Läsfrämjande insatser Region Skånes kulturförvaltning

Relevanta dokument
Datum Dnr Läsfrämjande insatser och framåt. 1. Kulturnämnden lägger rapporten till handlingarna.

Torsten Bengtsson Läsambassadör i Jönköpings län

Yttrande över "Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället" (SOU 2018:57)

Regional biblioteksplan Kalmar län

Regional biblioteksplan

Uppföljning av projektet Från checklista till kreativa diskussioner: Läslyft för elever med svenska som andraspråk

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 10 februari 2017

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding

Uppföljning av projektet Spontana boksamtal: Om att arbeta läsfrämjande under bemannad tid

Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Protokollsutdrag från kulturnämndens sammanträde den 28 september 2018

Uppföljning av projektet Läsglädje: Nyanlända föräldrar möter svenska barnböcker

Minnesanteckningar från NÄLLI-möte 1 juni 2015, kl. 9 12

HANDLINGSPROGRAM FÖR LÄSFRÄMJANDE

Nationella mål för litteratur- och läsfrämjande

Uppdrag till Kungl. biblioteket att ta fram en biblioteksstrategi för hela Sverige

Från bokcirklar till läkande läsning. Helsingfors 14 december 2017

Tid Fredagen den 23 oktober 9-11, kaffe från 8:30 Plats Läsesällskapets bibliotek, Borgmästaregatan 2, Karlskrona

Ansvarig: Annelie Krell. Kulturnämndens handlingsplan för digital kultur

Globala byn vilken roll kan biblioteken få i ett nytt etniskt landskap?

Biblioteksverksamhet

1. Inledning Uppdrag och roller Biblioteksverksamhet Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

Utredning av läsfrämjande insatser i Upplands Väsby

Uppdragsdirektiv för Läs-kickar

Läsfrämjande i den nationella biblioteksstrategin synpunkter från Kulturrådet april 2017

Yttrande: Barns och ungas läsning ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Yttrande över läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning: ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Bild från Tomelilla bibliotek. Foto: Nils Bergendahl. Uppföljning av projektet Sommarboken för högstadiet och vägen dit

Regionsamverkan Sydsverige

Ideella sektorn i Örebro län - En kraft att räkna med

Yttrande över motion 2017:51 av Tomas Melin m. fl. (MP) om att inrätta ett läs- och skrivfrämjande centrum

Bokstart familjestöd för språkutveckling hos barn. Agenda 2030, , Kerstin Olsson

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Möjliggör utveckling. Skapar attraktionskraft.

Uppdragsdirektiv för Läs, bro! Projektår 3 av 3.

Kommittédirektiv. Läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Dir. 2016:78. Beslut vid regeringssammanträde den 22 september 2016

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

Datum Dnr Regional biblioteksplan för Region Skåne

Reading Kids läs och ha roligt!

#delabokstart Bokstarts dela dagar torsdag 23 maj

MÅL FÖR DEN NATIONELLA KULTURPOLITIKEN

folk- och skolbibliotek

Yttrande över betänkandet Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Dela läslust projektplan

Kommittédirektiv. Koordinator för samverkan inom storstadspolitikens lokala utvecklingsarbete. Dir. 2006:66

Redovisning av det särskilda ansvaret som sektorsmyndighet inom handikappområdet

Läs förskola - som del av något större

Uppdragsdirektiv för Förstudie inför marknadsföringsprojekt Unga män och pojkar läser

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Överenskommelse om Idéburet - Offentligt Partnerskap

Datum Protokoll från kulturnämndens sammanträde. Tid: kl Hässleholm kulturhus, Järnvägsgatan 23, Hässleholm

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur (SOU 2012:65)

Kulturnämnden. Yttrande: Demokratins skattkammare förslag till en nationell biblioteksstrategi

Läsandets kultur slutbetänkande av Litteraturutredningen SOU 2012:65

Kommunförbundet Skåne. Resultat Workshop. Eslöv 29 september 2017 Samverkan idéburen sektor

När kommunerna sätter forskningsagendan

att med eleven i centrum och läroplanen som ramverk, gemensamt verka för ökad måluppfyllelse.

Remissvar på Litteraturutredningens slutbetänkande Läsandets kultur SOU 2012:65

Europeiska socialfonden

Begäran om remissyttrande - Läsdelegationens betänkande Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället (SOU 2018:57)

Biblioteksplan för Eksjö kommun

Datum Protokoll från kulturnämndens sammanträde. Tid: kl Ängelholms stadsbibliotek, Stortorget, Ängelholm

Biblioteksplan för Ödeshögs kommun 2017

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

Delrapport Barn och unga som har sex mot ersättning - sexuell utsatthet och exploatering, samt inriktning för år 2016

Tj.ngsryd.s. Kommun Biblioteksplan för Tingsryd kommun år 2018/ En samlad biblioteksorganisation med lokal förankring

Biblioteksplan

Arvika läser Tove Jansson

Datum/Date Kungliga bibliotekets remissvar på SOU 2018:23 Konstnär - oavsett villkor?

Remissyttrande av betänkandet (SOU 2015:88) Gestaltad livsmiljö

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

VERKSAMHETSPLAN

BIBLIOTEKSPLAN

1(6) Slutrapport förprojektering. Sammanfattning

Biblioteksplan för Töreboda kommunbibliotek Bakgrund TÖREBODA KOMMUN. Biblioteksplan Sida 1 av 5 Datum

Europeiska socialfonden

cl o L ^3 BIBLIOTEKSUTVECKLING Dnr:^/5-^/5i

Kultur- och biblioteksplan

Datum Dnr Redovisning av utvecklingsbidrag Kulturnämndens anslag för sökbara utvecklingsbidrag fördelas två gånger per år.

BIBLIOTEKSPLAN Folk- och skolbibliotek

Biblioteksplan. Kramfors kommun

Barns och ungas läsning

Verktyg för biblioteksplaner -

Hela Sverige läser med barnen läsfrämjande insatser i och utanför skolan

Biblioteksplan för Nordmalings kommun

För en positiv språkutveckling

Generaldirektören beslutar att godkänna yttrandet enligt bilaga.

Biblioteksplan Högsby kommun Antagen av kommunfullmäktige , 8.

Regional biblioteksplan för Blekinge och Kronoberg

Datum Ronny Johannessen (M) utses att jämte ordföranden justera protokollet.

Synpunkter på utkastet Från ord till handling på väg mot en nationell biblioteksstrategi

Välkomna på uppföljnings- och inspirationsträff. mars -18

Datum Dnr Regionalt mediesamarbete för biblioteken i Skåne 2014

Digital delaktighet - Vilken roll har biblioteket? Anne Hederén & Sofia Larsson Jönköping

Vad biblioteket kan erbjuda Hvitfeldtskas bibliotek läsåret 17/18

Datum Dnr Slutlig fördelning av samverkansmedel

Kulturplan Kronoberg 2011

Läsdelegationens betänkande - Barns och ungas läsning - ett ansvar för hela samhället - SOU 2018:57

Biblioteksplan. Köpings kommun

Sammanställning av utvärderingar kring satsningen på kapprumsbibliotek i Lerum, september 2017

Transkript:

2 juni 17 Ansvarig: Karin Ohrt och Ann Lundborg Läsfrämjande insatser 2013-2016 Region Skånes kulturförvaltning

INLEDNING 2013 utökades kultursamverkansmodellen med området litteratur- och läsfrämjande och under tre år 2014-2016 avsattes särskilda medel inom Region Skåne för arbetet med läsfrämjande. Kulturförvaltningens utvecklare inom folkbildningen, bibliotek och litteratur har genomfört olika strategiska läsfrämjande insatser Målsättningen med läsfrämjandesatsningen som återfinns i Region Skånes kulturplan; Genom metodutveckling, samarbeten mellan kultur och andra samhällssektorer och forskningserfarenheter vill regionen främst nå de små barnen, deras föräldrar och de ovana läsarna bland unga vuxna och uppåt i åldrarna. BAKGRUND 2011 tillsatte Kulturdepartementet Litteraturutredningen som skulle analysera litteraturens ställning i skolan, läsfrämjande insatser, villkor för författare och andra litterära aktörer. Uppdraget var att ge förslag som ledde till stärkt ställning för litteraturen och ett ökat läsande. Utredningen Läsandets kultur SOU 2012:65 visade att läsförmågan bland unga minskat tydligt under senare år och att det fanns och fortfarande finns stora sociala skillnader. Flickor läser mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män, och högutbildade mer än lågutbildade. Detta hade tidigare också visats i SOM-undersökningar och i PISA-resultat. I Region Skånes remissvar 2013 ställde man sig i huvudsak positiv till utredningens förslag att engagera flera politikområden, involvera bibliotek och idéburen sektor och lyfta betydelsen av en forskningsförankring. Region Skåne stödde också förslaget att föra in litteratur och läsfrämjande i kultursamverkansmodellen som en möjlighet till större regional samordning av olika kommunala insatser för läsfrämjande. Hösten 2013 tog regeringen beslut om nationella mål för litteratur och läsfrämjande med utgångsläget att alla i Sverige ska ges möjlighet att utveckla en god läsförmåga och ha tillgång till litteratur av hög kvalitet. Läsfrämjande togs in i kultursamverkansmodellen och i regeringens budget öronmärktes 30 miljoner av folkbildningsmedlen för läsfrämjande. Utvecklarna inom bibliotek/folkbildning och bibliotek/litteratur startade planeringen av Kultur Skånes insatser och arbetet kunde börja i januari på flera områden. EN HANDLINGSPLAN FÖR LÄSFRÄMJANDE FORMULERAS En referensgrupp med personer från bibliotek, studieförbund och folkhögskolor möttes första gången i januari 2014 och tillsammans med denna planerades utlysningar av projektmedel, utbildningsinsatser för både folkbiblioteken och folkbildningen samt ett forskningsuppdrag. Utvecklarna träffade KUR och Folkbildningsrådet och inledde möten med regionala Kunskapscentrum för barnhälsovård. Efter möten och start av samarbeten kunde en strategi för läsfrämjandearbetet formuleras.

Läsfrämjande för barn, unga och vuxna Såväl folkbiblioteken som studieförbunden och folkhögskolorna bedriver läsfrämjande verksamhet. Tillsammans med dessa parter vill Region Skåne bidra till att vända den negativa utvecklingen för läsande och läsförståelse. Läsfrämjande i Skåne har som mål att öka läsandet genom att: vässa metoderna och nå nya grupper uppmuntra samarbeten mellan bibliotek, studieförbund, folkhögskolor och andra samhällssektorer, som till exempel hälsovården, samt ideella föreningar, som till exempel idrotten ta tillvara erfarenheter från och öka kontakterna med den forskning som görs inom området Läsfrämjandearbetet har i hög grad kännetecknats av smidiga övergångar och samarbeten mellan de olika nationella, regionala och kommunala nivåerna. Initiativ och medel har haft en tydlig riktning och engagemang och mottagandet i kommunerna har varit positivt. Ett bra exempel är Bokstart. När Kulturrådet 2015 publicerades sitt handlingsprogram för läsfrämjande lade man ökat fokus på de yngsta barnen och på vuxna som inte läser och stöd till folkbiblioteken för att arbeta läsfrämjande. Utöver nationella satsningar som Idrott och läsning och Läsambassadören startades programmet Bokstart Sverige med tre pilotprojekt, varav ett i Landskrona, för folkbibliotek och barnhälsovård i samarbete för att engagera småbarnsföräldrar att tidigt börja läsa tillsammans med barnen för att stimulera språkutveckling och läslust. Bokstart bygger på erfarenheter och kunskap från liknande program nationellt och internationellt. KUR hade tillsammans med utvecklare från bl. a Kultur Skåne gjort en studieresa till Danmark för att studera hur man där arbetade med Bokstart och tillsammans med Kulturrådet arrangerade Kultur Skåne i januari 2015 en två dagar lång utbildning för Bokstart Sverige med deltagare från de tre pilotprojekten i Landskrona, Göteborg och Södertälje och föreläsare från Kulturrådet, danska Bogstart och BVC. Arbetet fick en extra skjuts med anställningen maj 2015 mars 2016 av en utvecklare med ett tidsbegränsat uppdrag för läsfrämjande. SAMARBETEN INOM REGIONEN OCH MED DE SYDLÄNEN Tillsammans med Kunskapscentrum för barnhälsovård har utvecklare från Kultur Skåne hållit regelbundna möten kring barns språkutveckling vilket resulterat i gemensamt arrangerade seminarier för BVC-personal och bibliotek i olika delar av Skåne. Ett av periodens projekt, Språkglädjen i Staffanstorp, har inspirerats av samarbetet med Kunskapscentrum. Tidigt i processen introducerades ett forskningssamarbete mellan regionbiblioteksverksamheter i Blekinge, Kronoberg, Kalmar län, Jönköping och Halland som genomfördes

med bidrag från Kulturrådet. Projektet avsåg att kartlägga och beskriva bibliotekens läsfrämjande aktiviteter och enkäter gick ut till folkbiblioteken i dessa län/regioner. Samarbetet och rapporten Vi packar mängder med böcker, kanelgifflar, saft och kör ut en rapport om läsfrämjande insatser hos folkbiblioteken i sex län/regioner redovisades ett år senare i Hässleholm när den anlitade forskaren Catarina Schmidt presenterade studien för 120 bibliotekarier från regionerna tillsammans med exempel från vart och ett av de samverkande länen. Frågorna belystes också från ett forskningsperspektiv genom att Jonas Andersson från Kulturrådet berättade om den forskningsöversikt Med läsningen som mål som KUR skulle publicera senare under våren. PROJEKT Från 2014 var läsfrämjande ett nytt område när projektmedel till biblioteksutveckling utlystes, första året med 720 000 öronmärkta. Utlysningen var riktad mot folkbibliotek, studieförbund och folkhögskolor och avsåg genomförande av en läsfrämjande insats, förstudier, metodutveckling eller utveckling av samarbete. 16 av 27 ansökningar beviljades och projekten rörde sig över ett brett fält, många i samarbete mellan folkbildning och bibliotek men också med socialtjänst, vuxenutbildning/sfi, idrotten och brukshundsklubb. Man ville undersöka läsfrämjande genom andra konstformer som hip hop, film, serier och med nya metoder. Tre rena läsfrämjandeprojekt blev resultatet av utlysning av biblioteksutvecklingsmedel i maj 2015 men läsfrämjande var en aspekt i flera andra projekt. I september 2016 beviljas medel till sexton biblioteksutvecklingsprojekt varav fem läsfrämjande. Läsning är en aspekt i ytterligare minst två av projekten. Ett stort projekt Läsfrämjande inom familjen Helsingborg är sprunget ur en av aktionerna inom forskningscirklarna och vänder sig till vuxna inom SFI. Integration är en annan aspekt som återkommer i nästan hälften av projekten. Två av de utvecklingsbidrag som delades ut under 2015 hade också ett tydligt fokus på läsfrämjande men med andra projektägare än bibliotek Buschwick Book Club Pocket som fick pengar för att utveckla arrangemang i mindre skala för bibliotek utanför storstäderna och Litteralund på väg där Lunds kommun ville sprida författarbesök med författare som engagerats för Litteralund till andra kommuner än Lund. Bredd bland målgrupper och samarbetsparter Sammanlagt startades 24 läsfrämjandeprojekt med projektbidrag från Region Skåne men läsfrämjande finns integrerat också i andra biblioteksutvecklingsprojekt. Sexton projekt riktade sig mot barn och fyra av dem hade förskolebarnen som främsta målgrupp. I de nio projekt med målgruppen unga vuxna är ensamkommande flyktingbarn och nyanlända vuxna en grupp som ofta uppmärksammas.

Projekten har varit samarbeten mellan folkbildning och bibliotek, mellan bibliotek och idrottsrörelse, bibliotek och andra kommunala förvaltningar, svenska för invandrare och invandrarföreningar. Kultur Skånes samarbete med regionala Kunskapscentrum för barnhälsovård fick 2016 sin kommunala motsvarighet i Biblioteket som arena för barn som anhöriga på Rosengårds bibliotek. KOMPETENSUTVECKLING OCH UTBILDNINGSINSATSER Två seminarier för bibliotek och folkbildning med fokus läsfrämjande arbete för barn respektive vuxna hölls under det första året. Under 2014 återupptogs ett samarbete med Svenska Barnboksinstitutet, SBI, som legat nere under några år och tillsammans arrangerade Kultur Skåne och SBI Barnboksprovning, en redovisning och presentation av det gångna årets barnboksutgivning. Detta har blivit ett årligt och uppskattat arrangemang riktad till bibliotekarier och lärare. Författardagen i Hässleholm, en dag riktad till personal på bibliotek och skolor som arbetar med läsfrämjande är en annan årlig konferens arrangerad tillsammans med Författarcentrum och sydlänen. Det första seminariet riktat till BVC och folkbibliotek i samarbetet med Kunskapscentrum hölls i november 2014 i Helsingborg. Sammanlagt arrangerades tre seminarier, ett årligen under 2014-2016. Dessa gav upphov till nya lokala/kommunala samarbeten mellan bibliotek och BVC. Två seminarier med fokus att fånga unga läsare arrangerades under 2015 och 2016 arrangerar Kulturförvaltningen tre seminarier runt läsfrämjande men den största delen av personalresurserna läggs på att sprida resultaten av de Kulturrådsfinansierade insatserna på forskningsbaserat läsfrämjande. 2000 har deltagit i kompetensutvecklingsinsatser. De utbildningsinsatserna inom läsfrämjande, som Kulturförvaltningen har arrangerat själva eller tillsammans med bl a Kompetenscentrum för barnhälsovård har vart år nått 700-800 personer verksamma inom bibliotek, skola, BVC och folkbildning. FORSKNINGSUPPDRAG Ett forskningsuppdrag inom folkbildningsområdet 2014-2015 gavs till Johan Söderman vid Malmö Högskola för forskning om hiphop som läsfrämjande metod. Under Biblioteksdagarna 2015, bibliotekens årliga branschkonferens, arrangerade Kultur Skåne ett välbesökt seminarium med Johan Söderman kring denna forskning som slutfördes 2016. Rapporten Hiphop som folkbildning med implikationer på läs- och skrivfrämjande rapporterades för Kulturnämnden i mars. I december 2014 fick Kultur Skåne en miljon från Kulturrådet att använda för forskningsbaserat läsfrämjande under 2015. Med denna finansiering tecknades under våren

avtal med Lotta Bergman, lektor i litteratur med didaktisk inriktning vid Malmö Högskola om två forskningscirklar i läsfrämjande riktade till bibliotekspersonal och med Catarina Schmidt, Göteborgs universitet om följeforskning av bokprat, vilket var en uppföljning av rapporten om läsfrämjandeutbildning. I forskningscirklarna deltog bibliotekspersonal från åtta kommuner och i juni 2016 hölls ett slutseminarium med deltagare från flera andra regioner. Den antologi Aktionsforskande bibliotekarier som publicerades under sommaren uppmärksammades i flera tidskriftsartiklar och på nätet och på Bokmässan i Göteborg arrangerade Kultur Skåne ett seminarium med forskaren Lotta Bergman och en bibliotekarie från Hässleholm. En artikel kommer att publiceras i en vetenskaplig pedagogisk tidskrift. Catarina Schmidt genomförde följeforskning om bokprat under tre dagar på vardera tre kommuners folkbibliotek. I december 2016 publicerades Fakirerna och vi: en studie om bokprat som läsfrämjande insats och distribuerades till samtliga bibliotek och skolbibliotek i Skåne. Intresset från resten av Sverige har varit mycket stort och den tryckta upplagan på 1000 ex tog slut på en månad. Ett slutseminarium hölls i februari i år och en forskningsartikel kommer att publiceras. INSATTA MEDEL HAR NÄSTAN TREDUBBLATS Under de tre åren 2014-2016 har Region Skåne bidragit med drygt tre miljoner på olika läsfrämjande insatser, utvecklingsprojekt men även kompetensinsatser och forskning. Tillsammans med medfinansiering i projekten från kommuner, studieförbund, stiftelser etc. och den miljon Kulturförvaltningen fått från Kulturrådet för utveckling av forskningsbaserat läsfrämjande har läsfrämjande i regional kontext omsatt närmare åtta miljoner kronor. De regionala bidragen + kommunala insatser + Kulturrådets bidrag Region Skåne Varav projektmedel Medfinansiering projekt: kommuner /studieförbund/övriga Kulturrådet Total 2014 1 010 000 720 000 2 275 000 3 285 000 2015 1 230 000 420 000 650 000 1 000 000 2 880 000 2016 800 000 600 000 1 100 000 1 900 000 TOTALT 8 065 000

Sammanfattningsvis ser vi att många av projekten har permanentats på biblioteken och ingår nu i ordinarie verksamhet. Nya arbetsmetoder har prövats och ersatt gamla och nya samarbeten har fortsatt efter projektens slut. I de senaste årets projektansökningar, kunde man se tydliga kvalitetsskillnader. Målgrupperna har vässats och biblioteken gav sig ut på nya marker. I några av projekten som haft sina ursprung från aktioner i forskningscirklar kan man se att syfte och önskat resultat formulerats på tydligare sätt med större möjlighet till utvärdering. Till skillnad från de första åren är det nu vanligare att redovisningen inte bara handlar om processen hur väl ett program planerats och genomförts utan man reflekterar också över produkten vilken inverkan programmet haft på deltagarna. Kort sagt ser vi en kvalitetshöjning i ansökningar och projekt.