Arbetstids- förkortning Studiehandledning Vänsterpartiet 2016
Inledning Denna studiehandledning utgör Vänsterpartiets fördjupningsstudier om arbetstidsförkortning. Studiehandledningen baseras på rapporten Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning som Vänsterpartiets partistyrelse beslutat om i slutet av 2015. Syftet med handledningen är att ge större kunskap om hur Partistyrelsens strategi för arbetstidsförkortning ser ut och stimulera till diskussion kring de strategiska avväganden och fakta som ligger bakom den. Rapporten finns att hämta hem från resursbanken på hemsidan: http://www.vansterpartiet.se/resursbank/strategiska-vagval-for-enarbetstidsforkortning Som komplement till partistyrelsens beslutade strategi finns rapporten Striden om tiden (2013). De ställningstaganden som finns i denna rapport är arbetsgruppens och inte nödvändigtvis av Vänsterpartiet fastlagd politik. Där finns också bakgrundsinformation, perspektiv och historisk bakgrund på frågan. Också denna rapport finns att hämta hem från resursbanken på hemsidan: http://www.vansterpartiet.se/resursbank/striden-om-tiden Studiehandledningen kan användas på flera olika sätt. Den går att använda för självstudier, genom att man läser de olika texterna och sedan själv funderar kring diskussionsfrågorna. Handledningen kan också utgöra material till en studiecirkel i partiföreningen, genom att man läser texterna ihop och sedan diskuterar frågorna gemensamt. Kanske finns det också fler frågor än de som finns i studiehandledningen som ni vill diskutera. Det går självklart också bra att dela upp läsning och diskussion över flera träffar. Om ni arrangerar en studiecirkel kring handledningen rekommenderas att ni gör det tillsammans med ABF. Förutom att ni då eventuellt kan få stöd till studiearbetet om ni har behov av det, så stärker ni på sätt ABF:s samverkan med Vänsterpartiet både nationellt och lokalt inför framtiden. Kraven på kortare arbetstid har löpt som en röd tråd genom Vänsterpartiets historia. Vi har många gånger gått före och lagt förslag på kortad arbetstid innan det funnits politiskt stöd för det i riksdagen. Förslag som andra med tiden plockat upp och genomdrivit med vårt stöd. Under flera decennier har vi drivit frågan om sex timmars arbetsdag med bibehållen lön. I samband med de senaste partikongresserna har vi diskuterat hur vi går vidare med vårt politiska arbete för en generell arbetstidsförkortning. Ett viktigt led i detta har handlat om att ta fram en strategi för hur vi ska arbeta för att förverkliga vår ambition. Det är för att stimulera till diskussion och sprida kunskap om den strategi som Partistyrelsen antagit som denna studiehandledning tagits fram. Om du har frågor, synpunkter eller kommentarer kring studiehandledningen går det bra att vända sig till vansterskolan@vansterpartiet.se.
Hur kan arbetstidsförkortningen genomföras och finansieras? En arbetstidsförkortning kan som konstateras i Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning genomföras på tre olika sätt, genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, genom att lagstiftaren förkortar heltidsnormen eller genom tvingande lagstiftning. Den kan finansieras framför allt genom att delar av löneutrymmet tas i anspråk och/eller genom statlig lönekompensation till delar av eller hela arbetsmarknaden. Det normala vid hittillsvarande arbetstidsförkortningar har varit en förkortning av heltidsnormen, samt finansiering via löneutrymmet. Det är också vad som förordas i Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning. Den takt på arbetstidsförkortningen som föreslås syftar till att göra det möjligt att kombinera den med fortsatt höjda eller åtminstone bibehållna reallöner. Takten på arbetstidsförkortningen har därför anpassats till hur stort löneutrymmet beräknas bli under kommande år. Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning, s 3-11. 1. Vad finns det för för- respektive nackdelar med att korta arbetstiden avtalsvägen kontra via förkortad heltidsnorm eller tvingande lagstiftning? 2. Varför förordas att arbetstidsförkortningen finansieras via löneutrymmet istället för via lönekompensation? 3. Är det politiskt möjligt eller önskvärt att genomföra en snabbare arbetstidsförkortning även om det riskerar att innebära sänkta reallöner? Och hur skulle genomförandet av arbetstidsförkortningen kunna påverkas om löneutrymmet blev högre än det beräknas bli i Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning? Exempelvis genom att löne- /arbetskostnadsandelen pressades upp. Offentliga kostnader för arbetstidsförkortningen I Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning görs en uppskattning av vad olika omfattande arbetstidsförkortningar kostar. Med kortare arbetstid sker ett produktionsbortfall i näringslivet som i sin tur leder till ett bortfall av skatteintäkter. Den långsiktiga årliga kostnaden beskrivs som det skatteintäktsbortfall som sker vid en fullt ut genomförd arbetstidsförkortning. Det är dessa beräkningar som ligger till grund för Vänsterpartiets förslag till arbetstidsförkortning. Det visar att en arbetstidsförkortning är en dyr reform, men inte är så dyr som den ofta framställs av högern och arbetsgivarna. Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning, s.17-23
1. I Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning är ambitionen att till att börja med uppnå delmålet om 37,5 timmars arbetsvecka under reformperiodens första fyra år. I vilken takt tycker du/ni att vi efter detta ska eftersträva att fortsätta för att nå vårt mer långsiktiga mål, om sex timmars arbetsdag (30 timmarsvecka), utifrån kostnadsberäkningarna i Strategiska vägval vägval för en arbetstidsförkortning? 2. Kostnaderna för arbetstidsförkortningen sätts där också i relation till de skattehöjningar som krävs för ett bibehållet offentligt åtagande. Hur väger vi arbetstidsförkortningen och de kostnader den medför mot andra angelägna och viktiga reformer som vi vill genomföra? Utmaningar med en arbetstidsförkortning Med en arbetstidsförkortning följer också en rad utmaningar som inte enbart handlar om de kostnader denna medför i statens budget. En viktig utmaning som ni diskuterat ovan handlar om hur arbetstidsförkortningen påverkar löneutvecklingen, vilket i sin tur kan påverka Sveriges internationella konkurrenskraft, tillväxt och/eller innebära problem för låginkomsttagare. En annan utmaning är att värna kvaliteten i välfärden samtidigt som arbetstiden förkortas. Till exempel genom att se till att utbilda tillräckligt många med rätt kompetens som kan fylla luckorna som uppstår i välfärden när arbetstiden förkortas. Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning, s. 5-16 1. En arbetstidsförkortning skulle sannolikt påverka löneutvecklingen. Hur man det påverka fackföreningsrörelsens agerande och stödet för sex timmars arbetsdag bland grupper som idag har låga löner? 2. Hur kan styrkeförhållandena mellan arbete och kapital förändras så att löneandelen ( arbetskostnadsandelen ) kan öka och arbetstidsförkortningens konsekvenser för löneutvecklingen minska? Och hur ska risken för försämrad konkurrenskraft med anledning av en ökad löneandel, mötas, och vägas mot de positiva effekter en ökad löneandel skulle kunna ge för människor, samhälle och ekonomi? 3. En arbetstidsförkortning kan leda till brist på rätt utbildad personal. Det gäller särskilt inom välfärdssektorn, där många yrken redan idag är bristyrken. Vad behöver göras, vid sidan av större satsningar på utbildning, för att möta den utmaningen?
4. Vad blir konsekvenserna av den politiska ambitionen att arbetstidsförkortningen inte ska leda till färre arbetade timmar i välfärden? För välfärden, samhällsekonomin och för maktbalansen mellan arbetstagare och arbetsgivare, till exempel. Strategi för arbetstidsförkortning Arbetstidsförkortning med sikte på sex timmars arbetsdag är något som Vänsterpartiet har drivit länge. Under 1900-talet förkortades arbetstiden vid upprepade tillfällen, men sedan 1970-talet har ingen (lagstiftad) förkortning av normalarbetstiden genomförts. En viktig del av de senaste årens diskussioner i Vänsterpartiet om arbetstidsförkortning har handlat om att formulera en strategi som verkligen kan ta oss närmare målet om sex timmars arbetsdag. Diskutera utifrån skrivningarna i Strategiska huvudlinjer för en arbetstidsförkortning och utifrån den allmänna samhällsdebatten om hur en sådan strategi kan se ut. Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning, s.16 samt 23-26 1. Varför omfattas bara heltidsarbetande av förslaget till arbetstidsförkortning? Kommer deltidsarbetande ändå att påverkas på något sätt av arbetstidsförkortningen, och i så fall på vilket sätt? Och varför beskrivs i Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning för en arbetstidsförkortning rätt till heltid och förstärkt arbetsmiljöarbete som centralt att genomföra samtidigt som arbetstiden förkortas? 2. I Strategiska vägval för en arbetstidsförkortning för en arbetstidsförkortning konstateras att en arbetstidsförkortning måste genomföras i nära samarbete med och med stöd av fackföreningsrörelsen. Hur kan vi arbeta för att öka den fackliga uppslutningen bakom kravet på en arbetstidsförkortning? 3. Erfarenheter från försöksverksamhet med sex timmars arbetsdag finns det, som nämns i rapporten, många av runt om i landet. Hur kan dessa (och fler eventuella försök) användas strategiskt för att påverka opinionen kring frågan?