Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen



Relevanta dokument
Projektplan för natur- och kulturvärden vid fjällägenheter

Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/ Härjedalen

Välkommen till Västergården på Hjälmö

Buan Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

livsstil 48 hästfocus # Där tiden står still

LIDAHULT Klass 3. Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun, Algutsboda socken

Möten. myllan i. TEXT Mia Fernlund, chefredaktör BILD Melker Dahlstrand

Vinningsbo platsens historia

"Utveckling av landsbygden och de gröna näringarna i Karlsborgs kommun

NATURRESERVAT OCH NATURA 2000

Upptäck lederna i. Biskopstorp!

Närheten till stan har medfört, att allt fler av de icke jordägande röbäcksborna sökt sig till Umeå för sin utkomst.

Nya stöd. år Stöd till landsbygden

Härnösands kommun. Innehåll. Bilaga 1 Härnösands kommun Kommunens naturvårdsorganisation Underlag Datahantering...

Vandringsleder. Sommar

Nominering - Årets miljösatsning Med checklista

Framtidens landskap - förutsättningar för ett uthålligt jord- och skogsbruk i Jönköpings län

Platsen, marken och maten. Cecilia Waldenström. Avd för landsygdsutveckling, Stad och Land, SLU

LIFE Reclaim, vad är det?

Produktion och konsumtion av kött i Sverige och Västra Götaland med en internationell utblick

På Jorden finns sju världsdelar (Nordamerika, Sydamerika, Afrika,

Rennäringslag (1971:437)

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

NATUR- BETES- PROJEKT. WWFs NATURBETESPROJEKT. Långsiktiga effekter av 25 års arbete

Värden i och skötsel av variationsrika bryn. Linköping den 22 maj 2019

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Västra Härjedalen. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

PROJEKT ROSLAGSHAGAR och miljömålen för odlingslandskapet

FORNTIDSVANDRING NÄRA STAN

Välkommen till RIDDERSHOLMS NATURRESERVAT

Vanliga frågor och svar om Natura 2000

FAKTABLAD. Matproducenter bidrar till mer än mat!

Intervjumall för äldre skogsbeten

Skvalbäcken. Träskomakare Jonas Gustav Svensson

SVARTÅN FRÅN SÄBYSJÖN TILL SOMMEN

Utvecklingsplan för kulturreservatet

Eksjö Boarp 1:4, Änga 1:15

En kort historia om en Norgeresa som blev Bingo!

Miljöersättning för bruna bönor på Öland

Arrendegård, Grinda Gård i Grinda naturreservat

Jordbrukets tekniska utveckling.

Restaurering av betesmarker och slåtterängar 2017

Örnanäs. Skånes första kulturreservat

KÅRAHULT Klass 2-3. Kårahult 2013

FATMOMAKKE KYRKSTAD en mötesplats i fjällmiljö

Kulturlandskapsanalys med arkeologisk utredning, Flyttning av kraftledning väster Hjärup Flackarps och Uppåkra socknar Staffanstorps kommun Skåne

tema familjen och företaget

Nyheter och översikt 2011

Att anlägga eller restaurera en våtmark

Upptäck Historia. PROVLEKTION: Digerdöden orsak och konsekvenser

Det här gör länsstyrelsen LÄTTLÄST

Arbetsplan för N2000-området Horsvik SE inom projektet Life Coast Benefit LIFE12 NAT/SE/000131

Här på Söderby ligger fokus idag på travhästuppfödning men på

Kursen Hållbar kunskap på Bäckedals folkhögskola

Naturreservatet Hällsö

LÄNSSTYRELSERNA ARBETAR FÖR HÅLLBAR UTVECKLING LÄTTLÄST VERSION

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Silvervägen- En del av Sveriges transport historia

Varför var landskapet öppnare förr? Delsbo Byaråd Öppet landskap

Ärende angående byggnadsminnesförklaring enligt Kulturmiljölagen av ladugården på Överjärva gård, Solna.

Arrendegård, Långholms Gård i Käringboda naturreservat

ODLINGSLANDSKAPET I VÄSTERBOTTEN

Mjölkens historia. Årskurs: 4-6 Ämnen: Historia, Bild, Svenska, Hem & konsumentkunskap

Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011

Ohs starten på resan

Kulturvärdesinventering inför utvidgat sandmagasin, Björkdalsgruvan, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Titta själv och tyck till! Ewa

De här tvärvillkoren försvinner också men reglerna finns fortfarande kvar i den svenska lagstiftningen:

Du söker åtagande för fäbodar i SAM Internet. Läs mer om hur du söker ett åtagande.

RAPPORT 2007/2 LÄNNA EKLANDSKAP. Sara Overud Wissman och Pär Eriksson

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Ett åtagande innebär att du åtar dig att sköta din mark enligt vissa villkor i 5 år. Du utför då den miljötjänst som du kan få miljöersättning för.

RUNNAMÅLA Förslag: Klass 3

FJÄLLNORA un 2 m om ppsala k roduktion: U un P m om ppsala k ch U atarra o urin B era B na V sidan: A ram Foto f

Miljöersättning för våtmarker

Miljöersättning för natur- och kulturmiljöer i odlingslandskapet

DELRAPPORT 4 NATURMILJÖER VID NEDRE DALÄLVEN

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

OLLE PÅ KÄLLAR N. En skrift om Hertha och Olof Andersson som arrenderade gård och mark på Nösund åren 1951 till 1988.

Pånvallen en bosättning vid Smalpån

Information från. Informationsbrev 13, den 2 juli 2015

En svår balansgång Statens fastighetsverk och skogarna

Ängenleden Sida 1 av 5. Om Ängen... 1 Vägbeskrivning till Ängen... 1 Beskrivning över Ängenleden Fiske och Kullerholmen... 4 Karta...

Ett rikt odlingslandskap

Stugors och ladugårdars lägen

Kulturvärdesinventering och landskapsanalys inför vindkraftetablering i Fjällboda

NATURRESERVAT I VÄRMLANDS LÄN VÄSTRA LÅNGHOLMEN EN DEL AV NATURRESERVATET VÄRMLANDSSKÄRGÅRDEN

Skötsel av våtmarker och dammar 2017

Kapitel 3. Från Kråset till Damsängen

mänskliga spår från forntid till nutid sportfiskeområde sällsynta växter

JORDENS RESURSER Geografiska hösten 2015

skärgårdsstiftelsens pärlor

3 rennäringsförordningen (1993:384) har följande lydelse. Det föreslås att 3 rennäringsförordningen ska ha följande lydelse.

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Norrlands för!a skördetröska

Föräldrar. &barn. Inspiration. sommartips. God dag, god dag. Vad heter du då? Skönaste småbarnssemestern BO PÅ LANTGÅRD.

Brännjgras och andra användbara växter. Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen

Emigration betyder att man flyttar från sitt land. Vi säger, att man emigrerar från sitt land. Man kan också säga, att man utvandrar från sitt land.

Alltid det svarta fåren!

Transkript:

Fjällägenheter Slåtterängar och naturbetesmarker i Jämtland och Härjedalen

Bunnerviken

Fjällägenheter Fjällägenheter finns bara i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. På 1600-talet ökade Sveriges befolkning och det började bli ont om odlingsbar mark. Folk var tvungna att söka sig allt längre och längre ut för att hitta mark att bosätta sig på. Staten började uppmuntra utflyttning till de vidsträckta lappmarkerna. En fast befolkning i dessa områden skulle befästa landets gränser, garantera arbetskraft till nyupptäckta malmgruvor, underlätta kristnandet av samerna och ge fler människor möjlighet att försörja sig. Staten uppmuntrade folk att ta upp nybyggen och bosätta sig på statligt ägd mark, på kronojord. Man erbjöd förmåner som skattefrihet i 15 år, låga skattetal och olika former av etableringsstöd till de som tog upp nybyggen i Norrlands inland. Vad man inte förutsåg var att dessa nya bosättningar i fjällen ledde till konflikter med den befolkning som redan levde där, samerna. Det gällde samernas sedvanerätt till jakt och fiske men också förutsättningarna för renbetet. I slutet av 1600-talet fastslogs därför att jordbruk skulle vara grunden för nybyggarnas ekonomi. Nybyggare fick inte slå sig ner var som helst, utan den tilltänkta platsen måste bära förutsättningar för odling och boskapsskötsel. För att garantera att nybyggaren verkligen ägnade sig åt odling stadgades att nybyggaren endast fick jaga och fiska inom en halvmils radie från nybygget. I slutet på 1800-talet försökte staten ytterligare mildra effekterna av kolonisationen genom att instifta lagar som bättre skyddade samernas rättigheter. För att avskilja odlingsbygden från fjällvärlden bestämdes en odlingsgräns, ovanför denna var jordbruk inte tillåtet.

Lagarna hade dock liten, eller ingen, effekt. Folk fortsatte att ta upp nybyggen inom fjällområdet efter eget behag och utan att söka tillstånd. I Jämtland hade det till slut gått så långt att 2/5 av skattefjället hade hamnat i privat ägo genom nybyggen. För att återskapa rimliga förhållanden för samernas renbete började staten lösa in ett stort antal fjällhemman. För att ändå möjliggöra viss jordbruksverksamhet i dessa områden inrättades 1915 upplåtelseformen fjällägenheter där staten arrenderade ut en del av gårdarna till jordbrukare, trots att marken var avsedd för renskötsel. För att underlätta för arrendatorerna utökades statens ansvar genom 1947 års kungörelse om norrländska fjällägenheter till att även omfatta underhållet av byggnaderna på fjällägenheterna. Ansvaret för byggnaderna vilar även idag på staten och administreras av Länsstyrelsen. Så småningom insåg staten att man hade ansvar för fler fjällägenheter än vad man avsett och man började minska antalet, dels av ekonomiska skäl men också av socialpolitiska skäl. Många fjällägenheter har också försvunnit genom åren. De som finns kvar är viktiga och intressanta spår av den nybyggaranda som en gång rådde och av en tid då befolkningen i dessa fjällnära trakter prioriterades och värdesattes. Fjällägenheterna ansågs viktiga bl.a. av förvarsskäl och som replipunkter i fjällen, de låg väglöst eller vid vägs ände och nära gränsen till Norge. Berättelserna om norska flyktingar och tyska soldater som hittat till fjällägenheterna under andra världskriget är många. Att ha en utpost och rapportör i dessa avlägsna delar av riket ansågs värdefullt av försvarsmakten ända in på 1980-talet. Idag har många fjällägenheter ett annat värde. Gamla byggnader, brukningsmetoder och småskaliga lantbruk har skapat unika odlingsmiljöer med höga kultur- och naturvärden. Många är dessutom än idag välkomna utposter för vandrare och jägare.

Leipikvattnet Gården är vackert belägen vid västra stranden av sjön Leipikvattnet. Bosättningen var ursprungligen ett samiskt nybygge från 1835 som löstes in av staten 1888. Gården har haft mjölkkor, som mest tio kor, fram till 1964. Förr hade man också häst, höns och gris. För att skaffa vinterfoder till sina djur hade man slåtter på myrarna omkring gården. Höet förvarades i de tjugotal hölador som fanns ute på markerna. Flera äldre byggnader finns kvar, bl. a. två härbren, en smedja och en ängslada med torvtak. Det gamla boningshuset förstördes vid en brand 1975, då ett nytt bostadshus byggdes. Nu finns bilväg ända fram till gården men innan dess fick man gå de åtta kilometerna till Ankarvattnet. Gården får sin elektricitet med solceller och diesel-elverk. Arrendator och brukare är Nils Olofsson som håller markerna öppna med fårbete och slåtter. Förutom lantbruket så är fiske och turism är viktiga delar i försörjningen. Hela området ingår i Bjurälvens naturreservat.

Blomhöjden Gården ligger i en sydsluttning ner mot sjön Jemesjaure, med utsikt mot fjällen i väster. När första nybygget kom till, på 1820-talet, fick man så mycket mark som man såg när man tittade sig omkring från platsen där gården anlades. Familjen som bosatte sig här fick tre söner och när dessa blev lite äldre delades gården i två fastigheter, Blomhöjden A och Blomhöjden B och ett nytt boningshus och ladugård byggdes lite längre ner i backen. 1888 löstes båda gårdarna in av staten för 400 riksdaler och en tunna korn. Man fick bo kvar utan att betala arrende, men hade underhållsskyldighet för byggnaderna på gården. På Blomhöjden har det alltid drivits djurskötsel. På den nedre gården, Blomhöjden B, hade man 7-8 mjölkkor och på Blomhöjden A hade man 5 kor. Dessutom hade man egen tjur, ibland bytte man tjur med granngårdarna Tjärnbacken, Sjoutnäset och Härbergsdalen för att minska risken för inavel. Korna var av fjällras och härstammade från Norge, de var vita med inslag av svart, brunt och rött. På gårdarna har alltid funnits får och getter samt en eller flera hästar (nordsvensk eller fjording), medan gris och höns har funnits av och till. Blomhöjden fick bilväg 1968 och elektricitet 1978. Mjölk levererades till mejeriet i Östersund, 18 mil bort tills gårdarna slutade med mjölkproduktion, 1981 (Blomhöjden A) och 1992 (Blomhöjden B). Sedan har mjölkkorna ersatts med köttdjur. Betesmarker och skog hålls öppna med nötboskap, får och getter och inägorna sköts med slåtter. Fördelningen mellan äng och åker är densamma som för 100 år sedan, vilket innebär att gårdens inägor har mycket stor andel ängsmark. Jakt och fiske är fortfarande viktigt liksom tillverkning av getost. Arrendator och brukare till Blomhöjden B är Gösta Åström och Marianne Carlsson, med god hjälp av Göstas bror Sven. Blomhöjden A arrenderas och brukas av Arne Jönsson och Sanne Vedin.

Bågavattnet Från början var Bågavattnet två gårdar som slogs samman och löstes in av staten 1898. Gården låg väglöst fram till 1967 då en väg byggdes från Valsjöbyn. 1975 fick man ett dieseldrivet elverk och fast elektricitet drogs fram 1987. Mjölkkor fanns på gården till 1967 och Bågavattnets getter gick fritt och betade i skogen några år in på 2000-talet. Idag är det får och hästar som hjälper till att hålla markerna öppna. De branta sluttningarna ner mot sjön Kroktjärn och sköts med slåtterbalk. På gården finns byggnader från olika tidsepoker, bl. a. ett äldre hus ombyggt till getmejeri. Förr fanns sex ängslador, men dessa finns inte längre kvar. Istället byggdes ladugården till så att allt vinterfoder till djuren kan förvaras där. I närheten, efter samma väg, finns fler kulturhistoriskt intressanta objekt som fäboden Myhrbodarna och samevistet Vinklumpen.

Almdalen En av få fjällägenheter som fortfarande saknar bilväg. För att komma till gården får man vandra 9 km från Lakavattnet. På vägen passerar man sjön Djupvattnet och ser redan då Almdalen på håll, där gården ligger i branten under Grubbfjället. Gården är ett nybygge från 1823 som senare löstes in av staten. Från början låg här tre gårdar men nu finns bara en kvar. Gården har fått sitt namn av att det i närheten växer alm. Arrendatorn levde av djurhållning och ett stort mått av självhushållning fram till 1985. Sedan har man successivt gått över till att leva på uthyrning av logi till turister. Området är vackert och vilt och populärt för fjällvandring, jakt och fiske. Inägomarken utgörs av gammal åkermark med diken, odlingsrösen och en stensatt brukningsväg. Markerna hålls idag öppna framför allt genom slåtter. Gården ligger på 610 meters höjd över havet och ingår i Hotagens naturreservat. Brukare av arrendestället är Randi och Håkan Lund.

Edevik Edevik är en ensligt belägen fjällgård vid stranden av sjön Torrön. Från början var Edevik en fäbodvall som antagligen en fäbodvall som tillhörde Björkede gård. Vallen blev nybygge omkring år 1880 och löstes in av staten i början på 1900-talet. Vid sjöregleringen på 1930-talet flyttades gården från sitt ursprungliga läge längre upp från stranden. Sjön har varit viktig på många sätt, som transportled och för fiske. Förr låg gården 2,5 mil från bilväg men sedan byggdes väg i etapper och bilväg ända fram fick man 1982. Gården saknar fortfarande fast elektricitet, men klarar idag sitt behov av elektricitet med en kombination av dieselverk, vindkraft och solceller. Telefon har funnit sedan 1940-talet. Gården har varit väderstation för SMHI sedan 1980 och detta har gett en heltidstjänst fram till 1995. Under andra världskriget var Edevik en viktig plats där hundratals flyktingar från Norge kunde få mat och husrum innan de skjutsades med båt vidare inåt landet. Inägan som består av vall och naturbetesmark hävdas genom slåtter och fårbete. Höet hässjas och det finns talrika landskapselement som härbre, jordkällare, sommarladugård och rester av en myrodling. Arrendator och brukare är Per- Anders Andersson. Edevik ligger inom Svenskådalens naturreservat.

Bunnervike-n Bunnerviken ligger vackert vid Ånnsjöns strand med utsikt in mot fjällen i väst, Snasahögarna och Bunnerfjällen. Gården är ett äldre nybygge, avvittrat 1829 och inlöst av staten 1903. Från början låg här tre gårdar men folk flyttade efterhand och det blev till slut bara en gård kvar. Äldre byggnader som finns kvar är en sommarladugård och ett härbre. Arrendatorsfamiljen höll mjölkkor fram till 1970-talet, men man skickade aldrig någon mjölk till mejeriet. All mjölk förädlades hemma på gården, man separerade, kärnade smör, ystade ost och kokade messmör. I dag sköts markerna med betesdjur (kor och hästar) och slåtter. Nuvarande arrendator kombinerar jordbruket med förvärvsarbete som byggnadsarbetare och inkomster från turister. Förr levde man mycket på fisket från Ånnsjön, man både sålde fisk och saltade in för eget bruk. Ett extra gynnsamt klimat nära sjön gjorde att man kunde odla korn, vilket maldes i en vattendriven kvarn. Bunnerviken fick väg 1963 och elektriciteten kom samtidigt. Bägge delar kom till tack vare aktiviteterna kring stenbrottet i Handöl, där man fortfarande bryter täljsten. Gården ingår i Vålådalens naturreservat. Arrendator och brukare är Bertil Larsson med familj.

Edevik

Här finns de Leipikvattnet Blomhöjden Edevik Bågavattnet Almdalen Bunnerviken Östersund Vill du besöka fjällägenheterna, är du välkommen. Almdalen hyr ut stugor, möjlighet till fiske och jakt, 0645-220 28 www.almdalen.com Edevik hyr ut stugor och båtar, möjlighet till fiske, 0647-840 37 Blomhöjden stuga till uthyrning, 0670-770 15 Leipikvattnet stuga och båtar till uthyrning, möjlighet till fiske, 0672-260 13 Bunnerviken hyr ut stugor och båtar, möjlighet till fiske och jakt, 0647-721 11 eller 070-654 30 99

I broschyren presenteras några av Jämtlands och Härjedalens finaste odlingsmiljöer. Det är artrika betesmarker och slåtterängar som har skapats genom långvarig skötsel med slåtter och betande djur. De platser som beskrivs i broschyren är så kallade Natura 2000-områden, d v s platser med ovanligt höga naturvärden. Länsstyrelsen i Jämtland drev under 2004-2008 ett LIFE-projekt med namnet Naturbetesmarker och slåtterängar i Jämtland/Härjedalen. Projektet finansierades av EUs miljöfond LIFE, Naturvårdsverket, Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen. Med hjälp av engagerade markägare och djurhållare genomfördes olika åtgärder för att förbättra förutsättningarna för ett långsiktigt bevarande i 30 Natura2000-gräsmarker. Igenväxande marker röjdes och gallrades, slåtterbalkar och annan utrustning köptes in, stängsel sattes upp och informationsmaterial togs fram. Den här broschyren är en av åtta som publicerades inom LIFE-projektet. I serien ingår: Kungsnäs, Alsen- och Offerdalsbygden, Fjällägenheter, Lillhärjåbygget, Buan, Brunkullans marker, Västra Härjedalen och Brännjgras och andra användbara växter. Besök projektets hemsida www2.z.lst.se/naturvard/life Länsstyrelsen Jämtlands län Text och bild: Lars-Olof Hallberg, Produktion: Länsstyrelsen Jämtlands län, Form och grafisk produktion: Syre Reklambyrå, Tryck: DanagårdLiTHO 2010 Broschyren är tryckt på miljövänligt papper. Tryckeriet är ISO 14001-certifierat. Ny, reviderad upplaga 2010