Aktivitet Relation - Identitet

Relevanta dokument
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)

Välfärds- och folkhälsoprogram

Miljömålsarbetet bidrar till folkhälsa

Ohälsa vad är påverkbart?

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland Magnus Wimmercranz

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

En god hälsa på lika villkor

1 (10) Folkhälsoplan

QOLI INSTRUKTIONER: Så här skulle du svara om ARBETE var "viktigt" för ditt allmänna välbefinnande:

Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning

Folkhälsa Fakta i korthet

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN

PÅ VÄG MOT EN JÄMLIK HÄLSA

Sveriges elva folkhälsomål

Prioriterade insatsområden för Folkhälsoarbetet

DÅ PASSAR BARN OCH FRITIDSPROGRAMET DIG!

Tillgängligt för alla - rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Hälsosamt åldrande. Emmy Nilsson, utredare Sid 1

Policy för hälsa, arbetsmiljö och rehabilitering

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Plan för Funktionsstöd

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Så gör vi Gävle Gävle kommunkoncerns medarbetarpolicy

Omvårdnad. Omvårdnad utgör huvudområde i sjuksköterskeutbildningen och är både ett verksamhets- och

Befolkningens hälsa. Hälsa på gruppnivå

Folkhälsoplan. Munkedals kommun

Dokumentbeteckning. Folkhälsostrategi för Trollhättans Stad Handläggare/Förvaltning Folkhälsostrateg/KSF

Östgötakommissionen. Margareta Kristenson Professor/Överläkare Linköpings universitet /Region Östergötland Ordförande i Östgötakomissionen

ANTAGEN KF

Folkhälsopolitiskt program

Strategi för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

Ett socialt hållbart Vaxholm

Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet

Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun

Program för personer med funktionsnedsättning

Riktlinjer för folkhälsoarbetet i TROSA KOMMUN

Livskvalitet-100. Hur är din livskvalitet för tillfället? Gör testet och se hur många poäng du får.

TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL

Folkhälsoplan för Strängnäs kommun

Östgötakommissionen. Ett regionalt uppdrag. Region Östergötland

Folkhälsoplan Sjöbo kommun. Inledning

På väg mot en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

En bra start i livet (0-20år)

Vad är hälsa? Hälsa är hur man mår, hur man mår fysiskt, psykiskt och socialt.

Folkhälsoprogram

Hälsoplan för Årjängs kommun

Folkhälsopolitiskt program

DÖDA VINKELN. Om sexualitet Hanna Möllås

Värdegrund. Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning FM :2 Sida 1 (6)

POPULÄRVERSION Ängelholms Folkhälsoplan

MÅL FÖR IDROTTS- OCH FRITIDSNÄMNDEN

Välkommen till dialogmöte kring Onödig Ohälsa

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Strategisk plan för folkhälsoarbetet i Vårgårda kommun

1 (6) Strategidokument - Strategi för hälsofrämjande arbetssätt inom socialförvaltningen


För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa

Eskilstuna kommuns plan för tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Plan för folkhälsoarbetet. Antagen av kommunfullmäktige den 18 oktober 2007

Nacka kommun - medarbetarenkät. Resultatrapport - Oktober 2012

Hälsa som tillgång aller ohälsa som hinder? Att vända perspektivet

Folkhälsoplan Essunga kommun 2015

Alkohol & droger. Vad är din bild av läget i Linköping?

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. Anna-ChuChu Schindele Utredare Folkhälsomyndigheten

Med utgångspunkt i barnkonventionen

Hur blir det möjligt?

Program för personer med funktionsnedsättning Möjligheter i olikheter

Personalpolitiskt program. Antaget av kommunfullmäktige , 22 Distribueras via personalavdelningen

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

POLICY. Folkhälsa GÄLLER FÖR STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Handikapp- och folkhälsopolitik

Strategi fö r fölkha lsöarbetet i Nörrta lje kömmun

Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå

Landstingets program om folkhälsa LÄTT LÄST

MÅL 1 DELAKTIGHET OCH INFLYTANDE I SAMHÄLLET

Vårdförbundets idé om vårdens ledarskap

Supported employment. Erfarenheter från forskning och praktik

Riktlinjer för personalpolitik

Barns och ungdomars rätt inom hälso- och sjukvården

Hälsoinriktad hälso- och sjukvård

Folkhälsopolitiken. Övergripande mål Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG Chefsinternat, Loka Brunn

Utvecklingsstörning, samhälle och välfärd. Jens Ineland Mar:n Molin Lennart Sauer

FOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM VÄNNÄS KOMMUN

Förslag till Överenskommelse om en utvecklingsplan för att förbättra den psykiska hälsan hos barn och unga vuxna åren

Plan för Funktionsstöd

Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo

Överenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka

Tibro Folkhälsa 2020 Tibro kommuns folkhälsoplan

Myndigheten för yrkeshögskolans föreskrifter om utbildningar inom yrkeshögskolan med inriktning stödpedagog inom funktionshinderområdet;

Skolplanen är ett politiskt måldokument. Den bygger på skollag, läroplan, tidigare skolplaner, lärdomar och slutsatser från utvärderingar samt bedömni

Integrationsprogram för Västerås stad

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden Reviderad

Transkript:

Aktivitet Relation - Identitet perspektiv på fritidens betydelse för unga med funktionsnedsättningar Jens Ineland Umeå universitet

Innehåll Perspektiv på hälsa och funktionsnedsättningar Fritidens roll och betydelse Utmaningar för professioner och yrkesverksamma Att implementera nya arbetssätt i traditionstyngda verksamheter Hur få till lite verkstad?

Perspektiv på hälsa Mer än frånvaro av sjukdom. WHO: ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande Dvs. ett helhetsperspektiv på kropp och välbefinnande Vad du upplever, inte vad förstå-sig-påare anser Funktionsnedsättningar är en riskfaktor för ohälsa Stor del av samhällets samlade ohälsa hos personer med funktionsnedsättning 30 % av ohälsan hos personer med funktionsnedsättningar är onödig då det handlar om sociala bestämningsfaktorer

Sociala bestämningsfaktorer Jämlikhet Autonomi och kontroll Tillgänglighet och delaktighet Diskriminering Övervikt, ångest, stress Socioekonomiska förhållanden Brist på arbete Kort (eller ingen) utbildning Inkomsttrygghet Alkohol, narkotika och tobak (-) Socialt bestämda faktorer som är möjliga påverka och åtgärda. Hur kan man påverka/åtgärda/förebygga ohälsa genom exempelvis fritidsverksamhet?

Social trygghet (välfärdssystemet) Makronivå Arbete, ekonomi och utbildning Mesonivå Autonomi och kontroll Mikronnivå Socioekonomiska förhållanden Kropp Sunda levnadsvanor Vara frisk Känsla Identitet och val av livsstil Må bra

Vad betyder fritid för hälsa och livskvalitet? Möjligheter till avkoppling, återhämtning och stimulans Utrymme för människors kreativitet Erbjuder upplevelser, relationer och njutning Möjligheter till social delaktighet och gemenskap Utrymme att odla sitt eget personliga uttryck

Fritidssysslor, idrott, hobbys Vad jag gör Kompisar, kärleksrelationer, familj, etc. Vem eller vad som ger mening Vilket perspektiv dominerar diskussionerna när ni planerar fritidsverksamhet i din kommun? Hur stämmer dessa perspektiv överens med ungdomarnas egna föreställningar om meningsfull fritid? Aktivitet Relation Identitet Personlighet, val av livsstil, personliga uttryck Vem jag är och vem jag vill uppfattas som

Nya sociala identiteter idag? Spelar funktionsnedsättningar någon roll? Nya krav på självständighet?

Hur får man till det i praktiken? (utmaningar) Meningsfull fritid: en princip som de allra flesta ställer sig bakom och som förväntas vägleda praktisk verksamhet Vagt begrepp som behöver tolkas och konkretiseras Upplevs ofta svåra att både mäta och realisera i praktiken Vad kan detta bero på? Grundläggande (oreflekterade) föreställningar om funktionshinder (individnivå) Stort handlingsutrymme hos yrkesverksamma (professionsnivå) Verksamheternas behov av legitimitet (organisationsnivå)

Föreställningar om funktionshinder (individnivå) leva som andra (normalisering) Bli självständiga (disciplinering) Stort handlingsutrymme hos yrkesverksamma (professionsnivå) Regler och rutiner, normer och värderingar Samsyn om hur vaga principer ska konkretiseras Verksamhetens behov av legitimitet (organisationsnivå) Vad som helst är inte möjligt att ägna sig åt Yttre fasaden viktig för verksamheten image

Exempel: Vad betyder det att vara självständig (när man har en funktionsnedsättning och är i behov av stöd från andra i sin vardag)? Oberoende Autonomi Självständig i handling Klara sig själv utan stöd från andra Fokus på träning Självständig i tanken Bestämma själv, få sina val respekterade Fokus på empowerment

Vindar : visioner, ambitioner, målsättningar Strömmar : rutiner, normer, värderingar, rädslor

Hur får man till det i praktiken? (förutsättningar för nya arbetsmetoder) Vilja: finns behov av förändringar (nya program, metoder eller idéer)? Kunna: kräver nödvändiga legitima beslut hos ledning och politiker Veta: finns kunskap och kompetens att planera, förändra, integrera? Utvärdera och anpassa: vad går bra/dåligt och vad blir nästa steg? Institutionalisera: dvs. om förändringen lyckats Finns nödvändiga materiella, ekonomiska och sociala resurser? Finns öppenhet för nya idéer (inte minst hos ledningen)? Intresse hos chefer och ledare som kan förmedla detta till personalen Politisk medvetenhet om de metoder man finansierar för att implementera Att syftet med förändringarna är tydliga och rätt uppfattade

Slutsatser Frågor om hälsa rör många olika områden när det gäller personer med funktionsnedsättningar, såsom levnadsvanor (såklart) men även livskvalitet och välbefinnande, identitet samt övergripande socioekonomiska faktorer Då personer med funktionsnedsättningar idag tydligare tar ställning i frågor som rör ens eget liv framstår professioner idag plötsligt som en av många rådgivare om livsstilar och levnadsmönster Vad skulle det innebära i termer av förändring och nya perspektiv om meningsfull fritid för personer med funktionshinder kopplades samman med livskvalitet, livsstil och identitet och inte enbart till vad, vart, med vem och hur ofta man ägnar sig åt specifika aktiviteter?

Tack för mig! E-post: jens.ineland@gmail.com Telefon: 070-345 2071