GOODRICH fldjsr D RIVR E M

GOODRICH fldjsr D RIVR E M

Utarbetat av BRITISH GOODRICH RUBBER COMPANY, LTD. Anvisningar för bättre an; vändning av remmar samt för ernående av större kraftöver* föringseffekt; råd för ernående av bästa resultat och största livslängd för Goodrich* remmarna. c=*-s> Generalrepresentant för Finland : A.B. fhuto-vulcano Helsingfors, Mikaelsgatan 5. Telef. 80 32, 15 43.

irtsr Fordringar å en god transmissionsrem. EN transmissionsrems uppgift är att över= föra kraft och lika stor kraft, som uu vecklas av den drivande skivan, bör över* föras till den drivna. För att ernå detta fordras, att remmen: Icke är stel, emedan i sådant fall en del av kraften åtgår för att böja remmen, så att den följer remskivan. Icke slirar, emedan slirning betyder hastig* hetsförlust, d. v. s. kraftförlust. Dessutom utvecklas vid slirning värme, varvid remmen lätt brännes. 3

Icke sträcker sig, emedan spänningen då minskas, och remmen börjar slira. På en drivrem måste därför följande förd* ringar ställas: 1. Smidighet 2. Hög friktionskoefficient 3. Liten tänjbarhet. ~VAD ÄR HIGH TEST"? "HIGH TEST" är transmissionsremmen, som äger alla dessa egenskaper. Den är tillverkad av extra stark specialväv med kraftigt binds medel mellan vävlagren, förenande det hela till en homogen, men ändock smidig rem. Vid tillverkningen vulkaniseras "HIGH TEST"= remmen under samma spänning, som den är utsatt för under normalt arbete, varför den icke sträcker sig, då den tages i bruk. I "HIGH TEST"sremmen vikes varje väv* lager över sig själv, och valsas remmen icke ihop av enkla vävlager, som oftast förekom* mer. Upprivning och släppning i kanterna omöjliggöres sålunda, då inga sömmar eller skarvar finnas i sidorna. 4

"HIGH TEST" UNDER OLIKA ARBETSFÖRHÅLLANDEN : "HIGH TEST" arbetar lika bra i kyla och värme som vid normal temperatur, i väta och fuktighet som i torr luft. "HIGH TEST" kan med fördel användas, där svavels och salpetersyreångor förekomma, beroende på det för remmen använda im= pregneringsmedlet, som förhindrar syreån* gorna att intränga i själva remmen. Till och med i olja arbetar "HIGH TEST" tillfreds» ställande. Där remmen gått genom olja, har konstaterats, att läder* och balataremmar en* dast kunnat användas en månad, under det att "HIGH TEST" även efter 6 månaders arbete varit i god kondition. HUR MÅNGA VÄVINLAGG BÖRA ANVÄNDAS? I allmänhet kan en transmissionsrem av "HIGH TEST" kvalitet jämföras med läder på följande sätt: 4 inlägg motsvara prima enkel kärnläderrem. 5»»» dubbel» av lätt kvalitet. 5

6 inlägg motsvara prima dubbel kärnläderrem. 8»»» tredubbel» Fem inlägg är en lämplig mellantjocklek, som på grund av "HIGH TEST"=remmens styrka ofta kan användas, där en örinläggs rem av vanlig konstruktion tidigare varit i bruk. Feminläggsremmen är särskilt lämplig vid transmissioner, där dubbelläderremmen är för tung och enkelläderremmen för lätt. För erhållande av bästa ekonomi, smidighet och hållbarhet, bör det minsta antal inlägg användas, som kan överföra den ifrågakom* mande kraften. Välj den bredaste rem, som kan anbringas på remskivorna. BEGÄR RÅD AV EXPERTER. Om Ni är osäker på, vilken remdimension som skall beställas, lämna oss följande upp= lysningar. Maximalt hästkraftantal. Normalt» Varvantal å den drivande remskivan. Remskivediametrar. Remskivebredd. 6

Avstånd mellan axelcentra. Slag av transmission. I händelse av ogynnsamma arbetsförhållan; den, beskriv detsamma, t. ex. korsad eller halvkorsad rem, nollskivor, koniska skivor eller trappskivor, remledare, gaffelförare, etc. Är remmen utsatt för hetta, fuktighet, ånga, olja eller syreångor? Om icke horisontaldrift förekommer uppgiv vinkeln. Drager remmen med övers eller underpart? Vilken storek och remtyp har tidigare an* vänts? Hur länge höll den? Av vad orsak kunde den icke användas längre? TEKNISKA DATA: Fig. 1. Remlängden: Multiplicera summan av de båda skivdiametrarna i cm. med 1.67 och addera härtill dubbla avsåndet i cm. mellan 7

.. ixbxv = axelcentra, samt skillnaden mellan skivdia* metrarna i cm. multiplicerad med sig själv och dividerad med 4 gånger avståndet mel* lan axelcentra i cm. 1.57(D + d)+ 2L+ (E^l^ Remhastighet och överförda hästkrafter : Antal inlägg i st. Rembredd b tum Maximalt hästkraftantal N. hkr. Drivande skivans diam 1) mm. Varvantal n varv/min. Remhastighet v m/sek. v = DXn 19100 N= ixbxnxd Ti 210000 hkr Ovanstående formel är beräknad efter en anliggningsvinkel av 180 d. v. s. när rems men berör halva periferien av den mindre remskivan. När anliggningsvinkeln är Blir hkr.santalct 170 4% mindre. 160 8» 70 150 13 /» 0 190* 4 / 0 större. 200 7 /» 0 210 11 0 /.» 220 14 /«230 17 /» 0 8

11 210000 =: = Anliggningsvinkeln 180 -(0.058X D L d ) Lim. D och d i mm. Hänsyn måste även tagas till eventuell över* belastning. Om denna ej är känd, räkna med 25 å 50%. Vid remhastigheter över 200 m/sek, minskar överförda antalet hkr. på grund av centris fugalkraften. Vid 25 m/sek, är minskningen ungefär 10%, vid 30 m/sek. 25%. Antal inlägg:. _ *~ X N _ bxv X N bxnxd Tabellerna å sid. 10-12 Ur den första erhålles remhastigheten, då skivdiametern och varvantalet äro kända, var» efter den andra ger antalet inlägg eller övers förda hästkrafter vid ovan erhållna remhastigs het och given rembredd. 9

7.4 140 Remhastigheten v m/sek. > Varv per minut 'Ji-m : 1 be j I S i 80 90 100 120 «1 140 160 180 200 250 300 350 400 500 &JB «T3 100 0.420.470.53 0.63 0.73 0.84 0.94 1.1 1.3 1.6 1.8 2.1 2.6 150 0.630.710.79 0.94 1.1 1.3 1.4 1.6 2.0 2.4 2.8 3.2 3.9 200 0.840.950.95 1.0 1.3 1.5 1.7 1.9 2.1 2.6 3.2 3.7 4.2 5.2 250 1.1 1.2 1.3 1.6 1.8 2.1 2.4 2.6 3.3 3.9 4.6 5.3 6.6 300 1.3 1.4 1.6 1.9 2.2 2.5 2.8 3.1 3.9 4.7 5.5 6.3 7.9 350 1.5 1.7 1.8 2.2 2.6 2.9 3.3 3.7 4.6 5.5 6.4 7.3 9.2 400 1.7 1.9 2.1 2.5 2.9 3.4 3.8 4.2 5.2 6.3 7.3 8.4 10.5 450 1.9 2.1 2.4 2.8 3.3 3.8 4.3 4.7 5.9 7.1 8.2 9.4 11.8 500 2.1 2.4 2.6 3.1 3.7 4.2 4.7 5.2 Jvs 6.5 7.9 9.2 10.5 13.1 600 2.5 2.8 3.1 3.8 4.4 5.0 5.7 6.3 7.9 9.5 11.0 12.6 15.8 700 2.9 3.3 3.7 4.4 5.1 5.9 6.6 7.3 9.2 11.0 12.8 14.7 18.3 800 3.4 3.8 4.2 5.0 5.9 6.7 7.6 8.4 10.5 12.6 14.7 16.8 21.0 900 3.8 4.3 4.7 5.7 I 66 7.6 8.5 9.4 11.8 14.2 16.5 18.9 3.6 \ 1000 4.2 4.7 5.2 6.3 8.4 9.5 10.5 13.115.7 18.4 21.0 26.2 1100 4.6 5.2 5.8 6.9 8.1 9.3 10.4 11.6 14. 5 17.4 20.2 23.1 29.0 1200 5.0 5.7 6.3 7.6 8.8 10.111.3 12.6 15.8 18.9 22.0 25.2 31.5 1300 5.5 6.1 6.8 8.2 9.5 10.9 12.3 13.6 17.0 20.5 23.8 27.2 34.0 1400 5.9 6.6 7.3 8.8 10.2 11.7 13.1 14.6 18. 3 21.9 25. 6 29.2 36.5 15C0 6 3 7.1 7.8 9.4-11.0 12.5 14.1 15.7 19.6 23.5 27.4 31.3 39.2 1600 6.7 7.5 8.4 10.0 11.7 13.4 15.0 16.7 20.9 25.0 29.2 33.4 41.8 1700 7.1 8.0 8.9 10. 7 12.4 14.2 16.0 17.8 22.2 26.7 31.0 35. 5 44.4 1800 7.5 8.5 9.4 11.3 13.2 15.117.0 18.8 23.5 28.3 33.0 37.7 47.1 1900 8.0 9.0 10.0 12.0 13.9 15.9 17.9 19.9 24.9 29.8 34.8 39.8 49.7 2000 8.4 9.4 10.4 12.4 14.7 16.8 18.8 20.9 26.131.436.641.8 52.3 10

0.73 1.4 1.1 3.2 Överförda hkr. vid 180 anliggn.=vinkel: (utan hänsyn tagen till centrifugalkraften) Rembredd Remhastighet i m/sek. i tum X antal inlägg. «L* 2 2.5 3.5 5 6.5 8 2"X3 0.55 0.82 1.1 1.4 1.9 2.7 3.5 4.3 2"X4 1.4 I 1.8 2.5 3.6 4.7 5.8 2'/2"X3 1 0.68 1.0 1.3 1.7 2.4 3.4 4.4 5.4 j 27» X 4 0.91 1.3 1.8 2.3 3.2 4.5 5.9 7.3 3"X4 1.1 1.6 2.2 2.7 3.8 5.4 7.1 8.7 3'/2"X4 1.3 1.9 2.5 4.4 6.3 8.3 10.2 4X4 2.2 2.9 3.6 5.1 7.3 9.4 11.6 4"X5 1.8 2.7 3.6 4.5 6.4 9.1 11.8 14.5 5"X4 1.8 2.7 3.6 4.5 6.4 9.1 11.8 14.5 5"X5 2.3 5.4 4.5 5.7 7.9 11.3 14.8 18.2 6"X4 2.2 3.3 4.4 5.4 7.6 10.9 14.2 17.4 2.7 4.1 5.4 6.8 9.5 13.6 17.7 21.8! 6"X6 3.3 4.9 6.5 8.2 11.4 16.3 21.3 26.2 B"KS 3.6 5.4 7.3 9.1 12 7 18.2 23.6 29.1 B"X6 4.4 _ 6.5 8.7 10.9 15.3 21.8 28.4 34.9 10"X5 4.5 6.8 9.1 11.4 15.9 22.7 29.5 36.4 10"X6 5.5 8.2 10.9 13.6 19.1 27.2 35.5 43.6 12"X6 _9.8 13.1 16.4 22.9 32.7 42.5 52 14"X6 7.6 11.4 15.3 19.1 25.7 38.1 49.6 61 16"X6 8.7 13.1 17.4 21.8 30.8 44.0 57 70 18"X6 9.8 14.7 19.6 24.5 34.3 49.0 64 78 20"X6 10.9 16.4 21.8 27.3 38.2 54 71 87 20"X8 14.5 21.8 29.0 36.4 51 j73 94 116 11

18.2 6.8 25.5 Överförda hkr. vid 180 anliggn.»vinkel: (utan hänsyn tagen till centrifugalkraften). Rembredd Remhastighet i m/sek i tum X antal inlägg. 1 12-5 15 17-5 20 22 ~5 25 27-5 30! 2"X3 5.4 8.2 9.5 10.9 12.3 13.6 15.0 16.4 2"X4 7.3 9.1 10.9 12.7 14.5 16.4 18.2 20.0 21.8 2'/a"X3 6.8 8.5 10.2 12.0 13.6 15.4 17.0 18.7 20.5 \ 2'/2"X4 9.1 11.4 13.6 15.9 18.2 20.5 22.7 25.0 27.2 3"X4 10.9 13.6 16.4 19.0 21.8 24.5 27.2 30.0 32.7 3'/2"X4 12.7 15.9 19.1 22.2 28.6 31.8 35.0 38.2! 4"X* 14.5 18.2 21.8 25.4 29.1 32.7 36.3 40.0 43.6 4"X5 22.7 27.2 31.8 36.3 40.9 45.4 50 54 5"X* 18.2 22.7 27.2 31.8 36.3 40.9 45.4 50 54 5"X5 22.8 28.5 34.1 39.8 45.4 51 57 62 68 6"X4 21.8 27.2 32.7 38.2 43.6 49.0 54 60 65 6"X5 27.3 34.1 41.0 47.7 54 61 68 75 82 6"X6 32.7 j 40.9 49 i57 65 73 82 90 98 B"KS 36.4 45.5 54 64 73 82 91 ICO 109 B"X6 43.7 54 65 76 87 98 109 120 131 10"X5 45.5 57 68 80 91 102 114 125 136 10"X6 55 68 82 95 109 122 136 150 164 12"X6 65 82 98 114 131 147 164 180 196 14"X6 76 95 114 134 153 172 191 210 228 16"X6 87 109 131 152 174 196 218 240 262 18"X6 98 123 147 172 196 221 245 270 294 20"X6 109 136 164 191 218 245 273 300 327 20"X8 145 182 218 255 290 327 364 4CO 436 12

REMSKIVORNAS STORLEK. Remskivorna böra vara rikligt dimensionen rade, och diametern bör ökas med remmens tjocklek. Orsaken till detta är tydlig. För att böja remmen runt remskivan måste rem* mens utsida sträckas och insidan samman* trängas. Ju tjockare remmen är desto större sträckning och sammanträngning, vilket bör kompenseras genom ökad remskivediameter. Tabell utvisande högsta antal inlägg som bör användas å följande remskivediametrar: upp till 150 mm 3 inlägg.»» 225» 4»»» 300» 5»»» 375» 6»»» 450» 7»»»> 550» 8» Dessa kunna växla något under olika för* hållanden, men bästa resultat erhålles vid användande av största remskivestorlek. Stor omsorg bör nedläggas vid placering och be* räkning av remskivan och axlarna. Axlarna böra vara horisontala och parallella, rems skivorna mitt för varandra och noga balan* serade. 13

Remskivans bredd bör vara åtminstone 15 mm större än remmens. ÖKNING AV KRAFTEN. Där större kraft önskas, bör remskivans dia= meter hellre ökas än remmens tjocklek, då en tunnare rem på en stor remskiva lämnar bättre resultat än en tjock rem på en mindre skiva. Där remskivans diameter icke kan ökas, bör bredare rem och remskiva hellre användas. SPÄNNING. Såväl remmar som maskiner i allmänhet skadas genom bristande uppmärksamhet i denna punkt. Vertikala transmissioner er* fordra större, men icke överdriven spänning, då det är nödvändigt att erhålla tillräcklig friktion på den undre remskivan. Lämplig uppläggningsspänning erhålles, om remmen skares 1 % för kort för horisontal, 1.3 % för vertikal drift. 14

Särskild uppmärksamhet bör läggas vid att spänningen icke får vara så stor, att lagren gå varmt. Undvik om möjligt spannrullar genom an* vändande av större remskivor. Om rullar äro nödvändiga, anbringa desamma på rems mens icke dragande sida nära den mindre remskivan. Om möjligt bör transmissionen ordnas så att remmen går sträckt på undersidan, d. v s. undre parten dragande. Anliggningsvinkeln, och sålunda även kraften, som kan överföras, blir större. REMSKARVNING. Korrekt skarvning av remmen är mycket viktig och viktigast är att ändarna skäras i rät vinkel. Lita i detta fall icke på ögon* mått, utan använd vinkelhake, hur smal rems men än är. 15

Ändarna skola tvingas absolut stumt emot varandra, och om möjligt bör skarven full* bördas med remmen på skivorna genom an* vändande av remspännare. En lädersydd skarv ger utmärkt resultat, om den utföres riktigt. Syremmarna få ej korsas på undersidan. Endast läder av bästa kväs litet och väl sträckt bör användas. Om pergamentsyremmar användas bör dessa före användandet uppmjukas. Rätt utförd skarv. Yttersida. Innersida. Felaktigt utförd skarv. Fig. 2. 16

Fig. 3. DIMENSIONER TILL FIG. 3. Rems bredd i j tum tum 2-4 3 /8 Dela avståndet B Hål. diam.! i tum Läders bredd i tum 6-8 1 / 2 B i ett jämnt 3/ /16 V4 5 10-12 / 8 antal delar, så v 4 5 /ie 14-16 3 / 4 lika A som 18-20 7 1s möjligt, dock ej 20-24 1 större. Ve 3/ /16 8./ 132 11/ /32 :: 8 i /K 7 / I6 '/, Obs.! För att väven ej skall skadas bör hålen göras med rund pryl, ej med hugg* pipa. 17

REMLÅS. För breda remmar och hård belastning äro Jackson och Crescentlås mycket lämpliga. För smalare remmar användas med fördel ~C lipper" eller andra typer av trådlås. Utom de nämnda kunna även Alligator och Jackson rembeslag rekommenderas. ÄNDLÖSA REMMAR. Snabbgående remmar böra om möjligt vara ändlösa, då härigenom bättre resultat på grund av enhetlig tjocklek erhålles. Den extra kostnaden härför beräknas till 1 å 2 meter (beroende på rembredden) av rems mens längd, brutto för netto. REMFÖRARE. Konstant nötning på kanterna av gaffel* föraren, när omläggning ofta förekommer, minskar remmens livslängd. Remförare med rullar rekommenderas därför, där sådana kunna användas. 18

REMSMÖRJNING. "HIGH TEST" har en naturligt vidhäftande yta, så att särskild smörjning i allmänhet ej är nödvändig. En ny rem drar bättre, om ~remstoftet", som fastnar på remskivorna, tvättas bort med bensin. Skulle remytan bli alltför glansig, avhjälpes detta med kokt linolja eller ricinolja, som dock måste an* vändas ytterligt sparsamt. Vid särskilt svåra drev rekommendera vi vår remsmörja "HIGH" DUTY". <r 19

< Helsingfors Ab, F. TILGMANN Bok. & Stentrycken 1926.