Christina Nygren-Landgärds Rektor för Åbo Akademi i Vasa Inskriptionstal 4.9.2013 Får publiceras 4.9. efter kl. 13.00 Ärade rektor och prorektor, inbjudna gäster, personal och studenter, dear students Universiteten i Norden bygger långt på den Humboldtska traditionen som kännetecknas av att verksamheten fokuserar på ämneskunskaper och forskningsanknytning och att professorerna för de olika ämnena har en mycket stark ställning i relation till den forskningsoch utbildningsverksamhet som finns inom professorns ämnesområde. Enligt denna tradition är universitetets uppgift att både utveckla och förmedla kunskap och lärarna ska samtidigt vara både forskare och undervisare. Man anser också att det är de ansvariga lärarna som bäst kan avgöra vad som ska undervisas och hur, och att det är de studerandes ansvar att se till att han/hon deltar i den undervisning som han/hon behöver för att kunna genomföra sina studier. Samtidigt har universiteten tagit intryck av den Newmanska universitetsidén som bygger på att universiteten ska fostra människan. Universitetets verksamhet bygger alltså på en mycket lång tradition och även om verksamheten genom tiden som flytt har påverkats av en mängd olika influenser så kan man genom den nu gällande lagen om universiteten i Finland se att den grundläggande idén fortfarande gäller. Universiteten har ändå kontinuerligt sökt olika former för verksamheten. Även idag förs diskussion om universitetens uppgift, verksamhet och organisation. Den nya universitetslagen som trädde i kraft 2010 gav en ny verksamhetssituation och -möjlighet för universiteten. Lagen som omorganiserade universiteten från att ha varit statliga ämbetsverk till att bli självständiga offentligrättsliga inrättningar syftar till att förändra universitetens verksamhet genom att öka universitetens ekonomiska autonomi. Den ekonomiska autonomin kräver samtidigt ett ökat gemensamt ansvar för hur de olika ämnena och utbildningarna lyckas med sin forskning och utbildning. Bra resultat betyder bättre ekonomi. Detta har gjort att den Humboldtska traditionen möter på utmaningar. Nutidens resultatnycklar och den studentcentrerade universitetspedagogiken kräver nya grepp i universitetsvärlden. Vid sidan om det traditionella forsknings- och utbildningsarbetet inom ämnena bör universitetet bygga upp gemensamma system som garanterar att de studerande kan studera snabbt och bra, att forskningen ger goda och många forskningsresultat, att undervisningen är modern och forskningen av toppkvalitet. Det gäller att utveckla verksamheten enligt nutida och framtida behov utan att förlora det som är och varit gott. Åbo Akademi valde att våren 2010 i samband med att den nya lagen trädde i kraft förbättra universitetets verksamhetsförutsättningar genom en organisationsförändring. Organisationsförändringen var krävande på flera sätt. Trots att förändringen hade föregåtts av ett omfattande arbete i arbetsgrupper och torgmöten fanns det många oklara frågor vid genomförandet av den nya organisationen och under de påföljande studieåren kunde vi 1
känna av personalens trötthet. Under de senaste åren har organisationen utvecklats i relation till de problem och brister som organisationen påvisat. Så småningom har frågetecknen blivit färre och personalens frustration och förvirring har med tiden förändrats till en grad av medvetenhet om verksamhetsförutsättningarna och målen i det nya universitetet. Organisationsförändringen och den förvirring som följde har dock haft sitt pris bl.a. i form av försämrad produktion av examina. Försämrad genomströmning och utexamination tillsammans med en del nationella beslut som inverkade negativt på universitetens ekonomi föranledde att Åbo Akademis ledning inför 2013 tog beslutet att granska universitetets verksamhet med målet att förbättra universitetets ekonomiska situation och tre arbetsgrupper och två enmansutredningar gavs sålunda uppdraget att analysera verksamheten och ge förslag på utvecklings- och förändringsåtgärder som kan förbättra universitetets ekonomi. Åbo Akademi tog i slutet av våren 2013 beslut om att igen omforma universitetets organisation. Denna organisation planeras nu, d.v.s. den grundläggande idén med organisationsförändringen, hur den ska fungera och hur den ska bidra till en förbättrad ekonomisk situation vid universitetet. Med den tidigare organisationsförändringen i färskt minne är det nu viktigt att personalen och studerande får tillräckligt med information om hur den nya organisationen ska fungera och varför innan den förverkligas. För när allt kommer omkring är det inte organisationsstrukturerna som forskar och utbildar, kommer på de bästa idéerna eller producerar de bästa resultaten. Det är den enskilda människan i samarbete med andra. Även Åbo Akademis verksamhet i Vasa har diskuterats i samband om omorganiseringsbeslutet. Åbo Akademi har haft verksamhet i Vasa sedan 1974 och firar alltså 40 år 2014. Under de fyrtio år som gått har Åbo Akademis verksamhet i Vasa vuxit från en verksamhet med fokusering på lärarutbildning till att idag vara ett campus som erbjuder flera ämnen, utbildningar och stödfunktioner. Som jämförelsetal hade Åbo Akademi i Vasa 1974 en studerandeantagning på ca 50 studerande. Hösten 2013 inleder ca 300 nya studerande sina studier för grundexamen. Idag finns vid Åbo Akademi i Vasa och Jakobstad ca 1500 studerande inskrivna för kandidat- och magisterexamen. Vid campuset finns dessutom många forskarstuderande och studerande inskrivna för behörighetsgivande studier och/eller fortbildning samt utländska studerande. Vid Vasa Övningsskola finns ca 800 elever i grundläggande utbildning och gymnasium. Personalen i Vasa uppgår till ca 340 personer varav ca 90 arbetar vid Vasa Övningsskola och 16 vid barnträdgårdslärarutbildningen i Jakobstad och Helsingfors. Åbo Akademi i Vasa är sålunda en betydande arbetsgivare och studieenhet. Vid fyrtioårsstrecket är det dags att börja fundera på framtiden. Vad är Åbo Akademi i Vasa? Vad är bra? Vad är det sämre ställt med? Vad borde utvecklas och vad borde förändras? Under årens gång, men kanske särskilt under våren 2013 har dessa frågor dryftats i olika sammanhang. Den nya organisationen strävar bl.a. efter större enheter och tydlig 2
arbetsfördelning, toppforskning och moderna, breda utbildningar. Vilka möjligheter ger detta för Åbo Akademi i Vasa? Pedagogiska fakulteten kännetecknas i dagsläget av stor professionalitet och kunskap om den svenskspråkiga skolan i Finland och personalen har kontinuerligt sakkunniguppdrag om det finländska utbildningssystemet i nordiska och andra internationella sammanhang. Vid fakulteten utbildas alla typer av pedagoger för de svenska behoven i Finland. Utbildningarna är breda för att svara mot minoritetens behov. För närvarande planeras utbildning av språkbadslärare tillsammans med Vasa universitet. Vid fakulteten bedriver man omfattande forskningsverksamhet relaterad till ett stort antal olika pedagogiska frågor och till alla läroämnen inom den grundläggande utbildningen och gymnasium, vuxenutbildning och universitetsutbildning. Tack vare gott samarbete med Jyväskylä universitet finns det sedan några år tillbaka möjlighet att bredda studierna även med långt biämne i gymnastik. Studierna ger behörighet för gymnastiklärartjänster inom den grundläggande utbildningen. Ett motsvarande samarbete inom konst- och musikområdet skulle underlätta lärarsituationen även inom dessa områden. Pedagogiska fakulteten har ett stort uppdrag och bra arbete görs. Vad som idag saknas är en diskussion om vilka specialiteter och vilken toppkunskap fakulteten erbjuder och en satsning på fakultetens framgångsrika områden i avsikten att möjliggöra mer forskning. Den socialvetenskapliga institutionens verksamhet i Vasa inkluderar forskning och utbildning inom socialpolitik, utvecklingspsykologi och vårdvetenskap. Dessutom erbjuder institutionen i Vasa det engelskspråkiga magisterprogrammet Peace, Mediation and Conflict Research som har lockat många utländska studerande till universitetet och biämnena/studiehelheterna demografi, rurala studier, ungdomsvetenskap och studier i främjande av psykisk hälsa. Institutionen bidrar alltså till att det finns personal och forskningsbaserad kunskap inom de organisationer i samhället som på olika sätt värnar om vår hälsa. Inom ramen för den planerade fakulteten pedagogik och välfärd finns det utrymme för utveckling av utbildningsoch forskningsverksamheten. Vi har genom media kunnat följa med diskussionen om den stora bristen på utbildade socialarbetare. Åbo Akademi har länge visat sig ha beredskap att i Vasa utbilda socialarbetare, men utbildningsrätten för detta har ännu inte kunnat fås. Under våren 2013 framförde Åbo Akademi på nytt denna önskan till undervisnings- och kulturministeriet. Den statsvetenskapliga institutionens verksamhet i Vasa har genom åren blivit känd som centrum för kunnande om frågor om val och valkampanjer samt media och jämförande politik. Vid institutionen bedrivs forskning och undervisning i ämnena statskunskap med masskommunikation och offentlig förvaltning. Vid institutionen finns en toppforskningsenhet och institutet för samhällsforskning (Samforsk). Många är de personer som utbildats från den statsvetenskapliga enheten och som nu jobbar på ledande poster i samhället. Journalister och mediamedarbetare utbildade vid enheten återfinns inom hela den svenska mediasektorn i Finland. De studerande vid utbildningsenheterna i Vasa kan genom JOO-avtal 3
studera även vid andra utbildningsenheter i Vasa än det egna. Många studerande använder sig av denna möjlighet. Ändå kunde möjligheten utvecklas till mer tydliga studiestigar för att bredda de studerandes studiemöjligheter. T.ex. studier i ekonomi och juridik är för många utbildningar inom både det pedagogiska och samhällsvetenskapliga området viktig breddning av kunnandet. Energiteknik är ett nytt ämne vid Åbo Akademi i Vasa och hör under institutionen för Kemiteknik vars övriga verksamhet finns vid Åbo Akademi i Åbo. I dagens läge erbjuds enbart magisterstudier i Vasa. Dessa studier bygger på tidigare studier inom området. Efter avklarade studier blir man diplomingenjör i kemiteknik med energi- och miljöteknik som huvudämne. Energitekniken i Vasa har på ett tacksamt sätt inlett sin verksamhet, men verksamheten har redan visat på utvecklingsbehov. Det finns utrymme för och önskan om profilering och utveckling i linje med energi- och miljöteknologibranschens specifika behov eftersom sektorn är under stark utveckling i Vasaregionen. Förutom de akademiska institutionerna har Åbo Akademi i Vasa verksamhet inom de fristående enheterna MediaCity och Centret för livslångt lärande. Båda enheterna har ett betydande kunnande inom sina områden och verksamheten vid enheterna är till stor del baserad på extern finansiering. Ett levande utbildningscampus under utveckling är beroende av stödfunktioner. I enlighet med universitetslagen ska Åbo Akademis enheter i Vasa tillsammans bilda en enhet vars gemensamma funktioner ska ledas av en rektor och ett kollegialt förvaltningsorgan. De gemensamma funktionerna vid Åbo Akademi i Vasa syns bäst inom ramen för den verksamhet Arbetsforum, Centret för språk och kommunikation, Datacentralen, Lärcentret, Teknisk service och Förvaltningsenheten erbjuder. Även verksamheten inom ramen för vetenskapsbiblioteket Tritonia, EduLab och studiepsykologen är gemensamma för verksamheten i Vasa, men samtidigt även för högskolorna och universiteten i Vasa. Ytterligare en gemensam funktion är studieprästen vars tjänster Vasa församling ansvarar för i samarbete med Åbo Akademi. Verksamheten vid Åbo Akademi i Vasa har alltså alla förutsättningar att utvecklas. En utvecklingsmöjlighet är även att tydligare definiera en s.k. röd tråd för Åbo Akademis verksamhet i Vasa som skulle genomsyra verksamheten. En profilering av Vasacampuset är inte beroende av ämnenas och utbildningarnas fakultetstillhörighet. Styrelsen för Åbo Akademi i Vasa föreslog under våren 2013 för rektor att den gemensamma profilen för Åbo Akademis Vasacampus skulle kunna vara utbildning, hälsa och samhälle. Profileringen bygger på inriktningen av den forskning och utbildning som bedrivs vid enheterna i Vasa. En gemensam profil skulle tydliggöra och underlätta samarbetet mellan ämnen, utbildningar och forskning. I linje med hälsa-dimensionen ligger även diskussionerna om behovet av utbildning i idrottspsykologi på svenska. Här finns en utvecklingsmöjlighet för utbildningsområdet i 4
Vasaregionen. Vasa stad är känd som en stad som insett betydelsen av idrott för människans välmående, men även för stadens profilering. Åbo Akademi i Vasa bidrar på sitt sätt till idrottsprofilen. Centret för livslångt lärande har genom samarbete med utvecklingspsykologin vid Åbo Akademi och med Umeå universitet redan under några år erbjudit studier i idrottspsykologi. Intresset för studierna har varit stort, men kan enbart fungera som biämnesstudier i någon annan examen eftersom akademin inte har examensrätt inom området. Åbo Akademi i Vasa visar även i övrigt en idrottsvänlig attityd. Vid akademin finns t.ex. en idrottsinstruktör som möjliggör och sporrar till fysisk verksamhet bland personal och studerande och ca 12 toppidrottare per år är samtidigt inskrivna för studier vid Åbo Akademi i Vasa och tränar vid idrottsakademin i Vasa. Åbo Akademi i Vasas nya stolthet är ett eget fotbollslag som framgångsrikt deltagit i FM för universitetsfotboll. Kanske har Vasa stad intresse av att lobba för en utbildning i idrottspsykologi i Vasa med Jyväskylä universitet som utbildningsanordnare? Det skulle ytterligare stärka utbildningsmöjligheterna och den idrottsvänliga utbildningsprofilen i Vasa. Vi kan läsa i medierna att det går bra för Österbotten. Österbotten beskrivs som en företagsam region med människor som inte är rädda för arbete. Det går bra även för Åbo Akademi i Vasa. Personalen och de studerande är effektiva i sitt arbete. Detta syns bl.a. i formen av god sökande- och genomströmningsstatistik. Det företagsamma Österbotten kan gärna vara en ledstjärna även då vi utvecklar universitetet. Universitetet utbildar inte enbart för regionala behov, men utbildningsideologin kan ändå präglas av den region där utbildningsenheten är placerad. Jag har i talet valt att se framåt och positivt på framtiden och i detta sammanhang vill passa på och tacka de Österbottniska och Finlandssvenska stiftelserna och fonderna samt olika aktörer i Vasaregionen för gott samarbete under året som gått. Jag ser fram emot fortsatt gott samarbete. I propositionen för det nya universitetslagen kan vi bl.a. läsa: Universiteten har en central betydelse för bevarande, överförande och förnyande av bildning och kultur. Detta uppdrag är alltså oberoende organisationsförändringar och utvecklingsbehov. Låt oss därför tillsammans jobba för att Åbo Akademi även under studieåret 2013-2014 tar sig an detta uppdrag på bästa möjliga sätt. Jag önskar er alla ett givande och inspirerande arbetsår. Välkommen alla till det nya studieåret! 5