Kvalitetsredovisning

Relevanta dokument
Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Kotten

Kvalitetsredovisning

Avdelning Blå. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2015/ Sid 1 (17) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T. Tfn (vx),

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Blåsippan

Mål för Häcklinge Förskola / Leoparden Läsåret 2013/2014

Mål för Markhedens Förskola Läsåret 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Gemensam Arbetsplan för Förskolan i Fagersta

Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER

ARBETSPLAN NYCKELPIGAN HT-13

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden. Avdelning solen 2013/2014

Handlingsplan för. Nya Lurbergsgården

Avdelningen Gula. Handlingsplan för Markhedens Förskola 2013/ Sid 1 (14) V A L B O F Ö R S K O L E E N H E T

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Mål för Banvaktens Förskola Läsåret 2013/2014

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Lejonkulan

UTBILDNING KVALITET & UTVECKLING

Handlingsplan. Storhagens förskola 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2014/2015

Funktionell kvalitet V E R K T Y G F Ö R B E D Ö M N I N G A V F Ö R S K O L A N S M Å L U P P F Y L L E L S E

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Handlingsplan för Markhedens Förskola GULA 2012/2013

VERKSAMHETSPLAN NORDINGRÅ FÖRSKOLA

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Lövåsens förskola

Gemensam Arbetsplan för Förskolan Innehållsförteckning:

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE

Handlingsplan. Storhagens förskola. Ht16/Vt17

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Trollgårdens förskola 2013/2014

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Grön

Handlingsplan för. Valbo förskoleenhet. Förskola Markheden Avdelning Gröna 2015/2016

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för VALEN

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan. Myggans förskola. Verksamhetsåret 2013

Kvalitetsredovisning

ARBETSPLAN FÖRSKOLAN EKBACKEN

VERKSAMHETSPLAN Vimpelns Förskola 2014/2015

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för TALLEN

Kultur- och utbildningsförvaltningen LOKAL ARBETSPLAN GÄLLANDE 2015/2016 HEDLUNDA FÖRSKOLA

Arbetsplan. Ängen, Ljusne förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för 2012/2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Barret

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

Handlingsplan. 2013/2014 Glöden

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan för. Brynäs-Nynäs förskoleenhet. Förskola Hammargården 2011/2012

Lokal arbetsplan för Bensby förskola

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Arbetsplan. KILSMYRANS förskola 2014/2015. Barn och utbildning

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

Arbetsplan Violen Ht 2013

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning

Riktlinjer ur Förskolans Läroplan Lpfö-98/16

Handlingsplan för. Tallåsgårdens förskola 2012/2013

Kvalitetsredovisning. Förskoleavdelningen

Kvalitetsredovisning

Lokal arbetsplan för Solstrålen 2013/2014. Vår vision

2.1 Normer och värden

Kvalitetsredovisning

Pedagogisk plan Silvertallens förskola

Kvalitetsredovisning

Lokal Arbetsplan för Sörgården

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Förskolan Trollet Barn- och utbildningsförvaltningen

Kvalitetsredovisning

Handlingsplan. 2013/2014 Gnistan

Kvalitetsredovisning Delfinen

Kvalitetsredovisning

Björnbärets Pedagogisk planering Läsåret 13-14

Arbetsplan. Lillbergetsförskola avd /2015. Barn och utbildning

Den lustfyllda resan. Systematisk kvalitetsredovisning 15/16

Handlingsplan GEM förskola

Lokal Arbetsplan för Östangården

Kvalitetsredovisning

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Kvalitetsredovisning

ATT UTVECKLA KOMPETENS I VAD SOM SKA BEDÖMAS OCH HUR DAGENS INNEHÅLL UPPFÖLJNING AV UPPGIFT. BEDÖMNING bakgrund och begrepp

Innehåll. Innehåll. Lpfö98/rev10 och Spana på matavfall

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsplan för Malmens förskolor

Arbetsplan. Ljusne förskola Avd Skogen 2014/2015. Barn och utbildning

Transkript:

Förskoleavdelningen Kvalitetsredovisning 2016-2017 Organisation Avdelning: Tussilago Antal barn: 19 stycken Åldersfördelning: 2014: 6 st, 2015:. 8 st, 2016: 5 st. Antal pojkar: 7 stycken Antal flickor: 12 stycken Antal flerspråkiga barn: 11 stycken Dessa språk är representerade: Svenska, kinesiska, spanska, rumänska, arabiska, kurdiska., polska. Åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning). Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat 2015 2016: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat 2016-2017: Arbetslaget har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Pedagogerna har planerat in några bestämda tillfällen under terminen med det NTA material som finns på förskolan. Pedagogerna arbetar tillsammans fram en plan för NTA arbetet. Kompetensutveckling Läst boken: De yngsta barnen och läroplanen. (1 st) Jämställdhetsutbildning vid 2 tillfällen. (3 st) Föreläsning: Barnahus. (1 st) Utbudsdag med barnkulturgruppen (1 st) Läst boken: Lärplatta i förskolan (1 st) Utbildning i outlook (3 st) IKT utbildning (2 st) Läst boken: Bockarna bruse (1 st) Brandutbildning (1 st)

Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls.

Normer och värden Förskolans värdegrund och uppdrag Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller Metoder: Resultat 2016-2017: Resultat 2017-2018: Pedagogerna för ständigt en diskussion i arbetslaget hur detta ska förbättras. Pedagogerna tänker på och påminner varandra om våra förhållningssätt gentemot pojkar och flickor. Pedagogerna tänker på att ha material som lockar och inspirerar till en lek utifrån barnens intressen och inte utifrån deras kön. Pedagogerna uppmuntrar barnen till att våga prova på nytt. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller. Pedagogerna erbjuder en miljö och varierat lekmaterial som stimulerar till en lek utifrån barnets intresse och inte utifrån kön.

Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon anhörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Genom att vara en god förebild visar vi pedagoger hur och lär samtidigt barnen respektera varandras olikheter. Alla familjers nationaliteter är representerade på avdelningen med bland annat respektive hemlands flagga, karta och annan information om landet. Det står även välkommen på ytterdörren på de språk som är representerade på avdelningen. Analys: Pedagogerna är lyhörda och diskuterar med varandra om händelser och förhållningssätt. Alla ska känna sig välkomna på avdelningen oavsett bland annat kön, nationalitet, sexuell läggning, trosuppfattning. Pedagogerna har ett förtroendefullt samarbete med vårdnadshavarna. Åtgärder: Pedagogerna diskuterar och påminner varandra om förhållningssätt. Lyssna in och observera barnens lek och intressen samt förändra verksamheten utifrån det och inte utifrån det könsstereotypa. Arbeta mer med bilder i dokumentation och information till våra flerspråkiga familjer för att för att undvika missförstånd och för att alla ska kunna känna sig delaktig i vår verksamhet.

Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar; Mål: Metoder: Resultat 2016 2017: 1. öppenhet, respekt, Genom att vara en solidaritet och god förebild visar vi ansvar, pedagoger hur och lär baren våra gemensamma regler, att ta hänsyn och respektera varandras 2. förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, 3. sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, 4. förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, olikheter. All verksamhet genomsyras av social träning och empati. Pedagogerna försöker agera och reagera på barnets handlingar vare sig de är positiva eller negativa. Genom att vara en god förebild visar vi pedagoger hur och lär barnen respektera varandras olikheter. Genom att vara en god förebild visar vi pedagoger hur och lär barnen respektera varandras olikheter. Alla familjers nationaliteter är representerade på avdelningen med bland annat respektive hemlands flagga, karta och annan information om landet. Resultat 2017-2018: Det står även välkommen på ytterdörren på de språk som är representerade på avdelningen.

5. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Genom att vara en god förebild visar vi pedagoger hur och lär barnen om våra gemensamma regler, att ta hänsyn och respektera varandras olikheter. Pedagogerna tänker på att ha ett positivt förhållningssätt till allt levande. Analys: Pedagogerna har alltid ett levande samtal kring bland annat förhållningssätt vilket leder till en gemensam barnsyn. Åtgärder: Pedagogerna tänker på att ha ett positivt förhållningssätt till allt levande. Förmedla till barnen hur man är en bra kompis och att det är ok att vara olika. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Svårt att få ett givande resultat att arbeta vidare med ex. tematiskt då det var få barn som svarade på frågorna. Analys: Svårt för barnet att svara på frågorna trots att vi lagt till bilder till frågorna och gjort intervjun med vårdnadshavarna här på förskolan. Det beror på barnets ålder, språklig mognad och dagsform hur svaren blir. Åtgärder: Fortsätta ha bild och text tillsammans. Göra intervjun tillsammans med barn och vårdnadshavare under höstterminens samtal.

Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metoder: Resultat 2016-2017: 1. utvecklar sin Genom att identitet och känner pedagogerna finns i trygghet i den barnens närhet skapar vi en trygg miljö för barnen. Detta leder till att barnen känner trygghet i sig själv och utvecklas till den individ de är. Vi är intresserade av barnets vilja, intresse 2. utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, och identitet. Pedagogerna deltar med glädje i det vi gör tillsammans med barnen. Resultat 2017-2018: Avdelningen har en inspirerande miljö som lockar till lek. Pedagogerna försöker fånga och ta tillvara på barnets intresse och arbetar utifrån det. Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du? 3. utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, När barnen ställer frågor ska de känna att vi lyssnar, svarar och är genuint intresserade. Avdelningen har en miljö som inspirerar till lek. Det mesta var barnens material finns

på deras nivå så att de kan leka med det när de själva vill. Barnen väljer själva utifrån eget intresse det de vill göra. 4. känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, Pedagogerna stöttar och vägleder i leken. Alla som är på vår avdelning välkomnar alla till oss och vi visar intresse för våra familjers ursprung. Alla familjers nationaliteter är representerade på avdelningen med bland annat respektive hemlands flagga, karta och annan information om landet. Det står även välkommen på ytterdörren på de språk som är representerade på avdelningen. Vi spelar musik på barnens hemspråk. 5. utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, 6. utvecklar sin motorik, koordinationsförmå ga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt Genom att vara en god förebild visar vi pedagoger hur och lär barnen våra gemensamma regler, att ta hänsyn och respektera varandras olikheter. Avdelningen har en ute- och inne miljö som lockar till grovoch finmotorisk lek. Avdelningens utformande förändas

välbefinnande, ständigt efter det enskilda barnets och den aktuella barngruppens behov. Vi strävar efter att vara ute en gång per dag. 7. tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, Vi strävar efter att ha ett tillfälle med planerad rörelse en gång per vecka. Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du? När vi är i ett samtal med barnen ska de känna att vi lyssnar, svarar och är genuint intresserade. Pedagogerna benämner vad olika saker heter och samtalar ständigt med barnen. 8. utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, Pedagogerna läser sagor tillsammans barnen. Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du? När vi är i ett samtal med oss ska de känna att vi lyssnar, svarar och är genuint intresserade. Vi läser sagor tillsammans med barnen.

9. utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du? När vi är i ett samtal med oss ska de känna att vi lyssnar, svarar och är genuint intresserade. Pedagogerna har ett medvetet språkbruk där vi benämner saker med dess rätta ord. 10. utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, Vi läser sagor och spelar olika spel tillsammans med barnen. Pedagogerna läser sagor för barnen. Tillsammans tittar vi även på olika program och spelar olika spel på Ipad och dator, spelar spel. Avdelningens pedagogiska dokumentation sitter tillgängligt för barnen. Barnens platser i exempelvis hall och samling är märkta med deras namn tillsammans med en bild på barnet.

11. utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, 12. utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, Vi läser sagor för barnen. Tillsammans tittar vi även på olika program och spelar olika spel på Ipad och dator, spelar. Avdelningens pedagogiska dokumentation sitter tillgängligt för barnen. Barnens platser i exempelvis hall och samling är märkta med deras namn tillsammans med en bild på barnet. Avdelningen har en väl fungerande ateljé där viss del av materialet är på barnens nivå. Övrigt material finns synligt och barnen kan be om att få det. Vi arbetar med olika metoder och tekniker i skapande. Vi strävar efter att ha planerade aktiviteter i skapande och rörelse en gång per vecka. I övrigt gör vi det spontant i verksamheten. I våra dagliga samlingar sjunger vi tillsammans med avdelningens barn och en gång per vecka samlas alla husets barn för att ha en gemensam sångstund. Delar av barnens alster och den pedagogiska

dokumentationen sitter väl tillgängligt för barn och vårdnadshavare. 13. utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, 14. utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, 15. utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, Pedagogerna använder i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen ord som innefattar bland annat lägesbegrepp, antal och tid. Tillsammans med barnen räknar vi hur många vi är, pratar om vilken veckodag vi har dag, igår och i morgon, berättar om hur långt det är innan någonting sak hända, pratar om hur många år vi är etc. Pedagogerna använder i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen ord som innefattar bland annat lägesbegrepp, antal och tid. Tillsammans med barnen räknar vi hur många vi är, pratar om vilken veckodag vi har dag, igår och i morgon, berättar om hur långt det är innan någonting sak hända, pratar om hur många år vi är etc. Pedagogerna använder i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen ord som innefattar bland annat lägesbegrepp, antal och tid. Tillsammans

med barnen räknar vi hur många vi är, pratar om vilken veckodag vi har dag, igår och i morgon, berättar om hur långt det är innan någonting sak hända, pratar om hur många år vi är etc. 16. utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, 17. utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, 18. utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, 19. utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och Pedagogerna använder i den dagliga verksamheten tillsammans med barnen ord som innefattar bland annat lägesbegrepp, antal och tid. Tillsammans med barnen räknar vi hur många vi är, pratar om vilken veckodag vi har dag, igår och i morgon, berättar om hur långt det är innan någonting sak hända, pratar om hur många år vi är etc. Vi arbetar medvetet med grönflagg målen som källsortering, närmiljö, allemansrätten etc. Avdelningen har under våren arbetat med tema naturen där vi bland annat varit ute i skogen samt följt fjärilslarvens- och grodynglets livcykel. Under vårt tema har vi tillsammans med barnen aktivt forskat och arbetat om fjärilar och grodor.

samtala om naturvetenskap, 20. utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, 21. utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, 22. och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Avdelningen arbetar med det NTA material i tema luft och vatten som finns på förskolan. Vi arbetar även med annat tekniskt material som finns på avdelningen. Avdelningens miljöer innehåller olika saker man kan bygga med, men även material som uppmuntrar vidare lek. Det är material som djur, gubbar, fordon, hus etc. Vid behov har vi språkstödjare att tillgå. Pedagogerna är intresserade av andra kulturer och uppmuntrar barn och föräldrar att berätta om deras liv. Vi lyssnar på musik på barnens hemspråk. Berättar barnet något som vi inte förstår ber vi föräldrarna att översätta för oss. Analys: Avdelningen har många olika nationaliteter representerade. Det är svårt för pedagogerna att veta vad som är bra material att använda för de flerspråkiga barnen. Eftersom all personal inte har gått NTA utbildning är det svårt att arbeta med det i den utsträckning vi önskar. Åtgärder: Prata med vårdnadshavarna vad de spelar för musik, använder för appar, läser för böcker för sina barn. Har de något förslag på hur vi ska jobba med att barnet ska känna delaktighet i sin egen kultur. Arbeta mer med det NTA material som finns på förskolan.

Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Svårt att få ett givande resultat att arbeta vidare med ex. tematiskt då det var få barn som svarade på frågorna. Analys: Svårt för barnet att svara på frågorna trots att vi lagt till bilder till frågorna och gjort intervjun med vårdnadshavarna här på förskolan. Det beror på barnets ålder, språklig mognad och dagsform hur svaren blir. Åtgärder: Fortsätta ha bild och text tillsammans. Göra intervjun tillsammans med barn och vårdnadshavare under höstterminens samtal. Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn Mål: Metod: Resultat 2016 2017: 1. utvecklar sin Pedagogerna ställer förmåga att frågor till barnen som uttrycka sina exempelvis: tankar och åsikter -Vad tycker du? och därmed få -Vad vill du göra? möjlighet att -Vad vill du? påverka sin situation, När barnen ställer frågor ska de känna att pedagogerna lyssnar, svarar och är intresserade. Resultat 2017-2018:

Utifrån barnens intressen ändrar vi förskolans miljö. 2. utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, Pedagogerna deltar med glädje i det vi för tillsammans med barnen. All verksamhet genomsyras av social träning och empati. Pedagogerna försöker agera och reagera på barnens handlingar vare sig de är positiva och negativa. Genom att vara en god förebild visar vi och lär barnen våra gemensamma regler att ta hänsyn och respektera varandras olikheter. 3. Och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Vid konflikter försöker pedagogerna ta reda på vad som hänt och ger barnen verktyg att lösa dem. Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du? När barnen ställer frågor ska de känna att pedagogerna lyssnar, svarar och är intresserade. All verksamhet genomsyras av social träning och empati. Analys: Avdelningens barn har inte, på grund av deras ålder, utvecklat de färdigheter krävs för att handla efter demokratiska beslut. Åtgärder: Sträva efter att barnen ska kunna samarbeta med varandra och visa andra möjligheter till att lösa ett problem.

Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Svårt att få ett givande resultat att arbeta vidare med ex. tematiskt då det var få barn som svarade på frågorna. Analys: Svårt för barnet att svara på frågorna trots att vi lagt till bilder till frågorna och gjort intervjun med vårdnadshavarna här på förskolan. Det beror på barnets ålder, språklig mognad och dagsform hur svaren blir. Åtgärder: Fortsätta ha bild och text tillsammans. Göra intervjun tillsammans med barn och vårdnadshavare under höstterminens samtal. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Riktlinjer: Metod: Resultat 2016 2017: 1. visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, Pedagogerna tar emot barnen så att de känner sig välkomna och vårdnadshavarna känner att vi tar över ansvaret för deras barn under tiden som de har behov av barnomsorg. Resultat 2017-2018:

Vi har daglig kontakt där vi berättar om barnets dag och utveckling på Tussilago. Då har vårdnadshavarna möjlighet att ställa frågor, berätta saker som är viktiga för oss att veta om barnet och dess hemsituation samt ge synpunkter på verksamheten. Pedagogerna har inga förutfattade meningar om våra familjer utan behandlar alla med samma respekt. Pedagogerna försöker i den mån det går uppfylla vårdnadshavarnas önskemål. Pedagogerna uppmuntrar vårdnadshavarna att besöka vår avdelning. Till flerspråkiga vårdnadshavare delger vi, i den mån vi har möjlighet till det, informationen på deras hemspråk. Vi använder oss även av kontaktböcker där vårdnadshavare och pedagoger kan kommunicera med varandra kring barnets vistelse på förskolan. 2. föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling Vårdnadshavare och pedagoger har daglig kontakt där vi berättar om barnets dag och utveckling på Tussilago. Då har

och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal minst en gång varje år, och vårdnadshavarna möjlighet att ställa frågor, berätta saker som är viktiga för oss att veta om barnet och dess hemsituation samt ge synpunkter på verksamheten. En gång per termin erbjuder vi vårdnadshavarna utvecklingssamtal, men vi berättar även för dem att de kan boka ett samtal med oss när som helst de har behov av det. Åtta veckor efter inskolning erbjuder vi vårdnadshavarna att komma till ett uppföljningssamtal där vi samtalar kring inskolningen och tiden som varit därefter. Pedagogera bokar tolk till de samtal där vårdnadshavarna har behov av det. 3. beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Vi lyssnar på våra vårdnadshavares önskemål och behov och försöker i den mån det går att tillgodose dem. Analys: I den mån det går strävar vi efter att uppfylla vårdnadshavarnas önskemål. Att ha en god föräldrakontakt är viktigt för oss. Vi lyssnar och tar till oss deras tankar åsikter. Vi visar vårdnadshavarna att deras barn är betydelsefulla för oss. Åtgärder: Vi fortsätter att ha ett respektfullt arbete med vårdnadshavarna kring deras barn och hemsituation.

Övergång och samverkan Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att i samverkan med läraren i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet, utbyta kunskaper och erfarenheter samt information om innehållet i utbildningen för att skapa sammanhang, kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande, och vid övergångar särskilt uppmärksamma barn i behov av särskilt stöd i sin utveckling Arbetslaget ska i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Riktlinjer: Metoder: Resultat 2016 2017: 1. i samverkan med lärare i förskoleklassen, skolan och fritidshemmet förbereda barnen och deras vårdnadshavare inför övergångar. Resultat 2017-2018: Analys: Åtgärder:

Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Riktlinjer: Metoder: Resultat 2016 2017: 1. kontinuerligt och Avdelningen har systematiskt en väl utarbetad dokumentera, följa struktur för hur upp och analysera dokumentationen varje barns ska genomföras. utveckling och Vi arbetar med lärande samt utvärdera hur individuella förskolan dokumentationer tillgodoser barnens och möjligheter att observationer utvecklas såväl som Resultat 2017 2018:

och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner dokumentation och observation av bargruppen. 2. använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, 3. dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med Avdelningen har en väl utarbetad struktur för hur dokumentationen ska genomföras. Pedagogerna använder sig av olika sorters dokumentation och väljer den som passar bäst till situationen. Det kan bland annat vara dokumentation med hjälp av papper och penna, dator, lärplatta, kamera och diktafon. Denna dokumentation utvärderas sedan på ett lämpligt sätt. Avdelningen har en väl utarbetad struktur för hur dokumentationen ska genomföras. Pedagogerna använder sig av olika sorters dokumentation och väljer den som passar bäst till situationen. Det kan bland annat vara dokumentation med hjälp av papper och penna, dator, lärplatta, kamera, diktafon, filmning och observationer. Denna dokumentation utvärderas sedan på ett lämpligt sätt. Pedagogerna ställer frågor till barnen som exempelvis: -Vad tycker du? -Vad vill du göra? -Vad vill du?

När vi är i ett samtal med barnen ska de känna att vi lyssnar, svarar och är genuint intresserade. 4. dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara Pedagogerna förändrar tillsammans med barnen avdelningens miljö. Avdelningen har en väl utarbetad struktur för hur dokumentationen ska genomföras. Pedagogerna använder sig av olika sorters dokumentation och väljer den som passar bäst till situationen. Det kan bland annat vara dokumentation med hjälp av papper och penna, dator, lärplatta, kamera, diktafon och observationer. Denna dokumentation utvärderas sedan på ett lämpligt sätt. Vi gör även en intervju tillsammans med barn och vårdnadshavare där vi tar tillvara på deras synpunkter och försöker föra in den i vår

verksamhet. Analys: Genom den nya dokumentationstavlan har pedagogerna fått en bättre överblick överläroplanens mål mot de områden vi arbetat kring. Åtgärder: Vi stävar ständigt att utveckla den dokumentation som görs på avdelningen för att den ska passa den aktuella barngruppen och dess vårdnadshavare.

Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Arbetslaget ska tydligare synliggöra arbetet med alla barns hemspråk och hemkultur. Arbetslaget ska sträva efter att skapa situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Handlingsplan Prata med vårdnadshavarna vad de spelar för musik, använder för appar, vilka tv program de tittar på och sjunger för sånger tillsammans med sina barn. Har de något förslag på hur vi ska jobba med att barnet ska känna delaktighet i sin egen kultur. Sträva efter att barnen ska kunna samarbeta med varandra i exempelvis den fria leken och visa andra möjligheter till att lösa ett problem.