BILDNING, FRITID OCH KULTUR

PLAN FÖR DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING BAUERS FÖRSKOLA 2013-2014 BILDNING, FRITID OCH KULTUR

GRUNDUPPGIFTER VERKSAMHETSFORMER SOM OMFATTAS AV PLANEN: Förskoleverksamhet ANSVARIGA FÖR PLANEN: Förskolechef Carina Nilsson VÅR VISION: Trygghet och respekt ska genomsyra verksamheten på Bauers förskola. Alla ska accepteras som de är. Mobbning och kränkande behandling ska ej förekomma. PLANEN GÄLLER FRÅN: 2014-10-01 PLANEN GÄLLER TILL: 2015-10-01 FÖRSKOLEBARNENS DELAKTIGHET: Vi berättar för barnen hur vi avser att arbeta under året genom att visualisera detta med en hand där fingrarna representerar våra mål. VÅRDNADSHAVARNAS DELAKTIGHET: Vi går igenom målen för likabehandlingsarbetet vid höstens föräldramöte. Planen skickas även hem till samtliga vårdnadshavare samt läggs ut på förskolans hemsida. PERSONALENS DELAKTIGHET: Personalen är delaktiga vid höstens planeringsdag att upprätta ny plan samt utvärdera fjolårets plan. Arbetet med likabehandling sker kontinuerligt under läsåret. FÖRANKRING AV PLANEN: Alla vårdnadshavare får ett exemplar av planen tillsänt till hemmet. Handen är ett levande inslag I vår verksamhet där barnen också tillverkar egna händer och därmed blir målen levande. 2

UTVÄRDERING BESKRIV HUR FJOLÅRETS PLAN HAR UTVÄRDERATS: Planen har utvärderas av vårdnadshavare genom föräldraenkät som skickades ut under våren. Den har utvärderats av personalen vid höstens planeringsdag genom analys av målen samt verksamheten. Barnen har intervjuats. DELAKTIGA I UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN: Skolledningen, personal, barn och vårdnadshavare. RESULTAT AV UTVÄRDERINGEN AV FJOLÅRETS PLAN: Föräldraenkäten visar att 53 % av föräldrarna har svarat att de i allra högsta grad anser i att deras barn tycks vara tryggt med kamraterna på förskolan. Ingen förälder är inte alls nöjd. Vad gäller hur tryggt barnet tycks vara med personalen svarar 86 % av föräldrarna i allra högsta grad eller närliggande. Däremot går siffrorna ner en aning då de svarar på frågan hur tryggt deras barn tycks vara på förskolan i övrigt. Där svarar endast 41 % att de är i allra högsta grad nöjd. En del av förklaringen till detta kan vara att föräldrarna ser till hur trygga de är med säkerheten på förskolan och detta speglar svaret. Väldigt många föräldrar är missnöjda med säkerheten utomhus då det saknas ett fungerande staket mot en trafikerad väg. Personalen har under året arbetat med tecken för stopp. Barnen har själva fått berätta när de tycker det är viktigt att säga stopp för att markera i leken eller övrigt. De främjande insatserna för att motverka kränkningar är ett dagligt inslag i verksamheten. Analys av handlingarna visar sig genom att rivningar och knuffningar minskat. Barn som inte fått vara med i leken har nu börjat få delta mera på grund av att personalen numera har vuxenstyrda samarbetslekar som ett frekvent förekommande inslag i den dagliga verksamheten. 1. Diskussion i personalgruppen vilka ord som är kränkande. Vi pratar mycket om det vi hör och hur barnen samtalar med varandra. "Du är dum" "Du får inte komma på mitt kalas" är förekommande fraser. Vi måste utveckla det förebyggande arbetet och ge barnen metoder/språk att belysa sina åsikter utan hot. 2. Vi stoppar barnen när vi ser och hör kränkningar. "Stopptecknet", "tummen upp eller ner", "dämpa" osv. förstärker vårt kroppsspråk. Vi ser att barnen lyssnar bättre när vi förstärker vårt tal med tydlig mimik mm. Föräldrarna har anammat vårt arbetssätt och använder sig av våra metoder hemma. Vi fortsätter att arbeta med denna metod även under kommande läsår. 3. Diskutera den gemensamma värdegrunden, förskolans och skolans personal tillsammans en gång per termin. Har inte fungerat alls. Vi har ett behov att prata ihop oss med skolans personal för att stärka arbetet mot det livslånga lärandet. Under läsåret 2013/14 strävar vi mot att utveckla samarbetet mellan förskolan och barnskoleverksamheten vid Centralskolan Ytterhogdal. Målet är uppnått när verksamheterna deltagit i en gemensam träff på höstterminen och en träff på vårterminen, där en gemensam agenda finns för träffarna med fokus på förskolans och barnskolans utveckling. 4. Vi stoppar slag, sparkar, bitning och kränkande ord genom att prata med barnen, förklara. Vi informerar föräldrarna och övrig personal när något hänt. Vi jobbar med detta i princip varje dag. Vi upplever att slag, sparkar och bitning minskat markant under året. Viktigt att den dagliga informationen till föräldrarna fungerar, speciellt om det förekommit någon kränkning under dagen. 5. Vi lär barnen att prata med varandra istället för att slå, sparka och bita. Vi tränar barnen att själva säga ifrån när någon gör något dumt mot dem. Vi tränar genomgående detta men upplever att det är svårt för barnen att själva säga ifrån eller 3

att berätta vad som har hänt till kamraten. Däremot upplever vi att barnen är duktiga att säga ifrån när de inte vill delta i någon lek eller liknande om vi i personalen påminner dem. Det är viktigt att vi finns där för stunden. Istället för att barnet säger: "Du får inte komma på mitt kalas" behöver barnet få hjälp att sätta ord på sina känslor. 6. Vi stärker det barn som är utsatt genom att lära det säga ifrån och visa upp barnets positiva sidor. Vi arbetar med detta genomgående i den dagliga verksamheten och anser att det är ett område som vi ska fortsätta prioritera. 7. Vi observerar och är närvarande när vi ser att någon är utsatt. När vi ser att något har hänt planerar vi verksamheten så att en vuxen ständigt är närvarande. Nytt mål för kommande läsår är att en vuxen per dag har ett extra ansvar för det utsatta barnet/barngruppen. ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS SENAST: 2014-10-15 BESKRIV HUR ÅRETS PLAN SKA UTVÄRDERAS: Anonym föräldraenkät. Målet utvärderas genom analys av läroplanens mål i förhållande till verksamhetens mål; månadsbrev två gånger per läsår. Personalen samt förskolechef går igenom plan samt resultaten av föräldraenkät samt analyserar detta gemensamt. Därefter utarbetas förslag till nya mål och insatser. ANSVARIG FÖR ATT ÅRETS PLAN UTVÄRDERAS: Carina Nilsson 4

FRÄMJANDE INSATSER OMRÅDEN SOM BERÖRS AV INSATSEN: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. MÅL OCH UPPFÖLJNING: Var är vi? Alla barn på förskolan ska känna sig trygga. Detta ska också visa sig i vår föräldraenkät där vi siktar mot att alla föräldrar känner att sitt barn är tryggt på förskolan med både kamrater och personal. Vart ska vi? Vi ska utveckla vårt arbete i barngruppen genom att vara observanta och lyssna in vad som sägs och fokusera på vilka undermeningar som florerar bland barnen. Vad vill de egentligen säga genom sina uttryck? Du är dum kanske egentligen betyder, jag är ledsen för att du tog min leksak. Vi ska fokusera på att motverka stereotypa könsmönster genom att aktivt arbeta förebyggande varje dag. Att pojkar och flickor är olika är ett faktum men vi vill inte att ett kön ska nervärderas på bekostnad av det andra könet. Hur gör vi? Språk och kommunikation är i fokus och samtalet mellan barnen är ett område som förskolans personal utvecklar med sin pedagogiska närvaro och kompetens. Målet är uppnått när barnen kan sätta ord på sina känslor och upphör med hot. Målet utvärderas genom analys av läroplanens mål i förhållande till verksamhetens mål; månadsbrev två gånger per läsår. Dockorna Emil och Ida får en central roll i verksamheten. Emil står för de mjuka värderingarna, såsom empati, känslor mm. Ida är praktisk och teknisk och är en symbol för de naturvetenskapliga värdena. Målet är uppnått när dockorna Emil och Ida finns med i verksamheten som ett dagligt inslag. Målet utvärderas genom analys av läroplanens mål i förhållande till verksamhetens mål; månadsbrev två gånger per läsår. INSATS: Ida och Emil används dagligen i verksamheten. Samarbetsövningar med fokus på normer och värden. Aktivt ledarskap från pedagogernas sida där deltagande i leken är ett naturligt inslag i verksamheten ANSVARIG: Pedagoger DATUM NÄR DET SKA VARA KLART: Löpande under året 5

KARTLÄGGNING KARTLÄGGNINGSMETODER: Förskolans egen föräldraenkätenkät. Observation i barngrupp. Kommunens enkät för föräldrar till barn i förskolan. Samtal med vårdnadshavare vid läsårets två utvecklingssamtal. OMRÅDEN SOM BERÖRS I KARTLÄGGNINGEN: Kränkande behandling, kön, etnisk tillhörighet, religion och annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. HUR BARN OCH FÖRÄLDRAR HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN: Enkäter. Utvecklingssamtal HUR PERSONALEN HAR INVOLVERATS I KARTLÄGGNINGEN: Genomgång, analys och diskussion av föräldraenkäten på personalmöte. Regelbundna diskussioner om värdegrundsfrågor i personalgruppen. Återkommande analys I det systematiska kvalitetsarbetet. RESULTAT OCH ANALYS: Resultatet av årets enkät visar att 18 % av föräldrarna som svarat upplever att barnet inte känner sig tryggt. Vi vill att barnen ska kunna sätta ord på sina känslor och kunna säga ifrån, berätta med egna ord hur de upplever situationen istället för att hota med Du får inte komma på mitt kalas som i själva verket innebär något annat. Vidare visar analys av pedagogernas utvärdering av läroplanens mål att jämställdhetsarbetet på förskolan behöver fokuseras mot att motverka stereotypa könsroller. 6

RUTINER FÖR AKUTA SITUATIONER POLICY: Skollagen 2010:800 6 kap. 10, 11 En lärare, förskollärare eller annan personal som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till förskolechefen eller rektorn. En förskolechef eller rektor som får kännedom om att ett barn eller en elev anser sig ha blivit utsatt för kränkande behandling i samband med verksamheten är skyldig att anmäla detta till huvudmannen. Huvudmannen är skyldig att skyndsamt utreda omständigheterna kring de uppgivna kränkningarna och i förekommande fall vidta de åtgärder som skäligen kan krävas för att förhindra kränkande behandling i framtiden. RUTINER FÖR ATT TIDIGT UPPTÄCKA TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING: Pedagogerna håller god uppsikt över alla platser där barn leker. Både ute och inne. Alla vuxna på förskolan ser och hör. Pedagogisk lunch. PERSONAL SOM ELEVER OCH FÖRÄLDRAR KAN VÄNDA SIG TILL: Anna-Lena Andersson 0680-16476 Pia Hagström 0680-16476 Marja-Liisa Jernberg 0680-16476 Heidi Johansson 0680-16476 Anna-Karin Jönsson 0680-16478 Marit Persson 0680-16478 RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN KRÄNKS AV ANDRA BARN: 1. Prata med barnet det berör. 2. Diskutera i personalgruppen, ge information om vad som hänt. 3. Föräldrar informeras samma dag händelsen inträffat. Om den ansvarige personalen gått för dagen när föräldrarna kommer för att hämta barnet är den ansvarige personalen skyldig att ge skriftlig information till berörda föräldrar. 4. En anmälan, på särskild blankett, om trakasserier och kränkande behandling lämnas till förskolechef oavsett vem som får kännedom om att en elev är utsatt. Förskolechef skickar anmälan till huvudmannen. 5. Vid allvarliga upprepningar av förekommande kränkningar kallas vårdnadshavare in för samtal med ansvarig pedagog. 6. Efter några veckor görs en uppföljning som även skickas in till huvudmannen. Allt dokumenteras och arkiveras. 7

RUTINER FÖR ATT UTREDA OCH ÅTGÄRDA NÄR BARN KRÄNKS AV PERSONAL: 1. Den person som får kännedom om kränkande behandling vuxen till barn skall vända sig till förskolechefen. 2. En anmälan om trakasserier och kränkande behandling dokumenteras på avsedd blankett. Förskolechef informerar förvaltningschef samt vidarebefordrar anmälan till huvudmannen. 3. Förskolechef ansvarar för utredningen och samtalar både med barnet, vårdnadshavare och med den personal som anklagas. Utifrån insamlade uppgifter ska förskolechef skaffa sig en självständig uppfattning om vad som hänt och därifrån bedöma vilka åtgärder som ska vidtas för att trakasserierna och den kränkande behandlingen ska upphöra. Utredningen dokumenteras. 4. Om utredningen visar att personal har trakasserat eller kränkt ett barn sker samtal med den personal som utsatt barnet. Samtalen dokumenteras. I allvarliga fall av kränkningar/trakasserier avgör förskolechef, eventuellt i samråd med förvaltningschef, om ärendet kräver disciplinära åtgärder eller ska anmälas till annan myndighet. Förskolechef informerar den anställde om rätten till fackligt stöd. Åtgärderna dokumenteras. 5. Förskolechef följer upp ärendet med barn och vårdnadshavare. 6. Förskolechef träffar den personal som kränkt barnet och följer upp ärendet. 7. Utredning och åtgärder utvärderas och dokumenteras liksom uppföljning. I lagen om anställningsskydd (LAS) finns en rad arbetsrättsliga åtgärder som arbetsgivaren kan vidta mot arbetstagare som misskött sig och utsatt någon för trakasserier eller kränkande behandling. De åtgärder som kan bli aktuella är: varning (LAS 30 ) omplacering (LAS 7 ) uppsägning (LAS 7 ) avsked (LAS 18 ) RUTINER FÖR UPPFÖLJNING: Efter varje avslutat ärende ska utredning och åtgärder följas upp och utvärderas. Pedagogerna ansvarar för detta när det gäller barn som kränks av andra barn. När personal har kränkt ansvarar förskolechef för uppföljning och utvärdering. RUTINER FÖR DOKUMENTATION: Anmälan dokumenteras på avsedd blankett. Det sker i samband med att förskolan får kännedom om att ett barn upplever sig utsatt för trakasserier eller kränkningar. Anmälan skrivs av den som mottar information om att barnet är utsatt. Utredningen och åtgärderna dokumenteras på avsedd blankett när beslut tagits om vilka åtgärder som ska sättas in. I de fall barn kränker andra barn dokumenteras dessa av pedagogerna på förskolan och i de fall personal kränker barn dokumenteras detta av förskolechef. 8

Huvudmannen skickar ut en uppföljningsblankett där förskolan redovisar sina åtgärder. Pedagogerna ansvarar för att fylla i den i de fall när barn kränkt barn och förskolechef i de fall när personal kränkt barn. Dokumentationen ska alltid tillföras barn- eller personalakt. ANSVARSFÖRHÅLLANDE: Förskolechef ansvarar för att rutinerna följs av förskolans personal. Förskolechef har också det övergripande ansvaret för planen mot diskriminering och kränkande behandling. 9

BEGREPP DISKRIMINERING: Diskriminering är när förskolan på osakliga grunder behandlar ett barn sämre än andra barn och missgynnandet har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Diskriminering kan till exempel ske genom förskolans regler eller rutiner. Ett barn kan också bli diskriminerat om barnet blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. DIREKT DISKRIMINERING: Med direkt diskriminering menas att ett barn missgynnas och det har en direkt koppling till exempelvis barnets kön. Ett exempel kan vara när en flicka nekas tillträde till en förskola med motiveringen att det redan går så många flickor på den aktuella förskolan. INDIREKT DISKRIMINERING: Man kan också diskriminera genom att behandla alla lika. Det är det som kallas indirekt diskriminering. Det sker när förskolan tillämpar en bestämmelse eller ett förfaringssätt som verkar vara neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn på grund någon av diskrimineringsgrunderna. Om exempelvis alla barn serveras samma mat, kan förskolan indirekt diskriminera de barn som på grund av religiösa skäl eller på grund av en allergi behöver annan mat. TRAKASSERIER: Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett uppträdande som kränker ett barns värdighet. Trakasserier och kränkande behandling kan vara fysiska (slag, knuffar) verbala (hot, svordomar, öknamn) psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer) texter och bilder (teckningar, lappar, sms, mms, fotografier och meddelanden på olika webbcommunities). Både förskolepersonal och barn kan agera på ett sätt som kan upplevas som trakasserier eller kränkande behandling. Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna (jämför kränkande behandling nedan). Det kan bland annat vara att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att ett barn känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Det är trakasserier även när ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionsnedsättning med mera. 10

KRÄNKANDE BEHANDLING: Kränkande behandling definieras i kapitel 6 i skollagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet, men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan handla om att retas, mobba, frysa ut någon, knuffas eller att rycka någon i håret. SEXUELLA TRAKASSERIER: Trakasserier kan också vara av sexuell natur. De kallas då för sexuella trakasserier. Vuxna måste vara uppmärksamma på och agera i situationer där barnens lek inte präglas av frivillighet, ömsesidig nyfikenhet och intresse, exempelvis när de leker doktorslekar. REPRESSALIER: Förskolans personal får inte utsätta ett barn för straff eller annan form av negativ behandling på grund av att barnet eller vårdnadshavaren har anmält förskolan för diskriminering eller påtalat förekomsten av trakasserier eller kränkande behandling. 11

DISKRIMINERINGSGRUNDERNA KÖN: Förskolan ska förebygga och förhindra diskriminering och trakasserier som har samband med kön. Förskolan ska också aktivt främja lika rättigheter och möjligheter för elever som deltar eller söker till verksamheten oavsett kön. Med kön avses enligt 1 kap. 5 diskrimineringslagen att någon är kvinna eller man. Exempel på händelser som kan vara diskriminering och trakasserier: När barnen leker på gården berättar Peter för sin förskollärare Gunilla att han vill ha en likadan röd mössa som Fatima. Han tycker att den är väldigt fin med små glitterhjärtan på. Gunilla säger skrattande Då kanske vi ska kalla dig för Petra, så att de andra inte tror att du är Fatima. Hon berättar för de andra barnen om det och alla skrattar åt Peter. (trakasserier på grund av kön) ETNISK TILLHÖRIGHET: Med etnisk tillhörighet menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: En förskola med många barn med annan etnisk tillhörighet än svensk ger förtur åt etniskt svenska barn vid antagning av nya barn för att inte få en alltför segregerad barngrupp. (diskriminering) En av förskollärarna uttalar sig negativt om polacker inför barnen. I barngruppen finns det ett polskt barn som tar illa vid sig. (trakasserier) RELIGION ELLER ANNAN TROSUPPFATTNING: Förskolan är skyldig att se till barnets bästa och alla barn har rätt till kunskap och lärande, tankefrihet och religionsfrihet. Föräldrar har också rätt att uppfostra sina barn i enlighet med sin tro. Det gäller för förskolan att respektera alla dessa rättigheter. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Axel går i Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens söndagsskola. Hans dagbarnvårdare säger Usch, vilket trams! Ska du bli en sådan där bibelfanatiker? (trakasserier) Salima blir ledsen eftersom några av de andra barnen brukar skratta åt hennes mamma som bär muslimsk huvudduk när hon kommer och hämtar henne. En av barnskötarna tröstar Salima, men vidtar inga andra åtgärder. [trakasserier] FUNKTIONSNEDSÄTTNING: Med funktionshinder menas enligt 1 kap. 5 i diskrimineringslagen varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Begränsningen av funktionsförmågan ska till följd av en sjukdom eller skada vara medfödd eller förvärvad. Begränsningen ska därutöver vara varaktig, det vill säga bestå över en längre tid. 12

Begränsningar till följd av en skada eller sjukdom som är av övergående natur omfattas alltså inte. Exempel på vanliga funktionsnedsättningar är allergier, hörsel- och synskador, Aspergers syndrom, ADHD och dyslexi och olika variationer av rörelsehinder. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Anna som har ADHD får inte börja på samma förskola som sin storebror. Kommunen, som tillämpar syskonförtur, tycker i detta fall att Anna ska börja på en annan förskola. Där finns det andra barn med samma diagnos och personalen har därför kunskap om denna. (diskriminering) David har muskeldystrofi som gör att han går klumpigt och ostadigt och har lätt för att falla. Några av barnen brukar reta David och kallar honom Snubbelfot. Personal har hört att han blir retad, men har inte vidtagit några åtgärder. (trakasserier) SEXUELL LÄGGNING: Med sexuell läggning avses enligt diskrimineringslagen homosexuell, bisexuell eller heterosexuell läggning. Exempel på händelser som kan vara diskriminering eller trakasserier: Det har gått bra på förskolan tills James äldre bror kommer på besök. Några av barnen har hört när deras storasyskon i negativa ordalag kallat James bror för bög. Nu får James inte vara med och leka eftersom han har en äcklig storebror. Eftersom en av de vuxna på förskolan hör ordväxlingen utan att reagera känner James att han inte har någon att vända sig till. (trakasserier) Johanna är ny på förskolan och ska fylla i sitt familjeträd. Hon får en förtryckt mall där mammans och pappans namn ska fyllas i. Hon vill ha ett nytt papper med mamma och mamma, men får till svar att hon kan stryka över pappa och skriva dit den andra tantens namn. (diskriminering) 13