Ytvattenrening

Relevanta dokument
PROCESS EL ENTREPRENAD INSTALLATION - AUTOMATION. Ytvattenrening

Grundvattenrening

Inledning. Humusavskiljning med sandfilter. Humusavskiljning med sandfilter. -Focus på kontinuerliga kontaktfilter för bättre COD-reduktion

Sammanfattning HM dricksvatten & yttre miljövård

Norsborgs vattenverk. Vatten i världsklass till över en miljon människor, dygnet runt året runt.

Vattnets egenskaper och innehåll

Entreprenadlösningar i större projekt

Optimering av flockningssteg på Preemraff i Lysekil

Dricksvatten & dess sammansättning

BIOREAKTORER NÄR NATUREN FLYTTAR IN I DRICKSVATTENBEREDNINGEN

Dricksvattenrening. Innehåll: Historik

Rening av spolvatten i dynasandfilter

Karlskrona Vattenverk

PRISLISTA VA Kvalitetskontroll

Jonbyte vid normal drift

Kemisk och mekanisk rening av bräddvatten

Aktiverad kiselsyra - en undersökning av förmågan att reducera organiskt material samt effekter och kostnader vid ersättning med aluminiumsulfat

Vattenkemi är svårt!

Optimering av kemikaliedosering i Rosviks avloppsverk

ESKILSTUNA ENERGI & MILJÖ VATTEN & AVLOPP LABORATORIUM

Balanserad vattenskötsel

Årsrapport för mindre avloppsreningsverk

Laboratorieundersökning och bedömning Enskild brunn

Länsvatten tre utförda projekt

Vi har inte mindre än 25 vattenverk inom vårt verksamhetsområde. Här nedan presenteras översiktliga dricksvattenanalyser från respektive vattenverk.

Effektivare fällning vintertid vid vattenverk med höga humushalter i råvattnet

- Green Rock AquaStone - sten med fällningskemikalie (Patentsökt)

Kombinera skivfilter med kemisk fällning. Pille Kängsepp

Kritiska kontrollpunkter i dricksvattenberedningen

KEMISK RENING EGENKONTROLL PROVTAGNINGSMETODIK

CHECKLISTA - Fordonstvättar

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Råvatten, beredning, HACCP, larm

Om man skaffar ett sandfilter är man ute efter att allt ska fungerar perfekt. Med Toveko är det roligt att se resultatet.

FERMAWAY vattenreningssystem - i korthet -

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

GÖR ETT EGET SLUTET KRETSLOPP

Inga förändringar i alkaliniteten

INSTRUKTION ARSENIKFILTER S-41. Our World is Water

Jokkmokks kommun Miljökontoret

Disposition. Grontmij simhallsgruppen. Vattenrening. Miljöförvaltningen 4 oktober Bottensugning Rent bassängvatten

LIA- rapport. Görvälnverket LIA 1.

Kemisk fosforrening på Ryaverket en utvärdering med hjälp av faktorförsök på två nivåer

BDT-vatten Bad-, Disk- och Tvättvatten från hushåll, även kallat gråvatten och BDT-avlopp.

KEMISK FÄLLNING AV DAGVATTEN

Anläggning. VA Inledning Vatten. Alla bilder i denna presentation är från boken Vårt vatten, Svenskt vatten

Laboratorier Norrvatten Järfälla Ackrediteringsnummer 1353 Kommunalförbundet Norrvattens laboratorium A

Går igenom populärversion av aktivt slam. Hur man kontrollerar slam visuellt Vad händer när det blir slamflykt och flytslam Vad bör man tänka på när

BNV i Norrtälje, frågestund / Henrik Janson

Laboratorier MoRe Research Örnsköldsvik AB Örnsköldsvik Ackrediteringsnummer A

Informationsmöte på Margretelunds reningsverk. Mikael Algvere AOVA chef

Biologisk råvattenbehandling med avseende på järn och mangan vid dricksvattenproduktion

Försurning. Johan Ahlström

SÄTTERSVIKENS AVLOPPSRENINGSVERK. Hammarö kommun

PRISLISTA 2005 Gäller f.o.m

ÅRSRAPPORT DRICKSVATTENFÖRSÖRJNING 2009

Actiflo. - för bibehållen sjövattenmiljö

MembranBioreaktor (MBR) Tekniken som ger en ökad kapacitet och bättre rening

Materia Sammanfattning. Materia

UNDERSÖKNING AV BRUNNSVATTEN

INSTRUKTION ARSENIKFILTER - TYP NS MANUELL BACKSPOLNING ENKELT FILTER MED 4 ANSLUTNINGAR FIGURFÖRTECKNING... 2 TEKNISK SPECIFIKATION...

Examensarbete Näs avloppsreningsverk

Efterbehandling & Distribution

Laboratorier Örebro kommun, Tekniska förvaltningen Örebro Ackrediteringsnummer 4420 Verksamhetsstöd VA, Laboratoriet A

Institutionen för miljöanalys Nyköpingsån Spånga Latitud/longitud: , RAK X/Y: Län/kommun: 04 80, avrinningsområde: 3589 km2

Tekniker Va*enbruk. Landbaserad & havsbaserad småskalig verksamhet. Ane*e Ungfors & Susanne Lindegarth, Va*enbruksCentrum Väst, Göteborgs Universitet

Förklaringar till analysresultat för dricksvattenprover

Laboratorier Karlskrona kommuns Laboratorium Lyckeby Ackrediteringsnummer 1042 Laboratoriet i Lyckeby A

RENT VATTEN KRÄVER MYCKET RENA LÖSNINGAR. Water Treatment Chemicals

UTVÄRDERING AV AVSKILJNING AV NATURLIGT ORGANISKT MATERIAL VID LOVÖ VATTENVERK - EN PILOTSTUDIE. Maria Rundqvist. Oktober 2014

Välkomna! Jonas Holmberg Louise Larsson Marianne Samuelsson Anders Fransson Linda Svedensten

Då du skall lösa kemiska problem av den typ som kommer nedan är det praktiskt att ha en lösningsmetod som man kan använda till alla problem.

Sammanfattning av räkneövning 1 i Ingenjörsmetodik för ME1 och IT1. SI-enheter (MKSA)

Provningslaboratorier Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB Eskilstuna Ackrediteringsnummer Kvalitetskontroll A

Kemidagbok. Minnesanteckningar över kemikaliedoseringen i min pool

Det var en gång. Året var Fiskerikonsulenten Ulf Lundin i Uddevalla upptäckte att fisken dog i många västsvenska sjöar och vattendrag.

Gränsvärde * Ämne/Egenskap Enhet Antal tagna prover. Resultat Medianvärde

Länsvattenhantering och upphandling

Alla experiment. Mälaren. En sammanställning av samtliga experiment. 1. Gör ett eget slutet kretslopp. Visste du att...

Konfigurering av omrörarna i flocknings- kamrarna på Källby avloppsreningsverk

Utökad förfällning vid Henriksdals reningsverk

DRICKSVATTEN FÖR ENSKILD FÖRBRUKNING

Dricksvattenkvalitet och distribution

KARLSKOGA AVLOPPSRENINGSVERK

Avancerade reningskomponenter för dagvattensystem innovativ dagvattenhantering

Enkel skötsel av din bubbelpool. SpaTime din produktserie för bubbelpoolsskötsel

4,3 6,4 9,5 11,9 13,3 12,8 9,2 8,9 4,8 5,8 8,3 5,2 7,5 10,0 12,4 15,0 14,9 9,8 9,1 5,2 7,5 8,1 4,6 6,6 9,9 11,8 13,4 13,4 9,3 8,1 4,8 6,3 8,4 7,1 9,2

Underlagsmaterial samråd

Dnr KK18/456. Taxa för provtagning av vatten- och avloppsprover på Vattenlaboratoriet. Antagen av Kommunfullmäktige

GÖTA ÄLVS VATTENVÅRDSFÖRBUND

Kemisk fällning av avloppsvatten kan

SÄKERHETSDATABLAD. 1.2 Relevanta identifierade användningar av ämnet eller blandningen och användningar som det avråds från:

Avloppsreningsverk - Den mest komplicerade processanläggning som finns

DRIFT- OCH SERVICENÄMNDENS ÖVRIGA TAXOR 2016 gäller fr o m om inget annat anges under taxepunkten

Tentamen för KEMA02 lördag 14 april 2012, 08-13

Henriksdals avloppsreningsverk. För stockholmarnas och miljöns bästa

Balanserad vattenskötsel

BEHANDLING AV AVLOPPSVATTEN

Förändringar av vårt råvatten - orsaker, konsekvenser och behov av nya beredningsmetoder

11. DRICKSVATTENBEREDNING

Transkript:

Ytvattenrening 2010-09-14 1

2010-09-14 2

2010-09-14

2010-09-14 4

Mikrosil Ofta används en mikrosil på inkommande vatten för att avskilja grövre partiklar så som alger, kvistar samt fisk. 2010-09-14 Läsanvisning: U8 sid 17-20 5

Kemisk fällning Al 2 (SO 4 ) + 6HCO - =>2Al(OH) +6CO 2 +SO 4 2- Aluminiumsulfat + Vätekarbonat => Aluminiumhydroxid + Koldioxid + Sulfat Fällningskemikalien åstadkommer en koagulering och flockbildning. Partiklar och humusämnen adsorberas och innesluts i flockarna som blir tunga och sedimenterar i sedimenteringsbassäng! Flockarna är omtåliga! Ibland hjälpkoagulanter, tex vattenglas. Fällningskemikalie är surt! Kan liknas vid en syra eftersom de reagerar med vatten. Alkalinitet minskar, kolsyra ökar!! Ibland krävs en föralkalisering om vattnet är för lågt buffrat. Om vattnet är högt buffrat åtgår mer fällningskemikalie eller så får man sänka ph med en syra! 2010-09-14 Läsanvisning: U8 sid 2-42 6

Kemisk fällning fortsättning Optimalt kring ph 5,5-6,8 för aluminiumsulfat. (Vanligen 6-6,8) Felaktigt fällnings-ph ger problem med alumiuniumrest och otillräckligt reningsresultat Aluminiumsulfat kommer som granuler och lösning blandas i vattenverket. Polyaluminiumklorid levereras flytande. Fällningsprocessen påverkas av om det är kallt i vattnet. Kemin går långsammare! Aluminiumsulfat kräver längre flockningstider än polyaluminiumklorid. 2010-09-14 7

Basicitet Förhållandet mellan [OH/[ mol Al]*100 Ju högre basicitet desto mindre alkalinitet förbrukas Basicitet kring 65 % har visat sig vara bäst för partikelavskiljning. Ett metallsalt med hög basicitet kan vid överdosering göra de negativa laddningarna positiva innan de hinner aggregeras. Större risk för överdosering alltså! 2010-09-14 8

Kolloider Ämnen som orsakar grumlighet, tex lermineral. 0,1-5 μm Ämnen som orsakar färg, tex kollodiala metallhydroxider eller humussyror. Dessa är ännu mindre än de grumlighetsbildande. Vanligtvis negativt laddade. Repellerar varandra. 2010-09-14 9

Laddningsneutralisation! Intensivinblandning för effektiv flockning! Ger möjlighet till flockbildning genom Van der Waals krafter. Max en sekund för inblandningen. Annars går all fällningskemikalie till svepkoagulering. Polyalumiuniumklorid har större optimalt fällningsintervall än aluminiumsulfat på grund av att den jobbar mer med laddningsneutralisation. Den är högre laddad. 2010-09-14 10

Svepkoagulering! Metalljonerna i fällningskemikalien bildar hydroxidmoln i vattnet. Partiklar, virus och bakterier sveps in i molnet. Flockarna är mycket känsliga för mekanisk åverkan. Al(OH) Al(OH) Al(OH) Kan armeras med hjälpkoagulant såsom polymer 0,1-0,5 g/m eller vattenglas 1-5 g/m. Alumiumsulfat jobbar mer med svepkoagulering än polyalumiumklorid på grund av lägre laddning. 2010-09-14 11

2010-09-14 Läsanvisning: U8 sid 5 12

Fällningsdos Alumiumsulfatdosg/m = 0,7*färgtal+ 15 (ger för hög dos vid höga färgtal) Färgtal =50 Alsulfatdos=0,7*50+15=50 g/m COD/Färg/al ph-värde 2010-09-14 1

Räkneexempel 1. Räkna ut Aluminiumsulfatdosen om färgtalet är 25? 2. Hur mycket vätekarbonat förbrukas och hur mycket koldioxid bildas?. Hur stor är aluminiumdosen i g/m? 4. Hur många ml/m ska doseras om PAX XL100 Densitet 160 kg/m och 9, viktprocent Al? 5. Vad blir ph-värdet i flockningen om alkaliniteten före fällningen är 25 mg/l och ph 7? 2010-09-14 14

1 -Räkna ut Aluminiumsulfatdosen om färgtaletär 25? Aluminiumsulfatdos=0,7*25+15=2,5 g/m 2010-09-14 Läsanvisning: U8 sid 4 15

2 -Hur mycket vätekarbonat förbrukas och hur mycket koldioxid bildas? Al 2 ( SO ) o14h O + 6HCO 2Al( OH ) + 6CO + SO 2 4 2 2 6 mol vätekarbonat förbrukas och 6 mol koldioxid bildas av en mol aluminiumsulfat! Molvikt Aluminiumsulfat: 27*2+*(2+16*4)+14*(2*1+16)=594 g/mol Dos 2,5 g m = Molvikt( Al sulf ) 594 g mol = 0,0547 mol m 4 Förbrukas : HCO = 6mol *0,0547 mol m *61g mol = 20 g m Bildas : CO 2 = 6mol *0,0547 mol m *44 g mol = 14,4 g Alternativ metod finns i U8 sid 25-28. Ni ska kunna använda minst en av metoderna! För att uppskatta koldioxidhalten finns alternativ i P7 sid 2. Samma sak här. Minst en metod. m 2010-09-14 16

-Hur stor är aluminiumdosen i g/m? Al 2 ( SO ) o14h O + 6HCO 2Al( OH ) + 6CO + SO 2 4 2 2 4 Det är 2 mol aluminium i al-sulfat + Al = 2mol *0,0547 mol m *27 g mol = 2,95 g m Alternativet är att komma ihåg att Aluminiumsulfat innehåller 9,1 % Aluminium. 9,1 100 2,95 + Al = 2,5 g m * = g m 2010-09-14 17

4 -Hur många ml/m ska doseras om PAX XL100, Densitet 160 kg/m och 9, viktprocent Al? 160kg m 9, * 100 = 126,48 kgal m 126,48 gal l 2,95 g 126,48 m g l *1000ml / l 2, ml m 2010-09-14 18

5 -Vad blir ph-värdet i flockningen om alkalinitetenföre fällningen är 25 mg/l och ph 7? [ HCO ] ph [ [ HCO [ CO [ 2 [ C ] tot [ CO [ CO 2 = 2 = 7 = = = 25 61 0% [ CO [ 84% 0,41mmol 0,84 mg l mg mmol 2 0,49*0,16 = 0,078mmol 16% l 0,49 mmol 0,078mmol l *44mg = 0,41mmol l l mmol l,4 mg l 2010-09-14 19

HCO : Forts 5 [ innan] [ förbrukning] = 0,41mmol l ( 6mol *0,0547 mol m ) = 0,0818 mmol l CO ph k a1 ph 2 : [ innan] + [ bildas] = 0,078mmol l + ( 6mol *0,0547 mol m ) = 0,4062 mmol l = log = 4,*10 + [ ] [ CO2 ] H = log ka 1 * [ HCO ] 7 = log 4,*10 7 * [ 0,4062] [ 0,0818] = 5,7 (Eg. samma sak som i U8 sid 26 Samma här, minst en metod) 2010-09-14 20

Flockningsbassänger Kemikalieinblandning med tex mekaniska omrörare, rännor, snäckor, mixrar, luft etc. Vanligtvis -6 flockningskammare. Omrörningshastigheten sjunker genom flockningskamrarna. Ex 4 kamrar: 80/60/40/20 cm/s i periferihastighet. I sista kammaren max 10-20 cm/s periferihastighet. Hastighet genom öppningar och rännor max 0,05-0,1 m/s. Totalt ca 0-60 minuter Propeller Paddel Grind 2010-09-14 21 Läsanvisning: U8 sid -4

Sedimentering Sedimenteringen påverkas av temperaturen. Vattnets viskositet ökar när vattnet är kallt och sedimentationshastigheten sänks. Lovöbassäng -4 m /m 2, h Lamellsedimentering Q/B(L-cosθ+S) vf Q= Vattenflöde B=Lamellsedimenteringens bredd S=Horisontellt lamellavstånd L=Lamelllängd Vf=Flockarnas sjunkhastighet ~Q/A Θ= Lutningsvinkel mot horisontalplanet Gäller under ideala villkor: Laminär strömning, homogen hastighetsfördelning och slamlagrets tjocklek är försumbart. Lovöbassäng Fisherbassäng 2010-09-14 Läsanvisning: U8 sid 4-54 Lamellsedimentering 22

Filtrering Ex. Snabbfilter öppna/slutna Kemiska filter (Alkaliska filter, Jonbytare, järnfilter) Adsorptionsfilter (kol) Biologiska filter Membranfiltrering Snabbfilter Ytbelastning5-10 m /m 2 /h Backspolning 50-60 m /m 2 /h Kolla expansionen med en käpp! Spolvattenförbrukning 2-5 % Långsamfilter 0,2-0,4 m /m 2 /h Skummas! (Alt fryses, krattas.) 2010-09-14 2 Läsanvisning:U8 sid 61-78

Trycksatta slutna filter Ytbelastning ca 10-15 m /m 2 /h Nackdel: Sämre kontroll på filtret! 2010-09-14 24

Kontaktfiltrering Tex i ett kontinuerligt filter. Ytbelastning ca 5-9 m /m 2 /h Tvättvatten 5-10 % 2010-09-14 25

Djup Nyspolat filter Vattentryck Djup Filter i drift Djup Filter i drift-motståndet ökar successivt Filtermotstånd Undertryck Vattentryck Vattentryck 2010-09-14 26

FNU FNU FNU FNU 2010-09-14 27

Turbiditet från filtret Grumlighet/Tryckförlust Ingående grumlighet Utgående grumlighet Under filtreringstiden så lagras partiklar längre ned i bädden. Efter en tid så tränger de igenom, så kallat filtergenombrott sker. Gångtid Dags att spola! 2010-09-14 28