Begreppsmodell över StandIN:s ramverk

Relevanta dokument
Exempel på hur teknisk interoperabilitet kan bidra till god vård och omsorg

STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 1

StandIN projektet. Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Skövde Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Målbild för standardbaserad verksamhets- och informationsarkitektur

Om E-hälsomyndighetens regeringsuppdrag N2016/04455 och bifogat utkast på återrapportering av uppdraget

SEMANTISKA STANDARDER BEHÖVS DE? Jessica Rosenälv

StandIN projektet. Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

Fördjupningsseminarie om den nationella informationsstrukturen NI 2015:1

StandIN projektet. Hilkka Linnarsson, projektledare Håkan Nordgren, medicinsk rådgivare

Strategi för utveckling av arketyper och terminologibindning i Sverige. Trondheim Jessica Rosenälv Expert informationsstruktursarkitektur

Geodata utvecklar e-förvaltningen

Arkitektur- och säkerhetsfrågor. Ulf Palmgren, Samordnare infrastruktur

NI 2015:1 Kort introduktion

STANDINPROJEKTET DELLEVERANS 2

Regionalt befolkningsnav Utgåva P Anders Henriksson Sida: 1 (6) Projektdirektiv

Introduktion till nationell informationsstruktur

Gemensamt ramverk av standard för interoperabilitet - del 2

E-hälsostrategi för socialförvaltningen

Svenskt Nationellt ramverk för interoperabilitet Sammanfattning och status. Presentation för Semicolon i Oslo 17 sept 2009

SPF - sammanhållen detaljplanerings- och fastighetsbildningsprocess - ett samverkansprogram mellan Lantmäteriet och Boverket

Gemensam informationsstruktur i gemensamma e-tjänster. Niklas Eklöf, Socialstyrelsen Sonja Kantonen, Inera

8 Regeringen. Uppdrag att tillgängliggöra och förvalta gemensamma nationella specifikationer. Regeringens beslut S2019/01521/FS (delvis)

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Introduktion till nationell informationsstruktur

Nationell informationsstruktur 2015:1 Bilaga 1: Läsanvisning till modellerna

Referensarkitektur för Grunddata & Katalog. Marcus Claus, projektledare Inera

Nationell kraftsamling för kommunernas digitalisering. Sofie Zetterström, vice vd

Nationell informationsstruktur 2016:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Nationell geodatastrategi

Sätta ström på BBIC -på väg mot en ändamålsenlig och strukturerad dokumentation

Långsiktig teknisk målbild Socialtjänsten

Gemensamt ramverk av standard för interoperabilitet

Verksamhetsinriktning hösten 2018

Arkitektur och metodbeskrivning. Nationell informationsstruktur

Interoperabilitet för en sammanhållen förvaltning. Karl Wessbrandt KommITS konferens i Göteborg den 11 maj 2006

Gemensamt ramverk av standarder för interoperabilitet och förändringsledning

Hur ser nästa version av den nationella informationsstrukturen ut?

Introduktion till VITS-bokens tekniska arkitektur

Myndighetsgemensam strategi för miljödatahantering. Datavärdsträff 2-3 dec Johan Westman Naturvårdsverket

1 Ramverk för interoperabilitet och återanvändbarhet i e-förvaltningen

Webbinarium: Ny version av den nationella informationsstrukturen

Riktlinjer för redovisning av myndigheternas åtgärder inom e-förvaltningsområdet

Tillsammans skapar vi framtidens vårdinformationsmiljö

Nationell informationsstruktur 2015:2. Bilaga 5: Tillämpningsanvisning

IT-standardiseringsutredningens betänkande Den osynliga infrastrukturen om förbättrad samordning av offentlig ITstandardisering

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

En samling fårskallar

Strategi för digitalisering

Stockholms stads projekt Modernisering av sociala system tillämpning av Socialstyrelsens produkter

Exempel på vad Lantmäteriet gör gällande standarder, standardisering och specifikationer:

Beredningen för integritetsfrågor

Arbetsmarknadssystem i osäkra tider vad gör vi nu? Aktuella frågor och framtid

Strategi för digital utveckling

Nationell informationsstruktur 2016:1

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Informationsspecifikation för kunskapsstöd inom hälsooch sjukvård och socialtjänst

Avdelningen för digitalisering Center för esamhället, SKL

esamhälle Sammanfattning-regionala nätverksträff

Nytta med arketyper i journalsystem

Huvudstrategi för utveckling av vårddokumentation

Nationell strategi för ehälsa och Socialstyrelsens roll

Tillämpningsanvisningar

Senaste nytt om arbetet med e-arkiv och e-diarium (eard) Arkivforum, 6 november 2013

Projektdirektiv. Gemensamt ramverk av standard för interoperabilitet - del 2

Stöd för utveckling och förvaltning av gemensamma, nationella specifikationer

IT-Policy för Tanums kommun. ver 1.0. Antagen av Kommunfullmäktige

StandIN projektet. Hilkka Linnarsson, Projektledare Manne Andersson, Strateg

Diskussionsmöte om behov av gemensam förvaltning av e-hälsostandarder

Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Utfärdat av: Utf datum: Godkänt av : Godk datum: Linn Wallér Odette Escobar

Ny version av den nationella informationsstrukturen, NI. Vitalis 23/ Ingela Strandh Informationsstruktur och e-hälsa, avdelningen Kunskapsstöd

Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

EXPERTFORUM. Thérèse Nordenvall. Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency

Vägledning: Metod för Utveckling i Samverkan Version 1.0

Fördjupning till Vägledning för digital samverkan - Utveckla digital samverkan

Nätverket för e-hälsa

Digital samhällsbyggnadsprocess 2025

Nationell informationsstruktur och Snomed CT ökar patientsäkerheten och minskar administrationen. Anna Aldehag Med dr, enhetschef

Hur kan Svensk geoprocess bidra till svensk standardisering?

Informationssäkerhetspolicy för Vetlanda kommun

StandIN projektet Förslag till urval av standarder för vård och omsorg för teknisk interoperabilitet

E-legitimationsdagen dag 2. En översikt av eidas-arkitekturen och E-legitimationsnämndens erbjudande

Del 1: Projektdefinition

Seminarierapport av RESONANS SEMINARIERAPPORT AV RAPPORTEN RESONANS FREDRIK OGRAHN

Nu lägger vi grunden för smarta samhällen!

Införande och förvaltning av Svenskt ramverk för digital samverkan

Samordningsplan. Vision e-hälsa 2025

Remissvar betänkande SOU 2016:2 Effektiv vård

Digital strategi för Strängnäs kommun

Förslag: Regional handlingsplan för samverkan mellan Region Örebro län och länets kommuner inom e-hälsa

e-hälsa Nationell IT-strategi för vård och omsorg, tillämpning för Stockholms stad

Regeringsuppdrag, Digitala tjänster och välfärdsteknologi inom socialtjänst och hemsjukvård"

Arena för test av välfärdsteknik. Ett RISE-projekt finansierat av IoT Sverige och Vinnova

Rådets möte för rättsliga och inrikes frågor (RIF) den 8-9 juni 2017

Uppdrag att driva en kompetenssatsning om digitaliseringens möjligheter i plan- och byggprocessen

Hur kan medborgaren få bättre vård?

Digital strategi för Uppsala kommun

Enklare att utveckla e- tjänster med gemensam arkitektur och infrastruktur

Git Eliasson 19 maj Regelverk och ansvar för IT-system i vården

Nationella Programmet för Datainsamling NPDI

Transkript:

Begreppsmodell över StandIN:s ramverk Bilaga till Slutrapport StandIN fas 1 Version:1.0 Datum: 2016-05-10

Begreppsmodell över StandINs ramverk Begreppsmodell över de grundläggande begreppen för leveransen i StandIN. Stereotyperna (inom hakar) visar på motsvarande begrepp i ISO 42010. Begreppsbeskrivningar 1.1 Applikation Beskrivning av de funktioner som behövs för att uppfylla verksamhetens behov. 1.2 Beskrivning av nationell arkitektur En beskriven helhetsbild av vad som utgör en sammanhållen arkitektur för ehälsa. Detta är en sammanhållen beskrivning som innehåller många delar och dimensioner. Består bland annat av Verksamhet, Information, Applikation och Teknik. Består även av de StandIN ramverk av standarder som syftar till att uppnå Teknisk interoperabilitet. 1.3 Effektmål Den nytta som StandIN kan bidra till i verksamheten. Effektmålen är beskrivna i projektplanen.

1.4 Förmåga En förmåga är en möjlighet som kan åstadkommas ev t.ex. ett ramverk, ett system eller en arkitektur. I denna modell är förmåga något som skapas av att tillämpa en eller flera Standard/Konvention. I detta projekt är det framförallt förmågor av typ Interoperabilitet som analyseras. En Förmåga skall alltid vara till nytta för (och efterfrågas av) en eller flera Intressenter. En Förmåga bidrar till att åstadkomma ett eller flera Effektmål. 1.5 Information Struktur av information som behövs för att uppfylla verksamhetens behov av information. Innehåller både grundstrukturer (referensinformationsmodell) och meddelandestrukturer (t.ex. arketyper) 1.6 Interoperabilitet Förmåga hos system, organisationer eller verksamhetsprocesser att fungera tillsammans och kunna kommunicera med varandra genom att överenskomna regler följs (NI, Socialstyrelsen) Specialiseras i: Juridisk interoperabilitet Organisatorisk interoperabilitet Semantisk interoperabilitet Teknisk interoperabilitet 1.7 Intressent Personer, organisationer eller andra system som på olika sätt interagerar med det tänkta vårdoch omsorgssystemet. De efterfrågar olika förmågor. Ex Patienter/Brukare Medborgare Användare Utvecklare 1.8 Juridisk interoperabilitet Lagar och förordningar anpassade för att stödja samverkan och utbyte av information. 1.9 Nationell arkitektur Den befintliga arkitekturen som beskrivs i Beskrivning av nationell arkitektur 1.10 Organisatorisk interoperabilitet Koordinerade processer mellan organisationer uppfyller överenskomna mål

1.11 Semantisk interoperabilitet Gemensam förståelse av betydelsen av begreppen och informationsbeskrivningarna som används vid informationsutbyte. Förståelsen för begreppen gör att det är möjligt att säkerställa att informationsutbytet får avsedd effekt. (Nationell strategi för interoperabilitet, E-delegationen) 1.12 Standard/Konvention En standard från någon av standardiseringsorganisationerna (ISO, CEN) alternativt en konvention som de facto standarder eller andra initiativ. T.ex. TOGAF från OMG. En Standard/Konvention kan ha samband med andra genom t.ex. normativa referenser. 1.13 StandIN ramverk I StandIN projektet: en samling standarder och konventioner, samt tillämpningar, för att uppnå interoperabilitet. Består av: Standard/Konvention Tillämpning 1.14 Standardsamband Samband mellan standarder kan vara av olika slag. Normativ referens innebär att en standard måste följas för att kunna använda den aktuella. 1.15 Teknik Beskrivning av hur t.ex. tjänster och meddelanden ska implementeras tekniskt. 1.16 Teknisk interoperabilitet I StandIN projektet definieras tekniskt interoperabilitet som den digitala tillämpningen och den vårdspecifika infrastruktur som implementeras för att stödja verksamhetens processer och informationsbehov i en samverkande arkitektur. Anmärkning: - Den digitala tillämpningen syftar på informationssystem - Vårdspecifik infrastruktur innebär att vi inte tittar på generella infrastrukturstandarder (T.ex. kommunikationsstandarder som http/https). - Samverkande arkitektur är en benämning för vad som krävs i en arkitektur som hanterar interoperabilitet. 1.17 Tillämpning Sätt att tillämpa en Standard/Konvention för att uppnå en eller flera Förmåga (or). En Tillämpning kan ha samband med andra som t.ex. beroenden.

1.18 Verksamhet Beskrivning av den verksamhet och dess behov av information som ligger till grund för Information.