Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Relevanta dokument
Att planera för högre havsnivå Exempel Kristianstad och Åhuskusten. Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Flood Watch Kristianstad Prognossystem för översvämningar längs nedre Helge å. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun

Bilaga 1 till. Konsekvenser för Åhuskustens bebyggelse vid en framtida höjd havsnivå.

Så skyddas Kristianstad mot översvämningar. Michael Dahlman C4 Teknik Kristianstads kommun

Högvattenstånd vid Åhuskusten Nu och i framtiden

Kristianstad - en stad mitt i ett vattenriket.

SGI

Kustskyddsstrategi som proaktiv klimatanpassning

Turism och rekreation i kommunens olika delar

Prognosstyrning av Mölndalsån. samt andra genomförda skyddsförebyggande åtgärder

KUNGSLEDEN SANTA MARIA DAGVATTENUTREDNING KRAFTVÄGEN 2 HEDE 3:122 KUNGSBACKA. Göteborg Rev GICON Installationsledning AB

Översvämningsutredning Kv Bocken revidering

SUD SUSTAINABLE URBAN DEVELOPMENT. Eva Sjölin, klusterledare för SUD

Stranderosion och kustskydd

KRISTIANSTADS KOMMUN. Hållbar utveckling av Åhuskusten. Översiktlig värdering av risker för erosion, ras och översvämning

Skyddandet av Stockholm och andra kommuner mot stigande vattennivåer i Östersjön. Motion (2013:4). Svar på remiss

STOCKHOLMS LÄN 2100 VARMARE OCH BLÖTARE

SGI är en expertmyndighet. Strandnära byggande & naturanpassade åtgärder. Om SGI. Vår verksamhet. Hur nära stranden är lagom?

Kristianstadsslätten Sveriges största grundvattenresurs

Strategier för staden Ystad Här kan du läsa om klimatförändringens påverkan på Ystad samt förslag till åtgärder för att hantera förändringarna.

PM - Hydraulisk modellering av vattendraget i Kämpervik i nuläget och i framtiden

Göta älvutredningen ( ) Skredriskanalys i Göta älvdalen. Göta älvutredningen, GÄU

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

EROSIONSUTREDNING SPRAGGEHUSEN

Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg

Landsbygdens avvattningssystem i ett förändrat klimat

Bedömning av grundläggningsförhållanden vid Ålsätters fritidshusområde

Risk- och sårbarhetsanalyser baserade på NNH

Ny referensnivå för vattenstånd, sjökort och varningar

Västernorrlands län. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Naturolyckor. Översiktlig klimat- och sårbarhetsanalys Västernorrlands län

Fuktcentrums informationsdag

Generella råd för klimatanpassning och vädersäkring Seskarös badhus och Naturum

HÅLLBARA KRISTIANSTAD

Åsa Sjöström, Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning Scenarier för ett förändrat klimat Klimatet förändras!

ÖVERSVÄMNINGSKARTERING AV HÖJE Å GENOM LOMMA KOMMUN SAMT ANALYS AV STIGANDE HAVSNIVÅ

Klimatet i framtiden Våtare Västsverige?

HYDROMODELL FÖR GÖTEBORG

Vansbro kommun. MCR Arvika

Upplägg. Klimatförändringarna. Klimat i förändring en inledning

Länsstyrelsen har ansvaret att samordna det regionala arbetet med klimatanpassning och har som

Hur blir klimatet i framtiden? Två scenarier för Stockholms län

4. Planering för en framtida klimatförändring

Figur 9-1. Områden vid Juleboda med förutsättningar/faror för naturolyckor.

Turism och rekreation i kommunens olika delar

Påverkas Blekinge av klimatförändringarna? Cecilia Näslund

Riskområden för skred, ras och erosion i Stockholms län. Ann-Christine Hågeryd och Bengt Rydell, SGI

Underlagskarta: Copyright Lantmäteriet GSD

Hydrologiska Prognosmodeller med exempel från Vänern och Mölndalsån. Sten Lindell

Vattenståndsberäkningar Trosaån

PM Hantering av översvämningsrisk i nya Inre hamnen - med utblick mot år 2100

Apelviken - riskutredning stigande havsnivåer

Datum Ansvarig Ingeli Karlholm Rapportnummer R Slottshagens RV, översvämningsinventering

Höje å, samarbete över VA-gränserna. Patrik Nilsson

Överprövning av beslut att anta detaljplan för Yngsjö 3:36 och Yngsjö 3:154 utmed Björkstigen i Åhus, Kristianstads kommun

Datum Handläggare Lars Erik. Widarsson Telefon E post. Allerum. Innehåll. sidan magasin.

Norrköpings Resecentrum Klimatanalys havsnivåer. 1 Bakgrund. 2 Underlag. 3 Tidsperspektiv. 4 Kommunens planeringsnivå

Klimatanalys Västra Götalands län Workshopserie: Klimatförändringarnas konsekvenser för länet, hösten 2011

Klimatanpassning Hur kan vi förebygga problem?

Framtida medel- och högvattenstånd i Skåne och Blekinge

Dialog vid hög nivå När klimatet blir varmare stiger havsnivån. Vad kan kommunen göra? Och vad gör staten?

Jordarts- och klimatanalys Böda

Klimatförändringarnas konsekvenser i den fysiska planeringen

Påverkan, anpassning och sårbarhet IPCC:s sammanställning Sten Bergström

Nissan översvämning 2014

RAPPORT ÖVERSVÄMNINGSKARTERING TIDAN, ÖSTEN - ULLERVAD JOAKIM HOLMBOM & ANDERS SÖDERSTRÖM UPPDRAGSNUMMER STOCKHOLM

Klimatanpassning Daniel Bergdahl

PM ÖVERSVÄMNINGSUTREDNING Översiktlig utredning av möjliga skyddsåtgärder för att förhindra översvämningar vid Katthavsviken

SMHI:s havsnivåprojekt Framtida havsnivåer i Sverige

Klimatanpassning av transportinfrastruktur. olika klimatscenarier. Eva Liljegren. TMALL 0141 Presentation v 1.0

Geotekniskt myndighetsstöd i planprocessen

Stigande havsnivå. Stigande havsnivå. konsekvenser för fysisk planering. konsekvenser för fysisk planering

fossilbränslefri kommun

Mölndalsån. Kort version. Januari Översvämningsstudie. DHI Water & Environment. Göteborg av Mölndals Stad & DHI Water & Environment

Hur kommunerna kan förbereda sig på väderrelaterade händelser och klimatförändring

Det växer längs kusten!

Johan Landberg Björn Almström Hans Hanson

Översvämningsrisker tillsynsvägledning

Hur ser det förändrade klimatet ut? Extremare väder?

Blåherremölla. Beräkning av erforderligt vattenflöde för att driva möllan. Datum Studiebesök vid Blåherremölla

De Globala Klimatförändringarna och dess konsekvenser

FRAMTIDA HAVSNIVÅER I NYNÄSHAMNS KOMMUN?

Klimat- och sårbarhetsutredningen

Framtida klimatscenarier för Kristianstadsslätten Beräkningar med MIKE SHE. Erik Mårtensson

Översvämningar vårt ansvar för ett gemensamt samhällsbyggnadsproblem Vattendagen den 30 januari 2013

UTREDNING OM ÖVERSVÄMNINGSÅTGÄRDER FÖR SLOTTSHAGENS RENINGSVERK -EN FÖRSTUDIE

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

SOLLENTUNA KOMMUN Kommunledningskontoret

Samrådsunderlag avseende anmälan om sanering samt anmälan om vattenverksamhet i samband med sanering. Kv. Ljuset (Alingsås gasverk) Alingsås kommun

Detaljplan för Gamlestadstorg

Konsekvenser av en översvämning i Mälaren. Resultat i korthet från regeringsuppdrag Fö2010/560/SSK

&"" ' * +&+&,"-!./$$$ " ""#$$,. #$$6. * ( ",-. *. * 7",(#$$8. MWh. Långsamtankning Snabbtankning Export !(- ", /2229#$$6. Övrigt Industri Transport

Klimatsäkring -P104 samt P105

Riskutredning - risk för höga vattenstånd för Kalvbogen 1:127 m fl

Skredrisker och säkerhet Göta älvdalen

Yttrande över Underlag till kontrollstation 2015 för anpassning till ett förändrat klimat (M2015/1162/Kl)

Norra Hamnen i Helsingborg dagen efter stormen en händelse att lära sig av Lars-Erik Widarsson

ÖVA SYSTEMHANDLING STOCKHOLM EKOLODNING

Sverige inför inför klimatförändringarna

PowerPoint-presentation med manus Tema 2 konsekvenser för Karlstad TEMA 2 KONSEKVENSER FÖR KARLSTAD

Stadsledningskontoret Exploateringskontoret Stadsbyggnadskontoret Trafikkontoret Miljöförvaltningen. Handläggare. Stadsledningskontoret

Transkript:

Att planera för högre havsnivå Kristianstad och Åhuskusten Michael Dahlman, C4 Teknik Kristianstads kommun

Kristianstadsslätten är en gammal havsvik med stora ytor av lågt belägna områden. Genom den gamla havsviken flyter Helge å, Skånes största å. Kristianstad 5-meterskurvan Helge å Åhus Det låglänta området utgör idag kärnan i Biosfärområde Kristianstads Vattenrike Åhuskusten

En stigande havsnivå kan hota strandnära bebyggelse. Det innebär också en ökad dämning av Helge å med återverkningar ända upp till Kristianstad. Åhus Hanöbukten Helgeåns utlopp

Cirka 10 000 bor i Åhus och kusten söderut. Dessutom cirka 5-7 000 fritidsboende. Fler vill bosätta sig här. Under 2005-2008 arbetar vi med ett program för kustens utveckling, främst bebyggelsen. Till programmet har en särskild bilaga tagits fram om konsekvenserna vid en framtida höjd havsnivå (juli 2007). www.kristianstad.se/op

Årshögsta havsnivåer Kungsholmsfort Ett nödvändigt underlag är att beräkna hur mycket havets yta stiger vid just vår kust. SMHI har på vårt uppdrag (maj 2007) beräknat både medelvattenytan och högsta högvatten. Sannolikhet 0.9 0.8 0.7 0.6 0.5 0.4 0.3 0.2 0.1 obs 1886-2006 obs & low case obs & high case EA2 & high case Utmed Åhuskusten beräknas medelvattenytan stiga upp mot 0,8 meter över nuvarande nivå om 100 år. 40 60 80 100 120 140 160 180 200 cm relativt RH70 Högsta vattennivå beräknas till cirka 2 meter över nuvarande medelvattenyta (worst case).

Nästa steg är att ta fram bättre höjdkurvor. I Sverige finns idag normalt bara 5-meterskurvor. Kommunen har därför (hösten 2006) tagit fram 1-meterskurvor utmed kusten. Därefter har låglänta områden avgränsats. Rödmarkerade områden ligger under +3 möh (varav mörkröda under +2). Gråmarkerade ytor ingår inte i karteringen.

Vi överraskades av hur låglänt det är på stora ytor än vad man upplever på plats. Ibland finns en strandnära dyn som ger en känsla av skydd. Höglänt >3 möh Låglänt <3 möh Låglänt <2 möh Hanöbukten

0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer för bebyggelse har bedömts. Först för högsta högvatten i Hanöbukten (år 2100, värsta scenario). 2,5 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,0 framtida högsta högvatten 1,3 nuvarande högsta högvatten 0,8 framtida havsnivå

Ett högre vattenstånd i havet medför också högre grundvattennivåer utmed en låglänt sandkust. Även ökad nederbörd vintertid medför att de högsta grundvattennivåerna blir än högre. Profil 2 Profil 1 Grundvattennivåer är dåligt övervakade i Sverige. Utmed Åhuskusten genomförde vi ett mätprogram under 2007. Profil 3 Profil 4

Resultaten visar att: - Grundvattennivåerna nära kusten påverkas av variationer i havets nivå - Grundvattennivåerna en bit inåt land kan gå upp till cirka +1,7 m efter stor nederbörd och högvatten. - Grundvattnets lutning beror på jordlagrens sammansättning 2,00 Grundvattennivåer profil 3, Yngsjö 1,80 1,60 1,40 1,20 1,00 0,80 0,60 0,40 1,16 0,67 1,34 0,95 1,49 1,48 0,76 0,60 1,38 0,51 1,68 1,72 0,81 0,78 1,49 1,47 0,62 0,68 Saltsjöbadsvägens P Saltsjöbadsvägen 16 0,20 0,00 2007 01 10 2007 01 24 2007 02 07 2007 02 21 2007 03 07 2007 03 21 2007 04 04 2007 04 18 2007 05 02 2007 05 16 2007 05 30 2007 06 13 2007 06 27 2007 07 11 2007 07 25 2007 08 08 2007 08 22 2007 09 05 2007 09 19 2007 10 03

0,0 nuvarande havsnivå Risknivåer högsta grundvatten (år 2100, värsta scenario) blir något högre. 3,0 tekniskt avstånd på 0,5 m till högsta vattennivå 2,5 generell säkerhetsmarginal på 0,5 m 2,0 framtida högsta grundvatten? 1,7 nuvarande högsta grundvatten 0,8 framtida havsnivå

Hur hanterar vi dessa risker i planarbetet? Risknivå på < +3 meter: röd flagg för nya byggnaders placering, skydd och konstruktion. Krav på anpassning till omgivningen inte möjligt att fylla upp med stora massor. Högre grundvatten problem för enskilda avlopp kommunalt avlopp behövs för hela kusten.

Den sandiga kusten utsätts idag för erosion på en del sträckor som kan förvärras med stigande havsnivåer. Erosion norr om Åhus i mars 2007

Här vid Östra Sand har C4 Teknik hösten 2007 gjort ett försök att läka strandbrinken med hjälp av kokosmattor och tång.

Strandfodring tillförsel av sand är annars det som mest rekommenderas i Europa idag. Vi vill att det ska vara möjligt även i Sverige. C4 Teknik har avsatt medel under 2008 för ett mindre försök. Problemet är att få tag i sand (och få finansiering + tillstånd).

Preliminära riskområden för erosion, 100 meter in från stranden. (1 meters höjning av vattennivån = 100 m ändring av strandlinjen enligt Bruuns regel ). Heldragen linje: bedömd ökad risk för erosion (= pågående) Äspet

Exempel Äspet: Husen på strandvallen kan vara hotade. Erosion av strandvallen kan dessutom öppna upp för översvämning av de låglänta områdena bakom. Delvis skyddande strandvall

Förändringarna behöver mätas. Nytt mätprogram påbörjat av C4 Teknik hösten 2007: Ekolodning + GPSmätning på stranden. Tio profiler två gånger per år. Mätprogrammet är framtaget av SGI på uppdrag av C4 Teknik.

Önskvärt för alla utsatta sandkuster: laserbatymetri vart 5-10 år, för att klargöra djupförhållanden, sanddynamik och volymer. Sjöfartsverkets ekolodningar räcker inte. Staten bör samordna och delfinansiera. C4 Teknik har avsatt medel för medverkan.

Högre havsnivå medför också ökad dämning av hela systemet 30 km uppströms. Vi har räknat på det. Beräkning av översvämmade ytor utmed Helge å vid +2 meter i havet och samtidigt högsta beräknade flöde i Helge å (utan invallning av Kristianstad)

Kristianstad är redan hotat av översvämningar och vi förstärker nu våra vallar och pumpstationer för 200 miljoner kronor. Flygbild från högvattnet i jan-feb 2007 Tivoliparken feb 2002

Centrala Kristianstad ligger bara 4 meter över Östersjöns nuvarande medelnivå. Stora delar ligger lägre och till och med under havets nivå. Vallarna som ska skydda Kristianstad dimensioneras efter högsta framtida högvatten både i Helge å och i havet.

Vi har ett eget prognossystem Flood Watch Kristianstad. Förutom nederbörd, temperatur och flöden övervakas nivåerna både i havet och i Helge å. Havets vattenstånd i Åhus mäts var femte minut. Prognoser för havets vattenstånd de närmaste två dygnen levereras varje dag av SMHI. Våra dagliga prognoser för vattenståndet i Kristianstad tar med havets nivå i beräkningen.

Kristianstads kommun arbetar i övrigt aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser. Vi blev Sveriges bästa klimatkommun 2005 (SNF). Uppvärmning av kommunala fastigheter 90 000 80 000 70 000 60 000 50 000 MWh 40 000 30 000 20 000 10 000 0 1998 2000 2002 2004 2006 Elvärme Fjärrvärme Biobränsle Olja

Åhuskusten och Kristianstad klarar säkert en framtida havsnivå på +0,8 m och högsta vattennivå på +2 meter med god planering. Ännu högre vattennivåer skulle innebära stora problem för Kristianstad och Åhuskusten. Kanske blir det då åter en havsvik som det var för inte så länge sedan Tack för mig!