Utbildning för förtroendevalda

Utbildning för förtroendevalda Kimitoöns kommun Eero Laesterä, förv. dr Tuomas Hanhela, ekon. mag. 1

Vad är en kommun? Grunderna för den kommunala ekonomin Mätning hur går det för oss, hur effektiv eller ineffektiv är vår serviceproduktion? Vi dryftar balans, obalans, svårigheten att finna balans Strategin, mätning av livskraften Centralt om förtroendevaldas ställning Den politiska helheten Ärendeberedning, mötespraxis Vad är korrekt, vad inte Med målet 2

3 Allmänt om kommunen

Kommunens uppgifter enligt kommunallagen Kommunen ska främja sina invånares välfärd Främja sitt områdes livskraft Ordna tjänsterna på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt Med kommunens verksamhet avses allt där kommunen är med. Kommunens roll kommer att förändras i riktning välfärd, livskraft, företagsamhet och främjande av sysselsättning samt kommunal demokrati. - Blir det så? - Hur mycket kommer kommunens roll i verkligheten att förändras i de flesta kommuner? 4

Kommunens uppgifter Kommunen sköter de uppgifter den har åtagit sig med stöd av självstyrelsen och organiserar de uppgifter som särskilt föreskrivs för den i lag. I lag föreskrivs också om när uppgifter ska organiseras i samarbete med andra kommuner (lagstadgat samarbete). Kommunen kan med stöd av avtal även åta sig att sköta andra offentliga uppgifter än sådana som hör till dess självstyrelse. Genomförs vård- och landskapsreformen, får kommunen inte ordna uppgifter som omfattas av social- och hälsovården. Vad innebär självstyrelse? Var föreskrivs det om den? Hurdana bestämmelser kan kränka självstyrelsen? Kommunen är en självstyrande obligatorisk gemenskap, varje finländare hör till någon kommun. Kommunen har lagstadgad beskattningsrätt jämfört med banker i riskkategori 0 Ingen risk som inverkar på soliditeten. De kommunala tjänsterna finansieras genom skatter och till en viss gräns genom avgifter. Kommunen sköter inte sina tjänster genom att göra business. Skattefinansieringen kommunens inkomstskatt, fastighetsskatt, samfundsskatt och statsandelar. 5

Kommunens roller, vad är en kommun? En kommun är en uppdragsekonomi utan vinstsyfte (särskilt staten, men också kommuninvånarna ger kommunen uppgifter i uppdrag) Kommunens allmänna och särskilda kompetensområde. Det särskilda kompetensområdet de lagstadgade uppgifterna Det är kommunens uppgift att ordna service för kommuninvånarna vederlag för servicen högst för produktionskostnader. Krav på resurshushållning och jämlikhet, lagar och förordningar begränsar i viss mån. Kommunen som organisation organiserar servicen / det allmänna och det särskilda kompetensområdet ( organisationens synvinkel, kommunhuset ) Kommunen är en lokalekonomi eller en lokal gemenskap ( regionens synvinkel) Kommunen är en demokratisk gemenskap ( (politiskt, demokratiskt) beslutsfattande, medverkan, kontroll) Staten finansierar verksamheten genom statsandelar och ger kommunen beskattningsrätt, och vad är det värsta som kan följa av det? Ett företag producerar täckning till sina ägare genom att dra nytta av risken kommunen förhåller sig neutralt eller söker sig bort från risker hur är det med näringspolitiken Kommunen eftertraktar inte affärsekonomisk vinst med sin verksamhet inkomster och utgifter bör vara i balans, inkomsterna samlas huvudsakligen in med tvång. Kommunen är en organisation som snarare undviker än söker sig till risker. Kommunens verksamhet har inte något sådant samband med den reella och penningprocessen som företag har (ett företag tillverkar/köper och säljer, och får vederlag för det ). Varför avviker permitteringar hos företag från permitteringar hos kommunen. 6

Produktion av tjänster Kommunen eller samkommunen kan antingen själv producera de tjänster som omfattas av dess organiseringsansvar eller enligt avtal skaffa dem av andra tjänsteproducenter. Särskilda bestämmelser gäller för användningen av servicesedlar. Kommunen kan dock anförtro offentliga förvaltningsuppgifter åt andra än myndigheter endast om det föreskrivs särskilt om det i lag. När kommunen eller samkommunen skaffar lagstadgade tjänster av någon annan tjänsteproducent kvarstår det organiseringsansvar som avses i 8 2 mom. i kommunallagen hos kommunen eller samkommunen. Tjänsteproducentens ansvar för tjänsterna bestäms dessutom i enlighet med vad som föreskrivs i kommunallagen eller annanstans samt enligt vad som kommunen eller samkommunen och tjänsteproducenten avtalat om. 7

Kommunens organiseringsansvar Kommunen kan själv organisera de uppgifter som åligger den enligt lag eller avtala om att organiseringsansvaret överförs på en annan kommun eller en samkommun. Vid lagstadgat samarbete ansvarar den andra kommunen eller samkommunen för organiseringen av uppgifterna för kommunens räkning. Den kommun eller samkommun som ansvarar för organiseringen av uppgifterna ska i fråga om de tjänster och andra åtgärder som ska organiseras svara för: 1) lika tillgång till tjänsterna och åtgärderna, 2) fastställandet av behovet, mängden och kvaliteten i fråga om dem, 3) det sätt som de produceras på, 4) tillsynen över produktionen, 5) utövandet av myndigheternas befogenheter. Kommunen svarar för finansieringen av uppgifterna, även om organiseringsansvaret har överförts på en annan kommun eller samkommun. 8

(Ägar)kommunen och koncernen Ägarkommunen är en demokratiorganisation Det går att flytta över saker på koncernen och det har också gjorts Genom koncernen har man exempelvis reglerat kravet på balans i ekonomin Koncernen kan producera tjänster till marknadspris. Ekonomin kommer att granskas i högre grad på koncernnivå 2017, eftersom exempelvis kriskommunförfarandet till största delen utgår från koncerngranskning. Statistikcentralen har hittills grundat sig på reducerad statistik för koncernekonomin (endast balansräkningen). År 2016 var granskningen på koncernnivå tillräcklig (resultat, finansieringsanalys och balansräkning). Att leda en kommun är en helhet som består av kommunen och affärsverken (traditionellt ledarskap, budget, förvaltningsstadga, kommunallagen), kommunkoncernen, samkommunerna, intresseföretag och företag som producerar köptjänster samt tredje sektorn. 9

Kommun(organisationens) ekonomi Kommunen är inget företag kommunen är en uppdragsekonomi, ett företag strävar efter vinst (förtjänst). Den kommunala ekonomin bör vara i balans (resultaträkningen gå jämt ut eller visa ett litet överskott), kommunen bedriver inte stimulans och dämpar inte heller rörelser på marknaden. Staten kan i sin verksamhet ta till finanspolitiska metoder för stimulans eller för att dämpa en överhettning på marknaden (ingen balans ur resultaträkningssynvinkel). Kommunen bör fungera effektivt och åstadkomma resultat 10

Materialet Uppgiftslämnarrespons 2005-2015, Statistikcentralen Skatteprognosram (senaste), Kommunförbundet Kommunens egen uppskattning av hur budgeten förverkligas 2017 & budget och plan 2017-2020. 11

12 Kommunens befolkning

Invånarantalet förändras.? Kemiönsaari 2007 2012 2016 2020 2030 2040 2007-16 2007-16/v 2007-16 2007-16/v 2016-20 2016-20/v 2016-20 2016-20/v Asukasluku 7 383 7 075 6 872 6 520 6 128 5 858-511 -57-6,9 % -0,8 % -352-88 -5,1 % -1,3 % 0 6 vuotiaat 431 396 395 329 289 279-36 -4-8,4 % -0,9 % -66-17 -16,7 % -4,2 % 6 vuotiaat 69 60 53 53 44 42-16 -2-23,2 % -2,6 % 0 0 0,0 % 0,0 % Peruskoulu, 7 16 vuotiaat 812 721 666 612 513 472-146 -16-18,0 % -2,0 % -54-14 -8,1 % -2,0 % Lukio, 17 19 vuotiaat 211 212 172 189 170 147-39 -4-18,5 % -2,1 % 17 4 9,9 % 2,5 % Työikäiset, 20 64 vuotiaat 4 078 3 746 3 491 3 137 2 789 2 613-587 -65-14,4 % -1,6 % -354-89 -10,1 % -2,5 % 75 84 vuotiaat 717 666 655 712 987 851-62 -7-8,6 % -1,0 % 57 14 8,7 % 2,2 % Yli 84 vuotiaat 263 311 320 326 396 586 57 6 21,7 % 2,4 % 6 2 1,9 % 0,5 % Eläkeikä, Yli 64 vuotiaat 1 851 2 000 2 148 2 253 2 367 2 347 297 33 16,0 % 1,8 % 105 26 4,9 % 1,2 % Huoltosuhde 2007 2012 2016 2020 2030 2040 2007-16 2007-16/v 2007-16 2007-16/v 2016-20 2016-20/v 2016-20 2016-20/v Kemiönsaari 68,6 74,7 84,1 91,8 103,0 108,3 16 2 22,7 % 2,5 % 8 2 9,1 % 2,3 % Verrokit 63,2 68,7 77,5 85,8 99,6 99,2 14 2 22,7 % 2,5 % 8 2 10,6 % 2,7 % Koko maa 62,7 68,1 76,3 84,2 98,1 97,8 14 2 21,7 % 2,4 % 8 2 10,3 % 2,6 % Mediaani-ikä 2007 2012 2016 2020 2030 2040 2007-16 2007-16/v 2007-16 2007-16/v 2016-20 2016-20/v 2016-20 2016-20/v Kemiönsaari 49,0 51,0 52,0 54,0 57,0 58,0 3 0 6,1 % 0,7 % 2 1 3,8 % 1,0 % Verrokit ka 45,3 47,1 48,8 49,7 51,1 51,3 3 0 7,6 % 0,8 % 1 0 1,9 % 0,5 % Koko maa ka 44,9 46,7 48,3 49,2 50,9 51,1 3 0 7,6 % 0,8 % 1 0 2,0 % 0,5 % Perlacon Oy 2017 Invånarantalet sjönk från år 2007 till år 2016 med över 500 0,8 % om året nedgången uppskattas bli allt snabbare. 1,5 % om året anses vara den kritiska gränsen. Befolkningsminskningen härrör från småbarn och barn i grundskoleåldern samt personer i aktiv ålder. Kommunen är redan till åren kommen och blir bara äldre. 13

Vilka element består befolkningsändringen av? Det minskade invånarantalet orsakas till största delen av den naturliga befolkningsutvecklingen, dvs. större mortalitet än nativitet Utflyttningsöverskottet inte särskilt stort Migrationen har gjort nedgången en aning långsammare

Rör det ännu på sig?

Vad får ändringen i invånartal och åldersstruktur för verkningar? Nedgången i invånarantal återspeglas direkt i kommunens skatteintäkter och statsandelar. Det är också skillnad på inflyttarstatus en arbetslös inflyttare kostar kommunen ca 1000 euro/år. Nedgången i barnantal torde ge utslag i servicenätverket. Ökningen i antalet äldre för i framtiden med sig intäkter till kommunen, men vård- och landskapsreformen tar bort kommunernas utgifter.

Resultaträkningen service som ska ordnas

Kommunens/kommunkoncernens resultaträkning Kemiönsaari 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Toimintatuotot 1000 8 671 7 740 7 562 7 711 7 660 8 092 Toimintamenot 1000 43 784 45 394 47 254 48 076 49 072 49 261 Toimintakate -35 113-37 654-39 692-40 365-41 292-41 169 Kunnallisvero 1000 17 888 17 643 19 384 18 010 18 861 18 509 Yhteisövero 1000 1 213 620 633 746 811 735 Kiinteistövero1000 2 372 2 449 2 573 2 911 3 120 3 154 Muut verotulot 1000 0 0 0 0 0 0 Verotulot yhteensä 1000 21 473 20 712 22 590 21 667 22 792 22 398 Valtionosuudet 1000 18 959 20 746 21 908 22 372 22 532 23 042 (josta harkinnanvaraiset 1000 ) 0 0 0 0 0 0 Rahoitustulot ja -menot netto 1000-406 -404-308 -258-183 -197 Korkotulot 1000 77 12 2 26 13 10 Muut rahoitustulot 1000 129 57 37 41 28 24 Korkomenot 1000 601 466 332 308 214 219 Muut rahoitusmenot 1000 110 70 150 170 100 120 Vuosikate 1000 4 913 3 400 4 498 3 416 3 849 4 074 Poistot 1000 2 450 2 356 2 384 2 557 2 765 3 579 Satunnaiset tuotot 1000 0 0 0 0 0 0 Satunnaiset kulut 1000 0 0 0 0 0 0 Tuloslaskelman tulos 1000 2 463 1 044 2 114 859 1 084 495 Poistoerojen muutos 1000 178 167 167 165 165 164 Varausten muutos 1000 0 0 0 0 0 0 Rahastojen muutos 1000 0 0 0 0 0 0 Ali/ylijäämä 1000 2 6410 1 2110 2 2810 1 0240 1 2490 6590 Kumulat. edell. tilik. ja kuluvan tilikauden jäämät 1000 8 986 10 231 12 512 13 536 14 785 15 444 Asukasluku 7 173 7 075 7 012 6 943 6 909 6 872 Verotettava tulo (laskennallisesti) 9 057 215 8 933 165 9 814 684 9 118 987 9 549 873 9 371 646 Veroprosentti 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % 19,75 % Driftsintäkterna och utgifterna innehåller de egentliga tjänsterna kommunen ordnar. Skatteintäkterna utgår från kommunens beskattningsrätt. Statsandelarna inte öronmärkta, överstiger inte utgifterna för att producera tjänsten. Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör vara > avskrivningarna och helst >nettoinvesteringarna + låneamortering. Vilken nivå är rätt för avskrivningar? Misären mäts nuförtiden i underskott, underskottet påverkas inte direkt av investeringar; ett underskott kan inte korrigeras med kassamedel. 18

Resultaträkningens (officiella) mätare Driftsintäkterna procent av driftsutgifterna = 100 * Driftsintäkter / (Driftsutgifter - Tillverkning för eget bruk) nyckeltalet beskriver avgiftsfinansieringens andel av driftsutgifterna värdet påverkas bl.a. av kommunens storlek, bolagisering av verksamhet och upprätthållande av läroanstalter kommunjämförelse är besvärlig en jämförelse kan försvåras av ändringar i hur olika verksamheter är organiserade, svåra att rätta till Årsbidraget procent av avskrivningarna = 100* Årsbidrag / Avskrivningar nyckeltalet mäter hur tillräcklig inkomstfinansieringen är: när nyckeltalets värde överstiger 100 % antas kommunens eller samkommunens inkomstfinansiering vara tillräcklig tolkningen är giltig, om avskrivningarna motsvarar nivån på ersättande investeringar avskrivningarna beskriver dock s.k. historiska värden, de har alltså beräknats utifrån förverkligade anskaffningsutgifter avskrivningarnas uppgift är att dela upp denna anskaffningsutgift över nyttighetens driftsperiod avskrivningsplanen får inte ändras för att påverka resultatet Årsbidrag euro / invånare Årsbidragets belopp räknat per invånare är ett nyckeltal som allmänt används för att uppskatta inkomstfinansieringens tillräcklighet och för att jämföra kommunerna sinsemellan det går inte att ge något allmänt målvärde för detta nyckeltal, eftersom värdet påverkas av skattesatsen och av hur verksamheten är organiserad svag jämförbarhet -enbart svårt att rätta till inverkan av hur verksamheten är organiserad 19

Kommunens inkomster Kommunens inkomster utgörs av driftsintäkter (som uppdelas ytterligare), skatteintäkter, statsandelar och finansieringsintäkter. 1000 e 2015 Toimintatulot 4 701 Verotulot 16 804 Valtionosuudet 17 869 Rahoitustulot 61 1000 e 2015 Tulovero 14 998 Kiinteistövero 960 Yhteisövero 846 20 Skatteintäkterna tas ut från kommuninvånarnas förvärvsinkomster, fastigheter de äger och företagens resultat. Statsandelen fås av staten som delersättning för de tjänster som ska ordnas.

Driftsbidrag från resultaträkningen 21 Toimintakate e/as 2006 2016 Minimi 2 964 4 124 25 % 3 578 5 207 Keskiarvo 3 869 5 793 75 % 4 130 6 249 Maksimi 5 725 8 619 Kemiönsaari 4 220 5 991 Toimintakate e/as 2006 2016 Rusko 3 155 4 124 Pirkkala 3 333 4 176 Pornainen 3 255 4 289 Kerava 3 077 4 299 Muurame 3 299 4 373 Vantaa 3 624 4 514 Kontiolahti 3 277 4 519 Jyväskylä 3 345 4 550 Kangasala 3 290 4 564 Nurmijärvi 3 218 4 572 Lieto 3 443 4 583 Kempele 3 269 4 585 Vihti 3 255 4 620 Hattula 3 437 4 630 Lempäälä 3 260 4 642 Järvenpää 3 372 4 651 Mäntsälä 3 369 4 658 Nokia 3 497 4 683 Aura 2 968 4 701 Oulu 3 082 4 733 Toimintakate e/as 2006 2016 Pelkosenniemi 5 725 8 619 Utsjoki 5 058 8 363 Salla 4 860 8 175 Enontekiö 5 068 7 898 Ristijärvi 4 257 7 878 Puolanka 4 407 7 859 Rautavaara 4 787 7 782 Vaala 4 833 7 594 Savukoski 4 936 7 399 Vesanto 4 773 7 382 Sulkava 4 424 7 335 Kivijärvi 4 525 7 334 Ylitornio 4 204 7 304 Posio 4 355 7 265 Ilomantsi 4 593 7 265 Pyhäjärvi 4 395 7 250 Siikalatva 4 554 7 241 Hyrynsalmi 4 660 7 225 Pello 4 307 7 207 Kemijärvi 4 827 7 189 Driftsbidraget är ett negativt tal som är skillnaden mellan driftsintäkterna och driftsutgifterna. I driftsbidraget ingår den egentliga tjänsteproduktionens intäkter och utgifter. Ju större driftsbidrag, desto mera inkomster från skattefinansiering och statsandelar (och finansieringsintäkter osv.) måste kommunen få för att finansiera verksamheten.

Kommunens inkomstskatt 22 Veroprosentti 2006 2016 Minimi 16,00 16,50 25 % 18,50 20,25 Keskiarvo 18,90 20,74 75 % 19,47 21,50 Maksimi 20,25 22,50 Kemiönsaar 19,00 19,75 Veroprosentti 2006 2016 Kauniainen 16,00 16,50 Espoo 17,50 18,00 Eurajoki 17,82 18,00 Helsinki 17,50 18,50 Luhanka 19,00 18,50 Naantali 16,78 18,50 Vantaa 18,50 19,00 Inari 19,00 19,00 Sysmä 18,00 19,00 Kaarina 18,16 19,25 Kerava 18,00 19,25 Kustavi 19,25 19,25 Sipoo 18,75 19,25 Ylitornio 18,50 19,25 Hirvensalmi 18,50 19,50 Keitele 18,50 19,50 Kirkkonummi 18,25 19,50 Koski Tl 18,00 19,50 Lieto 18,55 19,50 Luoto 18,50 19,50 Veroprosentti 2006 2016 Savonlinna 20,02 22,50 Vimpeli 19,75 22,25 Siikalatva 19,58 22,25 Ruovesi 18,75 22,25 Orivesi 19,00 22,25 Outokumpu 19,50 22,25 Ähtäri 19,75 22,00 Veteli 19,50 22,00 Urjala 19,50 22,00 Tuusniemi 18,50 22,00 Teuva 19,25 22,00 Suonenjoki 19,50 22,00 Simo 20,00 22,00 Siikajoki 19,50 22,00 Raasepori 19,79 22,00 Reisjärvi 20,00 22,00 Rautalampi 19,50 22,00 Pukkila 18,50 22,00 Pieksämäki 18,75 22,00 Paltamo 19,00 22,00 Verotettava tulo /as 2016 Minimi 8 957 25 % 12 279 Keskiarvo 14 278 75 % 15 970 Maksimi 37 118 Kemiönsaari 13 637 Verotettava tulo /as 2016 Kauniainen 37 118 Espoo 24 808 Kirkkonummi 22 115 Helsinki 22 007 Tuusula 21 421 Sipoo 20 922 Nurmijärvi 20 413 Pirkkala 20 272 Siuntio 20 130 Järvenpää 20 074 Kaarina 20 037 Porvoo 19 888 Naantali 19 776 Kerava 19 751 Vantaa 19 526 Vihti 19 170 Hyvinkää 18 899 Ylöjärvi 18 529 Inkoo 18 362 Rauma 18 343 Verotettava tulo /as 2016 Merijärvi 8 957 Lestijärvi 9 870 Perho 9 982 Soini 10 108 Rääkkylä 10 256 Kivijärvi 10 299 Siikainen 10 343 Vesanto 10 473 Ranua 10 514 Rautavaara 10 555 Polvijärvi 10 567 Kärsämäki 10 625 Valtimo 10 726 Pielavesi 10 743 Pertunmaa 10 754 Pihtipudas 10 807 Kaavi 10 844 Pudasjärvi 10 851 Karvia 10 871 Reisjärvi 10 878 Eff.veroprosentti 2006 2016 Minimi 12,49 11,34 25 % 13,71 13,15 Keskiarvo 14,22 13,88 75 % 14,74 14,61 Maksimi 16,08 16,12 Kemiönsaari 13,86 12,60 Eff.veroprosentti 2006 2016 Luhanka 12,82 11,34 Sysmä 13,00 11,55 Karvia 13,26 11,57 Tervo 13,19 11,82 Ylitornio 13,70 11,94 Polvijärvi 13,04 12,03 Eurajoki 13,70 12,05 Ranua 13,28 12,06 Miehikkälä 12,50 12,07 Rautavaara 13,17 12,12 Juva 13,26 12,15 Kivijärvi 13,26 12,19 Pertunmaa 13,26 12,23 Korsnäs 13,93 12,27 Vesanto 13,65 12,27 Siikainen 13,70 12,29 Koski Tl 12,91 12,31 Merikarvia 14,00 12,34 Karstula 13,28 12,37 Parikkala 12,70 12,39 Eff.veroprosentti 2006 2016 Hanko 15,19 16,12 Siuntio 15,34 15,96 Kaskinen 14,28 15,80 Kotka 15,11 15,77 Mänttä-Vilppula 15,94 15,66 Savonlinna 15,47 15,54 Raasepori 15,72 15,50 Kangasala 15,12 15,46 Pirkkala 15,67 15,46 Keminmaa 16,08 15,45 Kokkola 15,08 15,45 Kemi 15,99 15,42 Siilinjärvi 14,69 15,36 Lempäälä 14,82 15,30 Kempele 14,84 15,30 Pietarsaari 15,36 15,30 Raahe 15,81 15,25 Masku 13,43 15,25 Kirkkonummi 15,08 15,20 Simo 15,80 15,18 Kommunen har beskattningsrätt (obegränsad). Rätten kommer inte att begränsas ens 2019. Inkomstskattens belopp beror på kommuninvånarnas inkomstnivå, avdragen från inkomstskatten (effektiv skatt) och skattesatsen. Den kommunala inkomstskatten är ändå snarare proportionell än progressiv.

Kommunens fastighetsskatter 2016 23 Kiinteistövero e/as 2006 2016 Minimi 42 0 25 % 92 214 Keskiarvo 136 308 75 % 144 335 Maksimi 948 2 022 Kemiönsaari 202 459 Kiinteistövero e/as 2006 2016 Eurajoki 511 2 022 Pelkosenniemi 948 1 842 Kustavi 787 1 542 Utajärvi 500 951 Kittilä 353 939 Vaala 439 888 Tervola 487 883 Sodankylä 401 822 Kolari 389 809 Puumala 304 774 Taivassalo 289 729 Luhanka 241 659 Ristijärvi 308 629 Inari 226 624 Parainen 234 595 Kuhmoinen 271 587 Kemijärvi 303 577 Inkoo 205 553 Loviisa 266 526 Hirvensalmi 267 507 Kiinteistövero e/as 2006 2016 Ylöjärvi 119 0 Nousiainen 66 73 Aura 70 103 Liminka 42 118 Tornio 178 121 Tyrnävä 52 131 Hankasalmi 108 137 Lumijoki 64 138 Uurainen 66 140 Imatra 148 144 Laihia 51 151 Jokioinen 80 158 Karvia 72 166 Perho 73 168 Karijoki 85 168 Paimio 72 169 Ilmajoki 74 175 Merijärvi 53 175 Kontiolahti 108 176 Rauma 106 177 Kommunen tar ut skatt också på fastigheter inom sitt område. Den huvudsakliga fastighetsskatten tas ut för mark osv., för stadigvarande bostäder och andra bostadshus (fritidsbostäder). Det finns också kraftverksskatt och skatt för obebyggda tomter. Skatten på fritidsbostäder får inte vara hur stor som helst (begränsad i förhållande till permanent boende). I motsats till kommunens inkomstskattesats har fastighetsskatten inte obegränsad nedre gräns. Fastighetsskattesatsens nivå har stigit mycket mera än inkomstskattesatsen. Yleinen KIVE 2007 2015 Muutos-% Maksimi 1,00 % 1,35 % 35,00 % Minimi 0,50 % 0,60 % 20,00 % Keskiarvo 0,69 % 0,96 % 39,90 % Vakit asrak, KIVE 2007 2015 Muutos-% Maksimi 0,50 % 0,75 % 50,00 % Minimi 0,22 % 0,32 % 45,45 % Keskiarvo 0,30 % 0,47 % 56,07 % Muu asrak, KIVE 2007 2015 Muutos-% Maksimi 1,00 % 1,35 % 35,00 % Minimi 0,50 % 0,60 % 20,00 % Keskiarvo 0,83 % 1,03 % 23,89 %

Andel av intäkterna från samfundsskatten 24 Yhteisövero e/as 2006 2016 Minimi 31 0 25 % 125 153 Keskiarvo 188 239 75 % 221 294 Maksimi 975 990 Kemiönsaari 208 107 Yhteisövero e/as 2006 2016 Pyhäjärvi 240 990 Savukoski 577 817 Kaskinen 975 736 Harjavalta 397 704 Rautavaara 267 698 Helsinki 394 626 Puumala 422 582 Heinävesi 408 570 Ilomantsi 330 565 Loviisa 399 565 Multia 346 560 Vieremä 363 559 Kittilä 166 546 Uusikaarlepyy 228 510 Rauma 268 502 Honkajoki 226 467 Vaasa 242 463 Puolanka 361 455 Kangasniemi 382 451 Valtimo 197 441 Yhteisövero e/as 2006 2016 Ylöjärvi 108 0 Luoto 93 55 Liminka 35 62 Lumijoki 31 63 Pornainen 37 69 Tyrnävä 42 69 Siuntio 73 71 Keminmaa 117 89 Simo 66 93 Hailuoto 90 94 Akaa 133 95 Nivala 68 95 Merijärvi 185 95 Vesilahti 112 96 Järvenpää 103 102 Alavieska 100 103 Ilmajoki 106 104 Utsjoki 74 105 Ulvila 95 106 Kemiönsaari 208 107 Kommunerna får av staten en egen andel av de samfundsskatteintäkter som företagen genererar. Denna fördelningsandel mellan kommunerna och staten avtalas (årligen). Kommunernas inbördes andelar av samfundsskatten grundar sig på antalet företag i kommunen och antalet anställda i företagen samt företagens beskattningsbara intäkter. Alla intäkter från samfundsskatten delas INTE ut till den kommun där företaget har sin hemvist eller sitt huvudkontor. Samfundsskattebeloppet kommer att sjunka i samband med vård- och landskapsreformen. Från tid till annan talas det om att samfundsskatten kunde slopas på grund av konjunkturväxlingarna å andra sidan fråntar det en del av kommunens motivation att försöka locka till sig företagsverksamhet som ökar kommunens livskraft.

Statsandelen av skattefinansieringen Statsandelarna finansierar både kostnaderna för de lagstadgade tjänsterna OCH jämnar ut inkomstskillnaderna mellan kommunerna (skatteutjämning). Varje kommuninvånare kostar kommunen så mycket som självfinansieringsandelen är. Yksityiskohtainen jaottelu: Lask. Kust. Hinnat, : Nykytilanne: Puhdas siirto Esitys Nykytilanne Puhdas s. Esitys Ikä 0-5 3 110 484 103 2 495 319 711 2 522 300 251 8 635,58 6 927,71 7 002,62 Ikä 6 558 047 797 460 045 764 465 019 989 9 156,28 7 548,29 7 629,91 Ikä 7-12 2 665 083 836 1 898 866 261 1 919 397 673 7 510,60 5 351,29 5 409,15 Ikä 13-15 2 254 601 306 1 500 801 588 1 517 028 943 12 890,36 8 580,62 8 673,40 Ikä 16-18 (ehdotus 16 +) 745 238 463-274 854 125 4 112,50-61,19 Ikä 19-64 3 416 889 058 - - 1 059,42 - - Ikä 65-74 1 332 121 389 - - 2 176,42 - - Ikä 75-84 2 001 164 960 - - 5 883,08 - - Ikä 85+ 2 627 285 376 - - 19 715,04 - - Ikärakenne yht. 18 710 916 287 6 355 033 325 6 698 600 981 Sairastavuus 6 327 570 154 - - 1 162,55 - - Työttömyysaste 494 256 612 429 459 570-90,34 78,50 - Kaksikielisyys 99 065 280 86 077 822 93 968 677 278,54 242,02 264,21 Vieraskielisyys 584 871 229 508 194 611 500 000 000 1 956,49 1 699,99 91,86 Asukastiheys 194 814 810 169 274 588 239 526 135 39,36 34,20 48,39 Saaristo 14 756 295 12 821 744 13 997 129 383,37 333,11 363,65 Koulutustausta 177 474 139 154 207 280 159 003 744 423,39 367,88 29,39 Saaristo-osakunta - - 10 000 004 - - 279,65 Muut lask.kustannukset 7 892 808 519 1 360 035 615 1 016 495 689 Syrjäisyys 112 397 408 32 595 248 32 597 192 208,16 60,37 60,37 Saamen kotiseutualueen kunta 3 574 472 1 036 597 1 036 597 2 643,84 766,71 766,71 Työpaikkaomavaraisuus 194 935 546 56 531 308-63,17 18,32 - Hyvinvoinnin ja terv. edistäminen - - 56 778 513 - - 17,02 Työttömyysaste (rahoitus vos-% - - 130 594 480 - - 23,87 Lisäosat, yht. 310 907 426 90 163 154 221 006 782 25 Självfinansieringsandelen för en kommuninvånare är 1072,89 /inv.

Statsandelsförhållandet och det totala skatteuttaget 26 vos veroprosenttia 2007 2016 Minimi -0,1 0,1 25 % 9,1 11,6 Keskiarvo 16,0 20,7 75 % 21,6 28,3 Maksimi 37,9 50,9 Kemiönsaari 16,2 24,6 vos veroprosenttia 2007 2016 Kauniainen arvoa 1,2 ei löydy 0,1 Espoo arvoa -0,1 ei löydy 0,9 Helsinki arvoa 1,7 ei löydy 2,3 Kirkkonummi arvoa 3,0 ei löydy 2,8 Tuusula arvoa 2,9 ei löydy 2,8 Pirkkala arvoa 4,1 ei löydy 3,0 Järvenpää arvoa 3,0 ei löydy 3,3 Kerava arvoa 1,9 ei löydy 3,3 Nurmijärvi arvoa 3,7 ei löydy 3,5 Sipoo arvoa 4,4 ei löydy 3,8 Siuntio arvoa 4,0 ei löydy 3,9 Vantaa arvoa 3,0 ei löydy 4,4 Vihti arvoa 4,2 ei löydy 4,6 Naantali arvoa 4,2 ei löydy 4,6 Kaarina arvoa 4,4 ei löydy 4,7 Masku arvoa 5,0 ei löydy 5,0 Rusko arvoa 6,6 ei löydy 5,1 Porvoo arvoa 4,6 ei löydy 5,2 Muurame arvoa 6,0 ei löydy 5,6 Inkoo arvoa 3,3 ei löydy 5,7 vos veroprosenttia 2007 2016 Ranua arvoa 37,9 ei löydy50,9 Rautavaara arvoa 34,7 ei löydy47,0 Kivijärvi arvoa 30,2 ei löydy46,1 Vesanto arvoa 35,2 ei löydy45,6 Salla arvoa 30,8 ei löydy44,4 Puolanka arvoa 30,1 ei löydy44,2 Pudasjärvi arvoa 30,5 ei löydy43,3 Posio arvoa 27,3 ei löydy42,6 Kannonkoski arvoa 28,3 ei löydy41,3 Rääkkylä arvoa 32,1 ei löydy40,8 Perho arvoa 29,5 ei löydy40,4 Valtimo arvoa 32,0 ei löydy40,3 Utsjoki arvoa 23,5 ei löydy40,0 Merijärvi arvoa 30,8 ei löydy39,9 Kärsämäki arvoa 28,1 ei löydy39,8 Pihtipudas arvoa 28,3 ei löydy39,1 Pielavesi arvoa 28,1 ei löydy38,8 Lestijärvi arvoa 27,1 ei löydy38,7 Kinnula arvoa 35,4 ei löydy38,0 Enontekiö arvoa 30,3 ei löydy38,0 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Minimi 16,5 0,0 0,0 0,1 0,0 0,0 18,2 25 % 20,25 1,5 1,0 11,6 0,0 0,0 36,6 Keskiarvo 20,7374 2,2 1,8 20,7 0,0 1,5 46,9 75 % 21,5 2,3 2,3 28,3 0,0 2,1 55,5 Maksimi 22,5 13,1 7,3 50,9 0,0 22,1 91,9 Loviisa 19,75 3,2 3,4 10,5 0,0 0,9 37,8 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Kauniainen 16,5 1,1 0,4 0,1 0,0 0,0 18,2 Pirkkala 20 1,1 0,8 3,0 0,0 0,0 24,9 Helsinki 18,5 1,6 2,8 2,3 0,0 0,0 25,2 Kerava 19,25 1,4 1,4 3,3 0,0 0,0 25,4 Kaarina 19,25 1,0 0,6 4,7 0,0 0,0 25,5 Espoo 18 1,5 1,8 0,9 0,0 3,5 25,7 Järvenpää 19,75 1,5 0,5 3,3 0,0 0,7 25,7 Tuusula 19,5 1,1 0,8 2,8 0,0 2,1 26,2 Kirkkonummi 19,5 1,1 0,8 2,8 0,0 2,1 26,3 Naantali 18,5 1,6 1,9 4,6 0,0 0,0 26,6 Vantaa 19 1,7 1,5 4,4 0,0 0,0 26,7 Rusko 19,75 1,1 0,9 5,1 0,0 0,0 26,8 Nurmijärvi 19,5 0,9 0,7 3,5 0,0 2,4 27,1 Vihti 20,5 1,3 0,6 4,6 0,0 0,4 27,4 Siuntio 21,5 1,7 0,4 3,9 0,0 0,0 27,4 Muurame 19,5 1,2 1,1 5,6 0,0 0,0 27,4 Ylöjärvi 20,5 0,0 0,0 6,9 0,0 0,0 27,4 Sipoo 19,25 2,0 1,0 3,8 0,0 1,9 28,0 Porvoo 19,75 1,7 1,5 5,2 0,0 0,3 28,5 Hyvinkää 19,75 1,5 1,3 6,1 0,0 0,0 28,6 Kuve KiVe Yhve VOS Hvar Nettol KokVAste Rautavaara 21 1,8 6,6 47,0 0,0 15,5 91,9 Reisjärvi 22 2,2 1,1 34,0 0,0 22,1 81,4 Pielavesi 20,75 2,3 2,7 38,8 0,0 15,9 80,5 Valtimo 21 1,7 4,1 40,3 0,0 12,4 79,5 Vesanto 21 2,4 2,3 45,6 0,0 4,5 75,8 Konnevesi 21,5 2,3 2,0 27,8 0,0 21,4 75,0 Kivijärvi 21 4,4 3,2 46,1 0,0 0,0 74,8 Ranua 19,75 1,8 1,2 50,9 0,0 0,0 73,7 Kaavi 21,25 3,2 2,5 37,8 0,0 8,0 72,6 Perho 21 1,7 1,9 40,4 0,0 7,2 72,2 Puolanka 21,5 2,5 3,9 44,2 0,0 0,0 72,2 Pudasjärvi 20,5 2,1 2,7 43,3 0,0 2,7 71,3 Salla 20,5 2,8 2,5 44,4 0,0 0,0 70,2 Utsjoki 20,75 3,4 0,7 40,0 0,0 4,9 69,9 Utajärvi 20,5 8,2 2,7 37,8 0,0 0,6 69,7 Posio 21,75 3,3 1,9 42,6 0,0 0,0 69,5 Kannonkoski 21 2,8 3,3 41,3 0,0 0,0 68,4 Sulkava 21,5 3,1 3,5 37,8 0,0 1,3 67,2 Rääkkylä 21,5 2,8 2,1 40,8 0,0 0,0 67,2 Pelkosenniemi 21,5 13,1 2,1 30,2 0,0 0,1 67,0 Den vänstra tabellen visar statsandelsbeloppet omvandlat till skatteprocentenheter ju större tal, dess mera beroende är kommunen av statsandelen. Den högra tabellen visar kostnaderna för kommunens servicestruktur, när hela skattefinansieringen omvandlas i skatteprocentenheter. Kostnaderna för servicestrukturen i Rautavaara motsvarar 91,9 skatteprocentenheter

Det totala skatteuttaget 2016 Kemiönsaari 2012 2013 2014 2015 2016 Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Yhteisövero 0,69 0,64 0,82 0,85 0,78 Kiinteistövero 2,74 2,62 3,19 3,27 3,37 Valtionosuus 23,22 22,32 24,53 23,59 24,59 Nettolainaus 0,20 0,00 0,63 7,17 1,29 Kokonaisveroaste 46,61 45,34 48,93 54,63 49,78 60,00 50,00 40,00 30,00 20,00 10,00 Nettolainaus Valtionosuus Kiinteistövero Yhteisövero Veroprosentti Om hela skattefinansieringen (inkl. upplåning) tas ut med skattesatsen, kräver Kimitoöns servicestruktur en kommunalskatt på ca 50 skatteprocentenheter. 0,00 2012 2013 2014 2015 2016 27

28 Den kommunala verksamhetens huvudnivåer (statistikklassificering)

29 Allmän förvaltning och övriga tjänster

30 Bildning

31 Grundtrygghet (social- och hälsovård)

Utgifter och inkomster specificeras Figurerna visar de kommunala utgifternas art. Den vänstra figuren (Vindala) visar hur Vindala i praktiken köpte in alla kommunala tjänster av andra tjänsteproducenter. En normal kommun, här tillväxtkommunen Kyrkslätt, ordnar i mycket högre grad sina tjänster som egen tjänsteproduktion. 32

Kommunens/kommunkoncernens finansiering Kemiönsaari 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Vuosikate 1000 4 913 3 400 4 498 3 416 3 849 4 074 Satunnaiset tuotot 1000 0 0 0 0 0 0 Satunnaiset kulut 1000 0 0 0 0 0 0 Tulorahoituksen korjauserät 1000-184 8-72 -270-341 -246 Investoinnit Investointimenot 1000 2 834 3 901 3 412 6 761 10 574 4 239 Rahoitusosuudet investointeihin 1000 155 257 414 1 226 169 46 Investointien omahankintamenot 2 679 3 644 2 998 5 535 10 405 4 193 Investointihyödykkeiden myyntitulot 1000 259 608 700 539 380 341 Nettoinvestoinnit 1000 2 420 3 036 2 298 4 996 10 025 3 852 Varsinaisen toiminnan ja investointien kassavirta, netto 1000 2 309 372 2 128-1 850-6 517-24 Antolainauksen muutokset Antolainan antaminen 1000 0 0 0 0 0 0 Antolainan lyhennys 1000 0 0 0 0 0 0 Nettoantolainaus 0 0 0 0 0 0 Lainakannan muutokset Lainanottaminen 1000 0 0 4 500 0 10 495 0 Lainan lyhennys 1000 3 797 1 991 3 001 1 996 1 924 2 342 Pitkäaikainen laina, nettomuutos 1000-3 797-1 991 1 499-1 996 8 571-2 342 Lyhytaikainen laina, muutos 1000 0 0 0 0 0 859 Lainakannan muutos, netto 1000-3 797-1 991 1 499-1 996 8 571-1 483 Muut maksuvalmiuden muutokset Muutos omassa pääomassa 0 0 0 0 0 0 Muutos toimeksiantojen varoissa -2 9 9 4 17 9 Muutos vaihto-omaisuudessa 1 5-5 -1 1 1 Muutos saamisissa -108-562 -274 380 384-205 Muutos korottomissa veloissa 773-6 -142 890-732 -994 Muut maksuvalmiuden muutokset, netto 664-554 -412 1 273-330 -1 189 Rahoitustoiminnan nettokassavirta -3 133-2 545 1 087-723 8 241-2 672 Rahavarat 1.1. 1000 6 629 5 805 3 632 6 847 4 274 5 998 Rahavarojen muutos 1000-824 -2 173 3 215-2 573 1 724-2 696 Rahavarat 31.12. 1000 5 805 3 632 6 847 4 274 5 998 3 302 Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör vara > (större än) avskrivningarna. Likaså bör årsbidraget vara större än nettoinvesteringarna. Annars blir kommunen skuldsatt och börjar sälja ut egendom. I en kommun är låneamortering inte en utgift och låntagning inte inkomst (jfr stat och företag och förgången tid). Ett lån övergår senare som amorteringar till skatteintäkter som kommunen tar ut. När är det motiverat med skuldsättning? kontakten mellan generationerna och inflyttare Upplösning av kassamedel ändrar inte resultaträkningens under/överskott, de likvida medlen är förhandsuppbörd. Rätt nivå? 33 Investointien tulorahoitus-% 203,0 % 112,0 % 195,7 % 68,4 % 38,4 % 105,8 % Pääomamenojen tulorahoitus-% 79,0 % 67,6 % 84,9 % 48,9 % 32,2 % 65,8 % Lainanhoitokate 1,25 1,57 1,45 1,62 1,90 1,68

Finansieringsanalysens (officiella) mätare inkomstfinansiering av investeringar, % = 100 * Årsbidrag / Egna anskaffningsutgifter för investeringarna beskriver hur stor del av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som har täckts med inkomstfinansiering som fås från differensen mellan intäkter och utgifter med egna anskaffningsutgifter för investeringar avses finansieringsanalysens utgifter för anskaffning av investeringar minskade med finansieringsandelarna (men alltså inte med realisationsintäkter) jämförbarheten försvåras bl.a. av omorganisering av verksamheten och investeringarnas årliga växling verkan av hur verksamheten är organiserad kan elimineras t.ex. genom att från investeringarna dra av anskaffningsutgiften för aktier som tecknas i samband med bolagisering inkomstfinansiering av kapitalutgifter, % = 100 * Årsbidrag / (Egna anskaffningsutgifter för investeringar + utlåningens nettoökning + låneamorteringar) beskriver årsbidragets dvs. intäktsfinansieringens andel av det sammanlagda beloppet för egna anskaffningsutgifter för investeringar, utlåningens nettoökning och låneamorteringarna resten måste finansieras med nya lån eller till exempel med likvida medel jämförbarheten försvåras av samma faktorer som för investeringarnas intäktsfinansiering verkan av hur verksamheten är organiserad kan elimineras t.ex. genom att från investeringarna dra av anskaffningsutgiften för aktier som tecknas i samband med bolagisering och lånen till bolaget penningtillgångar 31.12. = finansiella värdepapper samt pengar och banktillgodohavanden kassautbetalningar kassautbetalningarna sammanställs från räkenskapsperiodens resultaträkningsposter och finansieringsanalysens poster beskriver det totala beloppet för penninganvändningen under räkenskapsperioden tillräcklig kassa (d) = 365 d * penningtillgångar 31.12. / Kassautbetalningar under räkenskapsperioden beskriver det inbördes förhållandet mellan de föregående, penningtillgångar och kassautbetalningar, alltså hur många dagars penninganvändning som kan täckas med de likvida medlen problemet är slumpmässigheten i mängden penningtillgångar vid tidpunkten för bokslutet beskriver endast läget vid just den tidpunkten 34

Årsbidraget är mellansumman efter regelbundna intäkter och utgifter, bör som minst vara > avskrivningarna (helst ska årsbidraget vara >nettoinvesteringarna + låneamorteringen) Vilken nivå är rätt för avskrivningar? - Avskrivningsnivån bör motsvara egendomsslitaget och/eller den årliga nytta som egendomen ger. Likaledes - eftersom nettoinvesteringarna ofta är större än avskrivningarna, bör årsbidraget vara större än nettoinvesteringarna. Annars skuldsätter sig kommunen eller säljer ut egendom. Bäst är det, om man utöver detta som inkomstfinansiering kunde ta ut t.ex. 1/10 av lånebeståndet, då också lånet minskar. 35 Att upplösa kassamedel ändrar inte resultaträkningens under/överskott, kassatmedlen är förhandsuppbörd. Kassamedel eller penningtillgångar består av egendom som lätt går att omvandla i likvida medel. Alla penningtillgångar är inte kommunens egna, endast en del är förhandsuppbörd. Penningtillgångarna rekommenderas omfatta ca 20 betalningsdagar. Vad är det för skillnad på likviditeten hos en kommun och ett privat företag? När är skuldsättning motiverat? kopplingen mellan generationerna och inflyttare i kommunen. Upplåningen finansieras i efterhand genom skatteuppbörd. Kommunen och permissioner Avskrivningar i kommunen och i företag

Intäkterna i resultaträkningen ökar kassan och ändrar samtidigt genom resultatet under/överskottet. Intäkterna kan också omfatta sådan försäljning av egendom där försäljningspriset överskrider balansvärdet. Därför kan influtna kassamedel som upplöses inte på nytt påverka resultatet. (Den egentliga verksamhetens) RESULTATRÄKNING Resultaträkningens och finansieringens inverkan på kommunens kassa Kommunens kassa (eller egentligen penningtillgångar) Resultaträkningens utgifter minskar kassan och ändrar samtidigt genom resultatet under/överskottet. Utgifterna kan också omfatta sådan försäljning av egendom där försäljningspriset underskrider balansvärdet. Om man återbetalar lån från kassan, kallas det finansiering. Det är inte utgifter som inverkar på under- eller överskottet. När kassan stärks genom lyft av lån, kallas det finansiering. Det är inte utgifter som inverkar på undereller överskottet. Ändringar i lånebeståndet påverkar resultatet (resultaträkningen) som en 36 ändring i ränteutgifter. FINANSIERING (av investeringar och lånebetalning) Investeringarna och lånebetalningen finansieras av resultaträkningens poster genom årsbidraget och tillfälliga intäkter och utgifter En ändring i kassan inverkar på resultatet som en ändring i ränteintäkter, men påverkar inte undereller överskottet. Om man betalar investeringsutgifter från kassan, kallas det finansiering. Egendomens övergång från en form till en annan ändrar inte under- eller överskottet. Investeringar påverkar resultatet (resultaträkningen) genom avskrivningar.

Ska vi investera?

Investeringar Vad är en investering? Vad är en nettoinvestering? Hur finansieras driftsutgifterna och investeringsutgifterna? Hur syns det i resultaträkningen och finansieringsanalysen? Kan man investera samtidigt som man sparar? Ett grundläggande fel är att investeringarna och deras inverkan på driftsekonomin inte sammanpassas i budgetskedet. Kommunen har endast en sorts penningmedel När man ser över ekonomin och bedömer finansieringens hållbarhet bör kommunens och kommunkoncernens finansiella helhet beaktas så att investeringarna tas med i helhetsbedömningen 38

Investeringar - livskraftsprojekt 39 Investeringarna/projekten som livskraftstillväxt Man bör hålla korgen med tjänster & korgen med livskraft i minnet (Livskrafts)investeringarna och (livskrafts)projekten görs i rädsla för sammanslagningar; mycket Tiebout Livskraftsprojekten Går det att svänga om utvecklingen? Vem kan? Riskhantering. Projektautomater Risk att projekten blir kvar i strukturerna för att saneras Vilken investering tryggar livskraften, vilken inte; vilken investering ger kommunen inflyttare; kan inte också investeringar finansieras genom användning Skolan, serviceinrättning för äldre Sporthall Ishall, kulturhus, simhall Livskraftspolitisk investering - spa Ansvarstagande Näringspolitiskt projekt bostadsmässa eller motsvarande Hissbolag på vilket håll i Finland Hur inverkar investeringarna på driftsekonomin? Inverkar en kommunal investering på inflyttningen i kommunen??

Investoinnit Toivakassa Kemiönsaari 2007 2010 2010 2014 2014 2016 Vuodessa Vuodessa Vuodessa Bruttoinvestoinnit eur/as 910 568 1 041 koko maa keskimäärin 647 801 847 Nettoinvestoinnit eur/as 693 394 911 koko maa keskimäärin 386 397 397 Vuosikate euroa/asukas 393 590 547 koko maa keskimäärin 386 375 414 Poistot eur/as 268 345 430 koko maa keskimäärin 299 348 382 Ali/ylijäämä eur/as 318 147 96 koko maa keskimäärin 344 449 158 Vuosikate - Nettoinvestoinnit eur/as -300 196-364 koko maa keskimäärin 0-23 17 Käyttöomaiosuuden arvo eur/as 6 633 7 379 8 637 koko maa keskimäärin 7 406 8 528 8 891 Poistot käyttöomaisuudesta %:ia 4,0 % 4,7 % 5,0 % koko maa keskimäärin 4,0 % 4,1 % 4,3 % Investeringstakten har ökat under den senaste avstämningsperioden och är klart högre än landets medeltal. Har de gett en ökning av anläggningstillgångar? Årsbidraget har inte räckt till för att finansiera investeringarna skuldbeloppet ökar. finansieringsutgifterna ökar Avskrivningsbeloppet över medeltalet. Vad är investeringsbehovet? Finns det behov av investeringar? 40

Granskning av balansräkningen Allt som har skett syns i balansräkningen Balansräkningen ändras genom de intäkter och utgifter som framgår av resultaträkningen (kumuleras i balansräkningens under/överskott) och de investeringar som framgår av finansieringsanalysen. Granskningen börjar med balansräkningen i primärkommunen och går vidare till koncernens balansräkning. 41

Av kommunens balansräkning framgår bl.a. Kemiönsaari 9.8.2017 Kuntanumero 322 Omat luvut Omat luvut Kunnan tase 2013 2014 Muutos % 2015 Muutos % 2016 Muutos % Δ13 16 muutos/v Pysyvät vastaavat 1000 48 525 51 234 5,6 % 58 836 14,8 % 59 355 0,9 % 22,3 % 7,1 % Pysyvät vastaavat /as 6 920 7 379 6,6 % 8 516 15,4 % 8 637 1,4 % 24,8 % 7,8 % Vieras pääoma 1000 23 614 22 507-4,7 % 30 345 34,8 % 27 869-8,2 % 18,0 % 7,3 % Vieras pääoma /as 3 368 3 242-3,7 % 4 392 35,5 % 4 055-7,7 % 20,4 % 8,0 % Lainakanta 1000 16 146 14 149-12,4 % 22 720 60,6 % 21 236-6,5 % 31,5 % 13,9 % Lainakanta /as 2 303 2 038-11,5 % 3 288 61,4 % 3 090-6,0 % 34,2 % 14,6 % Sijoitukset 1000 7 734 7 722-0,2 % 7 739 0,2 % 7 714-0,3 % -0,3 % -0,1 % Sijoitukset /as 1103 1112 0,8 % 1120 0,7 % 1123 0,2 % 1,8 % 0,6 % Kumulatiivinen ali/ylijäämä 1000 12 512 13 536 8,2 % 14 785 9,2 % 15 444 4,5 % 23,4 % 7,3 % Kumulat. Jäämät /as 1 784 1 950 9,3 % 2 140 9,8 % 2 247 5,0 % 25,9 % 8,0 % Nettovarallisuus 1000 34 607 35 470 2,5 % 36 060 1,7 % 36 557 1,4 % 5,6 % 1,8 % Nettovarallisuus /as 4 935 5 109 3,5 % 5 219 2,2 % 5 320 1,9 % 7,8 % 2,5 % Omavaraisuusaste % 62,8 % 64,5 % 57,0 % 59,5 % Gearing (nettovelk.aste) 19,5 % 21,8 % 42,2 % 44,3 % Poistot./..Nettoinvestoinnit 1000 86-2 439-7 260-273 42

Allmänna nyckeltal koncernens balansräkning Kemiönsaari 9.8.2017 Kuntanumero 322 Konsernitase 2014 2015 2016 Ka.2016 Konsernitase 2014 2015 2016 Ka.2016 Taseen loppusumma 1000 79 010 88 143 85 531 Antolainat, 1000, konserni 1 1 1 Taseen loppusumma /as 11 380 12 758 12 446 11 095 Antolainat, /as, konserni 0 0 0 66 Oma pääoma + var. 1000 34 379 38 789 39 616 Josta kunnan osuus Oma pääoma + var. /as 4 952 5 614 5 765 4 628 Antolainat, 1000, kunta 1 1 1 Vieras pääoma 1000 40 421 47 529 44 040 Antolainat, /as, kunta 0 0 0 360 Vieras pääoma /as 5 822 6 879 6 409 6 292 Rahoitusomaisuus, 1000 9 782 11 191 9 130 Lainakanta 1000 28 768 36 559 33 966 Rahoitusomaisuus /as 1 409 1 620 1 329 1 850 Lainakanta /as 4 143 5 292 4 943 4 640 Josta kunnan osuus Rahoitusomaisuus, 1000, kunta 6 953 8 292 5 802 Josta kunnan osuus Rahoitusomaisuus /as, kunta 1 001 1 200 844 1 117 Lainakanta, 1000, kunta 14 149 22 720 21 236 Omavaraisuusaste% 51 % 43 % 46 % 43 % Lainakanta /as, kunta 2 038 3 288 3 090 2 750 Gearing (nettovelk.aste) 0,47 0,66 0,64 0,66 Asukasluku 6 943 6 909 6 872 Quick Ratio 1,88 3,14 2,10 2,11 43

Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen lånebeståndet 44 Lainakanta /as 2007 2016 Minimi 0 0 25 % 924 1 934 Keskiarvo 1 553 2 750 75 % 2 045 3 399 Maksimi 4 195 9 309 Kemiönsaari 1 527 3 090 Lainakanta /as 2007 2016 Enonkoski 147 0 Karvia 97 0 Kauniainen 0 0 Koski Tl 402 41 Sysmä 636 101 Ylitornio 535 162 Hirvensalmi 442 249 Polvijärvi 240 299 Rauma 81 372 Merikarvia 949 395 Parikkala 130 472 Isokyrö 1 244 515 Luumäki 0 581 Taivalkoski 1 064 605 Kuhmoinen 2 168 638 Leppävirta 257 675 Pälkäne 808 676 Virrat 386 709 Punkalaidun 305 763 Pello 2 002 820 Lainakanta /as 2007 2016 Reisjärvi 4 154 9 309 Rautavaara 2 497 7 977 Hanko 3 364 7 551 Kyyjärvi 3 542 7 361 Konnevesi 1 598 6 650 Karkkila 3 352 6 503 Kaustinen 2 292 6 360 Lahti 2 723 6 232 Kannonkoski 3 515 6 085 Raahe 3 218 5 768 Kotka 3 350 5 729 Keuruu 2 046 5 469 Hartola 2 140 5 266 Virolahti 3 327 5 142 Kokkola 2 983 5 088 Vantaa 3 025 5 004 Taivassalo 1 653 4 978 Teuva 171 4 973 Toholampi 2 240 4 776 Kauhajoki 1 345 4 670 Lainakanta vpyksikköä 2007 2016 Minimi 0,0 0,0 25 % 7,6 12,9 Keskiarvo 13,7 20,0 75 % 17,8 25,6 Maksimi 48,3 85,6 Kemiönsaari 13,0 22,7 Lainakanta vpyksikköä 2007 2016 Enonkoski 1,5 0,0 Karvia 1,1 0,0 Kauniainen 0,0 0,0 Koski Tl 3,8 0,3 Sysmä 6,7 0,9 Ylitornio 5,1 1,2 Rauma 0,5 2,0 Hirvensalmi 4,6 2,0 Polvijärvi 2,7 2,8 Merikarvia 9,7 3,3 Parikkala 1,2 3,6 Isokyrö 11,4 3,7 Luumäki 0,0 4,2 Leppävirta 2,2 4,7 Pälkäne 7,5 4,8 Kuhmoinen 21,9 5,0 Taivalkoski 11,4 5,0 Kerava 10,8 5,4 Nakkila 4,2 5,4 Virrat 3,7 5,5 Lainakanta vpyksikköä 2007 2016 Reisjärvi 42,2 85,6 Rautavaara 28,5 75,6 Kyyjärvi 37,7 67,3 Kannonkoski 37,0 55,8 Konnevesi 16,8 54,1 Kaustinen 20,1 47,8 Hartola 23,3 46,3 Karkkila 25,1 42,5 Hanko 21,0 42,0 Kärsämäki 32,6 41,9 Kivijärvi 14,7 40,7 Teuva 1,6 40,2 Nivala 35,1 40,0 Soini 48,3 39,9 Virolahti 30,2 39,9 Toholampi 20,6 39,6 Keuruu 17,4 38,7 Lahti 20,3 38,6 Posio 16,5 38,4 Heinävesi 4,3 37,3 Konsenivelka eur/as 2016 Minimi 0 25 % 3 238 Keskiarvo 4 640 75 % 5 840 Maksimi 11 606 Kemiönsaari 4 943 Konsenivelka eur/as 2016 Vesanto 0 Koski Tl 728 Enonkoski 801 Parikkala 805 Merikarvia 815 Sysmä 911 Ylitornio 1 055 Polvijärvi 1 373 Siikainen 1 662 Isojoki 1 699 Nakkila 1 710 Pälkäne 1 753 Rauma 1 757 Korsnäs 1 766 Myrskylä 1 775 Multia 1 803 Taivalkoski 1 817 Vöyri 1 843 Ruovesi 1 897 Ypäjä 1 905 Konsenivelka eur/as 2016 Espoo 11 606 Hartola 11 240 Halsua 11 167 Kotka 10 968 Rautavaara 10 740 Kyyjärvi 10 545 Raahe 10 327 Kaustinen 10 023 Kokkola 9 675 Keuruu 9 534 Reisjärvi 9 492 Vantaa 9 298 Kittilä 8 886 Nivala 8 777 Kemijärvi 8 775 Mikkeli 8 748 Suonenjoki 8 734 Kajaani 8 718 Hanko 8 627 Konnevesi 8 526 När är en kommun alltför skuldsatt? Eller för litet skuldsatt? Ränterisken bör beaktas Derivat, när är det bra, när opassande för verksamhetsområdet Koncernens lånebestånd vs primärkommunens lånebestånd Lånebestånd euro/inv. hur mycket lån per kommuninvånare Lånebeståndet i procentenhet skatt beskriver hur mycket skattesatsen bör höjas (för ett år), om kommunen vill betala bort hela lånet på en gång).

Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen penningtillgångar 45 Rahavarat eur/as 2007 2016 Minimi 4 0 25 % 136 172 Keskiarvo 567 679 75 % 754 904 Maksimi 3 554 5 515 Kemiönsaari 564 481 Rahavarat eur/as 2007 2016 Reisjärvi 2 248 5 515 Heinola 3 392 4 117 Kyyjärvi 2 872 4 001 Kärsämäki 2 616 3 337 Espoo 3 330 3 275 Luumäki 3 201 3 149 Savukoski 499 2 930 Joroinen 798 2 820 Hirvensalmi 1 060 2 819 Merijärvi 1 796 2 718 Eurajoki 240 2 488 Pyhäjoki 2 476 2 465 Evijärvi 138 2 258 Hailuoto 3 361 2 258 Kuhmo 1 457 2 237 Tervola 367 2 232 Ylitornio 1 195 2 201 Tervo 2 218 2 200 Kannonkoski 2 251 2 171 Oulainen 1 330 2 100 Rahavarat eur/as 2007 2016 Pomarkku 19 0 Seinäjoki 41 1 Nousiainen 240 5 Halsua 38 9 Hattula 16 9 Riihimäki 258 10 Savonlinna 35 11 Siikalatva 1 198 11 Saarijärvi 1 498 14 Mäntsälä 52 16 Honkajoki 41 18 Lapinlahti 195 20 Pöytyä 188 20 Salla 30 22 Muurame 10 26 Pieksämäki 35 28 Toholampi 213 28 Oripää 721 35 Naantali 151 37 Järvenpää 5 38 Rahavarat vpyks 2007 2016 Minimi 0,0 0,0 25 % 1,1 1,1 Keskiarvo 5,2 5,2 75 % 7,1 6,4 Maksimi 37,4 50,7 Kemiönsaari 4,8 3,5 Rahavarat vpyks 2007 2016 Reisjärvi 22,8 50,7 Kyyjärvi 30,6 36,6 Kärsämäki 28,1 31,4 Merijärvi 21,7 30,3 Heinola 25,3 26,3 Savukoski 4,9 23,2 Hirvensalmi 11,1 23,1 Luumäki 29,7 22,8 Joroinen 6,8 20,1 Tervo 24,4 19,9 Kannonkoski 23,7 19,9 Ranua 6,7 19,4 Perho 21,8 18,9 Pihtipudas 22,9 18,0 Pyhäjoki 21,8 17,7 Evijärvi 1,3 17,7 Sysmä 9,6 17,5 Kuhmo 14,1 17,5 Polvijärvi 11,3 17,1 Ylitornio 11,4 16,9 Rahavarat vpyks 2007 2016 Pomarkku 0,2 0,0 Seinäjoki 0,3 0,0 Nousiainen 2,0 0,0 Hattula 0,1 0,1 Riihimäki 1,8 0,1 Savonlinna 0,3 0,1 Halsua 0,4 0,1 Siikalatva 12,1 0,1 Mäntsälä 0,4 0,1 Saarijärvi 14,6 0,1 Honkajoki 0,4 0,1 Muurame 0,1 0,1 Pöytyä 1,7 0,2 Lapinlahti 1,9 0,2 Salla 0,3 0,2 Naantali 1,0 0,2 Järvenpää 0,0 0,2 Pieksämäki 0,3 0,2 Toholampi 2,0 0,2 Asikkala 0,7 0,3 Likviditet inte samma betydelse som förut en kommun får ALLTID lån. Lämplig kassastorlek, nollkassaprincipen en del kommuner använder banken som sin kassa tidigare var strävan 30 dagars likviditet. Idag inte längre någon egentlig rekommendation, 15-20 dagar kan underlätta livet. Kommuncertifikat kortfristiga finansiella värdepapper, med den metoden finansierar kommunerna sin verksamhet, räntan rentav <0.

Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen nettolån 46 Nettolaina eur/as 2007 2016 Minimi -3 554-2 570 25 % 324 1 230 Keskiarvo 987 2 071 75 % 1 670 3 028 Maksimi 3 962 7 481 Kemiönsaari 964 2 610 Nettolaina eur/as 2007 2016 Hirvensalmi -619-2 570 Luumäki -3 201-2 568 Ylitornio -659-2 040 Enonkoski -1 760-1 957 Sysmä -278-1 918 Polvijärvi -744-1 509 Tervola 1 134-1 332 Koski Tl 342-1 052 Heinola -1 116-1 020 Kauniainen -1 424-955 Ranua -165-888 Kuhmoinen 1 019-846 Karvia -225-786 Evijärvi 1 671-680 Merikarvia 734-672 Eurajoki 1 019-654 Parikkala -1 241-577 Puumala 972-545 Savukoski 468-539 Virrat -386-382 Nettolaina eur/as 2007 2016 Hanko 3 302 7 481 Rautavaara 1 811 6 735 Karkkila 3 315 6 274 Kaustinen 1 931 6 235 Konnevesi 1 140 5 956 Lahti 1 813 5 776 Keuruu 1 758 5 307 Kotka 3 040 5 241 Hartola 2 054 5 116 Kokkola 2 835 4 833 Teuva -396 4 815 Toholampi 2 027 4 748 Virolahti 3 214 4 636 Paimio 1 731 4 501 Muhos 2 460 4 484 Raahe 1 987 4 325 Laukaa 1 152 4 189 Ylivieska 3 308 4 184 Riihimäki 1 794 4 123 Vantaa 2 676 4 122 Nettolaina vpyks 2016 Vero% Minimi -21,0 17,00 25 % 8,8 20,38 Keskiarvo 14,8 20,81 75 % 21,9 21,50 Maksimi 63,8 22,50 Kemiönsaari 19,1 19,75 Nettolaina vpyks 2016 Vero% Hirvensalmi -21,0 20,00 Luumäki -18,6 19,75 Enonkoski -16,7 21,00 Sysmä -16,7 19,00 Ylitornio -15,7 19,25 Polvijärvi -14,3 20,25 Tervola -9,7 19,50 Ranua -8,4 19,75 Koski Tl -8,3 19,50 Karvia -7,2 19,75 Kuhmoinen -6,6 20,75 Heinola -6,5 20,50 Merikarvia -5,6 19,50 Evijärvi -5,3 21,50 Parikkala -4,4 19,50 Savukoski -4,3 21,75 Puumala -4,3 20,00 Eurajoki -3,8 18,00 Virrat -3,0 20,75 Merijärvi -2,9 21,50 Nettolaina vpyks 2016 Vero% Rautavaara 63,8 21,00 Konnevesi 48,5 21,50 Kaustinen 46,9 21,50 Hartola 44,9 21,50 Hanko 41,6 21,75 Karkkila 41,0 20,75 Toholampi 39,4 21,50 Teuva 38,9 22,00 Keuruu 37,6 20,50 Soini 37,2 21,75 Virolahti 36,0 20,00 Kannonkoski 35,9 21,00 Lahti 35,8 20,25 Reisjärvi 34,9 22,00 Muhos 33,3 20,50 Kangasniemi 32,1 20,75 Kokkola 31,7 21,75 Kotka 31,3 21,50 Veteli 31,3 22,00 Kyyjärvi 30,7 21,00 Det lönar sig att se på kommunens (och också koncernens) verkliga lånebelopp som nettoskuld, då dras penningtillgångarna av från lånebeståndet. Kommunen kan lyfta lån till kassan, denna metod visar det verkliga skuldbeloppet. TEUVA

Nettolånebestånd Kemiönsaari Kemiönsaari 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 Lainakanta 1000 11 276 17 458 20 419 20 433 16 637 14 646 16 146 14 149 22 720 21 236 Rahavarat 1000 4 162 2 148 3 009 6 629 5 805 3 632 6 847 4 274 5 998 3 302 Nettolaina 1000 7 114 15 310 17 410 13 804 10 832 11 014 9 299 9 875 16 722 17 934 Kunnan nettolainakanta Nettolaina /as 964 2 096 2 386 1 920 1 510 1 557 1 326 1 422 2 420 2 610 Nettolaina vero-% 8,20 16,62 18,35 15,61 11,96 12,33 9,47 10,83 17,51 19,14 Verrokit ka /as 249-369 -974-1 565-1 134 488 1 698 1 505 1 611 1 970 Verrokit ka vero-% 1,82-2,53-6,56-10,47-7,58 3,20 10,44 9,26 9,90 11,99 Maan ka /as 987 1 054 1 136 1 101 1 232 1 517 1 715 1 832 1 968 2 071 Maan ka vero-% 8,54 8,37 8,87 8,74 9,57 11,53 12,49 13,18 13,93 14,84 47

48 Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Minimi -1 076 25 % 267 Keskiarvo 1 052 75 % 1 458 Maksimi 7 921 Kemiönsaari 2 247 Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Kannonkoski 7 921 Helsinki 7 784 Eurajoki 7 543 Kaskinen 5 950 Kauniainen 4 762 Tervola 4 154 Oulu 4 051 Pietarsaari 4 012 Enonkoski 3 952 Pyhäjoki 3 938 Karvia 3 820 Kerava 3 693 Mäntsälä 3 661 Miehikkälä 3 542 Kivijärvi 3 384 Parikkala 3 335 Somero 3 160 Kinnula 3 018 Luhanka 3 000 Luumäki 2 949 Kumulat ali/ylij eur/as 2016 Teuva -1 076 Jämijärvi -985 Honkajoki -901 Kotka -886 Kauhajoki -822 Ähtäri -670 Kihniö -537 Hyrynsalmi -516 Aura -486 Akaa -479 Pielavesi -445 Raasepori -419 Haapavesi -417 Muonio -377 Vaasa -363 Rantasalmi -276 Vimpeli -235 Humppila -177 Säkylä -176 Hankasalmi -174 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen under/överskott Underskott i resultaträkningen visar att man genom regelbunden finansiering med årsbidraget inte har lyckats täcka avskrivningarna (huvudregel). Under- eller överskott i balansräkningen visar resultaträkningens årliga sammanlagda under- och överskott. Överskott ÄR INTE detsamma som pengarna i kassan.

Käyttöomaisuus eur/as 2008 2016 Minimi 2 706 3 534 25 % 4 126 5 692 Keskiarvo 5 038 6 935 75 % 5 756 7 745 Maksimi 15 273 19 005 Kemiönsaari 6 212 8 637 Käyttöomaisuus eur/as 2008 2016 Helsinki 15 273 19 005 Kannonkoski 8 333 13 687 Kaskinen 12 538 13 321 Rautavaara 6 253 12 867 Hanko 8 650 12 822 Konnevesi 5 292 11 942 Miehikkälä 4 727 11 656 Keuruu 5 857 10 968 Lestijärvi 9 106 10 930 Oulu 8 617 10 734 Pietarsaari 8 040 10 604 Lahti 7 200 10 533 Juva 4 965 10 190 Kotka 9 248 10 165 Eurajoki 4 509 10 106 Kauniainen 9 401 10 050 Espoo 6 902 10 042 Virolahti 5 885 10 024 Kivijärvi 6 029 10 012 Sipoo 6 718 9 966 Käyttöomaisuus eur/as 2008 2016 Nakkila 2 896 3 534 Lemi 2 721 3 813 Jämijärvi 3 379 4 290 Multia 3 891 4 321 Aura 3 180 4 390 Humppila 3 961 4 417 Ruovesi 4 104 4 426 Honkajoki 4 456 4 426 Savukoski 3 488 4 440 Pyhäranta 2 784 4 590 Pöytyä 4 405 4 665 Sysmä 3 882 4 738 Isokyrö 3 545 4 755 Liperi 3 595 4 764 Hirvensalmi 4 173 4 788 Ulvila 4 527 4 795 Ypäjä 4 983 4 819 Kontiolahti 4 643 4 914 49 Karijoki 3 869 4 935 Koski Tl 4 189 4 945 Räkna i balansräkningen ut det statiska talet och utvecklingen anläggningstillgångar I anläggningstillgångarna bokförs alla slag av kommunal egendom fast och lös. Anläggningstillgångarnas värde är INTE nödvändigtvis och inte ens sannolikt detsamma som egendomens reella värde (innehav av skog, elbolag osv.), men summan ger en god fingervisning om storleksklassen. Anläggningstillgångarna i Kaskö inbegriper en stor hamninvestering detta är det motsatta förhållandet mot exempelvis skogsinnehav hamnmarknaden i Kaskö är inte nödvändigtvis särskilt stor.

Övrigt om balansräkningen Balansräkningens risker: 50 Utlåningsfordringar alltjämt får kommunen i mycket begränsad utsträckning ge ut lån till organisationer i den närmaste kretsen. Utlåningsfordringar har använts som instrument för att organisera egendomen. Detta är inte längre att rekommendera. Borgen alltjämt får kommunen i mycket begränsad utsträckning gå i borgen för organisationer i den närmaste kretsen. Det var borgen som nästan fick Högfors att falla och fick Juankoski på fall. Detta är inte längre att rekommendera. Placeringar kommunerna placerar i allmänhet i samkommuner eller motsvarande. Valutakrediter kommunerna tar inte längre valutakrediter på samma sätt som förr. Valutakrediter börjar vara mycket sällsynta i kommunernas balansräkning (10-15 kommuner). Skydd Leasing-avtal används särskilt vid egendomsregleringar kommunen blir inte skuldsatt, även om lånet sakligt sett har ordnats som leasinglån som det också betalas ränta på. Knep framgår av balansräkningen eller noterna

51 Operativa mätningar

Operativa mätningar Operativa utgifter verksamheten och ibland också miniminivån fastställd i lag. Mätning Nettoutgifter euro/invånare eller euro/elev eller euro/lektion Blir det dyrare för en till invånarantalet liten kommun att ordna tjänster än en till invånarantalet stor kommun eller en till arealen vidsträckt eller liten kommun? 52

Nettoutgiftens enhetspris Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Yleishallinto eur/asukas 175 184 192 282-62 -24-21 219 240 230 116 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 141 146 148 159 158 160 257 278 183 190 146 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 152 149 138 143 133 137 146 166 179 196 144 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -174 742-255 735-398 968-1 015 191 1 420 300 1 154 866 1 192 901-376 089-427 964-234 341 188 566 Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Muut palvelut eur/asukas 328 382 356 404 443 510 378 403 431 429 557 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 267 243 240 284 297 299 329 355 353 338 384 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 297 273 273 314 307 340 381 393 394 359 446 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -227 283-810 727-611 775-657 456-994 560-1 218 721 21 702-71 326-260 939-485 017-756 570 Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sivistys eur/asukas 1 411 1 489 1 546 1 641 1 751 1 698 1 783 1 835 1 855 1 884 1 929 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 1 380 1 440 1 493 1 572 1 621 1 694 1 688 1 755 1 799 1 815 1 826 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 1 340 1 438 1 497 1 581 1 691 1 754 1 728 1 777 1 821 1 857 1 889 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -531 483-375 415-360 081-440 816-441 094 401 992-392 743-407 864-239 766-192 061-268 635 53

Nettoutgiftens enhetspris Kemiönsaari 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Sosiaalitoimi /as 753 760 827 907 989 1 027 1 142 1 258 1 337 1 500 1 501 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 775 840 915 963 1 037 1 064 1 190 1 290 1 412 1 468 1 555 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 693 741 827 900 965 1 001 1 148 1 270 1 356 1 416 1 472 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -443 787-143 255-6 669-47 586-178 261-186 633 38 055 82 136 131 957-579 422-198 450 Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Terveydenhuolto eur/asukas 1 429 1 593 1 637 1 737 1 678 1 811 1 861 1 927 2 058 2 157 2 325 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 1 331 1 401 1 462 1 626 1 685 1 734 1 799 1 881 2 043 2 072 2 093 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 1 389 1 478 1 496 1 622 1 675 1 752 1 873 1 935 2 034 2 081 2 100 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -300 069-851 466-1 038 354-838 280-19 046-422 069 88 973 56 060-166 467-526 608-1 536 867 Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Perusturva yhteensä eur/asukas 2 182 2 353 2 464 2 644 2 667 2 837 3 003 3 185 3 395 3 657 3 825 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 2 106 2 241 2 377 2 589 2 722 2 798 2 989 3 170 3 455 3 540 3 649 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 2 082 2 219 2 323 2 523 2 640 2 753 3 021 3 205 3 391 3 498 3 572 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -743 857-994 721-1 045 024-885 866-197 308-608 702 127 028 138 196-34 511-1 106 030-1 735 317 54

Vad kan anpassas penningkonsumtion i förhållande till andra Kemiönsaari 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kaikki yhteensä eur/asukas 4 096 4 407 4 558 4 972 4 799 5 021 5 143 5 642 5 921 6 201 6 427 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 3 894 4 071 4 258 4 604 4 799 4 951 5 263 5 577 5 790 5 883 6 004 Viiteryhmän keskiarvo eur/asukas 3 871 4 079 4 231 4 562 4 770 4 984 5 275 5 541 5 784 5 910 6 052 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -1 677 365-2 436 599-2 415 848-2 999 329-212 661-270 565 948 887-717 084-963 180-2 017 448-2 571 956 7 000 6 500 Kunnan kaikki palvelut yhteensä nettomeno eur/as Kemiönsaari Suomi Verrokki 6 000 5 500 5 000 4 500 4 000 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kemiönsaari Suomi Verrokki 55

Luhanka Kyyjärvi Rautavaara Lumijoki Vehmaa Toivakka Reisjärvi Tervola Posio Sysmä Polvijärvi Luumäki Ilomantsi Eurajoki Vöyri Harjavalta Pudasjärvi Hanko Leppävirta Kitee Kauhajoki Loimaa Lieto Siilinjärvi Riihimäki Järvenpää Vaasa Vantaa Invånarantal och nettoutgifter euro/inv. 10 000 9 000 8 000 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 Kaikki yhteensä 56

57 Kommunens areal och nettoutgifter euro/inv.

Kommunens befolkningstäthet och nettoutgifter euro/inv. Riippuvuus Ylhall ja mupat Opetus ja kultt SOTE Kaikki yht. Asukasluku -0,230 0,120-0,224-0,221 Pinta-ala 0,265 0,228 0,307 0,419 Tiheys -0,197 0,174-0,206-0,178 58

Enhetspriserna avslöjar mera Kemiönsaari 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Liikuntatoimi, menot eur 496 000 438 000 537 000 550 000 572 000 560 000 607 000 Liikuntatoimi, tulot eur 63 000 61 000 63 000 60 000 67 000 73 000 84 000 Nettomenot eur 433 000 377 000 474 000 490 000 505 000 487 000 523 000 Liikuntatoimi nettomenot eur/as 59,3 52,4 66,1 69,3 72,0 70,1 76,3 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 65,0 67,7 70,9 75,7 77,6 78,4 83,6 Viiteryhmä, 27 kuntaa 51,5 53,3 56,1 60,4 61,7 67,9 76,4 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -57 090 6 171-71 825-62 686-72 575-15 275 258 Kemiönsaari 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Kansalaisopistossa opetustunteja yhteensä 4 379 4 454 4 647 4 536 4 496 4 397 4 440 Nettomenot eur/oppitunti 66 66 68 69 71 68 73 Manner-Suomen kuntien keskiarvo 58 60 60 62 63 62 66 Viiteryhmä, 27 kuntaa 54 52 54 55 54 57 57 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden /opetustu -13-13 -14-15 -17-11 -16 Rahankulutus viiteryhmän keskiarvoon nähden -56 723-58 915-63 773-66 897-74 534-46 192-72 962 59

Förändring i produktiviteten Även om kommunens utgiftsstruktur är mycket strömlinjeformad i förhållande till andra kommuner kan problemet trots det vara att kommunen är bäst bland de drunknande... Man måste också analysera förändringen i kommunens egen produktivitet eftersom hela den offentliga sektorns produktivitet sjunker. Om man med samma ansträngning kan producera mera av en slutprodukt; eller om man kan producera samma mängd slutprodukter eller tjänster med mindre ansträngning än tidigare, kan man tala om produktivitetsökning. I följande presentation är vi ute efter storleksklasser eller trender om exempelvis elevantalet sjunker under granskningsperioden och det reella eurobeloppet som används för tjänsten stiger, kan man fundera på om produktiviteten har stigit eller sjunkit. I översikten kan kvalitetsförbättring, medvetna tilläggsinsatser (exempelvis ökat antal skolbiträden) och motsvarande inte beaktas. Också i de fallen måste man fundera, har man råd med dessa satsningar? 60

Förändringar i produktiviteten Kemiönsaari 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Asukasluku 7 298 7 191 7 173 7 075 7 012 6 943 6 851 Perusterveydenhuolto, menot 2 873 832 3 052 688 3 356 408 3 354 095 3 425 287 3 067 116 3 834 000 Perusterveydenhuolto, tulot 263 867 259 451 280 337 273 008 251 181 280 942 328 000 Perusterveydenhuolto nettomenot vuoden 2015 rahanarvossa 2 609 965 2 793 237 3 076 071 3 081 087 3 174 106 2 786 175 3 506 000 Perusterveydenhuollon nettomenot euroa/asukas 358 388 429 435 453 401 512 Nettomeno2015/Vuoden 200X nettomeno -30,1 % -24,1 % -16,2 % -14,9 % -11,5 % -21,6 % 0,0 % 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 Asukasluku 7 298 7 191 7 173 7 075 7 012 6 943 6 851 Erikoissairaanhoito, menot 8 142 341 8 519 925 8 212 673 8 210 259 8 516 570 9 212 466 9 210 000 Erikoissairaanhoito, tulot 0 0 0 0 0 0 0 Erikoissairaanhoito nettomenot vuoden 2015 rahanarvossa 8 142 341 8 519 925 8 212 673 8 210 259 8 516 570 9 212 466 9 210 000 Erikoissairaanhoito nettomenot euroa/asukas 1 116 1 185 1 145 1 160 1 215 1 327 1 344 Nettomeno2015/Vuoden 200X nettomeno -17,0 % -11,9 % -14,8 % -13,7 % -9,7 % -1,3 % 0,0 % 61

Vad inverkar på intäkter och utgifter Invånarantalet ändring i invånarantal Ändring i befolkningen Befolkningens egenskaper Försörjningskvot Nollåringar, över 75/85-åringar Befolkningens medelålder och medianålder Hög medelålder euro/invånare dyra vårdkostnader Låg medelålder i allmänhet stigande invånarantal höga kostnader euro/invånare för dagvård och grundläggande utbildning Stor förändring bra eller dåligt? Befolkningens åldersstruktur; inflyttning och utflyttning; nativitet och mortalitet dock inte dyra eller förmånliga kostnader euro/enhet 62

63 Mätning, kommunens positionering

Nyckeltal Formeln för nyckeltalen i bokslutet finns i bokföringsnämndens kommunsektions allmänna anvisning om upprättande av bokslut och verksamhetsberättelse Nyckeltalen beräknas enligt formlerna och ska gå att härleda från bokslutskalkylerna resultaträkningens nyckeltal finansieringsanalysens nyckeltal balansräkningens nyckeltal Se hur nyckeltalen som härleds från balansräkningens mätare utvecklas exempelvis hur investeringarna inverkar på lånebeståndet och hur kommunens ställning förändrats i förhållande till sig själv OCH i förhållande till något referensobjekt. Granskningen går vidare till koncernbalansräkningen. 64

Skapa dig en bild av vad man jämför med och varför Hur jämför man Med vem jämför man Vad jämför man Mätare Nyckeltal Tidsperiod eller genomskärning På samma sätt, från samma källa 65

Om tolkning av kommunens bokslut Det har blivit viktigare att tolka kommunens bokslut 66 kommunernas allmänna ekonomiska situation Skyldigheten att täcka underskottet Kommun- och servicestrukturreformen Å andra sidan har det blivit svårare att följa upp kommunekonomins utveckling och att jämföra med hjälp av nyckeltal verksamheten organiseras på olika sätt och har olika omfattning problemen med det nuvarande bokföringssystemet, t.ex. skillnaderna i strukturen för eget kapital. Man har inte alltid koll på hur boksluten i dagens form ska analyseras eller på begränsningarna i analys endast av bokslutet. Jämförbarheten för nyckeltal som räknas från olika år försvagas av flera faktorer, exempelvis: bolagisering och överföring av verksamhet till en samkommun, också köptjänster införande av koncernkonto betydande kapital från uppdrag förändringar i bokföringsprinciper (omvärderingsfond) Vid förändringar är det att rekommendera att man parallellt med nyckeltalen utifrån beräkningarna också framför jämförbara nyckeltal från vilka ändringens effekt tas bort Jämförelsen mellan kommunerna underlättas (särskilt framöver) av koncernbokslutets nyckeltal Vid tolkningen måste dock alltid skillnaderna i omfattning av kommunens verksamhet beaktas Allt är inte heller självklart utan kännedom om fenomenens bakgrundsfaktorer Mätning euro/invånare eller euro/skatteprocentenhet betalar alla tillbaka lånet betalas lånet med intäkter?

Det statistikförs och statistikförs inte om kommunerna i den offentliga statistiken Resurser inte antal anställda Transportkostnader Kostnader för underhåll Städkostnader Kostnader för mathållningen Kostnader för administrationens stödtjänster Numera endast mycket få producerade enheter 67

Kumulativa och balansräkningsskulder lång väg till sund ekonomi Årsbidraget har inte finansierat investeringarna de senaste åren Årsbidraget har täckt avskrivningarna. Årsbidraget har räckt till att avkorta lån. Penningtillgångarna har inte sysselsatt kassan de senaste åren. 68

Kumulativa och balansräkningsskulder lång väg till sund ekonomi 69 Investeringarna avsevärt större än avskrivningarna Investeringarna större än årsbidraget Avskrivningarna mindre än årsbidraget Överskott i balansräkningen, kommunen skuldsätter sig.

Kommunen jämfört med grannarna Kemiönsaari Kaarina Paimio Parainen Salo Sauvo 2016 2016 2016 2016 2016 2016 Asukasluku 6872 32738 10713 15398 53546 3047 Toimintakate 41169 155254 54083 90079 281701 15616 Verotulot 22398 137017 42090 65916 196898 11273 Veroprosentti 19,75 19,25 20,75 19,75 20,75 21,00 Yleinen kiinteistövero 1,10 1,00 1,00 1,50 0,90 1,00 Valituinen asunto 0,37 0,37 0,37 0,47 0,55 0,52 Muu kuin vakituinen asunto 1,10 1,00 1,00 1,35 1,15 1,12 Verotettava tulo 93716 655969 187822 277195 832275 46781 Valtionosuus 23042 30547 14305 31849 108936 4900 Rahoitus -197 993 517-963 -890 42 Poistot 3579 8221 1875 4718 16806 385 Muut -164 483 109-42 -534 0 Toimintatuotot 8092 33021 7360 15918 53141 1721 Toimintamenot 49261 188656 61443 105997 334842 17337 Tulovero 18509 126274 38973 54746 172697 9824 Yhteisövero 735 4086 1307 2014 10142 351 Kiiinteistövero 3154 6657 1810 9156 14059 1098 70 Yleinen kiinteistöveropohja 157 798 340 938 96 096 371 061 688 858 43 592 Vakituinen asunto, verotuspoh 142 968 736 686 247 758 333 568 1 175 210 63 167 Muut kuin vakituinen asunto 78 726 12 662 4 600 134 348 120 419 18 024

Kommunen jämfört med grannarna Kemiönsaari Kaarina Paimio Parainen Salo Sauvo 2016 2016 2016 2016 2016 2016 Korkotulot 10 602 451 1 433 42 Muut rahoitustulot 24 483 474 120 377 8 Korkomenot 219 60 401 1072 1665 6 Muut rahoitusmenot 12 32 7 12 35 2 Muut -164 483 109-42 -534 0 Jäämä 659 4599 845 2047 6971 214 Kunnan lainakanta 21 236 63 657 49 548 40 187 97 138 7 699 Kunnan rahavarat 3 302 14 495 1 331 2 820 21 924 168 Kunnan nettolaina 17 934 49 162 48 217 37 367 75 214 7 531 Konsernin lainakanta 33 966 106 345 62 720 52 513 172 162 11 966 Konsernin rahvarallisuus 9130 32726 13834 13724 61427 2246 Konsernin nettolaina 24 836 73 619 48 886 38 789 110 735 9 720 Kunnan käyttöomaisuus 59355 183350 78962 118502 368627 18003 Konsernitase 85531 259528 96663 150040 524823 21426 71

Mätare Enligt bokföringsnämndens anvisningar Driftsintäkter/Driftsutgifter % Årsbidrag/Avdrag % Årsbidrag, /invånare Inkomstfinansierings-% av investeringar = årsbidrag/nettoinvesteringar Inkomstfinansierings-% av kapitalutgifter = årsbidrag/nettoinvesteringar + utlåningens nettoökning + låneamortering Låneskötselbidrag = (årsbidrag + ränteutgifter) / ( ränteutgifter + låneamortering) Krismätare Eeros favoriter Förändring i invånarantal - åldrande Beskattningsbar inkomst euro/invånare Nettolån Inte endast genomskärning, punktmätning, utan en om än liten tidsserie vore bra tolkningen av mätarna för en kommun med ökande invånarantal är en annan än för en kommun med invånarantal på tillbakagång 72

73 Kommunen håller ekonomin i balans

Ekonomiska balanser Resultaträkningens (bokförings)balans När är resultaträkningen i balans och när är den på riktigt i balans? Finansieringsanalysens balans finansiell balans Balansräkningens underskott Konstellationer årsbidrag > avskrivningar, årsbidrag > 0, årsbidrag > nettoinvesteringarna Verklig balans när kommunen inte skuldsätter sig Skuldsättningsproblematiken hurdana kommuner kan (och kanske ska) skuldsätta sig? 74

Förändring 2002 2016 (mrd euroa) 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 Muutos Vuosikate 1,97 3,20 4,30 5,42 7,13 9,15 11,07 12,86 15,33 17,38 18,72 20,78 22,98 24,87 27,57 Poistot 1,29 2,61 4,01 5,44 6,89 8,37 9,93 11,58 13,25 14,98 16,86 18,91 20,98 23,06 25,17 Nettoinvestoinnit 1,95 3,83 5,84 7,47 8,69 10,87 13,33 15,80 16,88 19,52 22,24 24,95 26,52 29,01 31,45 Lainakanta 4,47 5,19 6,11 7,05 7,68 8,15 8,63 9,78 10,46 10,95 12,21 13,79 14,67 15,50 16,09 11,62 Rahavarat 2,63 2,62 2,67 2,91 2,87 4,25 3,91 4,08 4,51 3,75 3,34 4,32 4,30 4,11 4,59 1,97 Kumulatiivinen ylijäämä 2,51 2,68 2,93 2,94 3,47 4,01 4,93 5,22 7,01 7,48 6,57 6,96 9,36 9,53 10,31 7,80 Veroprosentti 18,39 18,51 18,57 18,72 18,90 19,05 19,20 19,31 19,67 19,73 19,87 20,12 20,47 20,66 20,74 2,34 35 30 25 20 15 10 5 Kumulatiivinen vuosikate, nettoinvestoinnit ja poistot 2002-2016, mrd euroa 18 1,97 1,24 1,10 1,11 1,72 2,02 1,92 1,80 2,47 2,05 1,34 2,06 2,19 1,89 2,70 1,29 1,33 1,39 1,44 1,45 1,48 1,56 1,65 1,67 1,74 1,87 2,06 2,06 2,08 2,11 16 1,9463 1,8877 2,0106 1,6266 1,2181 2,1847 2,4591 2,4663 1,0814 2,6403 2,7192 2,708 1,5729 2,4919 2,43442 4,4677 5,1883 6,1095 7,0452 7,6797 8,1478 8,6307 9,7835 10,459 10,948 12,212 13,787 14,671 15,504 16,0889 14 12 10 8 6 4 2 Lainakanta, rahavarat ja taseen kumulatiivinen ylijäämä 2002-2016 mrd euroa 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 0 02 03 04 05 06 07 08 09 10 11 12 13 14 15 16 75 Vuosikate Poistot Nettoinvestoinnit Lainakanta Rahavarat Kumulatiivinen ylijäämä

Problemet har varit att Tiden av kraftig tillväxt bröts 2009 - till dags dato är det knapphet som har delats ut, på grund av det allmänna ekonomiska läget Ökningen i skattefinansiering har saktat av och saktar fortsättningsvis av beskattningsbar inkomst i kommunen statsandelar till kommunen kommunerna har anpassat och fortsätter anpassa, servicekostnaderna har ökat särskilt när det gäller vårdtjänster. På grund av åldrandet ökar behovet av vårdrelaterade tjänster särskilt i kranskommunerna och servicebehovets relativa andel i redan åldrande kommuner på tillbakagång. 76

Deflatoidun toimintakatteen muutos 2002 2016 Har kommunerna kunnat anpassa? 140% Toimintakatteen ja asukasluvun muutos 2002 2016 120% 100% 80% 60% 40% 20% Kemiönsaari; -9%; 28% Keskiarvo 40,5 % Muutos-% Liminka 122,6 % Lempäälä 92,0 % Eurajoki 89,2 % Ylöjärvi 88,0 % Masku 85,4 % Pukkila 82,0 % Tyrnävä 81,6 % Vesilahti 81,3 % Pirkkala 80,5 % Kempele 79,1 % Aura 76,9 % Oripää 76,9 % Askola 76,1 % Seinäjoki 73,2 % Oulu 72,5 % Kaarina 71,2 % Nurmijärvi 69,8 % Keskiarvo 40,5 % Muutos-% Savukoski 0,5 % Puumala 5,0 % Kristiinankaupunki 5,5 % Soini 6,5 % Isojoki 12,0 % Pyhäntä 12,4 % Pelkosenniemi 12,5 % Halsua 13,0 % Rääkkylä 14,7 % Hartola 15,0 % Kuusamo 15,5 % Kauniainen 15,7 % Enonkoski 15,7 % Kemijärvi 15,8 % Merijärvi 15,8 % Vimpeli 16,1 % Virolahti 17,7 % 0% -40% -30% -20% -10% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% Asukasluvun muutos 2002 2016 77

78 Poistot e/as 2006 2016 Minimi 89 109 25 % 154 253 Keskiarvo 201 339 75 % 229 401 Maksimi 565 1 268 Sauvo 108 126 Poistot e/as 2006 2016 Pukkila 162 1 268 Ranua 229 899 Kivijärvi 172 885 Kannonkoski 297 736 Kauniainen 507 722 Pudasjärvi 224 685 Kaskinen 565 675 Pelkosenniemi 222 618 Utajärvi 221 615 Porvoo 293 611 Rautavaara 227 584 Hämeenkyrö 171 564 Liminka 200 561 Helsinki 525 531 Vantaa 299 529 Kemiönsaari 190 521 Keuruu 172 514 Reisjärvi 194 513 Lempäälä 177 507 Padasjoki 309 506 Poistot e/as 2006 2016 Halsua 126 109 Sauvo 108 126 Sievi 133 137 Joroinen 264 153 Hattula 114 160 Nousiainen 194 164 Ähtäri 185 164 Sulkava 109 168 Kruunupyy 136 170 Urjala 178 172 Paimio 131 175 Evijärvi 172 175 Siikalatva 207 176 Humppila 89 179 Aura 108 182 Pedersöre 139 186 Nivala 162 187 Karijoki 121 189 Jämijärvi 149 190 Kemi 223 192 Hur har balansen åstadkommits? Avskrivningsnivån för låg avskrivningsnivå också med dåligt årsbidrag kan underskott undvikas. Har normerats. Skattesatsen med större skattesats högre skatteintäkter. Statsandelarna en får mera än en annan Beskattningsbar inkomst euro/invånare större beskattningsbar inkomst och lättare större skatteintäkter. Fastighetsskattebasen en bra fastighetsskattebas goda skatteintäkter. Tomtförsäljning särskilt tillväxtkommunerna kranskommunerna tar in goda intäkter genom att sälja tomter. Effektiv inkomstskattesats

Förändring 2001 2015 01 09 09 15 Verotett. tulo eur/as 4 % 2 % Valtionosuus eur/as 10 % 3 % Toimintakate eur/as 6 % 3 % Ökningen i beskattningsbar inkomst har halverats och fortsätter nästan negativ. Ökningen i statsandelar har dalat till en tredjedel och fortsätter nästan negativ. Ökningen i driftsbidrag har kunnat halveras. Ytterligare År 2014 hade 105 och år 2015 hade 86 kommuner bättre driftsbidrag 1000 euro än året innan. Ytterligare År 2014 hade 86 och år 2015 hade 56 kommuner bättre verksamhetsbidrag euro/inv. än året innan. Kommunerna har alltså också själva lyckats anpassa sin utgiftsutveckling. 79

Skattesatser 2005 2017 Minimit Kauniainen 15,00 Luumäki 16,00 Ruokolahti 16,00 Helsinki 16,50 Rauma 16,57 Maksimit Karkkila 19,75 Maalahti 19,75 Lestijärvi 19,50 Kruunupyy 19,50 Toholampi 19,50 Minimit Kauniainen 16,50 Espoo 18,00 Eurajoki 18,00 Helsinki 18,50 Luhanka 18,50 Naantali 18,50 Maksimit Savonlinna 22,50 Outokumpu 22,25 Orivesi 22,25 Ruovesi 22,25 Siikalatva 22,25 Vimpeli 22,25 80 Anpassning genom skattesatser!

Fastighetsskattesatser 2004 2017 81 Anpassning genom skattesatser!

Balanskrav i den kommunala ekonomin icke-balans är det enda sättet att kränka det kommunala självstyret utvärderingsförfarandet för kommuner. Ingen större betydelse för kommunstrukturen i nuläget (och i själva verket inte förr heller). Den förebyggande betydelsen är större. 82

Budget & Bokslut Budget och plan Skattesatser Beredningen tidpunkt och process Beredningsansvaret Bindande Löpande budgetering Ekonomisk balans - täckningsplikt Bokslut Budgetens utfall Beredning Beredningstidpunkt Bokslut, ansvarsfrihet Statistikföring Koncernen Extern - intern Skattesatser Fullmäktige ska enligt kommunallagen senast i samband med att budgeten godkänns fastslå inkomstskattesatsen. Enligt kommunallagen ska budgeten och ekonomiplanen göras upp så att förutsättningarna för skötseln av kommunens uppgifter tryggas. Enligt 91 a i lagen om beskattningsförfarande (1558/1995) ska en kommun senast den 17 november året före skatteåret meddela Skatteförvaltningen vilken inkomstskattesats som ska tillämpas. Kommunen ska framöver (2019) ange inkomstskattesatsen med noggrannheten av en 83 hundradedels procentenhet.

Ekonomisk balans: 110 i kommunallagen Ekonomiplanen ska vara i balans eller visa överskott under en planperiod på högst fyra år, om det inte beräknas bli ett överskott i balansräkningen det år då budgeten görs upp. Om ett underskott i kommunens balansräkning inte kan täckas under planperioden, måste det i samband med ekonomiplanen beslutas om specifika åtgärder (åtgärdsprogram) för att täcka det otäckta underskottet under en täckningsperiod som fullmäktige beslutar separat (skyldighet att täcka underskott). Skyldigheten att täcka underskott betyder att kommunen måste åstadkomma äkta resultat (intäkterna i resultaträkningen tillräckligt mycket större än utgifterna). Också en engångsförsäljning där försäljningspriset tillräckligt mycket överskrider värdet i balansräkningen kan få bort underskottet i balansräkningen. Detta är emellertid inte ofta en tillräcklig strukturell förändring. Både i budgeten, men också i planen, lönar det sig att ta en titt på (räkna ut) driftsbidragets tillväxtkoefficient: är koefficienten mycket liten och något anpassningssätt inte har skrivits ut, kan balansen utgå från skrivbordsarbete eller politisk vi får hoppas-ändamålsenlighet. Andra sätt att skriva ut balans är exempelvis intäkter från försäljning av tomter eller en orealistisk förhöjning av skatteintäkter utan skattehöjningar. 84

Utvärderingsförfarandet - 118 i den nya kommunallagen Ett utvärderingsförfarande kan inledas, 1) om kommunen inte har täckt underskottet (i primärkommunens balansräkning) inom den tidsfrist som anges (obs. övergångsbestämmelserna), eller 2) utifrån kriterierna för en kriskommun (obs. koncernuppgifter fr.o.m. 2017): underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare, eller om alla följande ekonomiska nyckeltal två år i följd har uppfyllt följande gränsvärden: kommunkoncernens årsbidrag är negativt kommunens inkomstskattesats är minst 1,0 procentenheter högre än kommunernas genomsnittliga lånebeloppet per invånare i kommunkoncernen överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent kommunkoncernens relativa skuldsättning är minst 50 procent 85

86 FM kriterier

Förändring av inkomster och utgifter Kemiönsaari -0,62 % -0,84 % -0,67 % 2002...2010 2010 2013 2013 2016 Kemiönsaa ri Koko Sama kasvu maa Kemiönsa ari Koko Sama kasvu maa Kemiönsaa ri Sama kasvu Toimintakate 3,14 % 4,37 % 4,65 % 5,74 % 4,51 % 4,74 % 1,23 % 1,10 % 1,10 % Verotettava tulo 1,35 % 1,72 % 2,09 % 3,54 % 2,85 % 3,24 % -1,53 % -0,06 % -0,07 % Veroprosentti 0,107 0,160 0,160 0,000 0,156 0,149 0,000 0,206 0,206 Yhteisöverot 4,61 % 3,40 % 2,97 % -19,25 % -5,77 % -4,83 % 5,11 % 6,18 % 6,19 % Kiinteistöverot 7,88 % 7,24 % 7,67 % 3,56 % 5,97 % 6,12 % 7,02 % 7,68 % 7,69 % Valtionosuudet 4,76 % 6,23 % 6,45 % 7,21 % 4,09 % 3,89 % 1,70 % 1,28 % 1,28 % Poistot 11,34 % 2,66 % 3,20 % -1,28 % 6,84 % 7,03 % 14,50 % 4,77 % 4,78 % Bruttoinv. eur/as 768 498 513 787 711 726 802 833 833 Koko maa Vad har hänt på Kimitoön hur har ekonomin anpassat sig?.. 87

Tryckkalkyl tillväxt baserad på det som varit och beräknade nettoinvesteringar Kemiönsaari Trendi: 2012-2016 TP 2015 TP 2016 Tpe 2017 2018 2019 Asukasluku 6 909 6 872 6 702 6 638 6 576 Muutos kpl -34-37 -170-64 -62 Verotettava tulo 95 499 93 716 94 754 92 406 95 059 Muutos-% 4,73 % -1,87 % 1,11 % -2,48 % 2,87 % Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 Toimintakate -41 412-41 169-42 538-43 378-44 245 Muutos 1000 e -1 047 243-1 369-840 -866 Muutos %:ia 2,27 % -0,59 % 3,32 % 1,98 % 2,00 % Sopeutus 0 0 0 Muutos %:ia eur/as -0,05 % 5,95 % 2,96 % 2,96 % Verorahoitus 45 324 45 440 44 805 43 271 43 741 Tuloveron muutos 1000 e -352 205-464 524 Toimintakate/Verorahoitus 91 % 91 % 95 % 100 % 101 % Käyttökate 3 912 4 271 2 267-107 -504 Rahoitustuotot ja -kulut -183-197 -216-262 -300 Vuosikate 3 729 4 074 2 051-368 -803 Poistot 2 765 3 579 3 545 3 811 3 807 Satunnaiset tulot ja menot 0 0 0 Ylijäämä/alijäämä 1 129 659-1 329-4 014-4 445 Kumulatiivinen ylij/alij. 14 785 15 444 14 115 10 101 5 656 Kumulatiivinen ylij/alij./as 2 140 2 247 2 106 1 522 860 Beräkning av trycket Kimitoön Nettoinvestoinnit 10 025 3 852 6 837 3 741 2 344 Lainakanta 1000 eur 22 720 21 237 25 588 29 862 33 173 Lainakanta eur/as 3 288 3 090 3 818 4 499 5 045 Nettolaina 1000 eur 16 721 17 934 22 885 27 159 30 471 Nettolaina eur/as 2 420 2 610 3 415 4 091 4 634 Nettolaina/Verorahoitus 37 % 39 % 51 % 63 % 70 % Nettolaina veroprosenttia 88 17,51 19,14 24,15 29,39 32,05 88

Varför är beslutsfattandet så svårt?? Uppdelat beslutsförfarande och tryck från ett otal intressentgrupper en utmaning påtryckningens mångfacetterade former Markägare Föreningar och andra sammanslutningar Folkrörelser Principmotståndare Kommuninvånare / bybor Medier Beslutsfattande av förtroendevalda Beslutsfattande av tjänsteinnehavare Medier Näringslivet 89 Statsförvaltningen Släktförhållanden Politik Personal / fackföreningar både som förtroendevalda och drivande egna intressen.

Egen anpassning före en kris eller till följd av en kris Läget i den kommunala ekonomin är en fråga om ledarskap vem vill bli politisk beslutsfattare, vem vill bli ledande tjänsteinnehavare kommundirektör. Ingen lagstadgad plikt, men alltid är det någon som inser också en moraliskt plikt. Är i själva verket den största förhalaren och motståndaren av förändring alls på självstyrets sida, eller den som inte agerar ansvarslöst. Skuldsättning även om man lyckas få bukt med skuldsättningen kommer finansieringskostnaderna att öka. Beroende på kommunens ställning får man balans på olika sätt ofta svårare att anpassa en tillväxtkommun än en stagnerande kommun. Att få en stagnerande kommun i balans är som att balansera en enda stagnerande by man måste genom att mönstra ut onödiga delar säkerställa att helheten kvarstår; detsamma gäller förvisso också tillväxtkommuner; i växande är det svårt att finna det som på riktigt är onödigt och svårare att programmera helheten. Att mönstra ut en enhet som verkar förnuftig kan ur helhetens synpunkt vara viktigare än vad som kan verka skadligt ur den enhetens synpunkt som ska läggas ned. Det är bra att snabbt fatta och verkställa besvärliga, men strategiska beslut. 90

91 Livskraft

92 Stärkande av livskraften som ett anpassningselement

Specialfrågor Derivat Andra risker i balansräkningen Knep egendom till egna bolag, finansieringsleasing till innehaven Vad betyder stark kassa? Kan man lita på de uppgifter kommunerna lämnar tjänsteansvar och revision samma revisor flera år - Kittilä Vad granskas tillfälliga inkomster och utgifter Driftsbidragets ökning i budgeten bra att räkna ut ökningen och jämföra med tidigare finns det anpassningssätt, detsamma gäller den beskattningsbara inkomsten är den uppskattade tillväxten överoptimistisk? Nettoinvesteringarna positivt Utlåningsfordringar Borgen ej att rekommendera 93

Kommunernas ekonomiska problem har (särskilt) varit att social- och hälsovårdskostnaderna har stigit okontrollerat och oförutsägbart för kommunen och för snabbt i förhållande till kommunernas inkomster. kvar för kommunerna att finansiera blir sådana tjänster där behovet till och med minskar (allmän förvaltning, teknik osv. samt tjänster i anknytning till undervisning och kultur) Det, vars tillväxt kommunerna (i snitt) inte har kunnat kontrollera övergår på landskapets (statens) finansierings- (och anpassnings-) ansvar Här växer behovet ytterligare. Vård- och landskapsreformen Varför hjälpa kommunernas synvinkel? Hurdant blir landskapens anpassningsbehov? Hur går det egentligen med åldrandet? Vem är egentligen effektiv och vem inte? 94

Tillväxten i det förflutna Trendikasvu Muutos% Muutos Osuus Kemiönsaari 2006 2010 2015 2006-15 euroa muut:sta Kaikki 32 725 36 109 44 031 35 % 11 306 Muut 15 254 15 706 17 823 17 % 2 569 22,7 % SOTE 17 471 20 403 26 208 50 % 8 737 77,3 % Sosiaalitoimi 5 644 7 383 10 281 82 % 4 637 41,0 % Terveydenhuolto 11 827 13 020 15 927 35 % 4 100 36,3 % Perusterveys yms 5 215 5 303 6 717 29 % 1 502 13,3 % Erikoissairaanhoito 6 612 7 717 9 210 39 % 2 598 23,0 % Muutos Osuus Koko m aa 2006 2010 2015 Muutos-%euroa m uut:sta Kaikki 21 132 583 25 821 791 30 323 683 43 % 9 191 100 Muut 9 783 401 11 857 628 12 517 776 28 % 2 734 375 29,8 % SOTE 11 349 182 13 964 163 17 805 907 57 % 6 456 725 70,2 % Sosiaalitoimi 4 366 119 5 412 019 7 709 236 77 % 3 343 117 36,4 % Terveydenhuolto 6 983 063 8 552 144 10 096 671 45 % 3 113 608 33,9 % Perusterveys yms 2 775 351 3 322 532 3 464 582 25 % 689 231 7,5 % Erikoissairaanhoito 4 207 712 5 229 612 6 632 089 58 % 2 424 377 26,4 % 95

Ändring av finansieringen euro/inv. uppgift 20.4.2017 96 Kunta /as Aura 237 rajautuu maks 100 Kaarina 74 Koski tl -57 Kustavi -72 Kemiönsaari 73 Laitila 24 Lieto 128 rajautuu maks 100 Loimaa 29 Parainen 68 Marttila 49 Masku 149 rajautuu maks 100 Mynämäki 197 rajautuu maks 100 Naantali 49 Nousiainen 200 rajautuu maks 100 Oripää 47 Paimio 74 Pyhäranta -55 Pöytyä -5 Raisio 12 Rusko 111 rajautuu maks 100 Salo -57 Sauvo 108 rajautuu maks 100 Somero 42 Taivassalo -265 rajautuu maks 100 Turku 31 Uusikaupunki 30 Vehmaa 388 rajautuu maks 100 Största delen av kommunerna i Egentliga Finland verkar få nytta av finansieringsändringen i samband med reformen

Kunta 97 Uusikaupunki 30 Ändringen av finansieringen euro/inv. uppgift 20.4.2017 vs ändringen av statsandelar 2017 2018 /as Aura 237 rajautuu maks 100 Kaarina 74 Koski tl -57 Kustavi -72 Kemiönsaari 73 Laitila 24 Lieto 128 rajautuu maks 100 Loimaa 29 Parainen 68 Marttila 49 Masku 149 rajautuu maks 100 Mynämäki 197 rajautuu maks 100 Naantali 49 Nousiainen 200 rajautuu maks 100 Oripää 47 Paimio 74 Pyhäranta -55 Pöytyä -5 Raisio 12 Rusko 111 rajautuu maks 100 Salo -57 Sauvo 108 rajautuu maks 100 Somero 42 Taivassalo -265 rajautuu maks 100 Turku 31 Vehmaa 388 rajautuu maks 100 SOTE -2019-24 VOS 17-18 eur/as eur/as Veropros Aura 100-77 -0,51 Kaarina 74-38 -0,19 Koski tl -57-35 -0,27 Kustavi -72-114 -0,74 Kemiönsaari 73-144 -1,04 Laitila 24-19 -0,14 Lieto 100-36 -0,21 Loimaa 29-102 -0,74 Parainen 68-83 -0,47 Marttila 49-191 -1,48 Masku 100-97 -0,55 Mynämäki 100-80 -0,54 Naantali 49-76 -0,38 Nousiainen 100-74 -0,47 Oripää 47-144 -1,19 Paimio 74-35 -0,20 Pyhäranta -55-60 -0,38 Pöytyä -5-73 -0,57 Raisio 12-46 -0,26 Rusko 100-120 -0,68 Salo -57-50 -0,33 Sauvo 100-56 -0,37 Somero 42-120 -0,90 Taivassalo -100-84 -0,58 Turku 31 2 0,01 Uusikaupunki 30-24 -0,14 Vehmaa 100-48 -0,36 Ändringen av statsandelarna 2017 2018 verkar mycket mera ödesdiger för flera kommuner än den slutliga reformen som ska var slutförd 2024.

Nettoutgifternas utveckling i servicestrukturen 2006-2015 - ytterligheter Kuntaan jäävät Maakunnalle siirtyvät Minimi -47 % 40 % Ens neljännes 16 % 65 % Keskiarvo 24 % 76 % Mediaani 26 % 74 % Kolmas neljänne 35 % 84 % Maksimi 60 % 147 % I vänstra tabellen nedan visas de kommuner där ökningen i de tjänster som blir kvar i kommunen efter reformen har varit särskilt långsam (2006 2015). I högra tabellen nedan visas de kommuner där tillväxten bland kommunerna har varit störst i de tjänster som blir kvar. Koko kasvu Kasvusta 1000 e Kuntaan Maakunnan 1000 e Kuntaan jäävät SOTE jäävät vastuulle Veteli 4 051-1 902 5 953-47 % 147 % Honkajoki 1 311-501 1 812-38 % 138 % Soini 1 743-435 2 178-25 % 125 % Savukoski 1 740-207 1 947-12 % 112 % Hanko 8 405-956 9 361-11 % 111 % Hyrynsalm i 4 278-408 4 686-10 % 110 % Halsua 1 604-114 1 718-7 % 107 % Nakkila 6 394-281 6 675-4 % 104 % Vimpeli 3 025-87 3 112-3 % 103 % Juankoski 8 862-198 9 060-2 % 102 % Sulkava 5 033-98 5 131-2 % 102 % Pello 7 035-30 7 065 0 % 100 % Hartola 3 440 9 3 431 0 % 100 % Koko kasvukasvusta 1000 e Kuntaan Maakunnan 1000 e Kuntaan jää SOTE jäävät vastuulle Inkoo 10 114 6 067 4 047 60 % 40 % Eurajoki 18 724 10 385 8 339 55 % 45 % Siuntio 12 654 6 830 5 824 54 % 46 % Liminka 22 436 11 641 10 795 52 % 48 % Kaskinen 2 998 1 505 1 493 50 % 50 % Uurainen 7 640 3 826 3 814 50 % 50 % Hailuoto 2 406 1 168 1 238 49 % 51 % Korsnäs 5 264 2 551 2 713 48 % 52 % Mäntsälä 37 750 18 192 19 558 48 % 52 % Kalajoki 21 095 10 084 11 011 48 % 52 % Lumijoki 4 283 2 034 2 249 47 % 53 % Kirkkonumm 71 126 33 522 37 604 47 % 53 % Utajärvi 6 192 2 911 3 281 47 % 53 % Taivassalo 2 808 1 310 1 498 47 % 53 %

Kemiönsaari Trendi: 2012-2016 TP 2015 TP 2016 Tpe 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Asukasluku 6 909 6 872 6 702 6 638 6 576 6 520 6 469 6 421 6 376 6 331 6 291 Muutos kpl -34-37 -170-64 -62-56 -51-48 -45-45 -40 Verotettava tulo 95 499 93 716 94 754 92 406 95 059 97 542 99 210 100 907 102 676 104 470 106 375 Muutos-% 4,73 % -1,87 % 1,11 % -2,48 % 2,87 % 2,61 % 1,71 % 1,71 % 1,75 % 1,75 % 1,82 % Veroprosentti 19,75 19,75 19,75 19,75 19,75 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 Toimintakate -41 412-41 169-42 538-43 378-44 245-15 358-15 577-15 804-16 039-16 277-16 526 Muutos 1000 e -1 047 243-1 369-840 -866 28 887-220 -227-235 -238-249 Muutos %:ia 2,27 % -0,59 % 3,32 % 1,98 % 2,00 % -65,29 % 1,43 % 1,46 % 1,48 % 1,48 % 1,53 % Sopeutus 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Muutos %:ia eur/as -0,05 % 5,95 % 2,96 % 2,96 % -64,99 % 2,23 % 2,22 % 2,20 % 2,20 % 2,18 % Verorahoitus 45 324 45 440 44 805 43 271 43 741 15 026 15 484 15 911 16 426 16 764 17 106 Tuloveron muutos 1000 e -352 205-464 524-11 673 121 124 129 131 139 Toimintakate/Verorahoitus 91 % 91 % 95 % 100 % 101 % 102 % 101 % 99 % 98 % 97 % 97 % Käyttökate 3 912 4 271 2 267-107 -504-332 -93 106 387 488 580 Rahoitustuotot ja -kulut -183-197 -216-262 -300-335 -373-408 -442-473 -503 Vuosikate 3 729 4 074 2 051-368 -803-667 -466-302 -55 15 77 Poistot 2 765 3 579 3 545 3 811 3 807 3 718 3 676 3 636 3 597 3 560 3 523 Satunnaiset tulot ja menot 0 0 0 Ylijäämä/alijäämä 1 129 659-1 329-4 014-4 445-4 220-3 978-3 773-3 487-3 380-3 281 Kumulatiivinen ylij/alij. 14 785 15 444 14 115 10 101 5 656 1 436-2 542-6 315-9 802-13 182-16 463 Kumulatiivinen ylij/alij./as 2 140 2 247 2 106 1 522 860 220-393 -984-1 537-2 082-2 617 Nettoinvestoinnit 10 025 3 852 6 837 3 741 2 344 3 042 3 018 2 996 2 975 2 954 2 935 Lainakanta 1000 eur 22 720 21 237 25 588 29 862 33 173 37 048 40 697 44 159 47 353 50 457 53 480 Lainakanta eur/as 3 288 3 090 3 818 4 499 5 045 5 682 6 291 6 877 7 427 7 970 8 501 Nettolaina 1000 eur 16 721 17 934 22 885 27 159 30 471 34 345 37 994 41 457 44 651 47 755 50 777 Nettolaina eur/as 2 420 2 610 3 415 4 091 4 634 5 268 5 873 6 456 7 003 7 543 8 071 Nettolaina/Verorahoitus 37 % 39 % 51 % 63 % 70 % 229 % 245 % 261 % 272 % 285 % 297 % Nettolaina veroprosenttia 17,51 19,14 24,15 29,39 32,05 35,21 38,30 41,08 43,49 45,71 47,73 99

Skattestrukturen före och efter reformen Figuren intill utgår från antagandet att skattesatserna 2019 hålls på 2016 års nivå och att det 2020 görs en sänkning i inkomstskatten på 12,47 procentenheter. Som sista kommun av dagens modell 2019 finansierar inkomstskatten ca 82 % skatteintäkterna. Eftersom avdragen ska överföras från kommunens inkomstskatt till statsskatten kan den effektiva skatten till och med ge ett bättre utfall än idag. Fastighetsskattens relativa andel växer mer än dubbelt. Även om den inlupna samfundsskatten i kommunerna överförs landskapen till godo ökar också samfundsskattens betydelse. Satsningar allt mera på permanent fastighetsskatt. 100 % 90 % 80 % 70 % 60 % 50 % 40 % 30 % Verolajien suhteellisen osuuden muutos 2019 2020 2019 2020 Tulovero 18 774 7 101 82 % 64 % Kive 3 428 3 541 15 % 32 % Yhteisövero 771 526 3 % 5 % Verot yhteensä 22 973 11 168 100 % 100 % 20 % 10 % 0 % 2019 2020 Tulovero Kive Yhteisövero 100

Koncernens krismätning Konsernin kriisimittarit TP 2016 Tpe 2017 2018 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 Peruskunnan alijäämä 15 444 14 115 10 101 5 656 1 436-2 542-6 315-9 802-13 182-16 463..Alijäämää 4 peräkkäisenä vuonna Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Konsernin alijäämä /as 2 672 2 542 1 962 1 304 668 58-529 -1 079-1 621-2 153 500 /as ja 1000 /as Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Täyttyy Täyttyy Konsernin vuosikate 6 145 4 122 1 703 1 268 1 404 1 605 1 769 2 016 2 086 2 148 Kunnan verot 19,75 19,75 19,75 19,75 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 7,28 Konsernin lainamäärä 4 943 5 717 6 416 6 980 7 634 8 259 8 860 9 423 9 980 10 524 Suhteellinen velkaantuneisuus 60 67 76 80 248 255 262 266 272 278 Konsernin vuosikate Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Kunnan verot Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Ei täyty Konsernin lainamäärä Ei täyty Ei täyty Ei täyty Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Suhteellinen velkaantuneisuus Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Täyttyy Montako 1 1 1 2 2 2 2 2 2 2 101

Landskapskalkyler Landskap: Egentliga Finland 102

Ändring av intäkter och utgifter social- och hälsovård samt brand- och räddningsväsendet Varsinais-Suomi Menot 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2030 Sote 1 515 856 1 573 821 1 636 811 1 709 749 1 790 228 1 874 798 1 963 061 2 433 664 Palo ja pelastus 32 613 33 696 34 813 35 964 37 153 38 379 39 644 46 562 Muut tehtävät 88 163 91 092 94 110 97 222 100 436 103 751 107 169 125 870 Summa 1 636 632 1 698 609 1 765 734 1 842 935 1 927 817 2 016 928 2 109 873 2 606 095 Tulot 2019 2020 2021 2022 2023 2024 2025 2030 Yleiskat. Rah. Järj. sote & PP 1 499 560 1 548 448 1 602 336 1 648 933 1 697 178 1 747 334 1 800 450 2 089 608 Yleiskat. Rah. Järj. muut 78 947 80 010 81 120 82 246 83 394 84 566 85 769 92 181 Yleiskat. Rah. Järj. 1 578 507 1 628 459 1 683 456 1 731 180 1 780 572 1 831 900 1 886 218 2 181 790 Netto -58 126-70 150-82 278-111 755-147 245-185 028-223 655-424 306 eur/as -122-147 -171-232 -305-382 -460-862 Siirtymätasaus eur/as 117 93 70 47 23 Netto-siirtymätasaus -2 387-25 420-48 628-89 255-135 961-185 028-223 655-424 306 eur/as -5-53 -101-185 -281-382 -460-862 103

104 Effektivitetsbedömning av utkasten till vård- och landskapslagarna

Anpassningsbehov 1000 euro, kalkylläge 2.5.2017 105 Kasvu Tulot Menot Netto Uusimaa 813 494 1 386 679-573 185 Varsinais-Suomi 140 522 373 172-232 650 Satakunta 29 587 146 457-116 870 Kanta-Häme 44 537 127 189-82 652 Pirkanmaa 196 486 384 029-187 543 Päijät-Häme 55 632 157 332-101 700 Kymenlaakso 15 521 97 543-82 022 Etelä-Karjala 16 683 75 129-58 446 Etelä-Savo 2 329 98 786-96 457 Pohjois-Savo 48 964 184 785-135 822 Pohjois-Karjala 26 189 118 132-91 943 Keski-Suomi 65 600 186 398-120 798 Etelä-Pohjanmaa 31 273 134 280-103 007 Pohjanmaa 55 611 121 781-66 170 Keski-Pohjanmaa 16 613 44 976-28 363 Pohjois-Pohjanmaa 152 237 310 319-158 082 Kainuu -5 505 57 091-62 596 Lappi 31 200 150 807-119 607 Koko maa 1 793 555 4 156 833-2 363 278 - Nollinriktning baserad endast på behovet - Inga antagna index, ingen antagen inflation

Anpassningsbehov euro/inv. och skatteprocentenhet Muutos 17-30 e/as Järj. Verotettava tulo Veroprosentti yksikköä Järj. 106 Uusim aa -347 7 34 250 214-1,67 1 Varsinais-Suom i -567 13 7 702 462-3,52 12 Satakunta -654 15 3 467 170-4,20 14 Kanta-Häm e -415 8 2 797 358-2,61 8 Pirkanm aa -320 3 8 284 943-1,99 4 Päijät-Häm e -288 2 3 105 655-1,94 2 Kym enlaakso -554 12 2 821 198-3,36 11 Etelä-Karjala -427 9 2 059 063-2,71 9 Etelä-Savo -677 16 2 032 671-4,67 16 Pohjois-Savo -604 14 3 637 071-4,21 15 Pohjois-Karjala -344 6 2 259 255-2,56 7 Keski-Suom i -265 1 3 709 588-1,96 3 Etelä-Pohjanm aa -503 11 2 632 651-3,77 13 Pohjanm aa -344 5 2 819 812-2,18 5 Keski-Pohjanm aa -436 10 983 103-3,06 10 Pohjois-Pohjanm aa -321 4 6 068 062-2,18 6 Kainuu -862 18 1 050 649-6,33 18 Lappi -728 17 2 697 182-4,87 17

Ny kommunstrategi Starkare roll än tidigare Mera konkret Måste vara starkt förenad med kommunens egen ekonomi

Kommunstrategi 39 Kommunen måste ha en kommunstrategi där fullmäktige fastställer de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ska beakta: 1) främjande av kommuninvånarnas välfärd; 2) ordnande och produktion av tjänster; 3) servicemålen i lagarna om kommunens uppgifter; 4) ägarpolitiken; 5) personalpolitiken; 6) kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och påverkan; 7) livsmiljöns och regionens livskraftsutveckling Kommunstrategin ska utgå från en bedömning av kommunens nuläge och kommande ändringar i verksamhetsmiljön och deras inverkan på hur kommunens uppgifter genomförs. Kommunstrategin ska också fastlägga utvärdering och uppföljning av utfallet. 108 Det finns bestämmelser i 110 i kommunallagen om att strategin ska iakttas i kommunens budget och ekonomiplan. Kommunstrategin justeras minst en gång per fullmäktigeperiod.

Avtalsvillkor understödsvillkor Avtalstillsyn Reaktioner på avvikelser Marknaden upphandling tredje sektorn understöd Samverkan mellan kommunerna Intressesammanslutningaslutningar Dottersamman- grundavtal, samarbetsavtal, Koncernanvisning bolagsordningar, delägaravtal, Styrelsearbetet delvis koncernanvisning Bolags-, samkommuns- m.fl. stämmor Styrelsearbetet Representanter i organ Koncerntillsyn Målen för kommunstrategin Kommunens egen organisation och egna affärsverk Förvaltningsstadga Budget och ekonomiplan Intern tillsyn 109

Teoretisk modell för en strategi Främjande av välfärd Ordnande och produktion av service Personalpolitik Kommunstrategin Strategin ska beakta: Servicemålen i lagarna om kommunens uppgifter Ägarpolitik Livsmiljöns och regionens livskraftsutveckling Kommuninvånarnas möjligheter till delaktighet och påverkan Vid behov konkretiseras målen för kommunstrategin i program för genomförande av strategin Budget och ekonomiplan för kommunens verksamhet Områdes- och enhetsvisa verksamhetsplaner Mål Affärsverksamhetsplaner för kommunalt ägda bolag, verksamhetsplaner för samarbetsorganisationer Permanenta instrument: förvaltningsstadga, koncernanvisningar, grundavtal och samarbetsavtal Koncept för gott ledarskap och bra kontroll Utvärdering av utfallet 110