431-6927-05. Riksantikvarieämbetets projektnummer: 1320485. Intrasisprojekt: V2005:039. Undersökningstid: 31 oktober 11 november 2005. Projektgrupp: Glenn Johansson och Bengt Nordqvist. Läge: Fastighetskartan, blad 6B 6d, x 6383,73 y 1269. Koordinatsystem: Rikets. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: fynd med Fnr 1 66. Yxor och pilspetsar vid stranden 19

Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av fyndmaterialet från RAÄ 233 Fyndnr Grävenhet Sakord Material Vikt i g Antal 1 7 spånkärna, ensidig, 1 plttf flinta 80 1 2 7 mikrospån flinta 1 1 3 7 avslag flinta 25 5 4 7 spånkärna, fragment flinta 6 1 5 8 avslag flinta 104 6 6 4 avslag flinta 120 6 7 6 avslag flinta 12 4 8 5 avslag flinta 181 2 9 3 avslag flinta 116 3 10 2 avslag flinta 58 12 11 1 avslag flinta 1058 12 12 8 keramikskärva keramik 17 1 13 7 kärnyxa flinta 1 127 14 7 spån flinta 11 2 15 1 mikrolit, lancett flinta 1 1 16 8 spån flinta 8 1 17 21 avslag flinta 60 8 18 23 avslag flinta 8 6 19 22 avslag flinta 12 7 20 17 avslag flinta 110 14 21 17 spån flinta 6 1 22 17 övrig kärna, 1 plattf flinta 50 1 23 18 övrig kärna, 4 plattf flinta 162 1 24 18 avslag flinta 40 11 25 20 avslag flinta 54 6 26 19 övrig kärna, 1 plattf flinta 35 1 27 19 avslag flinta 66 12 28 25 övrig kärna flinta 90 1 29 25 avslag flinta 126 21 30 11 avslag flinta 66 8 31 11 spån, fragment flinta 1 1 32 9 kärnyxa, fragment flinta 66 1 33 9 spån flinta 1 1 34 9 avslag flinta 67 5 35 14 mikrolit, lancett flinta 2 1 36 14 avslag flinta 118 9 37 13 avslag flinta 85 8 20 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

Fyndnr Grävenhet Sakord Material Vikt i g Antal 38 10 avslag flinta 50 7 39 10 spån, fragment flinta 1 1 40 15 avslag flinta 120 12 41 16 avslag flinta 100 18 42 16 spån, fragment flinta 1 1 43 16 spånkärna, ensidig, 1 plttf flinta 60 1 44 12 avslag flinta 45 10 45 26 avslag flinta 37 13 46 26 spån flinta 2 1 47 27 avslag flinta 40 8 52 4 avslag flinta 94 6 65 17 spånkärna, fragment flinta 20 1 66 18 spånkärna, fragment flinta 9 1 Bilaga 2. Sammanställning av fyndmaterialet från undersökt fornlämning inom fastigheten Bukärr 1:10 (onumrerad) Fyndnr Grävenhet Sakord Material Vikt i g Antal 48 1 avslag flinta 7 3 49 3 avslag flinta 9 6 50 2 avslag flinta 7 6 51 4 avslag flinta 44 6 53 5 avslag flinta 3 2 54 7 spånkärna, fragment flinta 7 1 55 7 avslag flinta 8 2 56 10 avslag flinta 68 3 57 6 avslag flinta 30 5 58 8 avslag flinta 81 9 59 9 avslag flinta 209 9 60 11 avslag flinta 5 2 61 6 mikrospånkärna, övrig flinta 30 1 62 5 mikrospånkärna, övrig flinta 32 1 63 6 mikrospån flinta 1 1 64 6 mikrospånkärna, övrig flinta 1 1 Yxor och pilspetsar vid stranden 21

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med platsen för undersökningen markerad.... 6 Fig. 2. Utsnitt ur Blå kartan, blad 61 Göteborg, med platsen för undersökningen markerad. Skala 1:100 000.... 8 Fig. 3. Utsnitt ur GSD-Fastighetskartan, blad 6B 6d, med de båda undersökta boplatserna markerade. Skala 1:10 000.... 9 Fig. 4. Kartan visar hur Kungsbackaområdet såg ut med en 10 meter högre strandlinje än dagens. Detta är den nivå som var aktuell vid tidpunkten för boplatserna vid Släp, Bukärr, cirka 8000 före Kristus. På kartan har de i texten nämnda platserna markerats. 1. Kolla. 2. Onsala Kyrka. 3. Gottskär. 4. Västra Hagen. 5. Ölmevalla 102. 6. Ölmevalla 171.... 11 Fig. 5. Arkeolog Bengt Nordqvist vid hackbordet på boplatsen RAÄ 233. Fotot är taget från nordväst. Foto: Glenn Johansson.... 12 Fig. 6. Schaktplan som visar grävda meterrutor på boplatsen RAÄ 233. Skala 1:250.... 13 Fig. 7. De två pilspetsar (lancettmikroliter) som hittades vid undersökningen av RAÄ 233. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord.... 14 Fig. 8. Ett fåtal spån finns från undersökningen av RAÄ 233. På bilden syns exempel på sådana. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord.... 14 Fig. 9. Den ena av de två kärnyxor som hittades och två exempel på kärnor från RAÄ 233. Skala 1:1. Foto: Eva Crafoord.... 14 Fig. 10. Bengt Nordqvist under pågående undersökning av en yta inom fastigheten Bukärr 1:10 (onumrerat område). Området sett från nordost. Foto: Glenn Johansson.... 15 Tabellförteckning Tabell 1. Sammanställning av flintmaterialet... 13 22 UV Väst Rapport 2007:17. Arkeologisk undersökning

År 2005 undersökte Riksantikvarieämbetet UV Väst två mindre stenåldersboplatser i Bukärr, Släp socken i Kungsbacka. På boplatserna hittades bland annat yxor och pilspetsar (kärnyxor och lancettmikroliter) i flinta. Föremålen är karaktäristiska för jägarstenåldern och 9000 till 10 000 år gamla. Lokalerna som undersökts ligger idag ungefär 500 meter in från havet, men för cirka 9500 år sedan, stod havsnivån betydligt högre och boplatserna låg då direkt vid stranden. ISSN 1404-2029