Synpunkter på EU-kommissionens förslag till luftpaket

Relevanta dokument
FÖRSLAG TILL YTTRANDE

BILAGOR. till förslaget. till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV

DIREKTIVET OM MEDELSTORA FÖRBRÄNNINGS- ANLÄGGNINGAR

MCP-direktivet Kommande regler för pannor 1-50 MW

Ansvaret för att tillgängliggöra rumsliga data enligt INSPIRE för produktionsanläggningarna och deras beståndsdelar bör ligga på Naturvårdsverket.

SKRIVELSE: Förslag till författningsändringar - 40, 43 och 45 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Föredragande borgarrådet Katarina Luhr anför följande.

Skogsindustrierna har tagit del av rubricerat förslag. Våra viktigaste synpunkter sammanfattas nedan.

Regeringskansliet Miljö- och energidepartementet Stockholm

EU:s luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Sveriges prioriteringar i de internationella förhandlingarna

B A T Vad innebär de nya kraven teknikmässig? Henrik Lindståhl Utvecklingsingenjör, Tekniska Verken i Linköping Medlem i LCP TWG för Euroheat & Power

Svensk författningssamling

Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM49. Ny luftvårdspolitik inom EU. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Miljödepartementet

Dnr Mbn Yttrande med anledning av remiss - Ansökan om tillstånd till miljöfarligverksamhet, E.ON Värme Sverige AB, Säbyverket

Stockholm Henrik Jonsson.

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets uppdrag inom energi och klimat med kopplingar till Länsstyrelserna

Yttrande över slutbetänkandet SOU 2015:43 - Vägar till ett effektivare miljöarbete

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Bankgiro E-post www

VOC EG-direktiv - svenska regler

Norrsundet biobränslepanna

Verksamhetskoder vid förbränning av avfall

Yttrande över direktivförslagen i Europeiska kommissionens förslag till luftvårdspaket: KOM(2013) 920 slutlig och KOM(2013) 919 slutlig

EU: HUR PÅVERKAS VI? HUR PÅVERKAR VI?

Stora förbränningsanläggningar

Trender? och förändringar att vänta i miljötillståndsärenden

Industriutsläppsbestämmelser till följd av Industriutsläppsdirektivet (IED) Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Diarienr: M2011/3865/R, M2011/113/R, M2012/1005/R

DOM meddelad i Östersund

NYA MCP KRAVEN. VAD GÄLLER? EXEMPEL HUR DOM KAN NÅS MAGNUS HERMANSSON BIOENERGIDAGEN

REGERINGSUPPDRAG ATT UTREDA UNDANTAG FRÅN TILLSTÅNDS- OCH ANMÄLNINGSPLIKT FÖR VERKSAMHETER SOM BEHANDLAR AVFALL - SKL:s miljöchefsnätverk 8 mars 2018

Promemoria. Förbättrat genomförande av luftkvalitetsdirektivet M2019/01333/R

Älvkarleby biobränslepanna

Bryssel den 10 december 2010 (16.12) (OR. en) EUROPEISKA UNIONENS RÅD 17217/2/10 REV 2. Interinstitutionellt ärende: 2008/0241 (COD)

EN KLIMAT- OCH LUFTVÅRDS- STRATEGI FÖR SVERIGE

YTTRANDE Dnr SU

Förändringar för stora förbränningsanläggningar (LCP), anläggningar för förbränning av avfall (WI) och för användning av organiska lösningsmedel (VOC)

Lokala luftkvalitetsproblem och lösningar

Miljörapport - Textdel

Förslag till RÅDETS BESLUT

Europeiska unionens officiella tidning

Vänge biobränslepanna

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET. enligt artikel andra stycket i EG-fördraget

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Miljörapport. Hetvattencentralen Hallstahammar 2013.

Bilaga till mejl den 18 december 2015 med information om kommande ändringar i miljörapportföreskrift och SMP

Nya EU-krav på utsläpp från medelstora biobränslepannor. Raziyeh Khodayari Miljö, hållbarhet och energi8llförsel

Remissvar ang promemoria med regeringens förslag till övergångslösning för att undanröja tröskel effekter vid nätanslutning (N2013/5153/E)

Europeiska kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om instrument för internationell upphandling

Dispens för kort återstående livstid för kraftvärmeverket, Boländerna 13:2

SKRIVELSE: Förslag till ändringar i förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Miljörapport 2015 PC Lastaren, Avesta

1. Inledning. Promemoria M2018/02001/R

Regeringskansliet Faktapromemoria 2016/17:FPM43. Energieffektiviseringsdirektivet och direktivet om byggnaders energiprestanda. Dokumentbeteckning

Yttrande över förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader M2015/2507/Ee

Nr Ekvivalensfaktorer för dibenso-p-dioxiner och dibensofuraner

Yttrande. Remiss från Miljö- och energidepartementet - Förbättrat genomförande av två direktiv på avfallsområdet

Motion till riksdagen 2012/13:MP2403 ML av Helena Leander m.fl. (MP) Luftkvalitet

Söderfors biobränslepanna

Svensk författningssamling

RP 51/2002 rd. användningen av utsläppsgränsvärdet i tillståndsvillkoren.

***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT

Europeisk luftvårdspolitik Christer Ågren AirClim

Årsrapport-Miljö för Bergby Biobränslepanna år 2009

Remiss av Energimarknadsinspektionens rapport Bättre och tydligare reglering av elnätsföretagens intäktsramar

Samma krav gäller som för ISO 14001

Svensk författningssamling

Årsrapport-Miljö för Norrsundet Biobränslepanna år 2014

Svensk författningssamling

Yttrande över förslag till ändringar i Livsmedelsverkets föreskrifter om dricksvatten

Svensk* Fjärrvärme. Milj ödepartementet Kopia:

Älvkarleby biobränslepanna

Bergby biobränslepanna

Innehåll. INDUSTRI- UTSLÄPPS- BESTÄMMELSER Genomförandet av IED i Sverige. Naturvårdsverket Oktober Naturvårdsverket Oktober 2017

Skutskär reservanläggning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2014/15:FPM47. Översyn av EU:s handelssystem för utsläppsrätter - genomförande av 2030 ramverket. Dokumentbeteckning


MEDDELANDE TILL LEDAMÖTERNA

Svarsfil till extra remiss; Förslag till ändringar i BBR(A) och BEN, dnr: 4562/2016

Kompletterande promemoria avseende förslagen om ändring i Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten

Svensk författningssamling

Naturvårdsverkets författningssamling

Vi har bättre förslag. Svenska modellen 2.0. Fastställande av avgifter

Objektiv skattning av luftkvaliteten samt redovisning av luftma tning i Ga llivare kommun

Önskemål om ändring av 32 förordning (2013:253) om förbränning av avfall

Tillståndsplikt och övervakning av utsläpp

SVERIGES BERGMATERIALINDUSTRI Tel Box 55684, Stockholm Besök: Storgatan 19

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet

Kategorisering av verksamheter och åtgärder utifrån krav på miljökonsekvensbeskrivning

KOMMISSIONENS BESLUT. av den

INGA FLER SÄSONGER MED HÄLSOFARLIGA PARTIKLAR FRÅN DUBBDÄCK - SKRIVELSE FRÅN EMILIA HAGBERG (MP) OCH ÅSA ROMSON (MP)

SV Förenade i mångfalden SV A7-0041/8. Ändringsförslag. Marina Yannakoudakis för ECR-gruppen

Angående Miljöstyrningsrådets förslag till upphandlingskriterier för persontransporter

Entreprenad, fjärrundervisning och distansundervisning (SOU 2017:44)

Hedesunda biobränslepanna

Luftvårdsarbetet nationellt och internationellt drivkrafter och bromsar

Transkript:

Svensk* Fjärrvärme Cecilia Kellberg +4686772684, +46709885141 cecilia. kellberg casvenskenergj,se Jan Frisk +4686772666, +46705146326 ian.friskcasvenskenerqi.se YTTRANDE Datum 2014-04-30 Beteckning Nr 015/2014 1 (5) Erik Larsson +46760244815 erik.larssoncaisvenskfiarrvarme.se Miljödepartementet 103 33 Stockholm Diarienr: M2014/646/KI Synpunkter på EU-kommissionens förslag till luftpaket Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har givits möjlighet att lämna synpunkter på EU-kommissionens luftpaket som presenterades den 18 december. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme begränsar sitt gemensamma yttrande till synpunkter på direktivet om begränsning av utsläpp till luft av vissa föroreningar (Medium Combustion Plants Directive 1-50 MW, MCP-direktivet). Takdirektivet Föreningarna anser att valet av målår, 2030, är bra eftersom det ligger väl i linje med tidsplanen för kommande energi- och klimatpolitiska mål. Det finns många synergier mellan klimat- och luftpolitik och det vore därför olyckligt om man valt att föreslå olika målår. Föreningarna har ingen egen uppfattning om huruvida målen är tillräckligt ambitiösa eller väl ambitiösa. Sverige har dock ur ett miljöperspektiv mycket att vinna på en ambitiös luftpolitik i EU eftersom vi är nettoimportör av nedfall av utsläppen i fråga och själva har kommit långt i arbetet med att minska utsläppen. Naturvårdsverket pekar i en rapport till regeringen (Underlag inför förhandlingarna om översyn av EU:s luftvårdspolitik) på att ambitionerna i takdirektivet är för låga och att Sverige har betydligt större potential att minska sina utsläpp än vad målen i takdirektivet kräver. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser dock att den sistnämnda slutsatsen bör tolkas med försiktighet. Naturvårdsverkets beräkningar är mer att likna vid teoretisk teknisk potential än ekonomisk potential. Svensk Energi 101 53 Stockholm Besöksadress Olof Palmes gata 31 Tel Fax 08-677 25 00 08-677 25 06 Org.nr 802000-7590 Säte Stockholm kontaktaoss svenskenergi.se www.svenskenergi.se

SV^ENSkENEP^r 2(5) Föreningarna anser att flexibilitetldet reviderade takdirektivet är positivt såsom att avräkna utsläppsminskningar som uppnåtts genom internationell sjöfart samt möjligheten att ompröva åtaganden utifrån förbättrade beräkningsmetoder.oetta torde främja kostnadseffektivitetenldirektivet. rbl^^direktivet Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme önskar att mediemsstaterna får större frihet att själva välja de åtgärder som mest effektivt leder till målets Ett exempel på onödig styrning är MOP-direktivet (Medelstora förbränningsanläggningarl-50 MW) som inordnasiluftvårdspaketet vilket leder till att dessa pannor får hårdare krav än de pannor som regleras inom EOO-designdirektivet eller rndustriemissionsdirektivet(reo-direktivet). Omfattningen av MOP-direktivetbegränsasiartikel 2(2.a)vilken säger att pannor som omfattas av reo-direktivet inte omfattas av MOP. Oetta innehär att pannor som ingårien anläggning där den totala tillförda effekten överstiger 50 MW kommer att få mindre ambitiösa krav än ensamma pannor upp till 50 MWDOet är inte rimligt att en och samma typ av panna får olika krav på grund av dess funktionienergisystemet. Oe ämnen som avsesidirektivförslaget för medelstora förbränningsanläggningarärso^,no^och stofts Naturvårdsverket (NV^)hari sitt regeringsuppdrag gällande takdirektivet kommit fram till att åtgärder gällande medelstora anläggningar inte hehövs för att uppfylla de krav som ställs på Sverigeitakdirektivet.Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme har kommit till samma slutsats hla.på grund av att åtgärderna är de dyraste! den långa lista som utvärderats av Nv^(underlag inför förhandlingarna om översyn av EO:s luftvårdspaket), ^år slutsats är därför att M^P-direktivet ur svensk synvinkel endast har svag koppling till takdirektivet om ens någon, r sin nuvarande form skapar förslaget en stor drivkraft för utfasning av fasta hiobränslenimindre pannor ochispetslastpannor,till förmån för eldningsolja. Oetta går stickistäv mot Sveriges ambitioner mot en fossilfri framtid,och ökar dessutom Sveriges oljeheroended Fj^rrvärrnen^isscjynnas till förrnån för individuell uppvärrnnincj MOP-direktivet kan jämföras med 1EO, men gäller för enskilda pannanläggningar. Normalt sett skulle detta innebära samma eller mindre ambitiösa krav beroende på lägre kostnadseffektivitetiåtgärderna.rmopdirektivetföreslåsiställetivissafall mer ambitiösa krav änireo. Oenom införandet av M^P direktivet missgynnas användning av småskalig fjärrvärme till fördel av individuella uppvärmningsformer som inte kommer att få samma hårda krav^för de riktigt små anläggningarna finns krav under Ecodesigndirektivet men storlekarna mellan 400 kw nyttiggjord effekt (motsvarar enligt uppgift på ca 750 kw tillförd effekt) ochlmw tillförd effekt hamnar mitt emellan. Oetta kan motverka energieffektivisering och strävan mot förbättrad luftkvalitet. Tuffa krav för partiklar riskerar omintetgöra ekonominismå anlä^nincjar Oenerellt kan sägas att vissa av kraven,framförallt gällande partiklar,är mycket svåra att klara med bibehållen ekonomi för befintliga anläggningar.

SVENSkENEROl ^ ) För nya anläggningar där upphandlingen redan påbörjats, men som inte tasi drift förrän efter direktivets ikraftträdande, kan det leda till att upphandlingen måste göras om. För de minsta anläggningarna kan merkostnaden för att klara stoftkraven vara mer än 20^o kostnadsökning räknat på hela anläggningskostnaden. Oetta gäller fram för allt anläggningar mindre än5^10 MW bla.beroende på drifttid. Svensk Fjärrvärme och Svensk Energi anser att stoftutsläppet för pannor under 10 MW bör ligga på en nivå som möjliggör användning av multicykloner dvs. på lägst 150 mg/nm^. Ny definition av befintlig förorännin^sanlä^^nincj Tiden för att uppföra en pannanläggning är cirka5år vilket betyder att en anläggning som redan påbörjats kommer att vara klar cirka 2018-201^dvs. betraktas som ny enligt nuvarande definition av befintlig anläggning. Eftersom villkoren för denna anläggning inte finns ännu föreslårvi en längre tid efter införlivandet. VI föreslår attlår förlängs till^år.lydelsen av Artikel3(0) blir då: ^ e ^ ^ ^ ^ ä ^ ^ ^ a ^ ä ^ ^ ^ rd^e^^^er^e^^a^e^rd^^ro^^^de^ Pannoriutsatta^oner lartikel 5.^införs något belt nytt när det gäller emissioner från pannanläggningar^oet ställs bårdare krav på anläggningar inom de luftvårdszoner där luftkvalitetsnivåerna överskrids. Oet är naturligtvis viktigt att luftkvaliteten förbättras, men anser att medlemsstaterna själva skall avgöra vad som ska göras. 0^99 ^one^ä^i^e^en^yo^et:s^o^a ooh mteall^ anpassade t^der^nato^m av ^e^le^m^^onerna är förutom de tre största städerna götaland, Svealand och Norrland. VI kan konstatera att villkorsvärdena för pannor inom zonerna som avsesiart 5.4är orimligt hårda och riskerar att hindra biobränsleeldningidessazonerisverige.oet finns inga belägg för att just fjärrvärmepannor hidrar till att gränsvärden för luftkvalitet överskrids inom dessa zoner.mätningar visar istället på motsatsen.lartikeln anges en möjlighet att för medlemsstaterna att visa att det finns bättre åtgärder.oetta innebär att eftersom partikelnivåerna på t.ex. KungsgataniOppsala överskrids,att ansvarig myndighet måste visa för samtliga anläggningarisvealand att andra åtgärder vidtas och att tillämpningen av art 5.^innebär orimliga kostnader.svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser att denna typ av administrativa pålagor på medlemsstaternaisig innebär orimliga kostnader och ska absolut undvikas. Mot denna bakgrund föreslår vi att artikel 5.^tillsammans med Annex 111 stryks. Alternativ kan vara att lämna initiativet till medlemsstaterna och ersätta den befintliga paragrafen med följande: ^ New artide 5^4). In zones not complying with 50 air quality limit valueslald down in Oirective200^B50B5C, Member 5tates may apply, for individual medium combustion plants in those zones,strictervaluesthen those basedon the

SVENSK ENERGI 4(5) benchmark values laid down in Annex II or less stricter values if the combustion plant is situated in rural or other less populated areas. Pannor med kort driftstid Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme anser att undantaget (art 5.2) för anläggningar med drifttid < 500 h bör likställas med undantagen i IEDdirektivet för anläggningar med drifttid < 1500 h/år och dessutom bör drifttiden beräknas som medelvärde för 5 rullande år. Det sista för att klara användning av en reservpanna ett enstaka år då maxtiden överskrids på grund av t.ex. ett haveri. Svensk Energi och Svensk Fjärrvärme ser att de anläggningar som kommer att få störst problem med de föreslagna kraven ur ekonomisk synvinkel är de minsta pannorna och de pannor som har kort drifttid. Vi föreslår följande skrivning i artikel 5.2; För befintliga pannor: "Medlemsstaterna får undanta befintliga medelstora förbränningsanläggningar som är i drift högst 1500 timmar per år, räknat som rullande medelvärde över 5 år, från skyldigheten att iaktta de gränsvärden för utsläpp som anges i bilaga II del 1. I sådana fall ska, för anläggningar som förbränner fasta bränslen, ett gränsvärde för utsläpp av partiklar på 200 mg/nm 3 gälla." Vad gäller nya pannor: " Medlemsstaterna får undanta nya medelstora förbränningsanläggningar som är i drift högst 1500 timmar per år, räknat som rullande medelvärde över 5 år, från skyldigheten att iaktta de gränsvärden för utsläpp som anges i bilaga II del 2. I sådana fall ska, för anläggningar som förbränner fasta bränslen, ett gränsvärde för utsläpp av partiklar på 100 mg/nm 3 gälla." Eftersom en höjning av drifttiden från 500 till 1500 timmar är ett stort steg och kan innebära att pannor med säsongeldning i allt för stor utsträckning hamnar i denna kategori vill vi betona att, för de pannor det rör sig om inom energisektorn dvs. spets och reservpannor med mycket stor variation över åren, är det mycket viktigt att timmarna räknas som rullande 5 års medelvärden oavsett vilken tidsgräns som sätts. Vi vill dock än en gång påpeka att i IED-direktivet finns detta undantag redan. Rapportering och kontrollmätningar Kravet på mätning för spets- och reservpannor som drifttid mellan 500 och 1500 timmar är mycket svårt och kostsamt att uppfylla. Drifttiden "samlas" genom korta perioder ofta på några timmar under den kalla årstiden. Våra nationella krav på skorstenhöjder ger en god spridning av stoftutsläppen och därmed mindre lokal påverkan. Enligt direktivförslaget krävs mätning av emissioner för 1-20 MW vart tredje år och för 20-50 MW varje år. Att planera mätningar kan innebära att spetslastpannan på olja måste köras, i stället för biopannan som utgör baslast, under några dygn bara för att mäta. Langa resor vid mätning i glesbygden innebär höga kostnader.

SVFNSKFNFR01 5(5) Förslaget missgynnar användning av hlohränslelsmå anläggningar t.ex. 1-5 MW. Oet gäller främst ökade kostnaden för rening av stoft men även ökad administrativ arhetshörda t.ex. för rapportering. Idag kräver inte samtliga tillsynsmyndigheter rapporter för anmälningspliktiga anläggningar(^20 MW). Ök^t administrativt arhete för oljeanläggnlngar^lo MW som normalt inte är anmälningspliktiga men kommer att registreras(anmälas)och rapporteras trots att deistort sett inte används. Orimliga krav på mätning när det gäller reserv-och spetscentraler. Oessa anläggningar hörde få någon form av undantag eller lättnader.orimligt att starta oljeanläggning enhart för mätnings skull. Svensk Fnergi och Svensk Fjärrvärme anser att mätkravet på svaveldioxid på hiohränslepannor vid loo^hioflis hör utgå,eftersom detta hränsle har så lågt svavelinnehåll att emissionsvärdena underskrids. Vidare anser vi att drifttiden skall vara reglera mätfrekvensen. Mätning kan ske enligt förslag men aldrig oftare än efter4500 driftstimmar för pannorl- 20 MW och efter 1500 drifttimmar för pannor 20-50 MW.Oet innehär att för pannor med årlig drifttid över!500 timmar hlir det enligt kom:s förslag men för reserv och spetsiast som går kortare tid kan det hii längre intervaii. Start-ooh stopperioder Onder start och stopperioder är driften inteihaians och utsiäppsnivåerna instahila.för dessa perioder ges undantagilfo direktivet.8ilagav,del4.1. Motsvarande undantag saknasimop direktivet. Oetta heror troligen på att kontinuerlig mätning inte krävs utan periodiska mätningar utgör kontrollen.! Annex IV hänvisas allmänt till OFN eller ISO direktiv utan att ange vilka. Med denna osäkerhet/otydllghet hör detiannex IV anges att mätningen skall ske under stahila förhållanden och jämn last (t ex 80^av fullast),samt med ordinarie hränsle, dvs. ej reservhränslen. Registrering av pannorna!artikel4.5 gällande registrering anges att registrering skall ske senast 1^3 månader efter Införlivandet av direktivet ochlartikel^.iskall registreringen vara genomförd inomlmånad av den ansvariga myndigheten.lannex IV punkt3anges att den första mätning skall genomföras inom tre månader efter registreringen, vilket innehär att alla tusentals pannor som kommer att omfattas av direktivet skall mätas inom cirka ett år.svenskfnergi och Svensk Fjärrvärme hehöver inte påpeka orimlighetenidetta och ser det som självklart att mätperioden utsträcks till 2025 alternativt 2030 för nya respektive hefintligapannordvs.den tidpunktdå emissionsvillkoren träder! kraft. Med vänlig hälsning ^ 0lrika3ardfelt, vd Svensk Fjärrvärme