Samordning av regeringens satsningar på e-hälsoområdet Återrapportering enligt ehälsomyndighetens regleringsbrev 2016 (S2016/03789/FS) Dnr: 2016/04971 Datum: 2016-10-31
Förord Enligt myndighetens instruktion ska ehälsomyndigheten samordna regeringens satsningar på e-hälsa nationellt och internationellt samt övergripande följa utvecklingen på e-hälsoområdet. I regleringsbrevet för 2016 har ehälsomyndigheten fått i uppdrag att fokusera på översynen av utformningen av det framtida arbetet på e-hälsoområdet samt uppgiftsfördelning beträffande e- hälsoinsatser mellan myndigheter under Socialdepartementet avseende frågor kring it-drift och förvaltning. Rapporten är framtagen av utredare Rickard Broddvall och utredare Lisa Hagberg tillika föredragande. Beslut om rapporten har fattats av generaldirektören Torsten Håkansta. Torsten Håkansta Generaldirektör Stockholm den 31oktober 2016 Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 2/42
Innehåll Sammanfattning... 6 Hur ehälsomyndigheten arbetat med samordningsuppdraget... 6 Utvecklingsbehov... 8 Förslag - Allt högre komplexitet förutsätter stärkt samordning... 8 Förtydligade arbetsformer och organisation för strategisk styrning och arenor med tydliga syften som inkluderar alla aktörer på ett ändamålsenligt sätt... 8 Samordning på alla samhällsnivåer; nationellt, regionalt och lokalt... 8 Förstärkt uppföljning av utvecklingen på e-hälsoområdet... 9 Tydliggöra insatser för att möta ökade krav på standardisering... 9 1. Regeringens satsningar på e-hälsoområdet... 10 1.1 Vision för e-hälsa 2025... 10 1.2 Kartläggning av andra myndigheters e-hälsorelaterade uppdrag... 10 1.3 Framtagande av kunskapsunderlag... 13 1.3.1 Kartläggning e-hälsa... 13 1.3.2 E-hälsan inom ambulanssjukvården en nationell kartläggning... 14 1.3.3 Den digitala patienten är här... 15 2. Samverkansområden och samordningsuppdrag... 16 2.1 Nationell läkemedelslista infrastruktur och möjliggörare... 16 2.2 Verksamhets- och utförardomän ett samordningsarbete... 16 2.3 Nationell kontaktpunkt för e-hälsa... 17 2.4 Standardisering... 17 2.5 Strukturerad läkemedelsinformation... 18 2.6 Utveckling av statistikverksamhet... 18 2.7 Leverantörernas information i VARA (LiiV)... 19 2.8 Förpackningsstorlek för licensläkemedel.... 19 2.9 Automatisering och digitalisering av kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter... 20 2.10 Det personliga hälsokontot - Hälsaförmig... 20 2.11 Kundsamverkan - en form av samordning... 21 2.12 IT-stöd för tillgängliggörande av nationell källa för ordinationsorsak... 21 3. Myndighetens deltagande i olika samverkansfora... 22 Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 3/42
3.1 Rådet för statlig styrning med kunskap (RSK)... 22 3.2 Samverkan för kunskapsstyrning i vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK)... 22 3.3 Rådet för digitalisering av det offentliga Sverige... 23 3.4 E-samverkansprogrammet (esam)... 23 3.5 ehealth network... 24 3.6 Nationella läkemedelsstrategin (NLS)... 24 3.7 Antibiotikaforum... 25 3.8 Samrådsgruppen för nationell e-hälsa... 26 3.9 Samrådsgruppen välfärdsteknologi... 26 3.10 Taktisk samverkansgrupp informationsstruktur... 27 3.11 Uppföljningsramverk för digitalisering av offentlig sektor... 27 3.12 Ineras medicinska råd... 27 3.13 Socialstyrelsens E-hälsoråd... 28 3.14 Swedish Standards Institute Tekniska Kommitté hälso- och sjukvårdsinformatik (SIS TK334)... 28 3.15 Nätverk för läkemedelsinformatik... 29 4. Deltagande i statliga utredningar... 29 4.1 Apoteksmarknadsutredningen (S 2015:06)... 29 4.2 Äldreutredningen (S 2015:03)... 30 5. Kommunikation och kunskapsspridning kring e-hälsofrågorna... 31 5.1 Den fysiska arenan - mötesplats e-hälsa med seminarieverksamhet... 31 5.2 Seminarier och mässor under det gångna året... 32 5.3 Den digitala arenan - nya ehalsomyndigheten.se... 35 5.3.1 Agenda e-hälsa 2016 - forum för samverkan... 35 5.3.2 Enklare för apoteks- och vårdaktörer... 36 5.3.3 Privatpersoner får lättare tillgång till sin information... 36 5.3.4 Kunskap om nationell e-hälsa... 36 5.3.5 Twitter... 36 6. Slutsatser... 37 6.1 Begrepp och utgångspunkter... 37 6.2 Samordningsuppdraget - utgångspunkter och innehåll... 37 Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 4/42
6.3 Genomförande av samordningsuppdraget... 38 6.4 Iakttagelser... 39 6.5 Ett tydligare samordningsuppdrag... 40 Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 5/42
Sammanfattning I ett internationellt perspektiv har svensk hälso- och sjukvård och socialtjänst varit tidigt ute med att digitalisera verksamheterna. Många nydanande och långsiktig viktiga arbeten har genomförts av landsting och kommuner i samverkan med stat, myndigheter och leverantörer. Med stor kraft och vilja har e-hälsa fått ett brett genomslag inom flera av hälso- och sjukvårdens och vissa av socialtjänstens områden. Här igenom har bland annat kvaliteten, säkerheten och effektiviteten i hälso- och sjukvården och socialtjänsten förbättrats och patienter och medborgares möjligheter till inflytande stärkts. Även om svensk hälso- och sjukvård har varit världsledande, inom områden som till exempel e-recept, så har vissa länder nu gått om oss och allt fler närmar sig den svenska nivån. För att ge ytterligare inriktning och stötta kommande utveckling har regeringen skapat ehälsomyndigheten och gett myndigheten särskilt uttalad samordningsroll vad gäller regeringens satsningar på e-hälsa. Regeringen har även ingått en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Landsting om en vision för e-hälsa 2025. Visionen anger en tydlig och hög ambitionsnivå för kommande år. Det kan konstateras att ett framgångsrikt genomförande av visionen kommer kräva att allt fler aktörer inom hälso- och sjukvård, socialtjänst, myndigheter liksom privata och idéburna organisationer samverkar mot det gemensamma målet. Fler involverade aktörer leder till ökad komplexitet och därmed ett växande behov av att ytterligare stärka samordningen i genomförandet av visionen. Det kommer också i allt högre grad behöva utvecklas tydliga och starka arenor för dialog, samförstånd och nationellt beslutsfattande. Hur ehälsomyndigheten arbetat med samordningsuppdraget Samordning handlar om att avväga och balansera intressen mot varandra i syfte att bidra till att det gemensamma målet och avsedda effekt uppnås. Arbetet handlar därmed om att skapa arenor för att ena, stötta, följa upp och skapa gemensam syn på målsättningar och prioriteringar samt att genom information bidra till informerade policybeslut. Under 2016 har ehälsomyndigheten verkat för att skapa en samordnande dialog i frågor av skiftande karaktär med syfte att enas om vägen framåt. Myndigheten har också genomfört arbeten för att introducera, främja och understödja parter att utveckla och tillämpa lösningar utifrån nationella policies. ehälsomyndigheten har inom ramen för samordningsuppdraget fokuserat på: Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 6/42
Huvudfokus för myndigheten Samordning av regeringens satsningarmyndigheter under Socialdepartementet Främja samarbete mellan nationell och internationell nivå Identifiera och verka utifrån specifika, strategiska utvecklingsområden Bidra med perspektiv, erfarenheter och expertis i nationella samverkansfora Statliga utredningar Internationell omvärldsanalys Kunskapsspridning Kunskapsunderlag Vision för e-hälsa 2025 Exempel på insatser En kartläggning av 18 myndigheters behov av digitalisering samt ett strategiskt arbete med fördjupad samverkan med vissa av myndigheterna. En kartläggning av vilka relevanta internationella grupperingar som finns. Myndigheten bidrar i flertalet relevanta grupperingar. Myndigheten har bidragit och drivit 11 löpnade samordningsuppdrag så som Nationell läkemedelslista, Nationell kontaktpunkt för e-hälsa, Hälsa för mig, Strukturerad läkemedelsinformation m.m. Myndigheten har bidragit i 14 olika samverkansfora som mötts regelbundet. Sammantaget med kontakter i alla typer av verksamheter inklusive industri, vård- och omsorgsgivare, samt huvudmän. Exempel på fora är: Rådet för digitalisering av det offentliga Sverige, Rådet för statlig styrning med kunskap, Nationella läkemedelsstrategin, Samrådsgruppen för nationell e- hälsa, Samrådsgruppen för välfärdsteknologi, SIS, esam m.m. Myndigheten har bidragit i Apoteksmarknadsutredningen och Äldreutredningen samt svarat på drygt 50 remisser. Myndigheten har bidragit vid cirka 10 internationella seminarier och delegationsresor samt omhändertagit cirka 10 internationella delegationer. Myndigheten har deltagit vid flera större nationella mässor, förenklat tillgång till information för allmänheten, och föredragit på ett trettiotal konferenser. Myndigheten har bidragit med fördjupningsrapporter om professionernas syn på e-hälsa samt e-hälsa inom ambulanssjukvården. Myndigheten har löpande bidragit i arbetet med att planera och organisera genomförandet av Vision för e-hälsa 2025 tillsammans med Regeringskansliet och SKL. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 7/42
Utvecklingsbehov Genom arbetet under 2016 har ehälsomyndigheten identifierat några särskilt viktiga övergripande utmaningar där det finns behov av strategier och insatser för en intensifierad och vidareutvecklad samordning. Förslag - Allt högre komplexitet förutsätter stärkt samordning I allt högre grad ökar komplexiteten inom e-hälsoområdet. Det handlar om utveckling på internationell nivå som påverkar nationella prioriteringar i allt större utsträckning. Antalet aktörer som tillhandahåller behovsbaserade tjänster till professioner, patienter, brukare och medborgare ökar. Antalet patienter med sammansatta behov av vård och omsorg från kommuner, landsting liksom offentliga och privata aktörer ökar. Patienternas och medborgarnas ställning stärks och deras förväntningar på e-hälsa ökar. Utifrån problembilden och genomfört arbete bör ehälsomyndigheten under 2017 stärka insatserna avseende: förtydligade arbetsformer och organisation för strategisk styrning och arenor med tydliga syften som inkluderar alla aktörer på ett ändamålsenligt sätt samordning på alla samhällsnivåer; nationellt, regionalt och lokalt förstärkt uppföljning av utvecklingen på e-hälsoområdet Förtydligade arbetsformer och organisation för strategisk styrning och arenor med tydliga syften som inkluderar alla aktörer på ett ändamålsenligt sätt ehälsomyndigheten ser behov av att förtydliga arbetsformerna för strategisk styrning och därigenom stärka stödet till Regeringskansliet och Sveriges Kommuner och Landsting i genomförandet av e-hälsovisionen. I detta ingår att göra en översyn av vilka arenor som krävs i arbetets förankring och genomförande. Uppdraget som nationell kontaktpunkt för e-hälsa kommer tydligare att knytas an till myndighetens övergripande samordningsuppdrag i syfte att säkerställa att det internationella och nationella arbetet går i takt. Samordning på alla samhällsnivåer; nationellt, regionalt och lokalt I och med det intensifierade arbetet med den nationella läkemedelslistan och Regeringskansliets (Socialdepartementets) förslag till ny lagstiftning avseende denna kommer myndigheten utveckla strategier för och synsätt på andra myndigheters och aktörers bidrag till utveckling och införande av den nationella läkemedelslistan (verksamhet, informatik, teknik, data etc.) hur arbetet med kommunerna kan integreras i verksamheten hur hälso- och sjukvården kan omfattas med större bredd än enbart de delar som handlar om läkemedel Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 8/42
Förstärkt uppföljning av utvecklingen på e-hälsoområdet En uppföljning som stödjer aktörernas arbete med att omsätta e-hälsovisionen bör tas fram och förankras. Uppföljning av utvecklingen på e-hälsoområdet är en viktig del av att styra mot e-hälsovisionens genomförande. Härtill bör ett antal fördjupade studier genomföras under 2017. Tydliggöra insatser för att möta ökade krav på standardisering Standarder är ett utpekat, prioriterat område i vision e-hälsa 2025. För att säkerställa att standarder tillämpas enhetligt krävs en stabil och långsiktig förvaltning. Förvaltningsorganisationens förmåga att skapa tydliga anvisningar och förutsättningar för implementering samt ge stöd till de organisationer som ska implementera standarderna är avgörande faktorer för att implementeringen ska leda till målen om interoperabilitet. Det finns enligt vision e-hälsa 2025 ett delat ansvar mellan regeringen och SKL där regeringen främst ska verka för att nationella och internationella standardiseringsarbeten med koppling till socialtjänst och hälso- och sjukvård smidigt ska kunna omsättas och SKL ska verka för att huvudmännen inför överenskomna gemensamma, nationella överenskommelser i sina system. Det finns behov av att tydliggöra myndighetens regeringsuppdrag med att ta fram en långsiktig plan för förvaltning av nationellt gemensamma specifikationer för informationsutbyte inom vård och omsorg. Detta för att, stärka och bredda arbetet med att uppnå vision e-hälsa 2025, där ehälsomyndigheten har en samordnande roll. ehälsomyndigheten föreslår att i samband med avslutandet av StandIN-projektet undersöka möjligheterna att: konsolidera den statliga styrningen på området, för att tydliggöra målet med standardiseringsarbetet tillämpa de rollfördelningar som anges i vision e-hälsa 2025 och hålla samman standardiseringsarbetet från beslut om specifika standarder till tillämpning och långsiktig förvaltning införliva erfarenheter och överföra det arbete som genomförts i projektform i det långsiktiga standardiseringsuppdrag som ehälsomyndigheten har. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 9/42
1. Regeringens satsningar på e-hälsoområdet 1.1 Vision för e-hälsa 2025 Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting kom i mars 2016 överens om Vision e-hälsa 2025. Visionen sätter som mål att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet. En ökad digitalisering ger ändamålsenliga verksamhetsstöd för att säkra en socialtjänst, hälso- och sjukvård och tandvård av god kvalitet. Som grund för arbetet behöver berörda aktörer skapa nödvändiga förutsättningar för verksamheterna att använda den digitala utvecklingens möjligheter i såväl det vardagliga som i det långsiktiga förbättrings- och utvecklingsarbetet. De tre insatsområden i visionen som bedöms vara särskilt angelägna att fokusera på är: - regelverk, - enhetligare begreppsanvändning och - standardiseringsfrågor. 1 1.2 Kartläggning av andra myndigheters e-hälsorelaterade uppdrag ehälsomyndigheten har tagit fram en översikt över uppdragen som myndigheterna under Socialdepartementet och Näringsdepartementet har, för att illustrera uppdragen och områden där flera myndigheter har tydliga beröringspunkter. Följande figur visar ehälsomyndighetens bild av vad myndigheterna gör avseende e- hälsa och vilka stora utmaningar de ser (och där behovet av samordning därför är särskilt stort). 1 Vision för e-hälsa 2025 Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 10/42
Tabell 1: Myndigheters uppdrag med koppling till e-hälsa Myndighet Socialstyrelsen ehälsomyndigheten Folkhälsomyndigheten Forskningsrådet för arbetsliv, hälsa och välfärd Försäkringskassan Inspektionen för vård och omsorg Läkemedelsverket Myndigheten för delaktighet Statens beredning för medicinsk och social utvärdering Pensionsmyndigheten Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket Statens institutionsstyrelse Myndigheten för vård- och omsorgsanalys Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Kärna i e-hälsouppdrag Kunskapsbildning och kunskapsspridning, strukturerad dokumentation Digital informationshantering om läkemedel, samordning Kunskapsbildning och kunskapsspridning Kunskapsbildning och kunskapsspridning Infrastruktur, digital informationshantering Tillsyn, kunskapsbildning och kunskapsspridning Tillsyn, informationshantering om läkemedel Kunskapsbildning och kunskapsspridning Kunskapsbildning och kunskapsspridning, informationshantering Infrastruktur, samordning, digital samverkan Kunskapsbildning och kunskapsspridning, tillsyn Informationshantering mellan huvudmän Kunskapsbildning och kunskapsspridning Digital ärendehantering Myndigheten för föräldrarätt och föräldraskapsstöd Kunskapsbildning och kunskapsspridning Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 11/42
Myndighet Inspektionen för socialförsäkringen Vinnova E-legitimationsnämnden Kärna i e-hälsouppdrag Kunskapsbildning och kunskapsspridning Innovation, digital utveckling Infrastruktur, digital samverkan Som framgår av figuren är det ett stort antal myndigheter som på olika sätt kan sägas arbeta med e-hälsorelaterade frågor. Figuren i kombination med den genomgång av respektive myndighets uppdrag (instruktion, regleringsbrev och särskilda regeringsbeslut se bilaga) som ehälsomyndigheten gjort visar att e-hälsa för dessa myndigheter i huvudsak handlar om: Insamling, bearbetning, lagring och återföring av information. Detta förutsätter strukturerad information med entydiga termer och begrepp (semantisk interoperabilitet) så att information kan användas, utbytas och återanvändas. Det förutsätter också teknisk interoperabilitet och fastställda former för insamlingen och återföring. Infrastruktur, som är den stora utmaningen som alla myndigheter lyfter fram. I detta ingår olika frågor, från att etablera en gemensam infrastruktur eller att samordna och strukturera användningen av befintlig infrastruktur, enligt förra punkten. ehälsomyndighetens samordningsuppdrag avseende regeringens satsningar på e- hälsa och myndighetens övergripande uppdrag kring register m.m. handlar således om; Digital samverkan avseende informationshantering för att realisera nyttor (patientsäkerhet, kvalitet, effektivitet, spara pengar). Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 12/42
1.3 Framtagande av kunskapsunderlag För att bygga kunskap och etablera en bild av nuläge, behov och potential av e-hälsa har ehälsomyndigheten under året tagit initiativ till tre studier. 1.3.1 Kartläggning e-hälsa ehälsomyndigheten har under året fördjupat den kartläggning av e-hälsoområdet som genomfördes 2015. Kartläggningen visar på mängden och spridningen av aktiviteter kring e-hälsa på internationell, nationell, regional och lokal nivå. Figur 2: Bild av ett antal pågående nationella e-hälsoinitiativ Den bild som figur 2 visar gör inga anspråk på att vara komplett utan snarare att illustrera att det på nationell nivå pågår ett mycket stort antal initiativ som på olika sätt är relaterade till e-hälsoområdet. Det innebär att det är en omfattande uppgift att samordna regeringens satsningar på e-hälsoområdet. Som framgår av figuren vänder sig initiativen primärt till olika målgrupper, där individer/patienter/brukare är en målgrupp och professioner inom vård, omsorg och apotek är en annan. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 13/42
Figur 3: Mångfald av aktörer inom e-hälsa Den här kartläggningen som ehälsomyndigheten har genomfört har bidragit med kunskapsunderlag om nuläget samt till myndighetens strategiska vägval. Kartläggningen har också bidragit till att förtydliga hur samordningsuppdraget kan genomföras. 1.3.2 E-hälsan inom ambulanssjukvården en nationell kartläggning Ambulanssjukvården blir alltmer avancerad, men på många håll är informationshanteringen inte integrerad med övrig verksamhet i tillräcklig utsträckning. I syfte att belysa nuläget och potentiella förbättringsområden inom e- hälsan inom ambulanssjukvården har ehälsomyndigheten genomfört en enkätstudie riktad till sjuksköterskor inom ambulanssjukvården i Sverige tillsammans med Vårdförbundet, Riksföreningen för ambulanssjuksköterskor och Karolinska Institutet. Datainsamlingen gjordes våren 2016 och 935 ambulanssjuksköterskor inom Vårdförbundet deltog. Bristande e-hälsa inom ambulanssjukvården försvårar informationsutbytet mellan aktörerna i vårdkedjan och kan även innebära risker för patientsäkerheten. Enligt studien är Kronobergs län bäst i landet på att använda e-hälsa inom ambulanssjukvården. Här används sammanhållen journalföring, det vill säga att vårdgivare kan läsa journaluppgifter från andra vårdgivare. Läkarna i länet ordinerar läkemedel direkt i ambulansjournalen och information från medicinteknisk utrustning överförs automatiskt till denna journal. Ambulanspersonalen i Kronoberg har tillgång till digitala system på vägen till patienten och kan redan på hämtplatsen få tillräcklig information om patientens hälsohistoria. Dessutom slipper ambulanspersonalen använda sina privata mobiler Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 14/42
eftersom har de tillgång till internet via vårdgivarens utrustning. Kronoberg är i det här avseendet bäst i landet, men många landsting har hamnat på efterkälken. Studien påvisar goda exempel, skillnader över landet, men framförallt belyser den behovet av att sammanlänka ambulanssjukvården med övriga hälso- och sjukvården och omsorgen. Framförallt visar studien på det alltmer uppenbara behovet av en nationell samling kring utvecklingen av e-hälsan för att uppnå potentialen att bidra till att hälso- och sjukvården och omsorgen fungerar på ett sömlöst sätt. 1.3.3 Den digitala patienten är här Med utgångspunkt i den tidigare rapporten Digitala doktorn kan komma har ehälsomyndigheten, Vårdförbundet och Sveriges Läkarförbund uppdragit åt PwC att genomföra en undersökning för att förstå läkares och sjuksköterskors behov, vilja och inställning till digitala och virtuella vårdlösningar. Enkätstudien involverar över 1 000 läkare och sjuksköterskor och publicerades i juni 2016. Studien syftar till att synliggöra vilka förutsättningar dessa yrkesgrupper anser måste skapas för att hälso- och sjukvården ska kunna genomgå en verklig digital transformation. En slutsats i rapporten är att digitala lösningar i större utsträckning än idag bör ses som en integrerad del av verksamheten och dess budget. Därutöver finns det behov av fördjupade behovs-, nytto- och kostnadsanalyser inom varje verksamhet innan beslut tas om vilka systemlösningar som är mest fördelaktiga att implementera. I rapporten betonas också vikten av kommunikation för att involvera användare samt ledarskap och samverkan, lokalt, regionalt och nationellt. Sveriges befolkning använder sig i allt större utsträckning av digitala tjänster och lösningar. Förväntningarna på att sådana ska erbjudas också inom hälso- och sjukvården är stora. Den digitala patienten är här är en enkätundersökning som beskriver vårdpersonals attityder till digitala och virtuella vårdlösningar. Rapporten är en uppföljning på rapporten Digitala doktorn kan komma, då allmänheten tillfrågades om sina önskemål på interaktion med vården med hjälp av modern teknik. Syftet med rapporten är att skapa underlag för fortsatta diskussioner. Målet är att bidra till förverkligandet av e-hälsovisionen om den framtida vården och omsorgen i Sverige Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 15/42
2. Samverkansområden och samordningsuppdrag 2.1 Nationell läkemedelslista infrastruktur och möjliggörare Ett av förslagen i E-hälsokommitténs betänkande (SOU 2015:32) var att införa en ny lag som reglerar en nationell läkemedelslista. Socialdepartementet har därefter inlett ett arbete med att vidareutveckla kommitténs lagförslag. E-hälsomyndigheten har under året samarbetat nära med departementet och Inera i denna fråga och även haft löpande kontakter med aktörer i Danmark angående deras läkemedelslista Faelles Medicinkort (FMK). Socialdepartementet beräknas presentera sitt förslag till lagstiftning under senhösten 2016. Den nationella läkemedelslistan kan relateras till de tre insatsområdena i visionen för e-hälsa; utvecklad lagstiftning, termer och begrepp samt standardisering. Vidare kan den nationella läkemedelslistan ses som en möjliggörare för flera av de övriga regeringsuppdrag som E-hälsomyndigheten har. Det gäller främst uppdragen om nationell kontaktpunkt för e-hälsa (NCP), nationell källa för ordinationsorsak, strukturerad läkemedelsinformation och standardisering samt samordningsarbetet om verksamhets- och utförardomän. Mot den här bakgrunden är den nationella läkemedelslistan en omfattande och strategiskt viktig reform av den nationella infrastrukturen i läkemedelsprocessen. 2.2 Verksamhets- och utförardomän ett samordningsarbete E-hälsomyndigheten har under 2015 och 2016 drivit ett samordningsarbete för att strukturera och standardisera den information som myndigheter har i sina register om verksamheter i vård, apotek och omsorg. Många myndigheter och organisationer behöver kunna använda, utbyta och återanvända sådan information för olika ändamål. Idag finns informationen i flera källor (register, databaser etc.) och myndigheter och organisationer har egna definitioner och avgränsningar för hur insamling, lagring och tillgängliggörande av informationen ska gå till. Kvaliteten på informationen behöver också förbättras och hanteringen av denna information måste bli mer ändamålsenlig och säker. I samordningsarbetet ingår, utöver ehälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg (IVO), Socialstyrelsen, Läkemedelsverket, Statistiska centralbyrån, Inera AB och Stockholms läns landsting (SLL) samt Terminologicentrum (TNC), Välfärdsinsyn (tidigare Etisk plattform) och Rådet för kommunala analyser och jämförelser (RKA). Tillsammans med dessa aktörer har E-hälsomyndigheten vid flera workshops under våren 2016 utarbetat en generisk begreppsmodell, skapat en informationsmodell som testats mot fem register (behov) på E-hälsomyndigheten. Samordning har också skett med Ineras projekt med nationell utbudsfunktion. Parallellt har arbetet dokumenterats för att kunna utgöra metodstöd för ytterligare tester hos övriga inblandade aktörer. Under hösten 2016 har en samarbetsorganisation bildats, med lokala arbetsgrupper hos aktörerna, en styrgrupp Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 16/42
och en referensgrupp. Samordningsarbetet har nära kopplingar till visionen för e- hälsa, särskilt insatsområdet enhetliga termer och begrepp. När den här typen av information om verksamheter och utbud standardiseras skapas betydligt bättre möjligheter för exempelvis uppföljning och jämförelser av kvalitet samt bättre kontroll över vilka vårdgivare och apotek som finns. 2.3 Nationell kontaktpunkt för e-hälsa ehälsomyndighetens uppdrag som nationell kontaktpunkt för e-hälsa är mångfacetterat. Det innebär att samordna regeringens satsningar på e-hälsa i ett internationellt perspektiv. Detta innefattar dels att företräda regeringen i internationella sammanhang och samverkansfora, att förankra och kommunicera arbetet på nationell nivå, samt att bidra till utvecklingen av och etablera praktiskt fungerande gränsöverskridande e-hälsotjänster med fokus på e-recept. Arbetet omfattar arbete på ehälsomyndigheten, samverkan med andra nationella aktörer och arbete på nordisk, europeisk och internationell nivå. I egenskap av nationell kontaktpunkt och i sin myndighetsroll bejakar ehälsomyndigheten vikten av att främja internationellt utbyte på e-hälsoområdet samt verka för praktiskt fungerande e-hälsotjänster över landsgränserna. Myndighetens strategi har genomsyrats av öppenhet inför att delge erfarenheter; men också ta del av dem från andra länder. Detta arbete beskrivs i sin helhet i rapporten Nationell kontaktpunkt för e-hälsa. 2.4 Standardisering I syfte att bli bäst i världen på att ta tillvara digitaliseringens möjligheter till år 2025 har Regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undertecknat en gemensam e-hälsovision. I visionen finns tre särskilt utpekade insatsområden, lagar och regelverk, begrepp och termer och standarder som anses vara särskilt viktiga förutsättningar för att uppnå målet år 2025. I visionen tydliggörs även fördelningen av vissa roller samt uppdrag kopplat till dess. I och med detta ska ehälsomyndigheten bland annat ta fram en långsiktig plan för förvaltning av nationellt gemensamma specifikationer för informationsutbyte inom vård och omsorg. Målet är ett förslag på en beskriven förvaltningsorganisation med tillhörande, organisationsövergripande processer. Slutdatum för rapportering av regeringsuppdraget är mars 2018. Under året 2016 ska en projektplan arbetas fram i samråd med berörda aktörer, såsom SKL, Inera, Socialstyrelsen och SIS. Uppdraget är ett viktigt samordningsuppdrag då den föreslagna förvaltningsorganisationen kommer att innefatta en rad olika organisationer och kräva kompetens från flera olika aktörer. Ambitionen är att också resultatet ska förankras med berörda aktörer inför slutrapportering för att underlätta kommande beslut om implementering av förslaget och möjliggöra att förberedelsearbetet inför organisationen vid behov kan påbörjas under 2017. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 17/42
2.5 Strukturerad läkemedelsinformation I regleringsbrevet för 2016 fick ehälsomyndigheten i uppdrag att samordna det arbete som bedrivs av myndigheter, Sveriges Kommuner och Landsting och andra berörda aktörer i fråga om att utveckla och möjliggöra användning av strukturerad läkemedelsinformation. Myndigheten ska även föreslå hur strukturerad läkemedelsinformation kan införas i praktiken. Som en del av uppdraget leder ehälsomyndigheten samordningen mellan utvecklingsinitiativ på SKL och Socialstyrelsen. ehälsomyndigheten kommer att leverera en grundstruktur med tillhörande kodverk för läkemedelsordinationer till den kommande, nationella läkemedelslistan som SKL också kommer att kunna använda för att utvärdera om deras uppdrag kring rekvisitionsläkemedel kommer att kunna användas för att också rekvisitionsläkemedel ska kunna omfattas av den nationella läkemedelslistan i nästkommande fas. Grundstrukturen med tillhörande kodverk kommer också att ligga till grund för vidareutvecklingen av den Nationella informationsstrukturen, NI, då ett av de områden som Socialstyrelsen prioriterat för vidareutveckling under 2016 är just läkemedel. Detta kommer också ge ännu bättre förutsättningar för ehälsomyndigheten att börja tillämpa den Nationella informationsstrukturen och det Nationella fackspråket i sina leveranser, vilket myndigheten fattat beslut att göra. 2.6 Utveckling av statistikverksamhet ehälsomyndigheten har haft regeringens uppdrag att arbeta vidare med att utveckla den egna statistikverksamheten, bl.a. utifrån förslagen i tidigare rapporter som överlämnats till regeringen. Uppdraget har redovisats i fyra delrapporter, som beskrivs kortfattat i det följande. I en delrapport redovisas e-tjänsten Min Förskrivning som har vidareutvecklats för att bland annat uppnå ökad användbarhet utifrån förskrivarnas perspektiv. Förändringarna produktionssattes 28 oktober 2016. En annan delrapport lämnar förslag på hur insamlingen av läkemedelsinformation inom slutenvården bör hanteras för att säkerställa en heltäckande läkemedelsstatistik på nationell nivå. En tredje delrapport utgörs av kartläggningen av informationsmängder på läkemedelsområdet som myndigheten eller andra hanterar som det i dag saknas möjligheter att följa upp strukturerad på nationell nivå. Den fjärde och sista delrapporten innehåller en analys av utvecklingsmöjligheter rörande myndighetens expert- och beslutsstöd. ehälsomyndigheten valde att ha ett större perspektiv i denna frågeställning och se till en mer generell roll för myndigheten avseende beslutsstöd. Tidigare under 2016 har ett annat projekt resulterat i att interaktionskällan SFINX har införts i beslutsstödet EES, vilket innebär att såväl vård som apotek numera använder samma interaktionskälla. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 18/42
2.7 Leverantörernas information i VARA (LiiV) Leverantörernas information i VARA (LiiV) är ett system där läkemedelsinformation som ska publiceras i VARA samlas in från olika källor. Behovet av ett nationellt register för information om läkemedel ledde till att det nationella produktregistret för läkemedel NPL togs i drift 2005. NPL förvaltas i dagsläget av Läkemedelsverket, men Läkemedelsverket kommer framöver endast att tillhandahålla den information som myndigheten själv ansvarar för. Mot bakgrund av detta har ehälsomyndigheten fått ett regeringsuppdrag att ta över sammanställning av leverantörernas information och att utveckla ett system för att hantera detta; LiiV. Projektet förutsätter mycket tät samverkan med Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) och LIF (de forskande läkemedelsföretagen i Sverige) då utveckling och anpassningar behöver göras i deras system inför driftsättningen av LiiV. Läkemedelsverket, TLV och LIF har haft parallella projekt kopplade till detta. Projektgrupperna har haft tät dialog, periodvis dagligen, och regelbundna möten. Beställargruppen (med beställare från ovan nämnda intressenter) har också träffats månadsvis. Projektet har även haft regelbunden samverkan med en referensgrupp för läkemedelsföretagen under hela projektet. Referensgruppen har träffats regelbundet under utvecklingen och har haft gemensamma workshopar, beretts möjlighet att testa systemet och komma med synpunkter kring nya funktioner. 2.8 Förpackningsstorlek för licensläkemedel. I propositionen 2015/16:143 Läkemedel för särskilda behov lämnas förslag om subvention och prissättning av bl.a. licensläkemedel. ehälsomyndigheten saknar för närvarande uppgifter om förpackningsstorlek för licensläkemedel, vilket försvårar uppföljning. Uppgifter om förpackningsstorlek ger Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) möjlighet att för licensläkemedel utöva prövning och eventuell uteslutning ur förmånssystemet. ehälsomyndigheten och Läkemedelsverket har därför gemensamt fått i uppdrag att utreda hur och i vilket skede av hanteringen av licensläkemedel ehälsomyndigheten kan få tillgång till uppgifter om förpackningsstorlek för sådana läkemedel. ehälsomyndigheten ska utveckla och skapa förutsättningar för att driftsätta en teknisk lösning så att myndigheten ska få tillgång till uppgifterna. Arbetet förutsätter nära samverkan och dialog med Läkemedelsverket och TLV för att identifiera de uppgifter som behövs, om de finns tillgängliga samt behov kring lösningsförslag. Detta samarbete intensifieras under hösten 2016 och framåt. Även apoteksaktörerna involveras i arbetet i syfte att realisera en väl fungerande tjänst för alla parter. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 19/42
2.9 Automatisering och digitalisering av kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter Bakgrunden till regeringsuppdraget är att farmaceuter idag manuellt måste använda flera olika informationskällor utöver receptexpeditionssystemet för att verifiera förskrivares behörighet. Hanteringen idag är vare sig integrerad eller digitaliserad i sin helhet, vilket innebär både patientsäkerhetsrisker samt en besvärlig och tidsödande hantering för farmaceuten. Mot den här bakgrunden fick ehälsomyndigheten våren 2016 i uppdrag av regeringen att automatisera och digitalisera kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter. I uppdraget ingår att analysera, utveckla och införa en teknisk lösning som möjliggör kontrollen av individuella förskrivarbehörigheter vid expediering av läkemedel på apotek. Det finns goda förutsättningar att digitalisera den typ av information som är aktuell och det finns stora möjligheter att öka patientsäkerheten samt att underlätta för professionerna i deras vardag, vilket också apoteksaktörerna tillstyrker. Arbetet förutsätter nära samverkan med Socialstyrelsen och Läkemedelsverket som bland annat ansvarar för handläggning, administration respektive beslut om behörigheter som har bäring på hanteringen av individuella förskrivarbehörigheter. Därutöver kan uppdateringar av lagstiftning behövas, varför arbetet bedrivs i samråd med Socialdepartementet. I slutändan ska framtagna tjänster implementeras och användas hos apoteksaktörerna, varför särskild dialog förs även med dem samt systemleverantörer. Hela regeringsuppdraget ska slutrapporteras den 1 november 2017 och ska delredovisas den 1 juni 2017. 2.10 Det personliga hälsokontot - Hälsaförmig Hälsa för mig är ett personligt hälsokonto för alla som vill kunna samla, överblicka och dela sin hälsoinformation. Tjänsten drivs av ehälsomyndigheten på uppdrag av regeringen. Planen är att tjänsten kommer att öppnas för privatpersoner under 2016. Med syfte att skapa förutsättningar för intressanta tillämpningar och applikationer för Hälsa för mig som möjliggör för individer att fylla kontot med intressant hälsoinformation, arbetar myndigheten i nära dialog med flera olika företag och organisationer. Myndigheten har initierat ett samverkansprojekt med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Inera med syfte att etablera en prenumerationstjänst. Tjänsten möjliggör för Sveriges invånare att begära och få sin hälsoinformation digitalt utlämnad till sitt hälsokonto. Projektet är på många sätt ett innovationsprojekt där samverkan är avgörande för att skapa de tekniska och juridiska förutsättningarna för att göra denna tjänst möjlig. Inera står för den tekniska utvecklingen samt ansvarar för avtal med respektive landsting. ehälsomyndigheten står för kravställning och arbetar tillsammans med de juridiska förutsättningarna. Landsting står för pilottester. Till dags dato har ett 20-tal intressenter (företag/organisationer/individer) skapat ett konto i utvecklings- och testmiljön och visat intresse för att utveckla appar. En app finns färdig och prenumerationstjänsten för läkemedel har levererats i en första Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 20/42
version. Prenumerationstjänsten för läkemedel innebär att Sveriges invånare kan lagra uppgifter om sina läkemedel (förskrivna och uthämtade läkemedel samt uppgifter om högkostnadsskyddet) i Hälsa för mig. 2.11 Kundsamverkan - en form av samordning Inom kundsamverkan samverkar ehälsomyndigheten med myndighetens kunder, aktörer och systemleverantörer på vård- och apoteksmarknaden. Syftet med samverkan är att ehälsomyndighetens kunder på ett så enkelt och korrekt sätt som möjligt ska kunna ansluta och använda myndighetens tjänster för att bland annat skicka och expediera e-recept för både människor och djur. Myndighetens register innehåller känsliga personuppgifter om hälsa och som personuppgiftsansvarig är det myndighetens ansvar att säkerställa att uppgifterna skyddas mot exempelvis obehörig åtkomst eller förvanskning. Samverkan sker både genom enskilda möten med kunderna men även i olika samverkansfora som hålls sex-åtta gånger per år. Forumen är delvis en kanal för myndigheten att informera och erhålla återkoppling kring aktuella frågeställningar men även för kunderna att samverka och ge sina synpunkter på förändringar i myndighetens tjänster ur ett verksamhetsmässigt och tekniskt perspektiv. Kundsamverkan är därmed en form av samordning med utgångspunkt i ehälsomyndighetens register och tjänster. 2.12 IT-stöd för tillgängliggörande av nationell källa för ordinationsorsak ehälsomyndigheten har av regeringen fått i uppdrag att säkerställa en permanent teknisk förvaltning av den nationella källan för ordinationsorsak. I uppdraget ingår att skapa ett tekniskt it-stöd i enlighet med det förslag som myndigheten presenterade i rapporten Teknisk förvaltning och drift av Nationell källa för ordinationsorsak (maj 2015) samt att underlätta för offentliga och privata aktörer som vill använda och föra in den nationella källan för ordinationsorsak i patientadministrativa system. I samråd med Socialstyrelsen och Inera har ehälsomyndigheten skapat ett tekniskt itstöd för en permanent förvaltning av ordinationsorsaker. Systemstödet är utvecklat i enlighet med myndighetens förstudie. ehälsomyndigheten har även skapat en distribution av informationen med hjälp av Ineras tjänsteplattform och SIL-tjänsten. ehälsomyndighetens bedömning är att detta val av kanal för distribution underlättar användning och införande i hälso- och sjukvården, eftersom alla landsting är anslutna till och använder sig av SIL. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 21/42
3. Myndighetens deltagande i olika samverkansfora 3.1 Rådet för statlig styrning med kunskap (RSK) I samband med att Rådet för statlig styrning med kunskap (RSK) inrättades 2015 föreslogs att det inom ramen för RSK borde initieras ett samarbete mellan medlemmarna när det gäller att identifiera områden där användningen av e-hälsa skulle kunna effektivisera och underlätta statens kunskapsstyrning. Redan från början var e-hälsa ett av tre prioriterade områden för RSK:s arbete. För att driva arbetet inrättades en särskild arbetsgrupp för e-hälsa. ehälsomyndigheten har lett arbetet i gruppen, som utöver ehälsomyndigheten har bestått av följande medlemmar: Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, Folkhälsomyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Socialstyrelsen, Läkemedelsverket och Myndigheten för delaktighet. Arbetsgruppen har identifierat ett antal gemensamma områden där samverkan kan utvecklas. Hur kunskap digitaliseras och tillgängliggörs är ett sådant område som kan utvecklas tillsammans med RSK:s arbetsgrupp för kartläggning av kunskapsstyrande produkter. Effektiviserad insamling och återföring av data från och till huvudmännen har också identifierats som en viktig fråga att samarbeta kring. Mot den bakgrunden valde arbetsgruppen att genomföra en kartläggning. Syftet med kartläggningen var att så långt möjligt skapa en samlad bild av vilken information som myndigheterna i RSK samlar in från huvudmännen (landstingen och kommunerna), hur denna information samlas in och hur informationen sedan hanteras. Den huvudsakliga slutsatsen från kartläggningen är att myndigheterna i större utsträckning behöver samordna formerna för insamling, bearbetning, utnyttjande och återföring av data. Grundprincipen ska vara att huvudmän ska lämna information en gång och att informationen ska vara strukturerad med entydiga termer och begrepp. Arbetsgruppen för e-hälsa har träffats vid två tillfällen under 2015 och vid tre tillfällen under 2016. Slutrapportering från arbetsgruppens arbete presenteras på RSK:s möte den 4 oktober 2016. 3.2 Samverkan för kunskapsstyrning i vård och omsorg Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) ehälsomyndigheten deltar, som en av deltagarna i Rådet för statlig styrning med kunskap (RSK) även i huvudmännens gruppering Nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK). Huvudmännen inom hälso- och sjukvården, myndigheter samt professionsföreträdare har etablerat en struktur för samverkan kring gemensamma frågor om utvecklingen och kunskapsstyrningen av vården. Kunskapsstyrning är att genom styr-, lednings- och stödåtgärder bidra till att bästa tillgängliga kunskap används i mötet med patienten. Det finns tre huvudkomponenter: Kunskapsunderlag, mätsystem och stöd till förbättring. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 22/42
Samverkan mellan de olika aktörerna på nationell, regional och lokal nivå är en förutsättning för kunskapsstyrning inom vård och omsorg, liksom utveckling av ledarskapets roll. Syftet med bildandet av nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning (NSK) är att: Patienter har tillgång till bästa möjliga vård, oavsett var i landet man bor. Hälso- och sjukvården har tillgång till senaste och bästa kunskap vid varje patientmöte. Regionerna har möjlighet att tillvarata sjukvårdens nationella resurser effektivt. Sedan bildandet av nationella samverkansgruppen för kunskapsstyrning 2008 har huvudmän och myndigheter förbättrat sin samordning kring hälso- och sjukvårdsfrågor. 3.3 Rådet för digitalisering av det offentliga Sverige Regeringen aviserade i budgetpropositionen för 2015 en förstärkning av styrningen och samordningen av övergripande it-användning i statsförvaltningen genom en satsning under perioden 2015-2018. En insats är att inrätta ett råd för digitaliseringen av det offentliga Sverige. Rådet består av elva ledamöter som representerar hela den offentliga sektorn och prioriterade politikområden. ehälsomyndighetens generaldirektör deltar i rådet. Syftet är att bistå regeringen genom att vara ett forum för strategisk diskussion mellan regeringen och företrädare för myndigheter och kommuner. Rådet ska identifiera och diskutera utmaningar under genomförandet av regeringens satsning på e-förvaltning och vid behov föreslå åtgärder. Berörda enheter inom Regeringskansliet prioriterar och bereder eventuella åtgärder inom ramen för etablerade processer. Sedan rådet etablerades i december 2015 har rådet sammanträtt två gånger. 3.4 E-samverkansprogrammet (esam) E-samverkansprogrammet (esam) är ett samarbete mellan myndigheter och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för digital samverkan. Samarbetet startade efter att e-delegationens uppdrag upphörde 2015. ehälsomyndigheten gick in som medlem i esam i januari 2016 och har sedan dess deltagit aktivt i dess olika grupperingar. Den löpande samordningen och hanteringen av esam-arbetet har skett i en intern arbetsgrupp under ledning av staben. För närvarande ingår 20 myndigheter i esam. ehälsomyndigheten är den enda deltagande myndigheten som är verksam inom vård- och omsorgssektorn. Under året har ehälsomyndigheten inom ramen för esam särskilt lyft fram behovet av nationell samverkan kring reserv- och samordningsnummer, i syfte att nå samsyn kring hur Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 23/42
personer som saknar personnummer identifieras på ett säkert sätt och lösningar för detta. 3.5 ehealth network Inom ramen för patientrörlighetsdirektivet har EU-kommissionen och medlemsstaterna gemensamt inrättat ehealth network. ehealth network har till syfte att driva e-hälsofrågorna på EU-nivå. För att uppnå detta har de tagit fram en handlingsplan baserad på EU:s strategi för e-hälsa. ehealth Network sammanträder två gånger årligen. ehälsomyndigheten har i egenskap av nationell kontaktpunkt för e-hälsa ansvar för att på nationell nivå samordna granskningen av beslutsunderlag och material inför beslut av Socialdepartementet i ehealth Network. I detta syfte har ehälsomyndigheten tillsammans med Socialdepartementet inrättat en referensgrupp för internationell e-hälsa. I gruppen deltar Inspektionen för vård och omsorg, Datainspektionen, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, Kvalitetsregisterkansliet, och Läkemedelsverket. ehälsomyndigheten agerar därutöver ersättare i ehealth Network och ersätter vid behov Socialdepartementet vid dessa möten. Om detta arbete går att läsa i sin helhet i rapporten Nationell kontaktpunkt för e-hälsa dnr 2016/04970. 3.6 Nationella läkemedelsstrategin (NLS) Syftet med Nationella läkemedelsstrategin är att främja en ökad samverkan kring prioriterade frågor inom läkemedelsområdet för en säker, innovativ och jämlik läkemedelsanvändning i Sverige. Strategin är en viktig nationell satsning för att nå visionen rätt läkemedelsanvändning till nytta för patient och samhälle. I strategin lyfts flera utmaningar inom läkemedelsområdet och för e-hälsa poängteras särskilt att om det ska vara möjligt att realisera potentialen i digitaliseringen så behövs bland annat en grundläggande infrastruktur, strukturerad vårddokumentation, gemensamma prioriteringsprocesser, samverkan mellan olika aktörer, en ändamålsenlig lagstiftning samt ekonomiska satsningar. För att lyckas krävs dessutom långsiktighet och en gemensam kraftsamling på flera nivåer. NLS handlingsplan för 2016 har omfattat ett tjugotal prioriterade aktiviteter inom läkemedelsområdet som kräver en tydlig samverkan mellan flera myndigheter och organisationer för att kunna lösa komplexa läkemedelsfrågor. Aktiviteterna omfattar i stort sett läkemedlens hela värdekedja; från forskning och innovation till uppföljning av effekter i klinisk vardag. Till NLS vision har tre långsiktiga mål knutits. Målen utgår ifrån några av de huvudsakliga utmaningarna som Sverige fortsatt står inför på läkemedelsområdet. 1. Effektiv och säker läkemedelsanvändning, 2. Tillgängliga läkemedel och jämlik användning, samt 3. Samhällsekonomiskt och miljömässigt hållbar läkemedelsanvändning Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 24/42
Det är regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting som tillsammans med en bred uppslutning av aktörer inom läkemedelsområdet utarbetar och fattar beslut om en ny läkemedelsstrategi och handlingsplan. ehälsomyndigheten representeras i högnivågruppen av generaldirektören och i expertgruppen av farmaceutiskt kvalitetsansvarig. Det finns även ytterligare grupperingar knutna till NLS, exempelvis rörande uppföljningsfrågor där ehälsomyndigheten är representerad. Möten har hållits ungefär varannan månad. Under 2016 har också flera större möten genomförts med representation från samtliga grupperingar. Arbetet med NLS har sedan starten 2011 bidragit till att etablera ett nationellt samverkansförfarande med en tydlig arbetsprocess. Detta har även medfört att parterna har enats om vilka insatser som måste prioriteras på läkemedelsområdet för att visionen ska kunna förverkligas. Expertgruppen ansvarar för statusuppdateringar av de 20-tal aktiviteter som ryms inom NLS under 2016. En omvärldsanalys har sammanställts med bidrag från de olika representanterna i expertgruppen och under hösten 2016 sker, med utgångspunkt i omvärldsanalysen, ett arbete med att prioritera tänkbara nya aktiviteter för 2017. 3.7 Antibiotikaforum I enlighet med ett regeringsuppdrag 2012 upprättade Socialstyrelsen och Jordbruksverket en samverkansfunktion som arbetar och tvärsektoriellt för att samordna statens agerande i frågor rörande antibiotikaresistens och vårdrelaterade infektioner. Funktionen har också upprättat en nationell handlingsplan för att föra dessa frågor framåt. Socialstyrelsens ledande roll har sedermera tagits över av Folkhälsomyndigheten. För att genomföra sitt uppdrag tillkallade dessa sedan en samverkansgrupp. ehälsomyndigheten deltar sedan 2014 i arbetet, främst i egenskap av förvaltare av den nationella läkemedelsstatistiken och i kommunikationsarbete i och kring den nationella kampanjen skydda antibiotikan. Förutom ehälsomyndigheten deltar Arbetsmiljöverket, Folkhälsomyndigheten, Formas, Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Havs- och vattenmyndigheten, Inspektionen för vård och omsorg, Jordbruksverket, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, Länsstyrelserna, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Naturvårdsverket, Smittskyddsläkarföreningen, Socialstyrelsen, Statens veterinärmedicinska anstalt, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, Universitetskanslersämbetet, Vetenskapsrådet och VINNOVA. Dessutom är Sveriges Kommuner och Landsting och Programråd Strama adjungerade till samverkansgruppen. Samordning av regeringens satsningar på e-hälsa - Regeringsuppdrag S2016/03789/FS 25/42